En historisk tillbakablick
Som författaren skriver på de inledande sidorna av kapitel 1 (upplaga 11 och 12), det är först under de senaste decennierna som datorer blivit allmänt använda. Mobiltelefoner har inte funnits längre än sedan 80-talet. Utvecklingen har gått rasande fort, och det finns ingen anledning att tro att utvecklingstakten skall minska, snarare tvärt om.
Redan omkring år 300 f.kr under Babylonisk tid användes abakusen, en avancerad kulram, för att effektivisera beräkningar. Så sådana hjälpmedel är inget nytt i historien, människor har sedan länge använt sig av olika verktyg som hjälp vid beräkningar.
Vilken den första datorn egentligen var finns det olika åsikter om, men många menar att den första "riktiga" datorn konstruerades av den engelska matematikern Charles Babbage i England under de första decennierna på 1800-talet. Till skillnad från tidigare mekaniska räknemaskiner gick denna att programmera. Inmatning av data gjordes med hålkortsläsare, en ide Babbage fått ifrån de mekaniska vävstolarna som hade börjat tas i bruk i England under denna tid. En dam vid namn Ada Lovelace skrev de första datorprogrammen och brukar kallas den första programmeraren. En prototyp till datorn, eller den analytiska maskinen som den kallades, finns att beskåda på på Science Museum i London (besök gärna detta museum om du får tillfälle!). Dessa konstruktioner, ofta i päronträ och mässing, brottades med problem som friktion, de blev stora och tunga etc.
Bilderna ovan, Charles Babbage och Ada Lovelace
Under 1930 och 40-talen kom nästa steg i utvecklingen, med upprustningen inför andra världskriget som drivkraft. Man utnyttjade utvecklingen på elektronikområdet. Datorena kunde nu byggas med reläer("elektriska strömbrytare") och elektronrör("radiorör") . Sveriges första datorer var BARK 1950 och dess efterföljare BESK 1953. Dessa blev grunden till en svensk dataindustri, företaget Facit tillverkade datorer under flera decennier.
Under 50 och 60-talet började man använda transistorer i datorerna. Dessa är tillverkade av halvledande kisel, är mycket mindre och drar mycket mindre ström än elektronrör. Efter hand började man tillverka flera transistorer och andra komponenter sammankopplade på samma kiselplatta, (integrerade kretsar, IC, "microchips"), och datorerna kunde på detta sätt bli ännu mindre, billigare och strömsnålare. Numera kan man tillverka integrerade kretsar med flera miljoner komponenter per kvadratcentimeter.
Det var dock först på 80-talet när det gick att ha tillräckligt många transistorer i relativt billiga integrerade kretsar, som datorerna blev tillräckligt små och billiga för att kunna användas i större omfattning på skrivborden på kontoren och i hemmen. Ett viktigt årtal var 1981 när IBM-PC lanserades, en datormodell som kom att sätta en industristandard för persondatorer. Ett annat viktigt årtal är 1984 Apple lanserade sin datormodell Macintosh.
Många av våra bilar och våra vanligaste hushållsmaskiner t ex tvättmaskiner och klockor innehåller små datorer. Dessa kallas inbyggda system. I sådana går det ofta inte att göra ändringar och oftast sitter de så till att de inte heller går att se. Inte desto mindre så är de just små datorer.
