Kryptering
Ett mycket gammalt sätt att skydda information är att omkoda den så att endast den eller de som informationen är avsedd för ska kunna läsa den. Detta kallas för kryptering.
Ett enkelt exempel på kryptering är att man ersätter bokstaven A med B, B med C, C med D, osv.
Då blir t ex krypteringen av "katter är arga": lbuufs ös bshb
Själva metoden att ta den efterföljande bokstaven är här ett exempel på en krypteringsnyckel. Nyckeln talar alltså om hur en krypterad text ska dekrypteras. Ofta är sådana nycklar oerhört komplexa just för att försvåra att någon obehörig att använda dem.
Det finns olika krypteringskategorier. Vid symmetrisk kryptering har både sändare och mottagare samma nyckel. Nyckeln används för att först kryptera data som ska skickas och senare dekryptera data när den kommer fram till mottagaren.
Denna teknik kan emellertid vara besvärlig i vissa sammanhang. Vid t ex Internethandel så vore det av flera anledningar både osäkert och ohanterligt att distribuera sin krypteringsnyckel. Därför använder man ofta s k asymmetrisk kryptering med privata och publika nycklar.
Exempel på typer av asymmetrisk kryptering och användning av öppna nycklar är PGP (Pretty Good Privacy), SSL (Secure Sockets Layer) och S-HTTP (Secure-http).
Kryptering beskrivs i kursboken på sidorna 364 till 366 (upplaga 11) rep. på sidorna 433 till 436 (upplaga 12)-
1 |
Digitala certifikatVad är digitala certifikat? |
