Rubriknivå 1, fortsättning

ljusimpulser mot huden och även hos blinda testpersoner vilket påvisats av bland andra Rosenfeld och Lusseyran.

Ovanstående uttalanden är dock mycket kontroversiella. Andra forskare tillbakavisar detta. När det gäller färgernas fysiologiska och psykiska påverkan på människor är detta ett ämne som föranlett mycket forskning. Påståenden som att den röda färgen hetsar upp och den gröna och blå lugnar vilar på ett mycket magert underlag av verkliga försök. Enligt Davidoff, bör man vara skeptisk mot att rakt av köpa påståenden av den typ som Ryberg framställer. Det finns enbart ett fåtal väldokumenterade effekter av färger på beteende, inom bland annat behandling av gulsot eller för att framkalla epileptiska anfall. Olika studier har till exempel ej behandlat ljusstyrkans inverkan. Påvisade fysiologiska effekter av olika färger kan därför i själva verket istället ha berott på färgkontraster eller ljusstyrkan. Att därför dra

(Forts. på sidan 8)

(forts från sidan 6)

nedstämdhet. När viljan till förändring vaknar, då släpper människans inneboende längtan loss oanade krafter. Färgterapin ingår i en modern psykologisk tradition, som är filosofiskt och andligt inriktad. Hjärncellerna aktiveras och kreativa processer sätts igång av färgerna. Det brukar bli fråga om ganska stora och genomgripande personlighetsförändringar.

Att rött ljus har den mest dramatiska påverkan på organismen har påvisats av flera forskare, bland annat Birren, Rattleff och Trevor-Roper. Det aktiverar den allmänna försvarsberedskapen hos kroppen och höjer blodsockerhalten. Muskelstyrka som mätts hos försökspersoner visar att handtrycksspänning stimuleras starkast av rött och sedan en fallande stimulans efterhand som till exempel orange, gult, grönt och blått exponeras. Röd belysning accelererar muskelresponser medan blå belysning gör muskelresponserna långsammare.

Inom kriminalvården i USA används färgterapi för att lugna ner aggressiva fångar. De placeras i ett rum målat i bubblegum pink, en rosa nyans med en dokumenterat muskelavslappnande effekt efter bara tre sekunder. Så snabbt verkar inget lugnande medel.

Kvinnor tycker om varmt ljus, män föredrar kallt ljus. Det slår nya forskarrön fast efter studier på KTH i Gävle under ledning av fil dr i psykologi Igor Knez. De konstaterade klara könsskillnader när vid mättning av trivsel och prestationsförmågan hos män och kvinnor i kontorsmiljöer. Samtliga försökspersoner var i åldrarna 30 till 45 år. De manliga deltagarna var effektivast då rummet hade en belysning med 4.000 K, det vill säga ett kallt vitt ljus. Kvinnorna uppvisade däremot bäst arbetsresultat med 3.000 K, ett varmare vitt ljus. Vårt styrs redan från vaggan, då pojkar kläs i ljusblått och flickor i rosa. Nu forskar Igor Knez vidare om mäns och kvinnors olika påverkan av färger på väggarna.

Färgat ljus har visat sig ha effekter på hudens galvaniska spänning, på hjärta och lungverksamhet, på muskeltonus med mera. Detta oberoende av ögonens perceptuella status för responsen infinner sig även vid subliminellt korta