Reaktioner, forts

associeras med en viss färg, till exempel ordet blod. Om det skrivs med rött bläck så stör det inte en persons uttalande av färgen röd men om det däremot skrivs med blått kan det försvåra uttalandet av bläckets färg. Det ger en fördröjande effekt.

Vissa effekter av ljusstyrka är beroende på funktionen hos receptorerna i ögat. Tapparna och stavarna är känsliga för olika områden av spektrat. Tapparna kan liknas vid färgreceptorer och stavarna vid ljusreceptorer. Stavarna är ca 500 ggr mer känsliga för ljus än tapparna. Vid låga belysningsnivåer är tapparna inte aktiva och därför verkar objekt vara färglösa. Detta är förklaringen till att objekt efter hand som det skymmer verkar skifta färg. Då sker nämligen en övergång mellan aktiveringen av de olika systemen, från tappar till stavar.

(forts från sidan 3)

hästarna i den röda avdelningen plågades av en mängd flygfän.

De flesta däggdjur har dock dåligt eller obefintligt färgseende vilket betyder att de ovan citerade färgeffekterna måste ha uppstått genom icke-visuell perception.

Lägre organismer har ljusreceptorer över hela kroppen och det finns rapporter från bland annat Rosenfeld som pekar på att även människan besitter denna egenskap på en rudimentär nivå. Det innebär i allmänhet att kulörer kan avläsas med hjälp av handflata och fingertoppar. Blinda kan naturligt nog ofta öva upp denna förmåga men även normalt seende kan lära sig tekniken.

Vårt seende är gjort för att se skillnader. Vi jämför hela tiden olika fält med varandra och tolkar skillnaderna var för sig eller som en helhet. Därför tolkar vår hjärna samma färg olika  i olika sammanhang. Om en färg överväger i omgivningen tenderar vi till att bortse ifrån den. Om vi tittar länge på en färg så adapterar vi oss till den och den försvagas. Det vi efteråt tittar på synes förlora den adapterade färgen och dess opponentfärger framträder istället. Detta kallas för eftereffekt.

Perception av form är antagligen inte mindre finurligt konstruerad än färg. Man skiljer på en forms gränser och deras ytstruktur (färg är i första hand en ytstruktur). Hur vi tolkar ett föremål beror i första hand på formen. Detta även om formen inte innehåller någon färg. Den av Hock och Egeth så kallade "perceptual encoding hypothesis", innebär att uppmärksamhet i första hand fokuseras på antingen form eller färg. Om ett ords betydelse kan bortses ifrån så påverkar ordet ej de färgjämförelser som görs direkt i bildmodulen. Det är detta som gör det svårt att till exempel läsa ordet röd och uttala vad ordet betyder när det är skrivet i grönt. Intressant är dock att notera att inte enbart ord för färger ger dessa problem utan även ord som

Vad är det som gör att guld ser ut som guld? I denna bild ser vi dels ett tunnt guldföremål dels ett slätt föremål som målats med guldfärg. Vad beror skillnaden på? Försök komma underfund med vad som förutom färg uppfattas som ett föremåls visuella egenskap.