Individer som ej tar ansvar

• Specifik ämnesbeskrivning. Social maskning och hur det motverkas
• Författare. Terese Stenfors
• Grupp. Gruppdynamik

Problemsituation

Tove är lärare på en högskola och ansvarar för ett grupparbete. Hon har tidigare handlett individuella uppgifter så hon vet ungefär hur stor arbetsbörda hon kan lägga på varje enskild student. Grupperna ska bestå av fem personer därför räknar hon med att varje grupp ska åstadkomma fem gånger så mycket på en vecka som hon vet att en student själv klarar. När hon rättar arbetena upptäcker hon att resultaten snarare motsvarar två eller tre personers arbete och blir mycket besviken på dagens lata ungdom.

Fråga

Hur kan Tove få studenterna att åstadkomma bättre resultat i grupparbeten?

Analogi/Ledtråd

• Roligt. Det är lättare att göra något om man tycker det är roligt.
• Respons. Man blir glad när man får personlig respons för det man gjort.
• Gemenskap. Delad börda är ingen börda.

Rätt svar

Det finns flera olika sätt som Tove kan använda för att motivera studenterna. Det största problemet är sannolikt att studenterna vet att deras personliga insats inte kommer att identifieras.

• Metoder för att lösa problemet:

• Motivation. Hitta på en mer stimulerande uppgift som motiverar studenterna.
• Enskilda resultat. Be studenterna ange vem som har gjort vad i varje grupp, samt ge varandra små positiva utnämningar.
• Tillit och gruppkänsla. Håll initiala övningar för att öka gruppkänslan och tilliten i gruppen. Med ökad gruppkänsla kommer medlemmarna dessutom bli bättre på att ge varandra feedback.

Teori

• Definition av teorin. Social maskning (på engelska "social loafing") är det faktum att personer i grupp inte jobbar lika hårt som när de jobbar som individer (Thompson 2000).
• Exempel på teorin. Rigelmann studerade fenomenet redan 1913 när han jämförde hur tunga lass män "orkade" dra själva och när de var flera som hjälptes åt.
  • Resultat:
    • Individuellt. När de drog själva klarade männen i genomsnitt 63 kilo var.
    • Liten grupp. När de var tre stycken som hjälptes åt 53 kilo.
    • Stor grupp. När de var åtta starka karlar endast 31 kilo, dvs. mindre än hälften av vad de egentligen borde klara av (Reid 2002, Thompson 2000)!
• Områden inom vilka teorin kan appliceras. Maskningen gäller inte bara fysiskt arbete utan förekommer inom de flesta områden som tex. förmåga att lösa komplexa problem eller kreativa uppgifter (Thompson 2000).

Anledningar till att vi alla maskar

Problemet med social maskning grundar sig i följande (Thompson 2000):

• Anledningar till maskande:
  • Opersonlighet. Olika personers insatser kan vara svåra att separera, vilket kan leda till att vi inte ser att vår insats verkligen behövs. Vår känsla av personligt ansvar minskar.
    • Exempel:
      • Ingen hjälper till. En kvinna knivmördades i New York för några år sedan inför 38 ögonvittnen, ingen ringde polisen. Alla antog att någon annan skulle göra det.
  • Min röst räknas inte. Mitt bidrag motsvarar inte mödan jag lägger ned på det.
    • Exempel:
      • Val. De flesta tycker att demokratiska val är bra, men få orkar ta sig till valurnorna när det väl gäller. De tror inte att deras röst gör någon skillnad.
  • Ingen vill utnyttjas. I de flesta grupper riskerar någon att få mer att göra än de andra, därför avvaktar de flesta för att se hur alla andra gör, för att inte riskera att hamna i den situationen.
    • Exempel:
      • Ställa upp. Alla vet att kopiatorn är trasig men ingen tar tag i det eftersom det innebär extra jobb och man riskerar bli avdelningens "fixare" som alltid måste ställa upp.

Strategier för att motverka fenomenet

Det finns flera olika sätt att motverka social maskning (Thompson 2000):

• Strategier:
  • Offentliggör resultat. Om alla individers enskilda resultat är tillgängliga för alla kommer ingen kunna gömma sig bakom andras insatser och alla ser att de själva verkligen åstadkommer något.
  • Motivera. Om en uppgift är tillräcklig intressant, stimulerande och utmanande kommer folk att prestera bättre.
  • Belöna enskilda insatser i gruppen. Symboliska belöningar som medaljer och utnämnanden är ofta minst lika effektiva som sedelbuntar. Uppskattning från de andra gruppmedlemmarna är ofta viktigare än uppskattning utifrån.
  • Skapa tillit. Folk är rädda för att utnyttjas, om alla litar på varandra minskar rädslan. Övningar i gruppdynamik kan användas för att öka gruppkänslan och tilliten.
  • Sätt målen själv. Om en grupp får vara med att ta fram de mål de ska uppfylla kommer de att känna sig personligt ansvariga och jobba hårdare
  • Utvärdera och ge feedback. Formella eller informella regelbundna utvärderingar av alla gruppmedlemmars insatser kommer att minska maskandet. Grupper med stark samhörighetskänsla är ofta bättre på att ge varandra feedback.
  • Minska gruppstorleken. Ju mindre grupp desto större personligt ansvar känner medlemmarna.

Instuderingsfrågor

1. När maskar vi mest, om gruppen är stor eller liten?
2. Varför ar tillit bra för att minska maskningen?
3. På vilket sätt kan offentliga resultat minska maskningen?

Källor

Denna källförteckning är mycket torftig. Ni bör ha fler källor i er inlämningsuppgift.

Thompson L (2000) Making the Team A Guide for Managers, Prentice Hall
Reid F (2002) Social Psychology Lecture Notes hämtade 021212

Facit

1. Stor grupp. Ju större gruppen är, ju mer maskar vi.
2. Utnyttjas. Folk är rädda för att utnyttjas, om vi litar på varandra minskar den rädslan.
3. Resultat. Om alla ser vad alla egentligen gjort kan ingen gömma sig, dessutom kan det motivera folk att jobba hårdare.