Fakta om njure

Detta val [ Fakta ] är tänkt att ge användaren allmän information om aktuellt organ alltifrån fysiologisk funktion samt vilka sjukdomstillstånd som kan leda till en transplantation. Här presenteras även den "senaste forskningen" vilket ger användaren nyttig information om nyheter, forskningsresultat och framsteg inom området. Användaren ska även ha möjlighet att på ett lättöverskådligt sätt, kunna titta på statistik om organtransplantation med hjälp av grafer och tabeller.

Under projekttiden ges inga möjligheter för kvalitetssäkrad information. Den information och den utbildningsform som systemet ska erbjuda visualiseras endast i denna första etapp för att sedan utvärderas i ytterliggare steg mot en fungerande prototyp. Informationen nedan är dessutom mest med för utfyllnad och fyller inget lärande syfte. Då detta endast är en prototyp.

Njurarna är viktiga organ i kroppen och har tre huvudsakliga funktioner: att rena blodet , att säkerställa att kroppen har rätt mängd vatten och väsentliga mineraler och att hjälpa till med att kontrollera blodtrycket och produktionen av röda blodkroppar genom att producera speciella hormoner.

Genom att kontrollera produktionen av urin hjälper njurarna också till med att kontrollera kroppens vatten och mineralbalans. En av de viktigaste funktionerna hos friska njurar är att filtrera bort slaggprodukter från blodet. Ett ämne som heter urea, som skapas genom att proteiner bryts ner i kroppen, är den huvudsakliga substansen som behöver avlägsnas från kroppen. Vanligtvis filtreras urea i njurarna och utsöndras i urinen. Urea är i sig inte speciellt giftigt men en uppsamling av urea betyder vanligtvis att det förekommer andra mer skadliga kemikalier.

Njurarna är bönformiga organ på ungefär 6 gånger 12 centimeter, som ligger i par och delvis täckta av bukhinnan på var sin sida om ryggraden, nära dess mittpunkt. Hos en vuxen människa väger njurarna ca 160 gram vardera. Njurarna är centrala organ i utsöndringen, det organsystem som ser till så skadliga substanser och restprodukter såsom urea kan lämna kroppen via urinen - en process som kallas utsöndring. Njurarna är även viktiga för att reglera mängden elektrolyter i kroppen (natrium, kalium och kalcium). Rent strukturellt delas njuren in i märg (medulla renalis) och bark (cortex renalis).

En njure består av ungefär en miljon filtreringsenheter kallade nefron. Varje nefron består av ett glomerulus, ett bollformat kapillärnystan, och ett nätverk av rör. I glomerulus filtreras blodet, och den bildade primärurinen passerar genom rörsystemet där vatten, salter och näringsämnen återupptas. Den färdiga urinen samlas först i njurbäckenet (hilum renale) och förs sedan till urinledaren (ureter), för att ledas vidare till urinblåsan för tillfällig förvaring.

En vuxen människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad respiration och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika).

Detaljanatomi

Njurens minsta funktionella enhet kallas nefron. Varje njure kan ha upp till 1 miljon nefroner. Antalet minskar med stigande ålder. Blodets väg genom nefronet kan beskrivas så här:

Arteriellt blod kommer in i njuren via njurartären, Arteria renalis, som förgrenar sig ett antal gånger och blir till arteriola glomerularis afferens, som ansluter till ett första nätverk. Vätskan som filtrerats ut kallas för primärurin, och går från kapseln vidare i ett rörsystem, njurtubuli eller tubulussystemet. Glomerulus kapillärnätverk återgår till en enda gren, arteriola glomerularis efferens, som bildar ett andra kapillärnystan runt tubulussystemet för att under primärurinens väg genom systemet återabsorbera det mesta av de nyttigheter som filtrerats ut i glomerulus (detta sker genom ett sinnrikt system av koncentrationsgradienter).

Därefter fortsätter blodet till en venol, och återvänder så småningom via njurvenen till hjärtat. Primärurinen, som koncentrerats under hela sin färd genom tubulussystemet och nu nästan bara innehåller avfallsprodukter, samlas i samlingsröret (ductus bellini), som mynnar i ett trattsystem i njurmärgen och slutligen når ureter genom njurhilum/njurbäckenet.

Njurens funktioner

Njuren kontrollerar framförallt vätske- och elekrolytbalansen, d.v.s. balansen mellan olika slag av joner i kroppen såsom kalium, kalcium och natrium. Njuren har även tre ytterligare viktiga funktioner: Njuren tillverkar hormonet erytropoietin (EPO), som stimulerar produktionen av röda blodkroppar. Detta gör att kroppen kan ta upp mer syre och det är därför som det är gynnsamt för långdistansidrottare att dopa sig med detta hormon. Njuren omvandlar Vitamin D till dess aktiva form vilket är viktigt för kalciumbalansen i kroppen. Dessutom utsöndrar den renin för reglering av blodtrycket.

Ungefär 20% av hjärtats slagvolym passerar genom njuren för varje hjärtslag. Njurarnas kapacitet att rena blod är mer än dubbelt så hög än vad som egentligen krävs.

Detta innebär att man kan leva länge med bara en njure utan att känna av några som helst biverkningar, och medfödd avsaknad av en njure upptäcks ofta inte. Njurfunktionen avtar dock med åldern.

Njurens arbete styrs bland annat från hypofysen via hormonet ADH (antidiuretiskt hormon). Högre halter av ADH stimulerar till upptag av vätska, och därmed en ökning av blodvolymen och en ökad koncentration av urinen. När man dricker alkohol påverkas hypofysen att sluta producera ADH, och volymen urin ökar.

Njursjukdomar

...

Utredning av potentiell anhörig njurdonator

...

OBS! Utredningen bör helst genomföras av läkare som inte sköter mottagaren. Utredningslistan är basal och kan behöva kompletteras, t.ex. vid anamnestiska uppgifter om sjukdom eller vid patologiska undersökningsfynd. Behandlingskrävande hypertoni kontraindicerar njurdonation. Blodgruppsinkompatibilitet och positiv korstest ingen absolut kontraindikation. Korsdonation samt anonyma donatorer möjliga. Vid tveksamheter skall respektive transplantationsenhet kontaktas under pågående utredning för diskussion / beslut. Uppdatering av tidigare lista efter diskussioner med Kerstin Westman, Gunnela Nordén, Ingela Fehrman Ekholm, Jonas Wadström.