Beskrivning
Material för momentet FOMET på DSV, VT 2006.
Ansvarig
Peter Törnstrand <pete-tor@fc.dsv.su.se>
Skapad
2006-02-20
Senast ändrad
2006-03-02 11:35

Innehållsförteckning

1 Skiss av uppsats

1.1 Titel

Titel: Webbstandarders betydelse för användabarhet och tillgänglighet på webben

En titel som jag själv tycker känns representativ för uppsatsen. Sammanfattar bra vad uppsatsen är tänkt att innehålla. Något lång och inte särskilt catchy. Innehåller alla nyckelorden webbstandarder, användbarhet och tillgänglighet.

Alternativ titel: Webbstandarder - Användbarhet och tillgänglighet

En lite kortare variant. Ger inte lika mycket information om uppsatsens innehåll som alternativ ett men är kortare och låter kanske lite mindre akademisk.

Alternativ titel: Resulterar användandet av webbstandarder i mera användbara och tillgängliga webbplatser?

Väldigt lång titel. Känns kanske mer som en frågeställning man skulle kunna ha.

1.2 Uppsatsens struktur och innehållsförteckning

  1. Titel
  2. Sammanfattning
    1. Mål
    2. Metod
    3. Resultat
    4. Slutsatser
  3. Innehållsförteckning
  4. Inleding
    1. Bakgrund
    2. Syfte, problemställning
    3. Avgränsningar
    4. Målgrupp
  5. Teori
  6. Metod
  7. Resultat
  8. Diskussion
  9. Referenser

1.3 Sammanfattning

Bakgrund. Användbarhet på webben har på senare år fått allt större uppmärksamhet. Undersökningar så som E-nämndens Vägledningen 24-timmarswebben 2.0, som syftar till vägleda och fastställa krav för myndigheters satsningar på webben med hänsyn till användbarhet och tillgängliget, har stärkt synen på användbarhet som en viktig, om inte kritisk, punkt vid utveckling av tillämpningar på webben.

Även inom webbranschen har man sett ett ökat intresse för användbarhet och webbstandarder. Allt fler webbplatser som produceras idag präglas av en medveten satsning på användbarhet men särskilt en satsning på att följa av W3C etablerade webbstandarder.

Syfte. Syftet med studien är att undersöka hurvida webbplatser som följer webbstandarder är mera användbara och tillgängliga jämfört med webbplatser utvecklade utan hänsyn till webbstandarder. För att undersöka detta har X användartester genomförts där försökspersoner från olika kategorier av användare har fått interagera med X antal webbplatser. Med hjälp av observation har jag kunnat dokumentera användarnas respons till de olika scenarion de ställts inför.

1.4 Bakgrund

Webbstandarder har funnits sedan webbens begynnelse och utvecklas av The World Wide Web Consortium eller W3C som de kort brukar kallas. Webbstandarder är en teknologi för att skapa och tolka material på internet. Tekniken är designad för att för att kunna leverera innehåll till ett så stort antal webbanvändare som möjligt och samtidigt kunna försäkra ett dokuments livsduglighet inför framtiden.

Tekniken är utformad på ett sådant sätt att den ska maximera antalet webbanvändare som ska kunna bruka dokument skapade enligt standarden. Det innebär att även om du har ett funktionshinder så ska det inte vara ett hinder för att kunna bruka webben.

Användbarhet på webben har på senare år fått allt större uppmärksamhet. Undersökningar så som E-nämndens Vägledningen 24-timmarswebben 2.0, som syftar till vägleda och fastställa krav för myndigheters satsningar på webben med hänsyn till användbarhet och tillgängliget, har stärkt synen på användbarhet som en viktig, om inte kritisk, punkt vid utveckling av tillämpningar på webben.

Även inom webbranschen har man sett ett ökat intresse för användbarhet och webbstandarder. Allt fler webbplatser som produceras idag präglas av en medveten satsning på användbarhet men särskilt en satsning på att följa av W3C etablerade webbstandarder.

  • Situationen idag
  • Från statisk text till dynamisk multimedia
  • Användbarhet, bättre förr?
  • Vem vinner på användbarhet
  • Fördelar med webbstandarder

1.5 Problemområde

Problemområden som tas upp i denna studie är användbarhet och tillgänglighet och särskilt hur dessa är relaterade till det idag så omtalade området webbstandarder. Vilka konsekvenser för användbarhet och tillgänlighet innebär det att jobbar med webbstandarder vid utveckling av lösningar för webben.

1.6 Syfte och problemställning

Syfte: Att undersöka hurvida webbstandarder påverkar användbarheten och tillgängligheten på webbplatser

Problemställning: Resulterar användandet av webbstandarder i mera användbara och tillgängliga webbplatser?

1.7 Förväntade resultat/bidrag

Som läsare av denna uppsats kommer du att få ta del av:

  • HTML-formatets och webbstandarders bakgrund, nuvarande form samt framtid
  • Användbarhetstester av webbplatser uppbyggda med webbstandarder kontra webbplatser byggda utan hänsyn till webbstandarder
  • Analys av användbarhetstester och teorier kring resultaten
  • Diskussion kring de reella konsekvenserna som följer, eller inte följer, av användandet av webbstandarder

1.8 Avgränsningar

Uppsatsen riktar främst in sig på att undersöka hurvida den allt större fokuseringen på att bygga webbplatser som följer W3C:s uppsatta regler för HTML har haft några verkliga effekter på användbarheten. Webbplatser som i större utsträckning använder sig av tekniker så som Flash och Java kommer således inte att vara intressanta för användbarhetstester, diskussion etc.

Användbarhet kommer i denna uppsats endast att belysas från användarens synvinkel. Affärsintressen i att öka användbarheten kommer inte att tas upp eller behandlas.

1.9 Målgrupp

Uppsatsen riktar sig främst till följande grupper:

  • Forskare och experter inom användbarhet på webben: Dessa vill veta vad webbstandarder har haft för reella konsekvenser på användbarheten
  • Webbutvecklare: Dessa vill veta hur de ska gå tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser
  • Beslutsfattare inom IT-sektorn så som upphandlare etc: Dessa är intresserade av hurvida de pengar som spenderas på att göra webbplatser tillgängliga mha webbstandarder ger resultat

1.10 Generellt om metod/arbetssätt

Arbetet med uppsatsen kommer att ske främst med en kvalitativ ansats. Förhållningssättet till det teoretiska materialet är så kallat "top-down" där en stor mängd data bearbetas för att utkristalisera det mest intressanta materialet.

Empirin som resulterar av användbarhetstesterna och de uppföljande intervjuerna med försökspersonerna analyseras enligt en hermeneuetiskt förhållningssätt.

1.11 Metod för att få fram relaterad forskning

Detta avsnitt behandlas under avsnitt 1.13 - Val av metod för datainsamling.

1.12 Metod för att mäta grad av måluppfyllelse

I en analytisk studie som denna är det svårt att mäta hurvida målen blivit uppfyllda eller inte. Men rent generellt kan man säga att målet är uppfyllt när författaren har gett svar på frågeställningen Resulterar användandet av webbstandarder i mera användbara och tillgängliga webbplatser?.

1.13 Val av metod för datainsamling

Analys/litteraturstudie. Litteratur och artiklar om användarvänlighet och tillgängliget i allmänhet finns det gott om. Likaså specialinriktad litteratur med hänsyn till användarvänlighet och tillgänglighet för webben. En sökning på The ACM Digital Library ger över 200 träffar. Problemet blir att utvärdera och gå igenom den enorma mängd information som finns och få fram de få riktigt bra källorna.

Förutom böcker och artiklar finns ett antal intressanta webbsajter med information som kan vara intressanta för uppsatsen. Av särskilt stort intresse är webbsajten Web Standards Project som förutom att tillhandahålla ett stort utbud av länkar inom området även innehåller en del artiklar.

E-nämden släppte 2004 en utredning med titeln Vägledningen 24-timmarswebben 2.0 som behandlar användbarhar och tillgängliget på myndigheters webbplatser. Det kan vara av intresse att titta närmare på den.

Användbarhetstester/experiment. Användbarhetstester kommer att utföras i ett rum med en dator, videokamera samt en observatör som även kommer att fungera som handledare. Försökspersonerna kommer att få ett antal uppgifter som de ska lösa på X specifika webbplatser. Testeras utformning kommer kommer att variera beroende på vilken typ av handikapp försökspersonen har. Webbplatserna som används kommer att finnas i två versioner konstruerade med respektive utan webbstandarder.

Intervjuer. Intervjuern används som uppföljning med försökspersonerna från användbarhetstesterna. Intervjuernas syfte är främst att hjälpa författaren att förstå försökspersonernas situation och uppfattning av de testade webbplatserna.

1.14 Utvidgad bakgrund/relaterad forskning

Här behandlas HTML-formatets oskriva framtid och vad vi kan förvänta oss av kommande generationer av webbplatser och webbtekniker. Här kan det även vara intressant att ta upp vad som populärt kallas Web 2.0 och den semantiska webben och hurvida de kan påverka användbarhet och tillgänglighet.

Här kommer det även finnas ett avsnitt som behandlar relaterad forskning och de resultat som presenterats i den.

1.15 Epilog

Resultat. Förväntade resultat av studien är:

  • Satsningar på webbstandarder har inte resulterat i en stor ökning av användbarheten.
  • Att följa webbstandarder innebär inte automatiskt att en webbplats blir mera användbar.

Slutsatser. Ett antal möjliga slutsatser som skulle kunna dras:

  • Leverantörer av webblösningar fokuseras främst på att producera produkter som är korrekta för de mätinstument som finns lätt tillgängliga, främst automatiska parsers. Inga enkla mätinstrument för mera kompletta utvärderingar av användbarhet av webbplatser finns.
  • Inte tillräckligt med resurser läggs ned på att undersöka de faktiskt krav som en specifik användargrupp har.
  • Ofta får enkla användbarhetskrav vika sig för designbeslut.
  • Leverantörer av webblösningar står inte på sig tillräckligt och trycker på vikten av att göra användbara och tillgänliga webbplatser utan följer undantagslöst kunders krav oavsett dess konsekvenser för tillgängligheten.

1.16 Ordlista

Följande begrepp och ord kommer att användas i uppsatsen och kommer att behöva definieras i en ordlisa.

  • Användbarhet
  • Tillgänglighet
  • Webbstandarder
  • HTML/XHTML
  • DOCTYPE
  • CSS
  • 508
  • W3C (World Wide Web Consortium)
  • WAI (Web Accessibility Initiative)
  • WCAG (Web Content Accessibility Guidelines)
  • Web 2.0
  • Semantisk webb

1.17 Referenser

Uppsatsen kommer att följa APA:s rekommendationer för att skriva referenser. En typisk referens skulle kunna se ut som följande:

Passin (2004) pekar på...

och referensen skulle te sig som följer i referenslistan:

B. Passin, Thomas (2004). Explorer's Guide to the Semantic Web. Manning Publications Co.

2 Opposition på min uppsats

Kommentarer jag fick på min presentation och uppsatsskiss under seminarium 8:

Presentation. Lite hastig presentation, tala lite långsamare och ta små pauser.

Titel, bakgrund. Bra, beskrivande titel. Bakgrunden ger en bra introduktion till studien och dess syfte.

Problemområde/problemställning. Definiera nyckeltermer som användbarhet, tillgänglighet och webbstandarder tidigt så att läsaren har en bra bild av vad det är som behandlas.

Syfte. Bra och tydlig koppling till bakgrunden. Ange att du ska utreda branschens syn på användarbarhet och tillgänglighet i syftet.

Försökspersoner. Något vagt definierad grupp.

Resultat/slutsatser. Rimliga resultat och slutsatser baserat på studiens syfte och målsättning.

3 Opposition på andras uppsatser

Kommentarer på andras uppsatser:

Alexander Kristiansen. Lite luftig bakgrund. Titeln är svår att förstå om man inte läst bakgrunden. Kanske är den aningen lång. Otydlig beskrivning av problemområdet. Bör definieras mera konkret.

Alexander Öström. Vad är syftet med intervjuerna? Vad vill du få ut av dem? Bör ange att det är en litteraturstudie som anses som undersökningsmetod.

Ervin Li. Känns inte som problemområdet som det anges speglar sig i det förväntade resultaten/bidragen. Varför begränsa målgruppen till 10-15 personer?