Miljöpåverkan

Genom att utnyttja katalysatorer (av trevägs-typ) i avgassystemet, samt reglera bränsleblandningen i motorn så att förbränningen blir optimal (lambda=1) kan halterna av kolväten, koloxid och kväveoxider reduceras avsevärt. Införandet av denna teknik har, jämte övergång till blyfri bensin, inneburit ett stort utvecklingssteg ur miljösynpunkt. De kvarstående problemen är huvudsakligen utsläpp av koldioxid, vid utnyttjande av fossila bränslen, men även kallstartegenskaper (den tid som behövs innan katalysatorn uppnått driftstemperatur och därmed renar avgaserna) samt utsläpp av partiklar och ozon. Genom att utnyttja biobränslen blir nettotillskottet av koldioxid till atmosfären reducerat (men ej eliminerat i de fall då bränsleproduktion och distribution innebär utnyttjande av fossila bränslen).

Dieselmotorer har bättre verkningsgrad jämfört med otto-motorer (särskilt vid låg last) vilket gör att bränsleförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, är lägre - typiskt 20 procent lägre jämfört med motsvarande bensinmotor. Även utsläpp av kolväten och koloxid blir låga, men de mest svårbemästrade komponenterna i avgaserna är:

Med katalysatorer, förfinad bränsleinsprutning (med högt tryck) och avancerade styrsystem för sekvensstyrning av bränsleinsprutningen kan emissionerna reduceras. Partikelfilter används för att komma ned till acceptabla nivåer av partikelutsläpp.

Motorer som drivs med biogas eller naturgas ger i allmänhet lägre nivåer av hälso- och miljöfarliga avgaser, jämfört med motorer som drivs med bensin eller dieselolja.

Motorer som drivs med vätgas släpper enbart ut vattenånga, vilket gör detta till ett mycket intressant alternativ i framtiden. För närvarande återstår en del problem att lösa för att tekniken skall bli praktiskt användbar och ekonomisk, inte minst när det gäller produktion och distribution av vätgas.