Om ÅÄÖ i dessa filerAndra KOM-möten frän denna tid
Om ÅÄÖ i dessa filer
Tisdag 1989-04-25 03.23.16SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte
(Text 733) 82-07-20 13.06 Jacob Palme QZ Namn: SUNET 'Swedish University Network' SUNET-projektet finansieras huvudsakligen av STU och innefattar uppbyggnad av fungerande datornät mellan universitet och universitets- datacentraler inom Sverige. Detta möte är huvudsakligen till för kommunikation inom SUNET-arbetet men kan även användas för synpunkter på SUNET.
(Text 733)SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte Namn: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte Nummer: Möte 30 Skapelsetid: 82-07-18 21.49 Organisatör: Jacob Palme QZ Antal till-länkar: 1802 Objekt: Text 898663 Typ: Öppet Antal medlemmar: 270 SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte har följande medlemmar: Senast inne Osett Namn 89-04-07 18.04 3 Jacob Palme QZ 88-06-03 03.05 303 Jan Åman 89-04-18 15.32 1 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) 88-06-23 18.14 291 Lars Collborg FOA2 89-04-21 15.28 1 Jörgen Pihl FOA 29 Tillämpad seismologi 89-04-18 18.24 1 Kalle Siklosi (kör oftare på NADJA) 89-04-19 22.51 1 Tommy Ericson KOMunity ********* ***** 249 Per Danielsson 88-09-23 10.57 77 Lennart Månsson Telelogic/M ********* ***** 1645 Leif Eriksson QZ ********* ***** 1686 Alf Bengtsson FOA373 87-01-24 17.27 676 Janis Bubenko 89-02-28 09.20 7 Björn Pehrson SICS 89-03-28 12.03 3 Knut Smaaland NTRA 89-04-22 01.31 166 Stig Björklund KTH 89-01-20 23.47 18 B.Svante Eriksson 89-01-01 21.37 21 Lars Lindwall OPIAB Digitech 89-04-20 13.24 1 Ulf Bilting CTH info.beh. (bilting@cs.chalmers.se) ********* ***** 495 Lars-Henrik Eriksson 88-08-30 20.52 77 Johnny Eriksson (Har tatt slut) 88-06-14 16.33 374 Birgitta Carlson QZ/Televerket 89-03-30 11.41 3 Per Sira UiO 85-06-26 01.10 935 Peter Svanberg NADA ********* ***** 1334 Carl Wilhelm Welin ********* ***** 246 Mats Brunell NORDUNET/SICS 89-04-20 19.37 1 Anders Hillbo NADA 89-04-19 16.57 21 Anders Sundqvist DIGITAL 89-04-18 14.46 1 Björn Carlsson QZ 87-04-14 13.06 550 Anders Flodström UMDAC ********* ***** 301 Hans Eriksson SICS 89-04-24 19.37 Torgny Tholerus QZ 88-10-20 00.19 59 Bertil Hansson DSV/SU 89-01-16 18.34 18 Bo Kleve LIDAC 89-04-18 15.37 1 Lars Enderin QZ 89-04-20 08.07 1 Roger Genhult QZ-DK ********* ***** 934 Sven Erik Enblom 89-04-18 16.12 1 Lars Sjöström LIDAC ********* ***** 5 Jan Engvald LDC 89-04-24 21.40 Torgny Hallenmark LDC 88-11-07 08.16 270 Arne Malm QZ 88-12-29 09.21 21 Bo Sundman Metallografi 89-04-19 10.37 1 Bo Karlsson QZ 87-03-21 19.14 789 Christer Andersson ********* ***** 1619 Anders Andren 87-04-11 18.12 553 Arkivering av KOM-inlägg ********* ***** 1453 Lena Linde FOA5 ********* ***** 1353 Yvonne Waern Psyk Inst 89-04-19 17.05 1 Jan Flodin FMV 89-03-29 12.35 3 Stefan Lundberg GD 88-09-02 14.10 77 Viktor Pajunen Göteborgs Datacentral ********* ***** 1302 Dennis Söderberg FMV:telelab ********* ***** 922 Rainer Kaasalainen 89-04-18 22.42 1 Peter Olofsson QZ 89-04-19 10.48 1 Lars Backström 88-11-11 19.41 273 Ingemar Joelsson Umeå Univ ********* ***** 1046 Elsa-Karin Boestad-Nilsson FOA2 ********* ***** 1263 Lillemor Adrianson 88-03-08 22.57 255 Anders Lindquist Datorsekretariatet KTH 88-05-18 15.25 173 Xavier Xantico (=JPALME@KOM.QZ.SE) 89-04-18 22.43 1 Stefan Hellberg Televerket/Pt 86-02-08 21.00 833 Ingemar Falkehag 89-04-20 08.07 1 Anders Nilsson MIC-KIBIC 87-02-16 15.52 644 Ulf Persson Högskolan i Östersund 88-09-09 00.59 77 Carl Crafoord KTH ********* ***** 1112 LARS BOHMAN STOCC 89-04-18 22.47 1 Bruno Billman QZ 88-10-04 15.11 77 Kim Holmen MISU 84-10-25 16.37 1121 Dag Hjorth Televerket 88-04-11 20.21 239 Kurt Wassberg STOCC 89-04-18 16.44 1 Olle Thylander UHÄ 89-04-24 20.19 Bernt Allonen TVT ********* ***** 867 Kerstin S. Eklundh ********* ***** 185 Hans Gill AMI-ULi ********* ***** 808 Mats Ormhed MB Elektronik 89-04-18 20.46 1 Bengt Nilsson KTH 89-04-11 08.40 20 Börje Eriksson Teleskolan ********* ***** 1007 Eva Larsson SU/FEK 87-04-28 08.52 547 Hans Wallberg UMDAC 89-04-20 23.03 1 Hasse Sjöberg QZ 87-09-11 13.32 485 Anders Ellström 89-04-20 17.27 1 Per Eriksson QZ 89-04-18 15.12 1 Mats Nordin KTH 89-04-18 19.41 1 Staffan Ringesten QZ-DK 89-02-19 18.57 14 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH 89-01-26 18.03 17 Per G Nilsson FOA 040 87-10-26 00.46 493 Anders Öborn 87-03-03 23.38 813 Åke Malmberg Högskolan i Östersund 88-06-16 23.35 137 Matts Kallioniemi 88-06-24 22.20 134 Krister Larsson DIGITAL 88-08-01 18.54 79 Johan Backlund FOA2 (MtW) 89-03-02 22.40 7 Per-Arne Lindqvist KTH 86-10-02 12.13 799 Jan Lund-Jensen KTHNET ********* ***** 462 Eva Frykevall ********* ***** 859 Sten Minör NADA ********* ***** 871 PeO Jägbeck KTH 86-03-17 18.15 1802 grupp Datornät terminalnät datakommunikation 89-04-24 23.00 Bertil Thorngren 89-04-15 18.40 3 Johan Hansen STOCC 87-12-18 22.11 324 Johan Martin-Löf Televerket 87-11-16 13.34 362 Leif Amnefelt KTH 87-10-29 18.22 379 Göran Edvardsson RPK 89-04-18 21.49 1 Sture Langemar QZ 89-04-03 16.04 3 -Mats Ohlin Fst 89-04-24 21.20 Olle Järnefors KTH 86-10-30 22.19 822 Christer Lundberg Högskolan i Kalmar 89-04-22 11.36 1 Paul Nordlund Uppsala TLO ********* ***** 693 Lennart Malmberg Teleskolan 89-04-02 01.00 3 Svante Lindahl (zap@nada.kth.se) 89-04-24 15.23 1 Lars Wingård KTH 89-04-19 02.30 1 Lennart Börjeson KTH 89-04-18 19.45 1 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) ********* ***** 254 Håkan Stefansson ********* ***** 633 Per Törnell MAGIS 87-03-16 16.37 813 Michael Mandahl Statskontoret 87-08-12 14.07 718 stig rune ekman SUB 88-01-14 12.48 520 Thomas Nilsson Högskolan i Luleå ********* ***** 235 Viggo Kann (viggo@nada.kth.se) 89-04-18 16.53 1 Mårten Sahlen QZ ********* ***** 481 LEIF M WAHLBERG STOCC 88-03-17 00.02 251 Aarto Reponen STOCC ********* ***** 1802 Thomas Lindberg FOA102 ********* ***** 541 Gunnar Backteman SU 87-09-11 22.59 675 Bengt Månsson STOCC 88-01-17 19.37 301 Anders Ottosson Statens Vattenfallsverk AB ********* ***** 721 Lars Källström TFK 88-03-08 09.13 256 Ole Victor ********* ***** 178 Stefan T Borgström LMV 88-05-03 16.54 193 Lennart N Sandin KTH (lsand@nada.kth.se) 89-04-22 11.41 1 Göran Imsjö STOCC 89-04-24 13.10 1 Jan Aston QZ-DK 89-04-02 15.26 3 Lennart Forslund CCS ********* ***** 380 Sverker Lundgren Karlstad tlo 88-12-15 07.56 25 Arne Carlson Saab-Scania 89-03-31 06.56 3 Markus Sadeniemi FUNET 89-04-22 13.39 1 Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) ********* ***** 562 Torben Svane Varbergs kommun 88-02-24 18.18 346 Tönu Spuhl Tvt 88-01-06 15.28 305 Thomas Mulward Fysikal. kemi SU Stockholm 08-162372 ********* ***** 346 Bertil Lindberg TvT PQPC 88-04-03 21.42 250 Bernhard Stockman KTH 89-04-24 22.28 Göran Collin KTHNET ********* ***** 458 Jan Isaksson /ERA 88-01-26 11.22 295 Berith Demo QZ UniversitetsData (Berith Sannebring) ********* ***** 285 Lennart Hansander Televerket Radio ********* ***** 351 Göran Kristiansson Sydsvenska Dagbladet 89-04-25 03.23 1802 Arkivering av KOM-inlägg 89-01-17 13.34 18 Roland Hedberg UMDAC 89-04-18 15.45 1 Mats Pettersson QZ 88-10-27 16.25 75 Björn Hagvall Luleå 89-04-20 12.46 1 Johan Lundberg TeleDelta 89-04-18 22.17 1 Bengt Forsgren Televerket ********* ***** 207 Jonas Beckman Växthuset/Statskontoret ********* ***** 230 Kent Olofsson STOCC 89-04-25 00.17 Per Andersson DA-Byrån KTH 88-09-04 00.18 77 Göran Ribbegård Karolinska Sjukhuset (gri@karolin.ks.se) 89-04-25 01.37 Sören Janstål Data Research DPU 89-04-20 08.39 1 Lars Algotsson Televerket 88-09-24 15.44 77 Matti Rendahl NADA (matti@bion.kth.se) 89-04-19 23.08 1 Johan Fantenberg STOCC 89-04-22 08.15 1 Gert Svensson Datorsystem KTH 89-04-24 21.23 @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) 89-04-24 08.24 1 Peter Banyay QZ DK 88-08-04 19.42 79 Johan Udd Datorsekretariatet KTH 89-04-18 21.23 1 Anne-Marie Eklund Statskontoret 88-11-07 22.43 139 Kent Fihlen Statskonsult ADB-Konstruktion 89-04-02 22.19 3 Ann-Marie Nilsson Statskontoret 88-10-10 19.45 77 Ragge Sundblad (ragge@nada.kth.se) 88-09-20 22.44 77 Joakim Hussenius SLU 89-03-01 20.13 7 Kenny Pettersson Uppsala TLO 89-03-10 12.41 7 Doris Ljung-Henriksson 88-09-03 00.43 77 Claes Berg Decus 89-04-24 21.21 @NADA.KTH.SE: stymne 89-04-24 21.20 @IDA.LIU.SE: ara (Anders Rantila) 89-04-24 21.19 @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte 89-04-24 21.22 @SICS.SE: klemets (Anders Klemets) 89-04-24 21.24 @BULL.DC.LUTH.SE: fredrik 89-04-24 21.23 @IFI.UIO.NO geirp (Geir Pedersen) ********* ***** 76 Mats Vilgon 89-01-03 16.36 252 Jan Berner Statskontoret 89-04-19 20.07 1 Paul Hamacher QZ 89-04-18 20.00 1 Sundström U (urbans@admin.kth.se) 89-04-24 21.21 @BIOVAX.UMU.SE: HWG (Hans Wallberg) 88-12-17 20.13 257 Berhe Hagos TvT TZO ********* ***** 30 Bertil Myhr Ind Datateknik 89-03-06 17.14 7 Jörgen Håård TD 89-02-27 22.10 7 Kari Fraurud Lingvistik-SU 89-04-24 21.31 Björn Gustafsson QZ 89-04-18 21.42 1 Svante Kleist (Systemvetarlinjen - Stockholms Universitet) 89-04-05 03.06 3 Anders Jackson Högskolan i Gävle/Sandviken 89-04-21 21.54 1 Morgan Lantz ABC-klubben 89-04-19 11.26 1 Gunnar Almgren Tvt HK 89-04-23 22.03 1 Mats Rundquist STOCC (d88.mats-rundqvist@Linus.Liu.SE) 89-04-24 21.18 @DC.LUTH.SE: bj (Börje Josefsson) 89-04-24 12.52 1 Stefan Kronberg Åbo Akademi 89-04-18 17.56 95 Stefan Wärgner Televerket HK 89-04-24 20.25 166 Jan Olof Nilsson STOCC 89-04-19 11.26 240 Magnus Nordström UCG
(Text 801452) 88-04-11 18.09 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1563> Markerad av 2 personer. Ärende: Name server funktion På KTH har vi krokat ihop diverse demoner med sendmail, så man kan få adress-översättningarna till personers personliga brevlådor interaktivt. Observera att vissa faktiskt har sin brevlåda på QZ... .tel kth/rem:25 IMP3: Connected to KTH.KTH.SE (KTHVAX, KTH) 220 kth.se Don't Panic! SiteCap-3.0 with Sendmail 5.57+IDA+KTH >vrfy roll 250 <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy p.lothberg@kth.se 250 Peter Lothberg <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy p.loth@kth.se 250 Peter Lothberg <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy c.cra 250 Carl Crafoord <p5575@kom.qz.se> >vrfy lennartb 250 <lennartb@lne.kth.se> >vrfy sendmail 250-<bernhard@tds.kth.se> 250-<jw@sics.se> 250-<klas@nada.kth.se> 250-<matti@bion.kth.se> 250-<gert@tds.kth.se> 250-<zap@nada.kth.se> 250-<roll@xerxes.stacken.kth.se> 250-<hans@nmpcad.se> 250 <bcq@sleipner.qz.se> quit 221 kth.se closing connection
(Text 801452)
(Text 803688) 88-04-17 05.06 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1564> För kännedom: Peter Banyay QZ DK <223> -- Mottaget: 88-04-19 12.41 Sändare: Bruno Billman QZ -- Sänt: 88-04-18 13.24 Markerad av någon. Ärende: Sunet HOSTS.TXT Inför den stora hopkopplingen av de regionala etherneten, håller jag på att sammanställa en hosts.txt i RFC-952 format. För att få den skickar du ett brev (med godtyckligt innehåll) till "hosts-request@kicki.stacken.kth.se" eller KICKI::HOSTS-REQUEST.
(Text 803688) (1 kommentar)
(Text 803694)
(Text 803776)
(Text 805129)
(Text 805155)
(Text 805240)
(Text 805301)
(Text 805990) 88-04-23 18.11 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1571> Markerad av någon. Ärende: "Supersunet" För att prova utrustnning och konfigurationer, provkörs nu Sunet's nya nät mellan Lund - Stockholm - Chalmers. Det fysiska transportlagret är fasta förhyrda 64 KBaud synkronlinjer. Till dessa är MAC-level filtrerande Ethernet-bryggor kopplade, och på dessa sitter det routrar för diverse protokoll, däräfter är respektive regions ryggradsnät anslutet. Prestanda är smått inponerade mätt med Svenska mått, man kan köra interktiv terminaltrafik utan någon märkbar fördröjning av ekot, och filöverföring går med farlig fart. Nedan ett exempel med FTP (TCP/IP mellan två Unix System) i Stockholm resp Göteborg. Elektronisk post leveras inom sekunden för 2K stora brev. duvan>ftp skutt.cs.chalmers.se Connected to skutt.cs.chalmers.se 220 skutt FTP server ($Header: ftpd.c 2.2 87/09/24 $) ready. Name (skutt.cs.chalmers.se:roll): 331 Password required for roll. Password: 230 User roll logged in. ftp> put hosts.txt 200 PORT command okay. 150 Opening data connection for hosts.txt (192.16.126.12,1401). 226 Transfer complete. local: hosts.txt remote: hosts.txt 72404 bytes sent in 9.5 seconds (7.4 Kbytes/s) ftp> quit 221 Goodbye.
(Text 805990) (1 kommentar)
(Text 805999)
(Text 806034) 88-04-23 21.10 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1573> Kommentar till: (Text 805999) <1> Markerad av någon. Ärende: "Supersunet" Du räknar rätt, Att det kommer att gå långsammare när trafiken ökar, det är ju klart som korvspad, men 60k effektiv fart, det är bättre än de 1200 baud Decnet över x25 vi har idag. Om 'basnätet' fungerar enligt teorierna, kommer vi att klara oss med en motrväg, oavsett dator-religion, dvs allas behov att komunicera skall kunna tilgodoses av 'basnätet'. Då kan vi få mer pengar att lägga på ETT höghastighetsnät istället för många protokoll/leverantörs specifika nät. Det talas redan idag om att uppgradera linjen till den kommande super- datorn till 2.048 mbit/s. Idag ser det ut såhär, synkronmodem HDLC DATAGRAM/LAPB (vi kör datagram då kvaliten på linjerna är god nog) Ethernet paket (med lite hadrar 8 byte) TCP-IP / DECnet / UDP-IP etc
(Text 806034)
(Text 806554) 88-04-25 18.38 Jacob Palme QZ Mottagare: <17> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1574> För kännedom: Jan Bjurström FMV <453> -- Mottaget: 88-05-02 21.23 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-04-26 00.22 Extra kopia: KPJ Jaakkola (ej) QZ <1164> -- Mottaget: 88-04-29 13.36 Sändare: Per Eriksson QZ -- Sänt: 88-04-28 12.41 För kännedom: Peder Swenman AB Teleplan <610> -- Mottaget: 88-05-18 20.58 Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-05-02 17.11 Markerad av någon. Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta datornätsxperter. Jag berättade för honom att vi i Norden troligen kommer att koppla ihop alla våra Ethernet med bryggor och 64 kbps-linjer. Han varnade och sa att sådan stora hopkopplade nät är svåra att driva. Det blir lätt problem med överbelastning, och med många självständiga institutioner inblandade blir det svårt att vidta åtgärder för att hindra överbelastning. Han sa att TCP/IP-protokollen ger mindre möjlighet till rättvis fördelning av resurserna, så att inte ett fåtal kan överbelasta nätet, än X.25-protokollen som har förbindelser som kan ransoneras. Han sa också att Carnegie-Mellon University i USA, som har ett stort nät av hopkopplade Ethernet med flera tusen arbetsstationer, håller på att montera ned sina bryggor därför att det inte går att hantera styrning ("management") av systemet. När Peter Linington såg att jag antecknade vad han sa på min bärbara dator, så la han till en reservation att det kan hända att man lyckas få det att fungera i de Nordiska länderna, han ville bara ge en varning att det kan bli problem. Senare vid samtalet med Linington sa han att han var förvånad över att så få datorer tillåter nationella tecken i filnamn.
(Text 806554) (4 kommentarer)
(Text 806584) 88-04-25 19.02 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1575> Extra kopia: <49> -- Mottaget: 88-04-26 00.20 Kommentar till: (Text 790954) av Jacob Palme QZ <2> Extra kopia: Överföres till QOM <332> Extra kopia: Torsten Ström DAFA <35> -- Mottaget: 88-04-26 20.31 Extra kopia: <4> -- Mottaget: 88-04-28 18.31 Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-04-28 17.31 Markerad av någon. Ärende: Koppling mellan SUNET och kommersiella nät Jag har idag besökt Scandinavian Information Link (SIL) i samma ärende som besöket hos Teledelta. Hos SIL träffade jag Björn Stattin, Evald Persson och Lars-Göran Fröjd. SIL är ett företag som huvudsakligen förmedlar meddelanden mellan olika MEMO-system. De olika företagens MEMO-system ansluts med förhyrda fasta ledningar till SIL-s dator, och SIL-datorn förmedlar breven vidare från den ena MEMO-datorn till den andra. SIL har även ett eget MEMO-system, där personer som inte har företags- interna MEMO-system att tillgå kan delta. Det protokoll man använder är ingen standard, utan ett av MEMO- utvecklarna själva uppfunnet protokoll. Adressering görs med domänadressering. Adresserna uppges vanligen i omvänd ordning mot den i akademiska världen vanliga. Det vi brukar kalla för HANSJ@EIS.SIL.SE kallar dom för SE.SIL.EIS.HANSJ. Status för ett meddelande (hur långt det har kommit, om det blivit vidaresänt, lagt in i mottagarens brevlåda, läst av mottagaren) är alltid tillgängligt för författaren, även om han sitter vid annan dator än mottagarens. Man har även tagit fram protokoll för kommunikation med en del andra system än MEMO, framförallt Digitals Message Router. X.400 tror man inte man har förrän om 12-18 månader, beroende på att man väntar på X.400-programvara från IBM. Man övervägde att göra en interimslösning med X.400 via sin DEC-koppling och MRX400. Jag varnade dem för MRX400 och föreslog att de istället skulle använda MAILWAY om de vill ha en interimslösning. Utöver brevförmedling tillhandahåller de också ett generellt SNI-nät mellan företagen, som alltså kan användas för andra typer av dator- nätstjänster än brevförmedling. De håller också på att bygga upp ett katalogsystem för alla brevlådor i alla MEMO-system som företagen vill lämna ut till ett externt katalogsystem. Katalogsystemet fungerar så att man fyra ggr per år samlar in alla de anslutna företagens kataloger, gör en totalkatalog, och sedan sänder ut kopia av denna totalkatalog till alla företagen. Sedan kan alltså MEMO-användarna söka lokalt i en katalog i sitt eget företags dator. Taxan för att köra MEMO på SIL-s dator är jämförbar med vad det kostar att köra KOM vid QZ till den högsta, kommersiella taxan under kontorstid. Jag har ovan skrivit "SIL-s dator" men SIL har egentligen inga egna datorer, utan köper datordriften av Ericson Information Systems. Dock är det 15 personer på EIS som helt jobbar med att sköta om SIL-verk- samheten, plus 7 personer anställda av SIL. Man är positiva till hopkoppling av SIL till TeleDelta, UUCP/ENEA, de akademiska näten, QZ m.m. En märklig sak är att flera av SIL-företrädarna inte alls kännde till UUCP och ENEA-s jobb med att sköta svenska grenen av UUCP. Märkligt att ett av landets största företag i meddelandeförmedlingsbranschen inte känner till ett annat av de större företagen i branschen, det finns ju bara fyra sådana egentligen i Sverige: ENEA/UUCP, SIL, TeleDelta och de akademiska näten om man nu kan kalla dem för ett företag. Datavärlden år så hårt uppdelad i IBM-läger och UNIX-läger att det ena lägret knappast känner till det andras existens!!
(Text 806584) (1 kommentar)
(Text 806673)
(Text 806740)
(Text 806851)
(Text 806872)
(Text 807008) 88-04-26 19.56 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1581> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-04-27 00.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Mottagare: <51> -- Mottaget: 88-04-27 00.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Markerad av någon. Ärende: Re: Koppling mellan SUNET och kommersiella nät %Original date: Tue, 26 Apr 88 13:40:48 +0100 %TF: DSKD:71K90R.MAI %FROM: ber@enea.se %SMTP sender: ber%enea.se@FREJA Jacob skriver >En märklig sak är att flera av SIL-företrädarna inte alls kännde till >UUCP och ENEA-s jobb med att sköta svenska grenen av UUCP. Märkligt >att ett av landets största företag i meddelandeförmedlingsbranschen >inte känner till ett annat av de större företagen i branschen, Det kanske inte är så konstigt trots allt. UUCP-nätet kommer man normalt i kontakt med först när man har en Unix-maskin och vidare har EUUG/EUnet haft en ganska låg profil när det gäller att sprida informationen om EUnet. Detta är dock något som kommer att ändras på. Dessutom är det så att det är EUUG och inte företaget Enea som driver EUnet. Enea är enbart ett verktyg och har som företag ingen rätt att gå ut och marknadsföra sig som ett företag i meddelandeförmedlingsbranchen. EUnet är inte ett publikt nät utan enbart öppet för medlemmar i EUUG, vilket i och för sig alla kan bli. Men EUnet har i grunden en lite annan karraktär än de kommersiellt drivna nätverken. EUnet drivs ju inte alls som ett kommersiellt nätverk. --Björn
(Text 807008)
(Text 807014)
(Text 807298)
(Text 807338)
(Text 807629) 88-04-28 13.14 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1585> Markerad av någon. Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Några frågor om planerna för svenska universitets-mail-bryggor: Har jag rätt förstått det hela, att KTH skall sköta en i huvudsak SMTP-orienterad växel för att ta hand om inkommande trafik i SMTP-format till .SE. Och att inkommande trafik i X.400-format går till CHALMERS. Om mottagaren vill ta emot det i SMTP-format sänder CHALMERS det vidare till KTH för konvertering till SMTP och vidaresändning. Om mottagaren vill ta emot det i X.400-format sänder CHALMERS det direkt till mottagaren, inte via KTH. Vem skall sköta trafik mot kommersiella svenska system (t.ex. TeleDelta och SIL?)
(Text 807629) (1 kommentar)
(Text 807630) 88-04-28 13.19 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1586> Kommentar till: (Text 807629) av Jacob Palme QZ <1> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <875> -- Mottaget: 88-05-15 21.13 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-04-28 23.17 Markerad av någon. Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Ett problem med trafik mot kommersiella svenska system (t.ex. TeleDelta och SIL) är debiteringen. SUNET bygger ju på att man inte har någon individuell debitering av enskilda brev. TeleDelta och SIL tar däremot betalt av avsändaren. Jag har diskuterat dessa problem med företrädare för både TeleDelta och SIL. TeleDelta håller absolut på principen att avsändaren skall betala. Det innebär att vi (=de akademiska datornäten) måste betala för brev vi sänder till TeleDelta, men TeleDelta kan ev. betala oss om vi skickar trafik vidfare från deras kunder till akademiska mottagare. En enklare princip vore om t.ex. SIL gjorde så att SIL-användarna betalade både avsända och mottagna brev inom SIL fram till bryggan mot de akademiska näten, och de akademiska näten betalar kostnaden inom sina nät för både avsända och mottagna brev. Denna princip att lösa debitering vid bryggor mellan nät används t.ex. för bryggan CSNET-INTERNET. De flesta bryggor EUNET-EARN fungerar också i praktiken ungefär enligt denna princip. När jag talat med företrädare för TeleDelta var de negativa till en sådan enkel princip att lösa debiteringsproblemen. Däremot när jag talade med SIL-folk sa de att detta var en i första ögonblicket förvånande lösning, men den kanske inte är så orimlig ändå, så med SIL kanske man kan komma överens om denna enkla metod.
(Text 807630) (3 kommentarer)
(Text 807930)
(Text 807963)
(Text 808022) 88-04-29 17.47 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1589> Extra kopia: Bertil Holmqvist Televerket <877> -- Mottaget: 88-05-15 21.16 Kommentar till: (Text 807930) <1> Markerad av någon. Ärende: Planer för svensk X.400-trafik CSNET tillämpar denna princip. MAILNET gjorde det också på sin tid. Det är ingen idealisk metod, men den fungerar. Dess stora fördel är att man slipper införa något debiteringssystem i ett nät som inte har volymdebitering, något som gäller för bl.a. ARPANET/INTERNET, BITNET/EARN, SUNET-BIS och SUPER-SUNET. Alternativet blir tyvärr ibland att man inte tillåter trafik i vissa riktningar. T.ex. kan man idag inte via korrekta vägar skicka brev från INTERNET i USA till de akademiska MHS-näten i Europa (med vissa undantag). Bryggor finns visserligen, men de får egentligen inte användas därför att ingen ordnad finansiering finns. Orsak är att den som driver bryggan måste betala trafiken från bryggan in i MHS-näten. Och det är svårt att ordna så att avsändare i USA/INTERNET betalar för att CERNVAX skickar ett brev via MHS från CERNVAX till mottagare i Europa.
(Text 808022)
(Text 808026) 88-04-29 17.54 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1590> Extra kopia: Bertil Holmqvist Televerket <878> -- Mottaget: 88-05-15 21.16 Kommentar till: (Text 807930) <2> Markerad av någon. Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Nu överdriver du väl lite. När det gäller abonnemang på distributionslistor är det ofta mycket naturligt att mottagaren snarare än avsändaren betalar. Och troligen är den största volymen meddelanden i de akademiska nät utsändningar från distributionslistor. Mycket talar för att det allra bästa är att man inte har någon individuell debitering, utan har finansiering via fasta avgifter. Man slipper då kostnaderna för att införa debiteringssystem, och man slipper problem med att ordna fördelning av volymavgifterna o.s.v. En nackdel med fasta avgifter är dock att det kan leda till att näten blir överbelastade. Det kan också ibland vara problem med hur man skall fördela de fasta avgifterna.
(Text 808026) (2 kommentarer)
(Text 808031)
(Text 808036)
(Text 808268)
(Text 808269)
(Text 808286)
(Text 808342) 88-04-30 17.19 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1596> Kommentar till: (Text 808286) <1> Markerad av någon. Ärende: Sunet's nya nät Jag tror att vi taget i med både hängslen och svångrem när det gäller management och tekniska möjligheter när det gäller att fördela de kanal- bandbredds resurser vi har i basnätet. Sunet-anslutningen levereras till regionen, dels som en del specifika synkronförbindelser, för att ersätta befintliga separata förbindelser dels som en 15poliga Ethneret AUI/transceiverkabel kontakt. Fram till den pluggen har drift-organistationen full kontroll att från NIC styra allokeringen av resurser, spärrning av adressser/protokoll/data eller godtyckliga kombinationer av dessa. Vad det gäller IP trafik kan man enkelt manipulera throughput genom att sätta upp routing-iformationens delay/hops värden. Jag tror att de problem vi får, är på regional nivå, där man inte vill låta NIC ta hand om driften utan gör det lokalt med egna resurser, då krävs det att man verkligen har lokal kompetens. Då kan ju inte NIC hantera problemet vid källan utan måste kanske vidta åtgärder på sin sida, och det kan då drabba hela regionen. Min förhoppning är att nya Sunet skall fungera så bra att ingen har anledning att klaga. Den begränsade faktorn är idag att basnätet bara har 64kbit. Det kan tänkas att om användningen av nätet ökar drastiskt, på grund av kommande superdatorer etc, att vi måste förstärka dessa, eller bygga upp ett likadannt pararellt nät. Ett helt pararellt (FYSISKT PARARELLT) nät men med gemensam administrativ drift, skulle vara vettigt av driftsäkerhets-synpunkt. Idag räcker det ju med ett fel/attentat i Stockholm för att slå ut all trafik. (NIC= Nätverks Informations Central..)
(Text 808342)
(Text 808573)
(Text 808602)
(Text 808610)
(Text 808701)
(Text 808712)
(Text 808726)
(Text 808733)
(Text 808959)
(Text 809027)
(Text 809038)
(Text 809172)
(Text 809323)
(Text 809351)
(Text 809575)
(Text 809581)
(Text 809677)
(Text 809889)
(Text 809891)
(Text 809892)
(Text 809999)
(Text 810073) 88-05-04 20.34 Jacob Palme QZ Mottagare: Annonsering (av) möten <2452> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1617> Namn: Akademiska datornät erfarenhetsutbyte Detta nya möte är en utgrening ur mötet "SUNET erfarenhetsutbyte". Meningen är att SUNET-mötet i framtiden mera snävt skall handla om tekniska och administrativa problem kring SUNET-driften, och att mera allmänna frågor om akademiska nät skall diskuteras i det nya mötet "Akademiska datornät erfarenhetsutbyte".
(Text 810073)
(Text 810421) 88-05-05 17.17 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1618> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 2 andra personer. Ärende: Info om nya Sunet SUNET 1988-05-04 Till: Roland Hedberg, UMDAC (biovax::rhg) Leif Amnefelt, KTH (VAXKAB::AMNEFELT) Göran Bengtsson, CTH (RTR57a::areamanager) Jan Engvald, LDC (GEMINI::XJELDC) Bo Kleve, LIDAC (RTR58A::areamanager) Hans Wass`n, UDAC (RTR60A::areamanager) Peter Löthberg, Stacken (Roll@stacken.kth.se) Björn Hagvall, Högsk i Luleå Utbyggnad av SUNET Som ni känner till skall SUNET byggas ut genom en sammankoppling av lokala Ethernet via fasta 64 kbps linjer. Dessa linjer har redan levererats till alla orter förutom Luleå där leverans har lovats till den 1 juni, 1988. Sammankopplingen kommer att ske med fjärrbryggor, IP-routers och lokala bryggor. Utvärdering/test av IP-routers och lokalbryggor pågår och bör kunna vara avslutade ganska snart tack vare det jobb som görs av Peter Löthberg, Göran Bengtsson och Jan Engvald. När det gäller fjärrbryggor är det klart att vi köper Vitalink Translan III-bryggor från Svea Data Comm. Avtal har tecknats mellan UUH och Svea Data Comm idag och därmed har följande installationsdagar utlovats: 1. KTH den 9 maj, 1988 1 st 8-portars fjärrbrygga 1 st 4-portars fjärrbrygga 2. Chalmers den 10 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 3. Lund den 11 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 4. Umeå den 24 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 5. Luleå den 25 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 6. Linköping den 31 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 7. Uppsala den 1 juni, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga Rune Gunnarsson från Svea Data Comm avser att ringa runt för att göra detaljplaneringen av installationerna. För anslutning av SUNET:s DECnet till det nya nätet har ytter- ligare Ethernet-interface beställts till RTR56A, RTR57A, RTR58A, RTR59B, RTR60A och RTR61A (samt till RTR59A vars an- slutning blir en senare fråga). SUNET:s arearouters kommer därvid att kunna fungera som DECnet-routers. Digital har lovat leverans av dessa ytterligare Ethernetinterface den 9 maj, 1988. Jag har ännu inte lyckats få veta planerad installationsdag. Det ser alltså ut som om vi ganska snart kan börja använda ett mycket snabbare och bättre SUNET. UHÄ avser att lägga driftansvaret för bl a SUNET:s höghastighets- nät på KTH. Det är därför lämpligt att KTH aktivt medverkar i driftsättandet av nätet. Jag ställer naturligtvis gärna upp och svarar på ev frågor med anledning av detta.
(Text 810421) (1 kommentar)
(Text 810422) 88-05-05 17.18 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1619> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av: Björn Carlsson QZ Markerad av 3 andra personer. Ärende: Info om nya Sunet SUNET 1988-05-04 Till: Roland Hedberg, UMDAC (biovax::rhg) Leif Amnefelt, KTH (VAXKAB::AMNEFELT) Göran Bengtsson, CTH (RTR57a::areamanager) Jan Engvald, LDC (GEMINI::XJELDC) Bo Kleve, LIDAC (RTR58A::areamanager) Hans Wass`n, UDAC (RTR60A::areamanager) Peter Löthberg, Stacken (Roll@stacken.kth.se) Björn Hagvall, Högsk i Luleå (Bj_Hagv@norrkom. umu.se) Kablage, transceivers o dyl för SUNET:s LAN-bryggenät De lokala sammankopplingarna av bryggor, routers osv är tänkt att ske på följande sätt: ! ! ! ----------------- ! Tvt 64 kbps ! ! modem ! --------!-------- ! ! V.35 kabel (följer med fjärrbryggorna) (1) ! ---------------- ! Fjärrbrygga ! Vitalink Translan III ! ! --------!------- ! ! AUI- (Ethernet transceiver-) kabel (2) ! ! ----------- ! MPT ! Multi port transceiver (3) ! ! --!-----!-- ! ! -----! !------ ! ! AUI-kabel (5) ! ! AUI-kabel (4) ! ! ------!------ ------!------ ! IP- ! ! DECnet- ! (Area-router) ! router ! ! router ! ------!------ ------!------ ! ! AUI-kabel (6) ! ! AUI-kabel (7) !----! !-----! ! ! ---!-----!--- ! MPT ! Multi port transceiver (8) ! ! ------!------ ! AUI-kabel (9) ! ! Tranciever (10) ! / ===============XXX====================== Lokalt Ethernet För varje installationsställe kommer jag att beställa följande pos Benämning 1 V.35-kabel 3 m Ingår i leveransen av fjärrbryggor 2 AUI-kabel för ansl av fjärrbrygga 2 m (BNE4C-02 från DEC-Direkt) 3,8 Multi Port Transceivers 2 st (Cabletron MT-800 från Heath) 5,6 AUI-kablar för ansl av IP-router 2m (BNE4C-02 från DEC-Direkt) 4,7 AUI-kablar för ansl av DECnet-routers 5 m (BNE4C-05 från DEC-D) Ej till Högskolan i Luleå som saknar DECnet-/Area-router 9 AUI-kabel för ansl till lokalt Ethernet 2 m (BNE4C-02 från DEC-D) 10 Tranciever för ansl till lokalt Ethernet (Cabletron ST-500-01 från Heath) Jag beställer detta för omgående leverans. Om det inte hinner fram något installationsställe i tid hoppas jag att man kan åstadkomma en provisorisk anslutning lokalt i väntan på leveranserna. El-uttag förutsätter jag att ni kan fixa lokalt. Utrustningen bör placeras i ett skåp (19" rack med dörrar och fläkt?). Jag föreslår att ni själva köper in ett lämpligt skåp som passar in i era omgivningar (färg, modell osv) och sedan skickar en räkning till SUNET (dvs till mig) för dessa utlägg. Synpunkter? Är 5 m AUI-kablar (pos 4,7) tillräckligt långa för an- slutning av arearoutern? Är 2 m AUI-kabel (pos 9) tillräckligt lång för anslutning till lokalt Ethernet? Mvh Hans
(Text 810422)
(Text 811536)
(Text 811542)
(Text 811559) 88-05-09 02.48 Hasse Sjöberg QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1622> Markerad av 3 personer. Ärende: Blev ombedd att lägga in det här..... Förslag till lösning av 'Supersunet' i Stockholm Peter Löthberg roll@stacken.kth.se Sverige ! ! ===XXX=========XXX========XXX================XXX==================== Stockholm ! ! ! ! ! ! =======XXX============== ! ! ! ! fysikernas nät ---------- ------------ ------------ ------------ ! ip-r ! ! fj-br ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! ! ! ! ip-r ! ! ! ---------- ------------ ------------ ------------ ! ! ! ! ! ! ! ! ! / 2.048mbit ! ! ! kth-stamnät ! mikrovågslänk ==XXX============XXX========= ===XXX============ ! ! ------------ ! ! fj-br ! ! ! ! ! 'Mindre instalations tammpen' ------------ ---------------------------------------- ! ! 4 (el 8) port fj-br ! ! ! ! kista-stamnät ! ---------------------------------------- ===XXX===========XXX======XXX=XXX==== ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ! ! ! fi-lo ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ! ! ------------ ------------ ------------ ! ! Nmp-Cad ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! ======XXX======== ! ! ! ! ! ! ! ===XXXX======= ========XXX=== ------------ ------------ ------------ Elektro-Kista Sics ! ! ! ! ! ! ! ! ! ===XXX==== ===XXX==== ===XXX==== QZ SU KI ip-r IP Router fj-br Filtrerande fjärrbrygga fi-lo Filtrerande lokalbrygga
(Text 811559) (2 kommentarer)
(Text 811561)
(Text 811678) 88-05-09 14.45 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1624> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: <16> -- Mottaget: 88-05-09 18.36 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: <15> -- Mottaget: 88-05-09 18.35 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: <2> -- Mottaget: 88-05-09 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: <24> -- Mottaget: 88-05-09 18.36 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Extra kopia: Gunnar Backteman SU <81> -- Mottaget: 88-05-20 12.17 Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-05-09 17.48 Extra kopia: @NADA.KTH.SE: stymne <5> -- Mottaget: 88-07-18 18.32 Sändare: @NADA.KTH.SE: stymne -- Sänt: 88-07-18 18.32 Extra kopia: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <73> -- Mottaget: 88-07-23 03.56 Sändare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte -- Sänt: 88-07-23 03.56 Extra kopia: HOST = @SEARN.BITNET <1131> -- Mottaget: 88-07-23 04.29 Sändare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte -- Sänt: 88-07-23 03.56 Extra kopia: <168> -- Mottaget: 88-07-23 05.41 Sändare: -- Sänt: 88-07-23 05.41 Extra kopia: @BULL.DC.LUTH.SE: fredrik <161> -- Mottaget: 88-08-08 05.42 Sändare: @BULL.DC.LUTH.SE: fredrik -- Sänt: 88-08-08 05.42 Extra kopia: HOST = @BRAGE.QZ.SE <2708> -- Mottaget: 88-08-08 06.47 Sändare: @BULL.DC.LUTH.SE: fredrik -- Sänt: 88-08-08 05.43 Markerad av någon. Ärende: Mitt förslag på lösning inom Stockholm %Original date: 8 May 1988 (Sunday) 1911-LOC %TF: DSKD:3Y7T10.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@kicki.stacken.kth.se> %SMTP sender: ROLL@kicki.stacken.kth.se Förslag till lösning av 'Supersunet' i Stockholm Peter Löthberg roll@stacken.kth.se Sverige ! ! ===XXX=========XXX========XXX================XXX==================== Stockholm ! ! ! ! ! ! =======XXX============== ! ! ! ! fysikernas nät ---------- ------------ ------------ ------------ *! ip-r ! ! fj-br ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! *! fi-lo ! ! ! ! ip-r ! ! ! ---------- ------------ ------------ ------------ ! ! ! ! ! ! ! ! ! / 2.048mbit ! ! ! kth-stamnät ! mikrovågslänk ==XXX============XXX========= ===XXX============ ! ! ------------ ! ! fj-br ! ! ! ! ! 'Mindre instalations tammpen' ------------ ---------------------------------------- ! ! 4 (el 8) port fj-br ! ! ! ! kista-stamnät ! ---------------------------------------- ===XXX===========XXX======XXX=XXX==== ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! *! ip-r ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ! ! *! fi-lo ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ! ! ------------ ------------ ------------ ! ! Nmp-Cad ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! ======XXX======== ! ! ! ! ! ! ! ===XXXX======= ========XXX=== ------------ ------------ ------------ Elektro-Kista Sics ! ! ! ! ! ! ! ! ! ===XXX==== ===XXX==== ===XXX==== QZ SU KI ip-r IP Router fj-br Filtrerande fjärrbrygga fi-lo Filtrerande lokalbrygga
(Text 811678)
(Text 813304) 88-05-15 21.20 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1625> Ärende: Nya noder i LAT??? . Jag hittade nyss ett par nya NODER "i" min server. Det låter på namnet (en av dom ialla fall) som om dom INTE hörde hemma i LUND. . De två var synliga med status unknown, och var: . A59454 AA-00-04-00-C6-ED och KTHTTT AA-00-04-00-8C-EC . Med tanke på rating så gissar jag att det är ganska små maskiner, förslagsvis 11/7xx eller microvaxar. . Någon som har någon ide/upplysning!!!
(Text 813304) (1 kommentar)
(Text 813321) 88-05-15 21.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1626> Kommentar till: (Text 813304) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: Nya noder i LAT??? a59454 borde heta aa.00.04.00.c6.ec och inte ..ed KTHTTT är en mikrovax2 på KTH, och a59454 är väl nån PC. De skall inte bryggas över mellan lund och stockholm, nåt är bergis fel i lund änden, tala med Jan Engvald, XJELDC@gemini.ldc.lu.se, han har hand om Lund-sidan av supersunet.
(Text 813321) (1 kommentar)
(Text 813682) 88-05-16 23.25 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1627> Kommentar till: (Text 813321) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Jag har snackat med Janne och han sa att det tydligen var något fel på den sk filtrerande bryggan...... . Jaja man kan inte få allt hÄr i världen.
(Text 813682) (1 kommentar)
(Text 813689) 88-05-16 23.48 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1628> Kommentar till: (Text 813682) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Tanken är altså att alla 600X typ protokoll inte skall skickas över mellan regionerna, med undantag av 6003 som är DECnet, men det passerar ju respektive area-router, de har ju byggts ut med ett extra ethernet interface var. Att du hitta konstiga noder i din LAT-burk, är väl spåren av något av våra mer eller mindre lyckade experiment. För du kan väl inte ta ta dig till KTHTTT från in LAT server idag? Idag går altså TCP/IP och DECnet trafiken mellan Lund-Stockholm-Göteborg via 64Kbit linjerna. DECnet till övriga regioner kommer att lyftas över succesecivt under de närmaste veckorna. X25 kopplen kommer at finnas kvar som backup tills det fungerar stabilt.
(Text 813689) (1 kommentar)
(Text 813986) 88-05-17 23.03 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1629> Kommentar till: (Text 813689) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Ok! Nej jag kan inte köra mot KTHTTT det är helt rätt antaget. Tyvärr är ju LAT:burkarna så "dumma" att noden ligger kvar tills LAT:en botar, vilket kan dröja ganska lÄnge..... . En lösning vore förståss att boota alla burkarna, men med 20 st så ör jag inte så sugen...... . Det hela är ju egentligen inget problem, jag var bara nyfiken på vad ni skulle säga.
(Text 813986)
(Text 814180) 88-05-18 20.19 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1630> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? . Egentligen hör väl detta inte hemma här men...... . Med den numera så snabba förbindelsen så har jag börjat använda DEC-net till ODEN, problemet Är dock att sluta..... . Kill är helt ok och avslutar körningen men hur får man Decnet att fatta att den skall koppla ner??? Disconnect gills tydligen inte??? Någon IDE??? lägga
(Text 814180) (2 kommentarer)
(Text 814185) 88-05-18 20.29 Sture Langemar QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1631> Kommentar till: (Text 814180) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Prova om CTRL-P fungerar.
(Text 814185)
(Text 814264) 88-05-18 23.28 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1632> Kommentar till: (Text 814180) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <2> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Oden talar inte Cterm utan det gamla NRT protokollet, av nån outgrundlig anledning finns det ingen kod för att stänga terminal-förbindelsen, från oanvliggade lager. Det finns en entry vector men det står bara return där. Man kan 1.) Vänta 90 sekunder utan att göra något, då kopplar Oden ner. 2.) Trycka kontroll ^p på din burk och begära nedkoppling i den meny som dyker opp. Jag fundera på att skriva den kod som fattas, eller portera Cterm servern till Supertops. Men vi har under det senaste året satsat alla programerar resurser på att göra TCP/IP till Supertops. Då detta nu verkar fungera så kanske nån får tid och fixar problemet. Eller så kanske QZ fixar det om du ber dem såsom kund. En snabb hack kan ju vara en kodsnutt som pokar idle_diconnect timern....
(Text 814264) (1 kommentar)
(Text 814848) 88-05-21 12.25 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1633> Kommentar till: (Text 814264) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Tack för tipset med CTRL-P jag provade och de funkar bra. Från början så provade jag de vanliga CTRL-(T,y,c,d...etc) men till p kom jag aldrig...
(Text 814848) (1 kommentar)
(Text 814862) 88-05-21 13.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1634> Kommentar till: (Text 814848) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Att kontroll-P funkar bra kan man ha delade åsikter om, i Emacs/Amis går man till föregående rad med ^p...
(Text 814862)
(Text 815142) 88-05-23 04.42 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1635> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <910> -- Mottaget: 88-09-27 22.55 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-05-24 23.55 Markerad av: Björn Carlsson QZ Markerad av någon annan. Ärende: X.EARN ---------------------------------------------------------------------------- !Peter Löthberg, roll@stacken.kth.se, roll@sestak.bitnet, roll@cs.kth.sunet! ---------------------------------------------------------------------------- Proposed implemenation of Nordunet X.EARN ----------------------------------------- This is a recomendation of how the nordic backbone and the link to US should be implemented. The design has three goals: 1) Provide the network maintainer with the tools/resources needed to manage the task of providing a service with the required quality. 2) To minimize the traffic over the satelite/country lines, and not sending unnecesary requests (it takes about a second to get the reply back). 3) In the first step of migration, just replace the existing 9.6kb modems used by EARN with the same service using the WAN instead of the old analog lines. The use of MAC-level bridges, gives us the possibility of easily add new services without interupting the already existing services, there is no degradation in performance involved, with the proposed hardware. ------------------------------------------------------------------------ NSFnet ! ! ----------------- !Cisco IP router! ! ! ----------------- ! ! !=====XXX=====================! Multiport Transceiver ! ! ----------------- !Vitalink ! !Remote bridge ! ----------------- ! ! ----------------- !Modem/satelite ! :: :: Usa ------------------------------------------------------------------------ :: :: Sweden !Modem/satelite ! ----------------- ----------------- !SEARN !----- To Cern ! ! ! ! ----------------- ----------------- ! ! ! ! !Vitalink ! !N !F !D !S !Remote bridge ! ----------------- ----------------- !Translink ! ! ! ! ! ----------------- ! ! !=====XXX=====================XXX===================! Multiport Transceiver ! ! ! ! ! ! ----------------- ------------------ ! !Cisco IP router! !protocol ! ! ! ! !Filtering bridge! ! ----------------- ------------------ (to l!et management protocol pass) ! ! ! ! ! ! Nordunet Stub !=====XXX=========XXX=========XXX=============XXX=====XXX============! ! ! ! ! ! ! ! ! ----------------- ! ------------------ ----------------- !Cisco IP router! ! !protocol ! !Vitalink ! ! ! ! !Filtering bridge! !Remote bridge ! ----------------- ! ------------------ ----------------- ! ! ! ! ! ! ! ! ----------------- ! ! ! ! ! ! !DECnet router ! ! NO FI DK IS(?) ! ! ! ! ! ----------------- ! ! ! ! ! ! ! Sunet Stub !=====XXX=========XXX=========XXX====================================! ------------------------------------------------------------------------ (NO, FI, DK, IS?) ! ! ----------------- !Vitalink ! !Remote bridge ! ----------------- ! ! Local Nordunet Stub !=====XXX=====================XXX=====================XXX=============! ! ! ! ! ! ! ----------------- ------------------ ------------------ !Cisco IP router! !DECnet ! !Translink ! ! ! !Router ! ! ! ----------------- ------------------ ------------------ ! ! ! --------!-----------------------!------------------!------------------- ! ! ! Point of delivery IP DECnet RSCS from Nordunet
(Text 815142) (1 kommentar)
(Text 815162) 88-05-23 09.53 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1636> Kommentar till: (Text 815142) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Hade du tänkt dig att trafiken från USA skulle gå via den direkta länken Nordunet-USA eller som idag via EARN nere i Europa? Om du hade tänkt dig att ta trafiken från USA direkt via länken Nordunet-USA, vilket väl förefaller vettigt, hur skall man i så fall undvika att vid nedladdning av distributionslistor, samma meddelande sänds över flera gånger om det är mottagare på olika datorer i Norden. Internet-s normala mail-protokoll fungerar, tror jag, så att man bara gör samsändning om det finns flera mottagare på samma host. En möjlig lösning på detta är att man på någon dator i Norden sätter upp en sub-distributionslista för de amerikanska distributions- listorna. FINHUTC har ju idag sådana subdistributionslistor för en stor del av de amerikanska listorna, och fullgör alltså idag denna funktion. Fördelen med att låta FINHUTC (eller annan VM-nod) fullgöra denna funktion är att den programvara de har, LISTSERV, starkt underlättar administrationen av sådana sublistor genom bl.a. följande funktioner: (a) Användarna kan själva registrera och avregistrera sig automatiskt (b) När man har flera olika sublistor för samma grupp, finns funktioner för automatisk eller halvautomatisk överföring av varje medlem till den lista som ligger närmast mottagaren. Nackdel är, tror jag: (c) Logisk RSCS-förbindelse måste finnas mellan FINHUTC och övriga BITNET-listor. (d) LISTSERV är i sina funktioner lite specialanpassad till BITNET, dock tror jag man kan få den att fungera bra även för andra, men det bör väl i så fall utredas. Fördelarna med LISTSERV är väsentliga. Jobbet att administrera distributionslistor är stort och och arbetsamt!
(Text 815162) (1 kommentar)
(Text 815240) 88-05-23 18.33 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1637> Kommentar till: (Text 815162) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.EARN Mailinglistor, Varför talar du dig varm för listserv, detta simpla program som bara innehåller en promille av Superkom, jag trodde vi skulle ha Superkom till att lösa detta. Jag anser att Finnarna på FInhutc gör ett utmärkt jobb idag och jag hoppas de fortsätter att hålla i denna funktion. Om du tittar på min skiss igen, så ser du, att det inte finns någon RSCS förbindelse över USA förbindelsen, utan jag har bara lyft in de befintliga analoga 9.6 linjerna inom Scandinavien på WAN nätet i norden. Det är så 'rörigt' i övriga europa på Earn sidan, det talas om 4 stora X25 växlar, med ett ringnät KTH-CERN-FRANKRIKE-HOLLAND-KTH med 64K länkar. Men ingen verkar riktigt veta, det är massor av sådana här X400/iso präster inblandade. Det är så många problem som måste lösas för att detta skall fungera tekniskt, vi måste först och främst få ett fungerande nät, innan vi börjar tala om 'trädets krona' som Tommy Eriksson sa, stam och rötter först. Bla slå verkar många IP implementationer inte ha window size nog för att klara nån värst prestanda på en länk med 2*600ms delay. POST SIDAN, Jag har hoppats att var organisation under .SE kan ta sin post direkt. Det hela är ett jättejobb just nu attt få ihop name/domain servers etc.
(Text 815240) (1 kommentar)
(Text 815521) 88-05-24 19.55 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1638> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <28> -- Mottaget: 88-05-25 00.26 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 Kommentar till: (Text 808726) <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <48> -- Mottaget: 88-07-26 04.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 04.19 X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 17 May 88 9:53 +0100 %TF: DSKD:7A257R.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@freja.qz.se Mja, breven goers ju inte om, TRANSORTEN mellan MTA:erna mellan CHALMERS som in ternationellt OCH nationellt aer aatkomliga via X.25 kommer foer MTA:er inom SU NET LAN att kunna anvenda andra TRANSPORT-metoder. EAN supportar TCP/IP, DECnet och X.25 bl a, fraagan aer snarare om man skall styra vilka TXP:er som boer anv aendas och/eller vilka X.400 produkter som kan anvendas for "inter-regional" ko mmunikation.
(Text 815521)
(Text 815522) 88-05-24 19.57 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1639> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <29> -- Mottaget: 88-05-25 00.26 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Kommentar till: (Text 808701) <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <43> -- Mottaget: 88-07-25 20.40 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.40 Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 17 May 88 9:49 +0100 %TF: DSKD:7A2516.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@freja.qz.se Vi har tvaa problem: Europa kommer med stoersta sannolikhet att ha ett X.25 baserat WAN. Oavsett detta finns LAN-WAN interwrking problemet, det kan loesas paa flera saett, ett are den "Engelska modellen" med CONS i LAN med LLC2. Det andra saettet aer att ha network/transport level converters en s k tp0/tp4 brygga. I foersta skedet kan vi baera X.25 trfik oever det kommande LAN-naetet (gaeller aeven foer SUNET -LAN m fl) saa att man kan anknyta system med X.25 ocksaa. Man behoever inte ha "X.25-baserade protokoll", daeremot behoeer vi ett globalt naetverks-niva naetverk med NSAP-adressering. Detta kommer att kunna tilhandahallas aeven i CLNS LAN:s. Diskussioner har redan boerjat foer att faa igaang ett tp0/tp4 projket med NORDUNET/OSINET-S.
(Text 815522) (1 kommentar)
(Text 815875) 88-05-25 10.51 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1640> Kommentar till: (Text 815240) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Listserv har sina för- och nackdelar. En fördel är dock att Listserv kan tala med andra Listserv runt om i världen automatiskt, och att det finns en fungerande serviceorganisation runt om i världen som lagt upp en stor mängd intressanta mailing-listor i Listserv. Det är väl möjligt att vi även i SuperKOM så småningom lägger upp den typ av funktioner som Listserv har. Skall vi kunna utnyttja det befintliga Listserv-nätet så måste vi i så fall lära SuperKOM att se ut som en Listserv gentemot Listserv-världen, och det är kanske inte så roligt! Jag är helt överens med dig om det viktiga att bygga upp nät underifrån med en bra bas. Det problem jag tog upp, risken för överbelastning av USA-länken om alla skall ladda ner mailing-listor var för sig direkt från USA, kan man ju ev. vänta med att åtgärda tills problemet blir akut. Alternativt kan man redan nu gå ut med en rekommendation till folk i SUNET, att i första hand beställa de stora populära mailing-listorna från LISTSERV@FINHUTC, inte direkt från USA. (Har man börjat använda LISTSERV@FINHUTC) så är det, såvitt jag förstår, lätt att senare vid behov skapa en LISTSERV i Sverige och flytta över de svenska medlemmarna dit. Bör vi råda de ansvariga för SUNET i Sverige att gå ut med en sådan rekommendation, för att förebygga överbelastning av USA-länken? Det kan ju vara annat man vill använda den för? Gäller väl för övrigt hela Nordunet, inte bara SUNET? En sådan rekommendation bör ju då lämpligen kombineras med lite information om hur man beställer abonnemang via LISTSERV och en lista över de listor som är tillgängliga via FINHUTC.
(Text 815875) (2 kommentarer)
(Text 815965) 88-05-25 17.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1641> Kommentar till: (Text 815875) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.EARN X.Earns USA förbindelse är en nordisk gemensam resurs, och FINHUTC är villiga att vara Nordisk listserver, så jag tror det är bra om man går ut med den informationen. Om jag förstått det rätt så ser listervrarna till att levera från den server som är närmast mottagaren. Går det sen BSMTP och inte RSCS så behöver man ju bara en kopia till var nod. Men, USA förbidelsen kommer inte att köra RSCS/Bitnet trafik utan man börjar med IP/TCP och man har siktet mot ISO protokoll. Däremot tror jag att mycket News kommer att gå på den länken, om man tar dagens News volym som går till Sverige, motsvarar det 476 bitar/sekunds kontinuerlig belastning på länken, som är 64Kb. Men det är klart vi måste samordna, jag tror att många TCP/IP implementationer kommer att få problem med den fördröjning som vi kommer att få, då trafiken skall till månen tur och retur, så det finns ytrymme att informera. Men fortfarande har jag filiosofin, vi kör så det ryker, så har alla en chans att lära sig hur man INTE gör. Jag tror att samordningen kommer av sig själv.
(Text 815965) (1 kommentar)
(Text 816204) 88-05-26 17.49 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1642> Kommentar till: (Text 815965) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Skall Usenet News ner via USA-linan, är det uppenbarligen viktigt att ordna så att det bara går en gång och inte samma sak flera gånger. BITNET har haft problem med folk som tagit ner hela Usenet News via BITNET-s USA-lina för lokala behov!
(Text 816204)
(Text 816242) 88-05-26 19.24 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1643> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <33> -- Mottaget: 88-05-27 00.19 Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 Kommentar till: (Text 815875) av Jacob Palme QZ <2> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <47> -- Mottaget: 88-07-26 04.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 04.16 X.EARN %Original date: 26 May 88 9:31 +0100 %TF: DSKD:E84769.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb%sics.sunet@cernvax> Yes, du har helt rätt, detta ÄR en av de saker som kommer att vara väsentlig att redan från början se över. Skall ta med det i "bakhuvudet" redan nu.
(Text 816242)
(Text 816644) 88-05-27 19.48 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1644> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <34> -- Mottaget: 88-05-28 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 Kommentar till: (Text 808959) <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <46> -- Mottaget: 88-07-26 04.15 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 04.15 X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 27 May 88 10:30 +0100 %TF: DSKD:91656Y.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@FREJA Jo, men samtidigt är det viktigt att under tiden ge löven möjligheter att få "näring" genom korsbefruktning (gateways) och andra icke-homogena lösningar
(Text 816644)
(Text 816645) 88-05-27 19.50 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1645> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <35> -- Mottaget: 88-05-28 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Kommentar till: (Text 809677) <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <42> -- Mottaget: 88-07-25 20.37 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.37 Planer för svensk X.400-trafik %Original date: 27 May 88 12:31 +0100 %TF: DSKD:5I4ITY.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@FREJA Jag börjar bli lite trött på den här frasen "en del akademiska" nät. Dessa nät är de största fungerande nät som hittills etablerats. EUnet med NEWS samt EARN/BITNET/NETNORTH har 100-tusentals användare inom både akademiska världen OCH ett större antal företag. Dessa nät finansieras, drivs och styrs av formella beslutsgrupper mm. Dessa människor använder precis som människor inom teleförvaltningar kläder, telefon och brev för att kommunicara och lösa problem som uppkommer både av drift-- finansierings- och policyfrågor. MEN, DE ÄR INTE ANSTÄLLDA AV TELEVERKET!! NEWS- och DISTRIBUTIONS-listor är viktiga för informationsspridning, de är de första tjänsterna mot konferenssystem (som ÄR bättre än enbart MHS). Helt klart är att modeller för betalning av tjänster som dessa INTE är solklara (då hade de redan implementerats). Jag hoppas personligen att de "nya" betalningsmodellerna som måste tas fram inte blir baserade på "bit- och byte" hantering, något som televerken har varit bra på, de verkliga kostnaderna hänför sig inte till transmissionen utan TJÄNSTEPRODUKTION kring näten.
(Text 816645) (1 kommentar)
(Text 816864) 88-05-28 21.53 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1646> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <175> -- Mottaget: 88-05-29 00.17 Kommentar till: (Text 816645) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Planer för svensk X.400-trafik På Chalmers Teknikpark (deras forskarby) har Televerket på nått sätt skaffat sig monopol på kabeldragningen inom huset. De förstod sig inte på det här med Ethernet så de anlita nån på stan att göra jobbet att instalera det. Nu till det 'roliga', Det kostar 80kkr/kvartal att ansluta sig till ethernet kontakten, televerket har räknat ' humm paketförmedlande nät, 10mbit/sek då multiplicerar vi X25 taxan..'... Till historien hör att man sedan inte ville betala Chalmers för att få ansluta sig till deras backbone och sunet....
(Text 816864) (1 kommentar)
(Text 816867) 88-05-28 22.05 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1647> Ärende: RTR59A RTR59A är f n ur funktion pga hårdvarufel.
(Text 816867) (1 kommentar)
(Text 817946) 88-06-01 21.39 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1648> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <180> -- Mottaget: 88-06-02 00.18 Kommentar till: (Text 815522) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja bygga en TP4/TP0 brygga. Därmed reducerar man ju funktionaliteten till den nivå som TP0 erbjuder. Alternativet borde i stället vara att använda 'connectionless' protokoll även över X.25 nätet, dvs ISOs IP (ISO 8473) och TP4. Har detta alternativ diskuterats? Jag kan också tänka mig ett behov en TCP/IP till TP4/ISO8473 brygga i detta fall, snarare än TP4/TP0, oavsett om man använder LAN eller WAN (X.25) som bärare av informationen.
(Text 817946) (2 kommentarer)
(Text 818462) 88-06-03 13.27 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1649> Kommentar till: (Text 816867) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> Ärende: RTR59A Efter flera dagars arbete med arearoutern RTR59A (MicroVAX-II) har Digital nu lagat den.
(Text 818462)
(Text 818491) 88-06-03 16.32 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1650> Kommentar till: (Text 817946) av Bernt Allonen TVT <1> X.25 till slutanvändarens dator Hur är det om man vill kommunicera med någon någonstans ute i världen, och denne har en applikation i sin dator som bara är implementerad med TP0. Måste inte då min egen dators applikation använda TP0 för att kunna tala med den jag vill kommunicera med?
(Text 818491) (2 kommentarer)
(Text 818638) 88-06-03 23.05 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1652> Kommentar till: (Text 818633) <1> För kännedom: SIS-Ag21 OSI-modellen och högre skikten <84> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-06-16 23.27 X.25 till slutanvändarens dator Givetvis måste man ha samma transportprotokoll i båda 'end'-systemen. Min kommentar var att jag inte ser kopplingen mellan X.25 och TP0. Man kan lika väl använda TP4 och ISO IP över ett X.25 nät som över LAN eller någon annan typ av WAN (Datex eller ISDN + HDLC t.ex). Den totala transportservicen får då TP4s högre kvalitet och funktio- nalitet och genom att man använder ISO IP för adresering (NSAP) och routing kan man nöja sig med en basfunktionalitet hos X.25. Det går t.ex lika bra att använda X.25 (1980).
(Text 818638) (1 kommentar)
(Text 818644) 88-06-03 23.20 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1653> Kommentar till: (Text 818491) av Jacob Palme QZ <2> X.25 till slutanvändarens dator Utöver transportskiktet måste man givetvis ha kompatibla protokoll och funktionalitet på skikt 3 och uppåt i OSI-modellen om man skall kunna etablera någon meningsfull kommunikation. Detta gäller även X.25. Det torde idag inte finnas många X.25 baserade värddatorer som stödjer NSAP-adressering, även om det flesta X.25 nät i världen är transparenta för 'DTE facilities'.
(Text 818644) (1 kommentar)
(Text 818668) 88-06-04 12.38 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1654> Kommentar till: (Text 818644) av Bernt Allonen TVT <1> X.25 till slutanvändarens dator Jag tror problemet är på den 'praktiska nivån'. Vi behöver 'en burk' att stoppa mellan det publika X25 nätet, och eventuella privata X25 nät, och det WAN nät som våra datorer sitter på.
(Text 818668) (1 kommentar)
(Text 818919) 88-06-05 16.24 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1655> Kommentar till: (Text 818668) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator Givetvis behövs det en burk som bl.a innehåller X.25 och TCP/IP eller vad man nu har för protokoll i det andra nätet. Vad jag vill diskutera är vad man använder utöver X.25 på skikt 3 och 4 över X.25 nätet. Man kan antingen betrakta X.25 nätet som ett 'connectionmode network' och använda TP0, TP2 eller TP4 på skikt 4. Man kan åxå betrakta X.25 nätet som ett 'connectionless network' och använda TCP/IP eller ISO IP och TP4 på skikt 3 och 4 utöver X.25s basfunktion att transportera oktetter end-to-end mellan 'gateways' till de 'privata näten' på båda sidor.
(Text 818919)
(Text 819256) 88-06-06 15.18 Paul Nordlund Uppsala TLO Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1656> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <188> -- Mottaget: 88-06-06 18.32 Kommentar till: (Text 816864) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Planer för svensk X.400-trafik Så här ligger det till: Eng.avg: 8.000 kronor Kvartalsavgift 300 kronor (som till stor del går till Chalmers) Den som vill veta mera kan ringa till Tharald Iveland Televerket 031-724252
(Text 819256)
(Text 819311) 88-06-06 19.33 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1657> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-06-06 19.33 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <39> -- Mottaget: 88-06-07 00.18 Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-06-06 19.33 Kommentar till: (Text 817946) av Bernt Allonen TVT <2> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-06-06 19.33 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <45> -- Mottaget: 88-07-26 04.08 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 04.08 X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 6 Jun 88 10:31 +0100 %TF: DSKD:E67554.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb%sics.sunet@cernvax> Problemet är att man på europeisk sida inom COSINE beslutat sog för TP0 över X.25 idag. Frågan är tyvärr för denna fas utagerad som jag ser det och därmed måste vi bita i det sura äpplet...
(Text 819311) (2 kommentarer)
(Text 819537) 88-06-07 15.29 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1658> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <923> -- Mottaget: 88-09-27 22.58 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-06-07 23.00 Ärende: Nordunet DECnet mot Span/Hepnet DECnet Date: Tue, 7 Jun 88 15:01:00 +0100 From: heiman%vxgift.cern@CERNVAX.bitnet Original-From: Giorgio Heiman <heiman%vxgift.cern@CERNVAX.bitnet> To: ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE Original-To: Peter Loethberg <ROLL@STACKEN.kth.se> Subject: NORDUNET Message-Id: <8806071311.AA11408@kth.se> Greg, sorry about the delay in answering your message but I was pretty busy in a lot of things, including setting up the DLMs between USA and CERN on the new satellite link and recovering from the big power cut of last friday... Here are a few answers to your questions: 1) NORDUnet is the union of all the Scandinavian countries setting up a common transport network for the use of the academic community (I hope I got it right...) The countries include: Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, (in alphabetical order !) 2) We want to connect to them because there are sites on their DECnet that have interest either in HEPnet (Lund, Uppsala, Oslo, Stockolm, Bergen, Copenhagen, etc.) and/or SPAN (Royal Institute of Technology in Stockolm, etc.) 3) The idea is that at the NORDUNET "kick-off" meeting in Stockolm last week we agreed that they are going to squeeze their existing 23 area in the 17 "LAN" areas in the range 47-63. This will allow to connect them easily without perturbing the existing convention. But they need IMMEDIATELY an area in the "WAN" range to get connected, and later (2/3 months) they need another THREE areas, to have at least one for each country. This is justified by several facts: o they are the first community in the world trying to coordinate the SPAN and HEPnet issues BEFORE connecting to the net (well done !) o As a consequence of this I understand that there will not be separate requests for areas from the Euro-SPAN and Euro-HEP sides. o Their user community is pretty big and they would like to have a plan with a life-time of at least two years until Phase V appears. (the number of nodes in their DECnet is roughly the following: Denmark: 100, Finland: 150, Iceland: ?, Norway: 100, Sweden: 400) 4) I'm not sure (anymore) what do you refer to when mentioning "some of the existing country assigned area numbers for Euro HEP and SPAN"... I hope that is clear enough for a first round. In summary they need an area number NOW (because they have already a node somewhere connected to SPAN that had to be disconnected from the national net) and possibly three more area later. There is a certain number of areas that are of very little interest "to us". Maybe we could use this remote or scarcely populated areas for the Nordic countries: 10, 18, 3, 11. What do you think ? And you Jenny ? Best Regards Giorgio Heiman P.s. please everybody feel free to forward this message to anybody I forgot...
(Text 819537)
(Text 819837) 88-06-08 20.16 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1659> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <194> -- Mottaget: 88-06-09 00.17 Kommentar till: (Text 819311) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator Enligt en notis i Datacommunications May 1988 (sid 25) kommer NBS att kräva OSI standard enligt GOSIP (Goverment OSI Profile) efter en övergångsperiod omfattande två år. De första applikationerna blir FTAM och MHS (X.400) och senare virtual terminal. Utöver OSI presentation och session kommer man att använda TP4 på transportskiktet och 'connectionless network service' över X.25. En annan artikel i samma nummer beskriver hur TOP (3.0) på samma sätt bland annat kan utnyttja X.25-nät via ISO IP 8473 och TP4. Varför envisas Europa med TP0 och 'connection mode network service'? Jag har personligen blivit allt mer övertygad de senaste åren om att ett säkert och effektivt transportprotokoll är grunden för en väl fungerande kommunikation. Sedan kan jag välja nät (både LAN och WAN) och protokoll på skikten under efter i första hand ekonomiska kriterier, så länge mina minimikrav på funktion och prestanda är uppfyllda.
(Text 819837) (1 kommentar)
(Text 819852) 88-06-08 20.47 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1660> Ärende: Jo, det här med DECnet och routing och VMS och parametar.... NETPTH>rtr59b ÄRouting path from KICKI (59.20) to RTR59B (59.100)Å From Via Back Thru Cost Hops KICKI (59.20) =>DDP-18-1 / DV-0-6 <= KRYLBO (59.55) 48 10 KRYLBO (59.55) =>DV-0-1 / DMP-2 <= RTR59A (59.99) 43 9 RTR59A (59.99) =>DMP-0 / DMC-0 <= BACKUS (59.110) 33 8 BACKUS (59.110) =>DMC-1 / DMC-0 <= NJORD (59.112) 28 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / BNT-0 <= FREJ (59.120) 23 6 FREJ (59.120) =>BNT-0 / UNA-0 <= NJORD (59.112) 27 7 NJORD (59.112) =>UNA-0 / ; Et cetera ad infinitum... Bergis inge bra! Nån FIXA!
(Text 819852) (1 kommentar)
(Text 819918) 88-06-09 01.35 Sture Langemar QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1661> Kommentar till: (Text 819852) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Jo, det här med DECnet och routing och VMS och parametar.... Jag tror, att det blir så där, om man på ett ethernet har olika maskiner som designated router och som kontakt med omvärlden. I detta fall är alltså Frej "designated router" och Njord har synkron-DDCMP-mellandonet DMR-11 vilket via Backus kommunicerar med RTR59A och annan omvärld. Om man väntar tillräckligt länge (timme?), uppdateras så småningom routing-informationen i nätet, så att RTR59B framstår som så ouppnåelig som den i själva verket är i det citerade ögonblicket. Om man försöker knyta kontakt med RTR59B, ser man genast, att den är bortkopplad från nätet. Om man låter Njord vara designated router, uppdateras routing- informationen mycket snabbare till att RTR59B är onåbar. Varför har nu Frej blivit "designated router"? Jo, om noderna på ett ethernet har samma (default) värde på "routing priority", blir noden med det högsta nodnumret "designated router". Jag vill minnas, att kommandot för att fixa det ser ut sålunda: NCP> DEF CIRC UNA-0 ROUT PRIO 65 för den permanenta databasen och med SET i st.f. DEF för den flyktiga, om man exempelvis vill ha 65, default är 64. Anledningen till att detta ej gjorts är kanske, att det inte har upplevts som något problem. Om det trots allt är det, kan ju du meddela vederbörande, eller också kan jag vidarebefordra dina synpunkter. Det är möjligt, att min analys inte är helt korrekt, eller att det finns en elegantare lösning på problemet. Tala gärna om det i så fall. Man kanske skulle ge en rekommendation, att på ett ethernet ge högsta numret till noden med omvärldsförbindelse och inte det lägsta, vilket väl annars kan falla sig naturligt. Då slipper man ju ställa om "routing priority".
(Text 819918)
(Text 822622) 88-06-16 16.16 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1662> Ärende: Supersunet/DECnet nu uppe i full drift. Idag vart Uppsalas DECnet router inkopplad (det tog 7 dagar för DEC att instalera ethernetkortet och få det att fungera). Det enda man som användare märker av det nya, är att allting skall gå fortare än det gjort förut.
(Text 822622)
(Text 822653) 88-06-16 17.38 Jan Flodin FMV Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1663> Kommentar till: (Text 818638) av Bernt Allonen TVT <1> För kännedom: SIS-Ag21 OSI-modellen och högre skikten <85> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-06-16 23.28 X.25 till slutanvändarens dator Så vill vi att man gör i hela världen. Hur ser vi till att det blir så?
(Text 822653)
(Text 822654) 88-06-16 17.41 Jan Flodin FMV Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1664> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <197> -- Mottaget: 88-06-16 18.31 Kommentar till: (Text 819311) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <2> X.25 till slutanvändarens dator Gjort! Det smakade INTE bra. Vad tror vi om US GOSIP påverkan, kommer maman att få enhetlighet i världen?
(Text 822654)
(Text 822655) 88-06-16 17.44 Jan Flodin FMV Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1665> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <198> -- Mottaget: 88-06-16 18.31 Kommentar till: (Text 819837) av Bernt Allonen TVT <1> X.25 till slutanvändarens dator Jag var på ENE i Baltimore förra veckan och kan bekräfta det där med de två åren gm akustisk överföring från flera 'officials' i NBS och DoD. US GOSIP beräknas bli i FIPS (federal std) senast aug i år och därefter tillåter DoD TCP/IP eller GOSIP under två år, sedan bara GOSIP för allt nytt. mvh
(Text 822655)
(Text 823628) 88-06-21 03.23 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1666> Extra kopia: Roger Fredriksson QZ-VAX <1464> -- Mottaget: 88-06-21 15.13 Sändare: Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) -- Sänt: 88-06-21 07.37 För kännedom: Jan Bjurström FMV <491> -- Mottaget: 88-07-18 14.50 Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-06-21 15.50 Ärende: DECnet Leksaks-säkerhet En sak jag irriterar mig på, är alla dessa noder som har mer än en circiut, men är hemliga. Dvs alla de (typ IDUN) som är routing level 1, men vägrar svara på NSP så man kan se på kostnader och hops etc. Jag föreslår härmed, att man inom Sunet har policy, att routande noder måste svara på Nice/NSP trafik från ALLA noder på nätet. De som vill vara hemliga får se till att bli end-noder. De som inte förstår vilket helvete det är att försöka leta fel/driva nätet under de här förhållandena, och tycker det är bra, är välkomna att komma med argument emot.
(Text 823628)
(Text 824228) 88-06-23 20.01 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1667> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-06-23 20.01 Mottagare: <34> -- Mottaget: 88-06-24 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-06-23 20.01 Mottagare: <40> -- Mottaget: 88-07-26 00.22 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.32 Ärende: Åsikter om Televerks-anpassade standards... %Original date: 23 Jun 1988 (Thursday) 1830-LOC %TF: DSKD:3IT5B8.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE> %SMTP sender: ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE In-Reply-To: Your message of 21 Jun 1988 (Tuesday) 1920-LOC Date: Tue, 21 Jun 1988 21:01:49 GMT From: ERIC@LEPICS.bitnet Original-From: "Eric Thomas " <ERIC@LEPICS> To: ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE Original-To: Peter Lothberg <ROLL@SESTAK.BITNET> Subject: Re: mailer I'm afraid not. X.nnn has a very good advantage over all the other protocols: the application layers are structured in such a way that you almost unavoidably have to refer to a "central authority" (namely your country's PTT) to know the routing, etc. With X.400 it is very difficult to avoid going through public X.25 network when you're going out into another country - you have to almost violate the specs to do that. And using the public network means *money*, real lots of money for the PTT. But in 1992... The PTTs of some countries might well discover they are in very, very big troubles. Eric
(Text 824228) (1 kommentar)
(Text 824326) 88-06-24 19.51 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1668> Kommentar till: (Text 824228) av <1> För kännedom: @KOM.KOMUNITY.SE: Tommy Ericson KOMunity <37> -- Mottaget: 88-06-28 00.19 Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-06-27 23.26 För kännedom: Standarder (inom) databehandlingsområdet <1574> Sändare: Olle Järnefors KTH -- Sänt: 88-07-01 14.45 För kännedom: Telemötessystem (datorstödda och) elektronisk post erfarenheter <1123> Sändare: Olle Järnefors KTH -- Sänt: 88-07-01 14.45 Markerad av någon. Ärende: Åsikter om Televerks-anpassade standards... Jag antar att detta sändes till SUNET-mötet som en kommentar till användning av X.400 som meddelandestandard. Jag tycker nog att X.400 har stora fördelar framför de protokoll som idag används i den akademiska världen: (a) X.400 har definierade protokollenheter för att begära mottagningsbevis, för datorbegripliga felmeddelanden när brev ej kan levereras, även för "har blivit läst"-meddelanden om man begär sådana. (b) X.400 har definierat hur man skickar meddelanden mellan olika hopkopplade subnät. (c) X.400 har en mera (om inte helt) obligatorisk message-ID än vad RFC822 har, vilket ökar möjligheten att kunna automatiskt korrelera kommentarkedjor. X.400-s största nackdel är de användarovänliga adresserna. SMTP-s adresser är definitivt mer begripliga. Jämför t.ex. följande två adresser: SMTP-format: JPALME@KOM.QZ.SE X.400-form : C=SE/ADMD=" "/PRMD=QZ/O=KOM/SN=JPALME Eric Thomas uppgift att det är "mycket svårt" att undvika användning av pulika X.25-nät undrar jag om det stämmer. Ifråga om televerkens tjänande av pengar, så är det inte alltid självklart att dessa tjänar mer eller mindre pengar om man använder publika nät än om man använder förhyrda ledningar. Televerken tar ordentligt betalt även för de förhyrda ledningarna för privata nät!
(Text 824326) (2 kommentarer)
(Text 826394) 88-07-07 18.58 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1681> Kommentar till: (Text 826217) av Olle Järnefors KTH <1> Mottagare: Jacobs rapportmöte <89> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-08 04.06 Kommentar till: (Text 824326) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Eländet med datorpostadressernas primitiva teckenkod Jag föreslår att vi fortsätter den här diskussionen enbart i KOM-mötet "Standarder (inom) databehandlingsområdet". De som vill läsa vidare, kan väl gå med i det mötet.
(Text 826394)
(Text 826956) 88-07-11 18.06 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1686> Ärende: Testmeddelande Hoppa över om du får läsa detta.
(Text 826956)
(Text 827253) 88-07-13 19.07 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1688> Mottagare: @KTH.KTH.SE: sunet-info <9> -- Mottaget: 88-07-14 00.17 Extra kopia: SUNET Driftgrupp X.25 <719> För kännedom: PortaCOM erfarenhetsutbyte <443> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-07-16 23.46 Mottagare: Sunet-info distributionslista <12> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-17 07.04 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-07-17 18.35 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-17 07.04 Extra kopia: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <119> -- Mottaget: 88-07-23 04.03 Sändare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte -- Sänt: 88-07-23 04.03 Extra kopia: <214> -- Mottaget: 88-07-23 05.48 Sändare: -- Sänt: 88-07-23 05.48 Extra kopia: @PLATO.QZ.SE: stig bjorklund-p <30> -- Mottaget: 89-04-02 18.02 Sändare: Stig Björklund KTH -- Sänt: 89-04-02 16.48 Markerad av 4 personer. Ärende: Gratis abonnemang på SUNET erfarenhetsutbyte Sedan flera år har det i KOM-systemet vid QZ funnits ett möte med namnet: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte Det händer ju mycket inom SUNET just nu, och databasen i KOM- systemet vid QZ innehåller just nu ca 246 inlägg i detta möte, som har skrivits sedan november 1987. QZ erbjuder nu alla inom SUNET, som inte har konto i QZKOM och vill läsa det som skrivits i detta möte, att få inläggen i mötet sända till din SUNET-adress. Du kan även beställa alla gamla inlägg, som finns kvar i KOM-databasen, och få dem sända till din SUNET-adress. QZ ser också gärna att detta möte på prov görs parallellt mellan KOM- och PortaCOM-systemen vid flera datorer, t.ex. i Lund, Umeå och vid QZ i Stockholm, för att få erfarenhet av drift av parallella möten mellan KOM-system. >>> Så här gör du som har konto i SUNET men inte i QZKOM för att få inläggen i mötet sända till dig: Skriv ett brev med följande utseende: To: direct@KOM.QZ.SE From: ... den adress dit inläggen i mötet skall sändas ... Subject: ADD ("SUNET erfarenhetsutbyte" * REC 0) Om du byter ut siffran "0" i slutet mot ett positivt heltal, får du dig tillsänt cirka detta antal gamla inlägg ur QZKOM-s databas. För att få alla gamla inlägg sända till dig, skriv ett stort tal, t.ex. 9999. >>> Om du inte längre vill ha utskrifter från mötet sända till dig, skriv så här: To: direct@KOM.QZ.SE From: ... den adress dit inläggen i mötet har sänts ... Subject: DELETE ("SUNET erfarenhetsutbyte" * REC) >>> Om du själv via SUNET vill skicka bidrag till mötet, sänd dem till adressen: SUNETE@KOM.QZ.SE >>> Om du vill ha mer information om möten i KOM, skriv To: direct@KOM.QZ.SE From: ... den adress dit svaret skall sändas ... Subject: HELP HELP KONFERENSER
(Text 827253) (1 kommentar)
(Text 827325) 88-07-14 00.18 Överföring (mot) Engelska COM Extra kopia: Överfört från engelska COM <128> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1689> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-07-16 17.45 Ärende: Singapore International Conference on Network '89 Original: (Text 344467) 88-07-11 19:50 @NUSVM: AAWAI (Loh Wai Lung) Receiver: rob brinkhuijsen JMA Receiver: Jacob Palme QZ -- Received: 88-07-13 18:15 Receiver: Bjorn Carlsson QZ -- Received: 88-07-12 12:12 Receiver: @NUSVM: SICON89 (SICON '89) -- Received: 88-07-12 04:29 Receiver: @NUSVM: AAWAI (Loh Wai Lung) -- Received: 88-07-12 04:29 Single copy: Faulty incoming names Single copy: Messages to be transferred to the Swedish COM Single copy: @XPS.GMD.DFN: amigo group (via CERNVAX) %Original date: Mon, 11 Jul 88 17:17:22 SST %TF: E86903.MAI %FROM: Loh Wai Lung <AAWAI@NUSVM> %SMTP sender: <AAWAI@NUSVM.BITNET> Also-to: Person 5158 Also-to: HANS WALLBERG Also-to: Person 772 Also-to: Person 1162 Also-to: MEDINA Received: from COMAILIN@SEARN.BITNET; 7/11/88 11:25:33 GMT+1 Received: from NUSVM by NUSVM.NUS.AC.SG (Mailer X1.25) with BSMTP id 0340; Mon, 11 Jul 88 17:18:39 SST Received: by NUSVM (Mailer X1.25) id 0339; Mon, 11 Jul 88 17:18:37 SST Date: Mon, 11 Jul 88 17:17:22 SST From: Loh Wai Lung <AAWAI@NUSVM> Subject: Singapore International Conference on Network '89 To: SICON '89<SICON89@NUSVM> SICON'89 Singapore International Conference on Networks'89 17-20 July 1989 CALL FOR PAPERS =============== CONFERENCE The proliferation of networks in recent years has resulted in ever increasing activities for network practitioners. SICON'89 will provide the opportunity for network designers, researchers and users to share their experience and vision on the future direction of Networks. TOPICS OF INTEREST o Local Area Networks o Broadband Networks o Network Standards o Office Automation o Value Added Network Services o Network Performance o Protocol Specification and Vadidation o Wide Area Networks o Optical Networks o Voice/Data Integration o Distributed Computing o Network Management o Gateways/Bridges/Internetworking SUBMISSION GUIDELINES Working Language : English Extended Abstract : Four copies of a 1,000-word abstract are to be submitted. The title page must include the author's name, complete return address, telephone, facsmile and telex numbers. Submission Address : Associate Professor Poo Gee Swee Technical Programme Chairman c/o Times Conferences 19 Tanglin Road #12-02 Tanglin Shopping Centre Singapore 1024 Republic of Singapore Bitnet: POOGS @ NUSVM SCHEDULE Submission of Extended Abstract : 1 January 1989 Notification of Acceptance of Extended Abstract : 15 February 1989 Submission of Full Manuscript : 2 April 1989 ORGANISERS Computer Chapter, IEEE Singapore Section Dept. of electrical Engineering, National University of Singapore
(Text 827325)
(Text 829011) 88-07-23 03.53 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1690> Ärende: Nu kan man tydligen ta sig tom till GD och GUTS via Supersunet. .telnet guts IMP0: Connected to GUTS.GD.CHALMERS.SE FIBRONICS KNET/MVS REL. 1.2.1 The following application id's are available to TELNET. The default is GUTS . *Name of TSOFS * *Nickname* * * GUTS GUTSFS Spartacus 3278 emulator *Name of TSO * *Nickname* * * PRODTSO TSO TSO DIRECT LOGON GUTSNTO GUTSNTO GUTS Direct logon Enter desired application id or <RETURN> for default. /off Back to KICKI.STACKEN.KTH.SE job 19 Connection no longer open Finns det några mer exotiska maskiner på nätet?
(Text 829011)
(Text 829437) 88-07-25 20.29 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1693> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.29 Ärende: Nu kan man tydligen ta sig tom till GD och GUTS via Supersunet. %Original date: 23 Jul 88 03:53 +0200 %TF: DSKD:3RAI4L.MAI %FROM: "Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se)" <P3458@QZKOM.BITNET> %SMTP sender: Postmaster@kom.lu.se telnet guts IMP0: Connected to GUTS.GD.CHALMERS.SE FIBRONICS KNET/MVS REL. 1.2.1 The following application id's are available to TELNET. The default is GUTS . *Name of TSOFS * *Nickname* * * GUTS GUTSFS Spartacus 3278 emulator *Name of TSO * *Nickname* * * PRODTSO TSO TSO DIRECT LOGON GUTSNTO GUTSNTO GUTS Direct logon Enter desired application id or <RETURN> for default. /off Back to KICKI.STACKEN.KTH.SE job 19 Connection no longer open Finns det några mer exotiska maskiner på nätet?
(Text 829437)
(Text 829420) 88-07-25 20.12 Mottagare: Sunet-info distributionslista <36> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.13 Mottagare: @KTH.KTH.SE: sunet-info <28> -- Mottaget: 88-07-26 00.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.13 Mottagare: <39> -- Mottaget: 88-07-26 00.22 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-25 20.13 Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1695> Sändare: Torgny Hallenmark LDC -- Sänt: 88-07-26 01.43 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-07-30 05.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-30 04.14 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-07-30 05.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-30 04.14 Markerad av 2 personer. Ärende: .. %Original date: Mon, 25 Jul 88 05:30:43 +0200 %TF: DSKD:7ZQAR2.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@kicki.stacken.kth.se> %SMTP sender: @xerxes.stacken.kth.se:ROLL@kicki.stacken.kth.se Såhär skriver: Sven-Ove Westberg, CAD, University of Lulea, S-951 87 Lulea >Subject: Bättre service med nya Sunet??? > >Har vi fått bättre service med det nya Sunet? > >Det vi har fått är en snabbare service men den är >knappast båttre utanför tullarna i Stockholm. På >den gamla goda X.25 eller modem tiden var det möjligt >att med uucp hämta filer från Enea. Detta skulle vara >möjligt med hjälp av ftp mot Enea. Det är också möjligt >om man bor inomtullarna dvs Kth. Jag har försökt att få >ett vettigt argument för varför det skall vara så här. >Jag har intrycket av att Björn inte har nåt emot ftp >från andra än Kth. Historien är den att, från början hade Sunet en 2400 bauds förbindelse mellan QZ och Enea. Tanken var att man skulle köra DECnet på den. Och att man skulle ha en uVAX på Enea med Ultrix, som mailgateway istället för nån maskin i Lund. Av detta bidde de inte ens en tummetott. När vi startade KTH-mail projektet diskuterade vi fram och tillbaka hur man skulle lösa komunikationen mot Enea, den gick då med 2400 baud UUCP uppringt. Det tog helt enkelt tid, då vi hade betydande mängder trafik till/från KTH. En lösning på problemet diskuterades, och så småningom kom man fram till att om man körde IP mellan Enea och KTHVAX skulle man kunna köra både SMTP/Post och NNTP/News. Så KTH beställde för egen räkning en 64K linje och köpte interfacen för att förbinda dessa båda Unibus baserade maskiner. Man talar IP över en DDCMP förbindelse med DMR11 interfacen. Detta var långt innan Supersunet fanns i verkligheten. När såsmåningom focus riktades mot KTH och vi stack fram hakan och förklarade att vi skulle kunna ansvara för en hel del av drift funktionerna inom Super- sunet, erbjöd vi mail-gatewayande med KTHvax som huvudgateway. Detta finns med i sunets projektbeskrivning. Vi såg linjen till Enea som en av våra kanaler ut mot omvärden, det finns ju fler linjer, bla en Earn sladd. Ställer man krav på IP över Enea sladden, kommer det säkert krav på att vi skall förmedla RSCS på nätet oxo. Det finns inte så många cpu-cykler kvar i maskinen och det var en funktion vi inte räknade med att ha som tjänst. >Det svar som jag fick av Peter Löthberg var "Det skall vara så.!!". Egentligen var tanken att bara KTHvax och Enea skulle tala med varandra över förbindelsen. Sen mekades det med gateway parametrar och hux-flux gick den på hel 192.16.126.0. >Kommer vi som bor utanför tullarna nägonsin att kunna >utnyttja ftp? Alla kan skriva FTP som komando till sin data, du spenderar massor av krut på att påpeka att du inte kan prata med EN av de 900 maskinerna som finns registerade på Supersunet-IP. Man kunde prata med Enea från KTH innan Sunet vart verklighet, och även om det inte blivet det hade man kunnat prata där. >Kom Sunet till som en förvändning att fixa Stockholm ytterligare bättre >kommunikationer? Undrar vad du vill säga med detta, ALLA inkl Stockholm har fått det bästa vi kunde köpa för den budget som fanns. HADE VI INTE BRÅKAT HADE DET KÖPTS IBM-SNA UTRUSTNING FÖR PENGARNA! ------------------------------------------------------------------- Till nytta för de 4-5 IBM maskinerna som finns. >Vem har bestämt detta? Vilka är grunderna? Jag är medskyldig, linjen skaffades för att erbjuda en mail-tjänst till/från KTHvax. >Vad tycker ni andra som bor utanför tullarna? ------------------------------------------------------------------------ Passar på att svara på nästa inlägg om samma sak, detta kommer från: Anders Ardo, Dept. of Computer Engineering, University of Lund > Jag har också intrycket att folk i Stockholm tycker att det fungerar bra >medan vi utanför inte riktigt tas på alvar. Vad vill du ha? Vi har haft IP-burkarna i drift i snart 3 veckor, det är bara nån vecka sedan det börja funka mot Linköping. Klart alla tas på allvar, det är ett nätverk för alla, att det råkar vara så att alla sladdar går till Stockholm i en stjärna, är inte för att vi vill vara duktigast på nåt sätt, vi kunde ha lagt det i Dals-Långed, men då hade det vart ännu svårare att få folk med rätta känslan att fixa saker. Och pengarna räckte inte till ett komplett nät, med sladd mellan alla orter. Vi har pengar (knappt) till en sladd åt var och en, det samma gäller norden och annat, vi måste koppla alla sladdar till en punkt. Det är inte bara rosor över att sitta i mitten, när det intte funkar DÅ FÅR MAN VETA ATT MAN LEVER. > Vad vi i första hand behöver är en tillförlitlig service (mail och ftp) >både inom och utom Sverige (även USA). Det vill jag också. Vi är många som jobbat stenhårt för att vi skall komma dit. Om vi garanterar mail från KTHvax som gateway, så garanterar vi det, men vi kan inte garantera att linjen till Enea är uppe när du vill köra, den kanske slutat funka och vi kör UUCP över modem eller X25 för tillfället. ------------------------------------------------------------------------ Nu till lösningarna! (tittut jag är inte Stockholmare) Trafik till/från Enea. Alt: 1, Det går inte, det är en KTH-intern angelägenhet. 2, Vi ser till att lägga upp allt från Enea när det rykande färskt, på en maskin placerad på Sunet-Backbone, så det inte lastar det redan lastade KTH-nätet. 3, Vi låter alla prata direkt med Enea. Lämpligen genom att man flyttar förbindelsen till IP routern för Stockholm, eller NORDUnet-Sverige routern. Mitt förslag: 1, Spolas direkt i /dev/nul 2, Verkar i mina ögon det smartaste, då Enea's roll troligen kommer att förändras drastiskt inom en nära framtid. USA förbindelsen är bara 3 månader bort. Om man hade 10-i-topp listan över 'goodies' skulle man kunna spara massor av bandbredd på de futtiga 56kbit alla nordiska länder delar på till Usa. (Kom ihåg att Internet gör 1200 baud mellan Columbia och MIT vid eftermiddagstid) Genom att man lagrade dess populära saker på en maskin placerad i nätverkens centrum, med hög bandbredd mot alla. 3, Jag är inte motståndare till detta, men jag anser att sladden på sikt inte skall sitta i KTH's stackars 750 i detta fall. Björn Eriksen, Enea tyckte såhär när jag fråga vad SOW frågat: >From: ber@enea.se (Bjorn Eriksen) >To: Peter Lothberg <ROLL@KICKI.STACKEN.kth.se> >Jo han funderade ursprungligen varför det inte gick att köra smtp >direkt hit, om dom utanför tullarna var diskriminerade på något >sätt. I och för sig har jag inget emot att man kan köra smtp >direkt till de som tidigare har haft uucp-förbindleser (chalmers, >lth, luth, sics), det skulle nämligen underlätta accountingdelen. >Trots allt måste man ha sådant hyss för sig. >Belastningen på kthvax blir sannolikt inte högre, men just det, dvs >att kthvax redan nu har problem med belastning (om den nu har det), >är lite oroande inför framtiden (hösten) då det förväntas bli >mångdubbelt större trafik genom den maskinen. Detta kan man ju läsa genom att sätta upp Explecit routing till de aktuella maskinerna. Att var och en med sin Mac skall tala med Enea, kommer kanske att bli lite väl förvirrat. --------------------------------------------------------------------------- Med alla dessa bokstäver, vill jag ha sagt, det är allas nät, det finns ett 'datornätsråd' som skall ta vara på 'the end users' behov, de tekniska finesserna är upp till de som har glada ideer och vill göra saker. Så snälla, snälla, klaga inte bara på att gröten inte serveras i guldskål, hjälp till att göra Sunet/Nordunet till värdens bästa akademiska datornät. Jag vill samtidigt passa på att tala om att de stridigheter som funnets inom KTH om hur saker skall göras, mellan bla mig och förvaltningen numera är avklarade, och förhppningsvis ett minne blott. ------------------------------------------------------------------------ Officiella klagomål skickas till: Nordunet Mats Brunell, <matsb@sics.se> Sunet Hans Wallberg, <hwg@biovax.umdc.umu.se> KTH/Sunet Yngve Sundblad, <yngve@nada.kth.se> Konstruktiva kommentarer och förslag: News swnet.sunet-info Mail sunet-info@kthvax.kth.se Klagomål på min svenska och stavning: Peter_Löthberg@superkom (ha inte bråttom att posta det...) ------------------------------------------------------------------------------ Peter Löthberg <roll@stacken.kth.se> <roll@sestak.bitnet> <roll@ai.ai.mit.edu>
(Text 829420) (1 kommentar)
(Text 829617) 88-07-26 09.12 Lars Lindwall OPIAB Digitech Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1701> Ärende: Misslyckad nedkoppling Då jag kopplar upp mig mot Oden från Linnea med TELNET och så småningom gör DISCONNECT på Oden så verkar Oden loopa i programmet DISCON.
(Text 829617) (1 kommentar)
(Text 829696) 88-07-26 17.11 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1702> Kommentar till: (Text 829617) av Lars Lindwall OPIAB Digitech <1> Markerad av någon. Ärende: Misslyckad nedkoppling Man kan inte köra telnet till Oden, telnet är ett TCP/IP protokoll, om du har MRC's program som heter Telnet, kommer det att tala tops10/20 NRT med Oden. Komandot disconnect fungerar inte, helt enkelt därför att det inte finns nån kod i NRT-servern för att göra disconnect. Det står cpopj där det borde vart kod för att hantera det. Telnet programmet börjar sen loopa om det är gammal version. Tops10/Supertops NRT server kan däremot koppla ner på en DC begäran från den remota sidan. Till hösten, kanske vi skriver den kod som fattas, tills dess får du hoppas på att QZ går över till 7.03 eller 7.04 som borde dumpit ner i deras brevlåda. ANF10-DDP koden är numera standard från DEC..... Osupportat, men den fungerar.
(Text 829696)
(Text 829756) 88-07-26 21.08 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1706> Ärende: Katalogfunktion (vad har N N för datorpostadress?) Det börjar talas mycket om katalogfunktion nu. Bra! Det är nämligen den mest efterfrågade nya tjänst som användarna vill ha. Och förmodligen en förutsättning för att i större skala sprida användning av elektronisk post till nya användargrupper (fast om tjänstebrevsrätten försvinner, som det ryktas, kommer då nog många att gå över till datorpost). Närmare bestämt är det en lösning på följande problem som behövs: Jag vill skicka ett brev till N N på X-institutionen (eller var det Y-institutionen?) på Zs universitet/högskola, hur adresserar jag då? Såvitt jag vet finns det till detta problem inte särskilt många färdiga lösningar som fungerar automatiskt (utan att man frågar en person, vilken kan vara svår att få tag på). På sikt är det X.500-standarden för katalogfunktion som kommer att gälla för sådant här. Men det finns nog inga färdiga program för X.500-tjänst som kan fungera för Unix på Sun/Apollo/VAX/Gould m fl, VAX/VMS, Tops-10/20, IBM VM/MVS, etc. Eller hur är det? Vi vet nog mer efter Hans Ericssons presentation på SICS den 27:e. Vad som finns fungerande idag är WHOIS-protokollet. Om man skall använda färdiga program, måste katalogen ligga på en Tops-20 dator, medan fråge- programmet finns för de flesta datortyper. Jag har också haft vissa tankar på att man helt enkelt skulle kunna periodiskt sammanställa en fil där det för varje användare i Norden fanns en rad med brevlådenamn samt riktigt namn och adress, och att denna totala fil sedan skickas till alla datorer. En användare kan då t ex med en editor söka efter önskat namn och därmed få reda på brev- lådenamnet. En klart fungerande och enkel lösning i väntan på något riktigt. Det finns dock ett problem med vissa av ovanstående lösningar. Det är normalt så att brevlådenamnet är detsamma som användaridentiteten. Om man då med en katalogfunktion enkelt kan få reda på alla användar- identiteter på en maskin, gäller det att alla har bra lösenord annars kan missbruk befaras. Och då kanske inte alla är villiga att lämna information till katalogen, vilket förmodligen skulle göra den mer eller mindre oanvändbar. Jag föreslår därför att vi i Norden inför möjligheten att nå alla användare med ett brevlådenamn som ej är detsamma som användarnamnet. Dvs man skall kunna nå t ex mig förutom med "xjeldc@ldc.lu.se" även med t ex "Jan_Engvald@ldc.lu.se" (jodå, detta fungerar redan nu till MIG). Och det är då bara det senare brevlådenamnet man tar med i katalogen. Om man har riktig X.400-adressering så är det automatiskt löst, för där används bara riktiga namn och inga användarnamn. Men det är nog ingen som kör så ännu. För att kunna använda det riktiga namnet som brevlådenamn, behöver det i de flesta fall någonstans översättas till användarnamn. I exemplet ovan kan det göras när brevet passerar någon av datorerna lu.se eller ldc.lu.se (om det nu vore olika datorer). Vilken som väljs kan bero på lokala förutsättningar. Om denna dator är en VAX/VMS kan man använda PMDF för översättningen (med filen ALIAS.), för Unix finns flera program som kan detta. Finns det någon dator, som har hand om post till en domän, till vilken det inte finns något program som kan namnöversätta (använda alias-namn)? Med vettiga brevlådenamn tror jag det går bra att införa en användarkatalog. Låt sikta på att ha det som en julklapp! Jan Engvald, Lunds Data Central ________________________________________________________________________ Postadress: Box 783 Datorpost: xjeldc@ldc.lu.se 220 07 LUND Earn/Bitnet: xjeldc@seldc52 Sunet/Decnet: Gemini::xjeldc Gatuadress: Sölvegatan 18 VAXPSI: psi%24020031020720::xjeldc Telefon: 046-107458 (X.400: GN=Jan SN=Engvald Telefax: 046-138225 OU=LDC ORG=LU PRMD=Sunet Telex: 33533 LUNIVER S CC=SE ADMD=Delta)
(Text 829756) (3 kommentarer)
(Text 829805) 88-07-27 00.10 Hasse Sjöberg QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1707> Kommentar till: (Text 829756) av Jan Engvald LDC <1> Ärende: Katalogfunktion (vad har N N för datorpostadress?) Tja, katalogfunktionen i NETSERV har ju funnits ganska länge, men den är ju något begränsad + att den bara är tillgänglig för EARN/BITNET-noder....
(Text 829805)
(Text 829594) 88-07-26 05.05 Mottagare: Sunet-info distributionslista <37> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 05.05 Mottagare: @KTH.KTH.SE: sunet-info <29> -- Mottaget: 88-07-26 05.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 05.05 Mottagare: <23> -- Mottaget: 88-07-26 05.22 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 05.05 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1708> Sändare: Torgny Hallenmark LDC -- Sänt: 88-07-27 13.15 Mottagare: <2> -- Mottaget: 88-08-10 05.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-08-10 04.03 Mottagare: <24> -- Mottaget: 88-08-10 04.03 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-08-10 04.03 Ärende: Re: .. %Original date: 25 Jul 88 08:19:02 GMT %TF: DSKD:KJ3YC5.MAI %FROM: jw@sics.se %SMTP sender: @xerxes.stacken.kth.se:news-realy@kicki.stacken.kth.se %NEWSGROUPS: swnet.sunet-info %ORGANIZATION: Swedish Institute of Computer Science, Kista In-reply-to: ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE's message of 25 Jul 88 02:58:19 GMT # 2, Vi ser till att lägga upp allt från Enea när det rykande # färskt, på en maskin placerad på Sunet-Backbone, så det # inte lastar det redan lastade KTH-nätet. # Om man hade 10-i-topp listan över 'goodies' skulle man # kunna spara massor av bandbredd på de futtiga 56kbit alla # nordiska länder delar på till Usa. (Kom ihåg att Internet # gör 1200 baud mellan Columbia och MIT vid eftermiddagstid) # Genom att man lagrade dess populära saker på en maskin # placerad i nätverkens centrum, med hög bandbredd mot alla. Utmärkt förslag! Tycker definitivt att det bör finnas något sådant. Måste maskinen sitta direkt på backbone för att vara åtkomlig för alla maskiner på SUNET? Skulle det vara möjligt för någon annan maskin (till exempel på SICS) att agera publik fileserver? -- Johan Widen SICS, PO Box 1263, S-164 28 KISTA, SWEDEN Tel: +46 8 752 15 32 Ttx: 812 61 54 SICS S Fax: +46 8 751 72 30 Internet: jw@sics.se or ämcvax,munnari,ukc,unidoå!enea!sics.se!jw
(Text 829594)
(Text 829603) 88-07-26 07.05 Mottagare: Sunet-info distributionslista <39> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 07.05 Mottagare: @KTH.KTH.SE: sunet-info <31> -- Mottaget: 88-07-26 18.32 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 07.05 Mottagare: <42> -- Mottaget: 88-07-26 18.34 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-07-26 07.05 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1709> Sändare: Torgny Hallenmark LDC -- Sänt: 88-07-27 13.17 Mottagare: <3> -- Mottaget: 88-08-10 05.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-08-10 04.04 Mottagare: <4> -- Mottaget: 88-08-10 05.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-08-10 04.04 Ärende: ..Centrala resurser inom Sunet %Original date: Tue, 26 Jul 88 04:18:22 +0200 %TF: DSKD:KZY135.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@kicki.stacken.kth.se> %SMTP sender: @xerxes.stacken.kth.se:ROLL@kicki.stacken.kth.se Kommentar till <JW.88Jul25101911@obelisk.sics.se> av Johan Widen, Sics ># 2, Vi ser till att lägga upp allt från Enea när det rykande ># färskt, på en maskin placerad på Sunet-Backbone, så det ># inte lastar det redan lastade KTH-nätet. > ># Om man hade 10-i-topp listan över 'goodies' skulle man ># kunna spara massor av bandbredd på de futtiga 56kbit alla ># nordiska länder delar på till Usa. (Kom ihåg att Internet ># gör 1200 baud mellan Columbia och MIT vid eftermiddagstid) ># Genom att man lagrade dess populära saker på en maskin ># placerad i nätverkens centrum, med hög bandbredd mot alla. > >Utmärkt förslag! Tycker definitivt att det bör finnas något sådant. Det har i alla fall vart min ambition, att man skulle ha en maskin med MYCKET skivminnesutrymme sittande på backbone. Enda problemet som jag ser, är att vi måste hitta någon/några som ser till att den är sprängladdad med det absolut senaste godiset. >Måste maskinen sitta direkt på backbone för att vara åtkomlig för alla >maskiner på SUNET? Nej, inte för att vara 'åtkomlig för alla'. Då är det nåt fel, alla skall ju kunna prata med alla, det är därför vi har ett nätverk. Se nedan ... >Skulle det vara möjligt för någon annan maskin (till exempel på SICS) att >agera publik fileserver? Jo, vis av misstaget många andra har gjort, och många nätverk lider av idag, så har jag verkat för att alla skall ha sin egen sladd till stjärn-centrum av nätet. Dvs man har undviket att seriekoppla nätverk, tex dra från Luleå till Umea och vidare till Uppsala. (Nu blir det inte ens billigare att göra så med dagens teletaxor.) För då skulle man ju behövt, 64k luleå - umeå, 128k umeå-uppsala, 192k uppsala-stockholm etc. Om man sätter en central resurs på nätet, anser jag att man skall ha den kopplad så att bandbredden från den centrala resursen är minst lika stor som summan av alla linjer som kommer till centrum. Dvs om den centrala file-servern stod på Sics, så skulle all den trafiken få trängas med den trafik som skall till/från Stockholm vidare ut till Kista. Sen skall det nog vara en mycket öppen kärra, dvs utan några användare som har 'hemliga' filer etc. Jag tycker vi skall försöka undvika tekniskt sämre lösningar, i alla fall av regionalpolitiska skäl. De som sköter maskinen kan ju sitta vart som helst i landet, kanske rentav vara flera olika, för olika intrsse-grenar. ------------------------------------------------------------------------ Nästa stora sak vi måste samordna på nordisk nivå är News och Mailinglistor, med tanke på News volymen vore det ju önskvärt om man kunde ta hem en kopia av allting till norden och sedan distribuera ut det därifrån. Man kanske rent av skall tillsätta en liten komite' för detta, eller kan man deligera det till tex Björn Eriksen <ber@enea.se> att lösa? ------------------------------------------------------------------------ Katalogtjänster: Eftersom Whois finns och fungerar, kan vi inte försöka ta upp det inom Sunet, jobbet verkar ju bestå i att sammanställa en databas och skaka fram programvarn för alla konstiga maskiner/opsys som finns. På sikt skall vi förståss ha något hyper och X500 eller vad nu nästa standard heter, men jag vill skicka post även idag. ------------------------------------------------------------------------------ Peter Löthberg <roll@stacken.kth.se> <roll@sestak.bitnet> <roll@ai.ai.mit.edu>
(Text 829603)
(Text 829947) 88-07-27 17.49 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1710> Kommentar till: (Text 829756) av Jan Engvald LDC <2> Ärende: Katalogfunktion (vad har N N för datorpostadress?) X.400 i 88 års version har definierat just den funktionen du beskriver, att man skall kunna skicka in brev med mottagaren angiven med s.k. directory name, och meddelandeväxeln översätter namnet till adress man kan skicka brevet efter.
(Text 829947)
(Text 829952) 88-07-27 17.52 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1711> Kommentar till: (Text 829756) av Jan Engvald LDC <3> Ärende: Katalog: Programvara och drift Min erfarenhet av katalogfunktioner för elektronisk post är att problemet inte är programvaran (det finns flera färdiga programvaror som kan användas) utan driften. För att driften skall fungera måste man se till att alla nya elektroniska adresser, alla ändringar, hela tiden sänds in, så att katalogen verkligen fungerar. Det är ett tråkigt och tålmodigt arbete som måste pågå år ut och år in. Sådant är svårt att få genomfört i akademiska kretsar. Att göra ett nytt fantastiskt katalogprogram är roligt. Att tillandahålla en katalogtjänst med kvalitet är mindre roligt, alltså blir det aldrig gjort.
(Text 829952) (1 kommentar)
(Text 830118) 88-07-28 02.50 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1712> Kommentar till: (Text 829952) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Vid 'middagsdiskussionen' efter Sics mötet, där flera auktoriteter var närvarande, kom vi fram till att problemet just var uppdatering av databasen. Man är tvungen att distribuera ner den till en nåvå, där varje ansvarig har att ta hand om i storleksorningen 50-200 anvädare/personer. Så vårt första problem är, att finna dessa personer inom sunet, som är villiga att hålla rätt på 'sina' användare. Sen kan man stoppa den data i olika servers, databashanterare, x500 DSA's eller bara distribuera det som en textfil man kan göra grep på. Jag tänkte ta upp Whois och Inquir på nån maskin på skoj, jag tänkte lägga upp user clients för de flesta maskiner på nån data, så alla kan hämta hem dem till sin maskin. Detta mest som experiement, inte en oficiell tjänst.
(Text 830118) (1 kommentar)
(Text 830200) 88-07-28 18.38 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1713> Kommentar till: (Text 830118) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift För system som KOM, som har en egen inbyggd katalog, så kan man ju antingen regelbundet och gärna autoamtiskt ta över kopia av KOM-s katalog till SUNET-s gemensamma, eller ev. koda X.500- interface till KOM och använda X.500-s metoder för "chaining" eller "shadowing" för att föra över informationen till SUNET-s gemensamma katalog. Något X.500-interface till KOM kan jag dock inte lova på kort sikt.
(Text 830200) (1 kommentar)
(Text 830329) 88-07-29 10.17 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1714> Kommentar till: (Text 830200) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Det borde ju räcka att kom funkar som en DSA, eller så får man helt enkelt generera en textfil och göra den i samma format som nån fungerande DSA spar sina data på. Men även informationen i KOM är inte helt aktuell, de finss gamla QZ-tefn-nummer etc i den.
(Text 830329) (1 kommentar)
(Text 830377) 88-07-29 15.43 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1715> Kommentar till: (Text 830329) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift När jag levererar data från KOM till EG-s Europa-gemensamma katalog över elektroniska brev-adresser i ECHO-datorn, brukar jag bara de med personer som kört KOM den senaste eller de senaste två månaderna. Deras katalog omfattar inte postadress och telefonnummer, så det gör inget att de uppgifterna ibland är inaktuella i KOM-databasen. Ett problem redan idag med ECHO-databasen är att samma person ofta förekommer med mer än en elektronisk postadress (jag t.ex. har konto i EuroKOM också, fast använder det mycket sällan). Inget framgår om vilken av flera adresser som personen helst vill ha sin post till.
(Text 830377) (1 kommentar)
(Text 830393) 88-07-29 17.17 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1716> Kommentar till: (Text 830377) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Det där var intressant! Vet folk om att detta sker? Hur är det med datainspektionen och export av information om personer över gränserna. ------- Samma sak bordeman tänka på i SUNET. --------- OBS jag är *inte* ute efter att jävlas utan snarare tvärt om. man bör tänka på den här typen av frågor i planeringstadiet istället så att man är förberedd den dag de dyker upp. För det kommer dom att göra.
(Text 830393) (1 kommentar)
(Text 830407) 88-07-29 19.33 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1717> Kommentar till: (Text 830393) av Johan Lundberg TeleDelta <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift I KOM-fallet har QZ faktiskt sökt och fått datainspektionens tillstånd att exportera sådan här information. Men vilka andra har gjort det? Med bokstavlig tolkning av datalagen innebär varje sändning av ett elektroniskt brev över nationsgränserna en "samkörning med personregister i utlandet". Jag har tolkat datalogen så och för QZ-s räkning sökt tillstånd hos DI för att vi skall skicka brev till utlandet. Har någon utom QZ gjort det?
(Text 830407) (2 kommentarer)
(Text 830408) 88-07-29 19.40 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1718> Kommentar till: (Text 830407) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Citat ur datainspektionens beslut Dnr 1737-86: Den registeransvarige får lämna ut personuppgifter från "QZKOM" till andra nationella och internationella datorstödda meddelandesystem... Den registeransvarige får endast lämna ut uppgifter från registret i samma utsträckning som till s k lokala användare".
(Text 830408)
(Text 830576) 88-07-30 11.25 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1719> Kommentar till: (Text 830407) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Katalog: Programvara och drift Att skicka enstacka brev är en sak, att skicka en katalog en annan som jag ser det.
(Text 830576) (1 kommentar)
(Text 830620) 88-07-30 19.10 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1720> Kommentar till: (Text 830576) av Johan Lundberg TeleDelta <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Vårt tillstånd gällde även annat än att skicka brev. Vi förutsåg nya typer av informationsutbyten mellan meddelandesystem när vi skrev ansökan. Fast just att skicka över hela användarkatalogen nämnde vi inte explicit. Anmärkning: De som i KOM gjort sig själva till skyddade personer med kommandot "ändra typ" blev inte överförda. Och vi informerade i förväg om detta före första överföringen. Därmed kan man väl säga att överföring bara skedde med den registrerades tillstånd, och då behöver man ju inte alls separat tillstånd av DI enligt datalagen numera.
(Text 830620) (1 kommentar)
(Text 830777) 88-07-31 17.29 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1721> Kommentar till: (Text 830620) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Stod det i klartext att om "Du inte utför kommandot ändra typ så kommer din adress atts kickas vidare"? Eller stod det att man bör skydda sig. Så att säga...
(Text 830777) (1 kommentar)
(Text 830804) 88-07-31 18.57 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1722> Kommentar till: (Text 830777) av Lars Sjöström LIDAC <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift Det stod i klartext. I ett system-meddelande, som alltså alla KOM-användare får läsa.
(Text 830804) (1 kommentar)
(Text 830964) 88-08-01 15.46 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1723> Kommentar till: (Text 830804) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Katalog: Programvara och drift OK. Då är det ju inget att bråka om, har missat det så har man.
(Text 830964)
(Text 836277) 88-08-29 14.08 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1724> Mottagare: Telefonnummer (till) databaser <417> Mottagare: Computer Club Sweden <1549> Extra kopia: Dan Bellander SEB Data <996> -- Mottaget: 88-09-02 07.09 Sändare: Michael Evans CCS -- Sänt: 88-08-31 21.34 Markerad av 4 personer. Ärende: Post till/från Fido BBS system och tex Kom/Eunet/etc Date: 28 Aug 88 19:59:10 GMT From: Conny_Jonsson@1.501.2.PCLINK.SE To: Peter_Lothberg <ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE> Subject: Hur man sänder mail från FidoNet Message-Id: <KZYK1K@KICKI.STACKEN.KTH.SE> Fidonet <-> RFC822 gateway -------------------------- För att skicka brev från en Fidonet BBS till RFC822 värden, gör man såhär; Logga in med namn och password. Skriv: MA2E Opus: Private y/N Skriv: Y Opus: Matrix Address: Skriv: 20/822 Opus: To: Skriv: Peter Lothberg (max 36 tkn) Opus: Subject Skriv: Test av mail (max 72 tkn) Opus: 1: (rad 1) Skriv: %<ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE> (% i första kolumnen, första raden) Opus: 2: Skriv: In ditt medelande blank rad avslutar inmatningen. Ny sub menu kommer upp, ganska själv förklarande, välj S för save. Allt efter % på första raden kommer som RFC822 address. För att skicka brev från RFC822 värden till en Fidonet BBS, gör man såhär; Adressera brevet till; användarnamn@<net>.<node>.<zone>.pclink.se tex såhär "Conny_Jonsson@1.501.2.PCLINK.SE" Conny
(Text 836277) (1 kommentar)
(Text 836651) 88-08-30 19.48 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1725> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-08-30 19.48 Markerad av någon. Ärende: Post till/från Fido BBS system och tex Kom/Eunet/etc %Original date: 29 Aug 88 14:08 +0200 %TF: DSKD:5JYS32.MAI %FROM: Conny_Jonsson@1.501.2.PCLINK.SE %SMTP sender: Postmaster@kom.lu.se Fidonet <-> RFC822 gateway -------------------------- För att skicka brev från en Fidonet BBS till RFC822 värden, gör man såhär; Logga in med namn och password. Skriv: MA2E Opus: Private y/N Skriv: Y Opus: Matrix Address: Skriv: 20/822 Opus: To: Skriv: Peter Lothberg (max 36 tkn) Opus: Subject Skriv: Test av mail (max 72 tkn) Opus: 1: (rad 1) Skriv: %<ROLL@KICKI.STACKEN.KTH.SE> (% i första kolumnen, första raden) Opus: 2: Skriv: In ditt medelande blank rad avslutar inmatningen. Ny sub menu kommer upp, ganska själv förklarande, välj S för save. Allt efter % på första raden kommer som RFC822 address. För att skicka brev från RFC822 värden till en Fidonet BBS, gör man såhär; Adressera brevet till; användarnamn@<net>.<node>.<zone>.pclink.se tex såhär "Conny_Jonsson@1.501.2.PCLINK.SE" Conny
(Text 836651)
(Text 846862) 88-10-12 22.14 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1726> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. NFR-vaxen, vägrar prata mig (inte för jag har nått där att göra, men...) Då gör man såhär? .set host nfr ?NRTRNS Network Connection failure 40; Remote Node Shut Down .set ho brage::nfr ÄConnected to VMS system, Routing => BRAGE::NFR::Å ÄType Control-P to returnÅ CONNECTED TO QZ-NFR VAX 11/750 Username: Username: ^Z Error reading command input End of file detected ÄConnection to remote node abortedÅ . Nu frågar jag, vad är vitsen, endera så ser man till att ha 'leksaksäkerhet' eller oxo har man det inte!
(Text 846862) (2 kommentarer)
(Text 846952) 88-10-13 07.41 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1727> Kommentar till: (Text 846862) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Problemen med NFR-Vaxen är areakoden. Den är ansluten till ett annat DECnet-nät vid SAAB. Det verkar vara lite struligt att få till det hela, men arbete lär pågå. Något ändring av säkerhets- nivån är det inte frågan om.
(Text 846952)
(Text 847203) 88-10-13 23.54 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1728> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1513> -- Mottaget: 88-10-13 23.54 Kommentar till: (Text 846862) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Jag tycker synd om dig Peter, hoppas att Du en dag blir vuxen. Antar att det är som med det mesta här i livet, att hoppet är det sista som överger en.
(Text 847203) (1 kommentar)
(Text 847214) 88-10-14 02.06 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1729> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1514> -- Mottaget: 88-10-14 11.17 Kommentar till: (Text 847203) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Men, skulle du kunna förklara, vad 'vitsen' med att tillåta trafik från vissa noder, men inte från andra noder skall vara bra för? Den enda effekt det har, är att de som inte vet hur man kan gå runnt en sådan restriktion *TROR* att de har nån extra säkerhet, det måste ju vara mycket farligare än att låta dem veta om att det inte ger nått 'extra skydd'.
(Text 847214) (2 kommentarer)
(Text 847413) 88-10-14 19.43 @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1730> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-10-14 19.43 Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <266> -- Mottaget: 88-10-15 00.21 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-10-14 19.43 Markerad av 2 personer. Ärende: För Er information %Original date: Fri, 14 Oct 88 14:44:25 +0100 %TF: DSKD:500611.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.se> %SMTP sender: matsb@sics.se From jsh@nikhefh.hep.nl Fri Oct 14 07:20:49 1988 Received: from kth.se by sics.sics.se (5.59-bind 1.0+ida/SiteCap-3.0) id AA29806; Fri, 14 Oct 88 07:20:22 +0100 Received: from enea.se by kth.se (5.57+IDA+KTH/3.0) id AA24637; Fri, 14 Oct 88 07:08:59 +0100 Received: by enea.se (5.57++/1.86) via EUnet id AA13264; Fri, 14 Oct 88 07:10:23 +0100 (MET) Received: from nikhefh.hep.nl by mcvax.cwi.nl; Fri, 14 Oct 88 00:14:03 +0100 (M ET) Received: by nikhefh.hep.nl; Thu, 13 Oct 88 16:09:10 +0100 (MET) Message-Id: <8810131509.AA23072@nikhefh.hep.nl> Date: Thu, 13 Oct 88 16:09:10 +0100 From: jsh@nikhefh.hep.nl (James Hutton) To: A05250@TRMETU.bitnet, A32@TAUNIVM.bitnet, Barry_Mahon%qzcom@essex.ac.uk, Freitas@pa.cn.umist.ac.uk, JENNINGS@IRLEARN.bitnet, JOHANN@ISEARN.bitnet, J_Prevost%qzcom@essex.ac.uk, N_Newman%qzcom@essex.ac.uk, RKUPV@vm.uni-c.dk, U005020@HNYKUN11.bitnet, UCIR083@FRORS12.bitnet, alf-hansen@vax.runit.unit.uninett, b.gilmore@ed.ac.uk, barbera@dcp.iris, bauerfeld@vax.hmi.dbp.de, chon@sorak.kaist.ac.kr, dfk@cwi.nl, flu.dn@gen.bitnet, fuhrmann@zpl.dfn.dbp.de, hales@ditmela.oz.au, harms@cui.unige.ch, ingrid@nikhefh.hep.nl, j85@nikhefh.hep.nl, jeff@gm.rl.ac.uk, jsh@nikhefh.hep.nl, k13@nikhefh.hep.nl, kongshaug@vax.runit.unit.uninett, kuendig@nimbus.ethz.ch, kvernelv@vax.runit.unit.uninett, lhl@parmesan.wisc.edu, liello@vaxts.decnet.cern, marieke@nikhefh.hep.nl, matsb@sics.se, mew@ccvax.ucd.ie, mpaul@tuvie, msa@ida.liu.se, neggers@HUTSUR51.bitnet, pdecker@euroies, pier@nikhefk, r.cooper@rl.ac.uk, rob@vax.runit.unit.uninett, sadeniemi@opmvax.kpo.fi, ullmann@zpl.dfn.dbp.de, valente@vaxrom.decnet.cern, vanbinst@bvx82.iihe.b.janet Subject: WG1 Report - apologies if you have seen it already Status: R >From alf-hansen%vax.runit.unit.uninett@norunix.bitnet Fri Sep 30 15:30:52 1988 Received: by nikhefh.hep.nl; Fri, 30 Sep 88 15:30:29 +0100 (MET) from mcvax via SMTP Received: by mcvax.cwi.nl; Fri, 30 Sep 88 14:08:48 +0100 (MET) From: alf-hansen%vax.runit.unit.uninett@norunix.bitnet Received: by mcvax Fri Sep 30 14:08:15 from MAILER@NORUNIX.BITNET for mailer@mcvax via rscs. X-Bitnet-Sender: Alf Hansen <alf-hansen%vax.runit.unit.uninett@norunix.BITNET> Received: by runix (norunix.EARN) (1.2/4.4) id AA16551; Fri, 30 Sep 88 11:55:28 -0100 Date: 30 Sep 88 11:55 +0100 To: <RARECOA@searn.bitnet> Cc: rare-wg1@vax.runit.unit.uninett Message-Id: <386*alf-hansen@vax.runit.unit.uninett> Subject: Short status report RARE WG1. Status: RO The follwing is a short summary of items handled by WG1 since last COA meeting in Les Diablerets. Meetings. --------- There have been one physical meeting in Bari, Italy June 1-2 1988. No. of participants: 21. Minutes from this meeting was distributed to COA in mid June. Distribution list. ------------------ RARE WG1 is using the R&D MHS distribution list rare-wg1@vax.runit.unit.uninett for internal discussions. No. of personal entries on the list: 48 Representing: 17 full national members 1 Associate National Member 4 International Members and invited experts and observers. No. of local re-distribution lists: 11 Status on the most important items. ----------------------------------- COSINE: WG1 has finished its work on the COSINE specification phase. MIGRATION TO X.400/84 AND HARMONIZATION OF ADDRESSES: In Bari, all the present delegates presented the status on national decisions on X.400 standard attribute addressing, and mapping between these addresses and RFC 822 addresses (see minutes). The RARE MHS Project will follow this up, and make available a full documentation of the current status (the "R&D MHS Documentation"). The Bari meeting was an important step in the migration process from "EAN V1" addressing to "X.400/84" addressing. Since mapping between X.400 Standard Attributes / RFC 822 addresses is a national decision (we can not expect a common global mapping), the future business cards will contain two (2) addresses denoting an X.400 R&D MHS address: The RFC 822 form, and the X.400 Standard Attribute form. R&D MHS DOCUMENTATION: WG1 has recommended a format for some of the documents, thus making the information not only human readable, but also machine readable. The Organization and MTA-documents, can be given as input data to a future RARE Directory Project. Today the documents are distributed as R&D MHS messages. They should rather be stored in a directory service. RECOMMENDATION ON NOTATION OF X.400 ADDRESSES: Two members of WG have written a draft document: "Recommendations for a short hand X.400 address notation". The document has been discussed both on the RARE-WG1 list and the ifip-gateway list in USA. At the next meeting in Brussels the draft will be reviewed by WG1. EXTERNAL CONTACT: One member of the WG is participating in the CEN/CENELEC MHS meeting. The large no of re-distribution lists, have widened the WG1 discussions into new environments. FUTURE WORK ITEMS: The implementation of the migration process will continue. Mechanisms for improved cooperation/harmonization of "Academic" mail networks should be found (COSINE WPB?). The current "Terms of Reference for WG1" will be reviewed at the next meeting in Brussels. Clarification of future relations between RARE WG1 and the R&D MHS Service operators. Next meetings: October 17-18 1988 in Brussels. February 16-17 1989 in Lisabon. Trondheim, September 30 1988, Alf Hansen Chairman RARE WG1.
(Text 847413) (1 kommentar)
(Text 847484) 88-10-14 22.34 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1731> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1515> -- Mottaget: 88-10-15 00.26 Kommentar till: (Text 847214) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Markerad av någon. Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. En vits är att man slipper en massa inloggningsförsök från "nyfikna" som bara måste prova att logga in på andras maskiner. Då alla illegala inloggningsförsök måste rapporteras till RPS så kan man alltså slippa en del jobb om endast noder som har legala skäl att komma åt datorn kan göra det via vanligt sätt. Att använda PMR kommer inte alla "nyfikna" på. Själva datasäkerheten ligger alltså inte i att endast vissa noder har åtkomst, det är ju ett alltför grovt instrument.
(Text 847484)
(Text 847505) 88-10-15 00.30 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1732> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1516> -- Mottaget: 88-10-15 00.30 Kommentar till: (Text 847214) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Man minskar antalet illegala inloggningsförsök från folk som bara vill testa. Det har alltså inget med datasäkerhet eller systemsäkerhet. För dessa saker finns det andra saker för. Tyvärr så lär väl dessa saker öka nu tack vare din insats. Det blir då mera arbete för oss, då alla dylika saker rapporteras till olika instanser.
(Text 847505) (1 kommentar)
(Text 847512) 88-10-15 02.56 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1733> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1517> -- Mottaget: 88-10-16 00.16 Kommentar till: (Text 847505) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Ok, men betänk nu, idag kan man nå Sunet-Decnet från Norge och Finland och inom någon månad från hela HEPnet, vilket går från KINA till USA, vår lagstiftning, är kanske inte ens tillämplig på den som försöker bryta sig in, och framförallt har vi ingen ANING om var denne kan råka sitta i Värden. Det är dags att tänka till, flera personer, bla Jan Engvald vid Lunds- datacentral, har presenterat mycket bra lösningar för acess-kontroll i samband med användning av 'datorsäkra' maskiner.
(Text 847512) (3 kommentarer)
(Text 847576) 88-10-15 14.48 Stefan Hellberg Televerket/Pt Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1734> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1518> -- Mottaget: 88-10-16 00.16 Kommentar till: (Text 847512) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Mottagare: Jan Engvald LDC <344> -- Mottaget: 88-10-15 20.00 Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Kan du ge en kort beskrivning av innehållet i Jan Engvalds accesskontroll- lösningar? Var finns presentationsmaterialet? Kanske J.E. själv också vill svara. (Jag adderar honom som mottagare.) /Stefan
(Text 847576)
(Text 847646) 88-10-15 20.33 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1735> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1519> -- Mottaget: 88-10-16 00.16 Kommentar till: (Text 847512) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Extra kopia: Urval datorfrågor <151> Sändare: Torgny Tholerus QZ -- Sänt: 88-10-15 23.16 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <947> -- Mottaget: 88-10-19 21.44 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-10-16 20.42 För kännedom: Peter Graham KTH/UFB <153> -- Mottaget: 88-10-18 18.07 Sändare: Roswitha Graham KTH -- Sänt: 88-10-17 13.53 För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <927> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-10-18 21.38 Extra kopia: @KOM.KOMUNITY.SE: Tommy Ericson KOMunity <69> -- Mottaget: 88-10-20 00.21 Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-10-19 21.04 Markerad av 2 personer. Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer Nedan ett dokument jag skrev i våras åt NFR. Systemet säljs bl a av Protect Data. ======================================================================= PERSON-AUTENTISERING VID ÅTKOMST AV SUPERDATOR Bakgrund ________ En nationell superdator för forskningen bör vara lätt åtkomlig för de forskare som skall använda den. Samtidigt måste man ha kontroll över att de som använder superdatorn är behöriga att använda den. Åtkomst _______ För att superdatorn skall vara lätt tillgänglig för forskarna, måste den vara ansluten till ordinarie nätverk vid universitet och högskolor. Att idag bygga ett helt separat nätverk är i praktiken omöjligt, eftersom datorn då inte kommer att bli lätt tillgänglig. Arbete pågår f n på att kraftigt förbättra kommunikationen mellan universitets- och högskoleregionerna i såväl Sverige som i hela Norden. Fasta höghastighets- förbindelser kommer att användas för att knyta ihop regioner och länder. Även det tjänsteutbud som näten kan ge kommer att utökas. Det blir t ex möjligt att nå en godtycklig dator, inkl superdatorer, med allt från enkla terminaler, persondatorer typ Mac eller IBM PC, arbetsstationer som kör Unix, mini- och stordatorer, och att för varje enhet kunna utnyttja dess fulla kommunikations- kapacitet. Kontroll av åtkomst ___________________ Nackdelen med att köra trafiken på ett nät av ovanstående typ är att det de närmaste ca 3 åren inte kommer att finnas en helt säker autentisering av förbindelserna genom nätet i de protokoll som används nu. För åtkomst av en superdator kan det därför vara aktuellt att ordentligt förstärka kontrollen. Den bör också vara så flexibel att den fungerar för alla typer av användarutrustning som är nämnda ovan. Det finns en enkel lösning på detta problem. Förutom kontroll med användar-id och lösenord, skall i superdatorn finnas en modul som från aktuell tid och datum tillverkar en teckensträng som sänds till användaren. Denne knappar in den på en speciell "fickräknare", som innehåller en algoritm som är parametriserad för just denne användare, och får ett svar som han knappar in till datorn. Om svaret stämmer, så tillåts han köra vidare, annars blir han nerkopplad. Innehav av den speciella "fickräknaren" blir jämförbart med att ha en nyckel till ett speciellt terminalrum för endast superdatoråtkomst, men är mycket flexiblare. T ex kan en forskare på besök hos någon annan använda vilken terminal eller dator som helst för att komma åt sin superdator, han kan även komma åt den från sitt hem. En nyckel kan dock tappas, men en tappad fick- räknare är oanvändbar eftersom den fordrar att man knappar in en personlig kod när man skall använda den. Metoden kan automatiseras om man inte vill knappa in teckensekvensen för hand. En terminal kan anslutas via en burk som har algoritmen, en nätverksansluten persondator eller arbetsstation kan ha en sådan burk ansluten till sitt terminaluttag även om den normala kommunikationen sedan går på höghastighets- nät typ Ethernet. Genom att den teckensträng som överförs aldrig kommer att upprepas (datum och klockslag återkommer ej) kan ingen genom att avlyssna kommunikationen senare komma åt datorn genom att låtsas vara en annan, behörig, användare. Utrustningen kan logga uppkopplingar såväl som uppkopplingsförsök med angivande av från vilket nät det kommer (institution eller universitet). Utrustning enligt denna metod finns färdig på marknaden. Den kommer bl a att användas i Norge för superdatorbruk. Jan Engvald Lunds datacentral (Box 783, 220 07 LUND, 046-107458, xjeldc@ldc.lu.se)
(Text 847646) (2 kommentarer)
(Text 847735) 88-10-16 01.15 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1736> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1520> -- Mottaget: 88-10-16 01.15 Kommentar till: (Text 847512) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <3> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <948> -- Mottaget: 88-10-19 21.50 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-10-16 20.44 Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Jag kan i princip hålla med dig om att säkerheten inte är total. Vad jag vänder mig emot är ditt föraktfulla sätt som Du uttrycker dig av. Jag tycker att en person som är så duktig som Du är inte har någon som helst anledning att försöka: a) Ge sken av att vara bättre än Du är b) Försöka misskreditera mäniskor enbart av den orsaken att de arbetat på QZ. Vi är inte Sverigen främsta dator företag. Vi försöker inte heller att ge sken av det. Jag försäkrar dig dock att alla som arbetar här alltid försöker göra sitt bästa. Vid eventuella problem ber vi andra om råd och hjälp, precis som man gör på andra företag. Det anser inte jag vara dumt. c) När det gäller NFR'en så finns det ett behörighetskontroll system som är helt fristående från VMS. Det systemet är specat och godkänt av en man vid namn Ragnar Eriksson som jag har förstått att Du varit i kontakt med redan tidigare. Jag är helt övertygad om att han vet mera om sådana här saker än Du. d) Herr Sjöden på NFR har tillsammans med olika människor på både Universitet och SAAB mm försökt höja säkerheten och tillgängligheten på dessa system genom att försöka införa en sort koder/dekoder vid namn SmartKey. Den fungerar enligt principen att alla lösenord ges en gång slumpvis och att man bara slår in mottagar- sidans fråge-kod på sin lilla "fickkalkylator" som då genererar lösenordet som svar. Om allt går vägen kommer denna innovation att tas i bruk under mars -89 , dvs samtidigt som den nya Crayen har färdig- installerats. e) För övrigt anser jag det personligen trots allt glädjande att Du lägger ned så mycket möda och besvär och intresse på de problem som finns inom forskningsvärlden. Jag tillsammans med flera andra har ju redan tidigare varit glada för den hjälp som Du gett oss (rörande hårdvaruproblem). Jag är säker på att om Du vill skulle Du säkert skulle kunna få jobb inom Universitet eller någon Högskola. Detta skulle ge dig möjlighet att på ett mera direkt sätt kunna erbjuda din hjälp till de som eventuellt behöver den. Om inte, så är Jag helt säker på att vi på QZ skulle kunna ge dig något erbjudande.
(Text 847735) (2 kommentarer)
(Text 847747) 88-10-16 05.31 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1737> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1522> -- Mottaget: 88-10-16 12.41 Kommentar till: (Text 847735) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Jag vet inte hur man skall göra, påpekar man en felaktighet med små bokstäver, så händer inte ett jotta. Påpekar jag med så stora bokstäver att någon reagerar, ja då löses inte problemet, utan man skäller på mig för jag påpeka nånting, ibland hotar man med polis och ragnar etc. Men det är sällan nånting vettigt händer.
(Text 847747)
(Text 847748) 88-10-16 05.33 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1738> Ärende: Nordunet TCP/IP host-tabell Det finns numera en preliminär sådan, omfattande 2700 noder, att hämta från Kicki. Den heter SYS:HOSTS.TXT Man kan hämta den med DECnet NFT eller TCP/IP FTP (192.16.126.220/ kicki.stacken.kth.se). (Man skriver FTP -n på en Unix maskin och försöker inte logga in alls.)
(Text 847748)
(Text 848107) 88-10-17 22.34 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1739> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1524> -- Mottaget: 88-11-20 02.01 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <949> -- Mottaget: 88-10-19 21.52 För kännedom: Peter Graham KTH/UFB <154> -- Mottaget: 88-10-18 18.11 Kommentar till: (Text 847646) av Jan Engvald LDC <1> För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <928> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-10-18 21.39 Extra kopia: @KOM.KOMUNITY.SE: Tommy Ericson KOMunity <70> -- Mottaget: 88-10-20 00.21 Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-10-19 21.05 Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer Myndigheterna gillar av någon anledning inte lösningen med "fickräknare". De vill i st ha en låda med två V.24-anslutningar att koppla mellan terminal och modem/växel, i lådan finns en läsare för plastkort. Detta innebär att svenska forsinte kan följa med i utvecklingen. Utomlands sätter man stor vikt vid att åskådliggöra processer med hjälp av snabb grafik. Det går INTE att klämma igenom en burk med V.24-anslutning, man måste upp betydligt i hastighet. Min lösning fungerar oberoende av hur man är ansluten, man kan välja anslutnings- metod beroende på hastighetskraven och ändå ha samma säkerhetssystem.
(Text 848107) (1 kommentar)
(Text 848202) 88-10-18 11.41 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1740> Kommentar till: (Text 848107) av Jan Engvald LDC <1> För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <929> Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer Handlar det om autentifiering eller kryptering av hela överföringen. Den fickräknare du talar om ger ju bara autentifiering, medan en sådan burk du nämner skulle kunna ge kryptering av hela överföringen. Eftersom de data vi skall kommunicera inte är hemliga, så borde väl autentifiering vara tillräckligt. Och är det bara autentifiering de vill ha, så kan man säkert ordna det med en direktkopplad burk och ändå kunna göra själva överföringen i full hastighet. Jag kan tänka mig, på grundval av den erfarenhet jag har av krypterings- människors sätt att tänka, att de skulle föredra en direktkopplad burk, för att kunna ha fler tecken i autentifieringssekvensen än man kan knappa in för hand.
(Text 848202)
(Text 848288) 88-10-18 21.10 Stefan Hellberg Televerket/Pt Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1741> För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <930> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-10-18 21.40 Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer. Jag har lite svårt att förstå vad man har emot "fickräknarmetoden". Den fungerar som sagt oberoende av terminal och tillsatser till terminalen, så näräsom på den personliga räknaren. Man kan t.ex. kräva att räknarens svar på en s.k. "challenge" från värddatorn skall bestå av 6 decimala siffror, som kan användas en enda gång. Med rätt algoritm blir det lögn i h-e att försöka logga in utan att känna till koden för att aktivera korrekt kodberäkning från datorns "challenge". Systemet bör kompletteras med spärrar mot flera felaktiga försök i allt för tät följd etc. En liten produktförbättring skulle vara att räknarens lösenkod genereras enbart med hjälp av användarens identitet, lösen till räknaren samt tiden enligt en i räknaren inbyggd klocka, vilken synkroniserats med värdsystemets klocka. Detta befriar användaren från besväret att slå in vär "challenge" på fickräknaren.
(Text 848288) (1 kommentar)
(Text 848293) 88-10-18 21.33 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1742> Kommentar till: (Text 848288) av Stefan Hellberg Televerket/Pt <1> För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <931> Extra kopia: Arne Franse'n FOA115 <2307> -- Mottaget: 88-10-20 11.03 Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer. De system för autentifiering som man arbetar med inom internationell standardisering påminner om din räknare. Dock har man inte tiden, utan ett av den skyddade datorn genererat slumptal som indata. Jag tror att krypteringsexperter anser att för fullgod säkerhet bör slumptalet (och det svar som skickas tillbaka) vara minst ca 40, helst 60 siffror långt. Det kan vara ganska jobbigt att knappa in det. Den metod som alltid kan tänkas användas för att knäcka sådana här är att pröva igenom alla tänkbara alternativ. För att minska möjligheten till det bör man dels ha långa talserier, dels ha en algoritm som tar lång CPU-tid att räkna ut, det gör ju genom- prövningen långsammare. Vi har bland KOM-s användare en person, Arne Franzen, som jag tror är expert på sådana här algoritmer. Vi kanske kan be honom yttra sig om saken.
(Text 848293) (1 kommentar)
(Text 848485) 88-10-19 21.02 Stefan Hellberg Televerket/Pt Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1743> Kommentar till: (Text 848293) av Jacob Palme QZ <1> För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <933> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-10-22 12.21 Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer. Vitsen med det utförande av autenticeringskoden som jag beskrev är att det skall kunna handhas av mänskliga användare med måttligt besvär. Att använda tiden som parameter gör att man inte behöver överföra någon information från värddatorn till den mekanism som genererar koden. Endast aktuell kod behöver knappas in via terminalens tangentbord. Fördelen med metoden är att den är relativt enkel att genomföra. Man behöver inte koppla in någon extra burk i terminalen eller mellan terminal och modem. Inget speciellt protokol Som jag antydde i mitt förra inlägg finns det ett antal parametrar man kan "skruva" på. T.ex. den frekvens med vilken nya lösenord genereras. Det är inget problem att få algoritmen hur stark man vill, eftersom kan använda en intern nyckel i fickräknaren av godtycklig längd (nästan -- t.ex. 1kb). Av hänsyn till användarna är det dock lämpligt att begränsa längden på koden något, eftersom den skall knappas in manuellt. Observera dock att detta inte begränsar cykellängden för kodgeneratorn! Möjligheterna att lyckas träffa rätt genom gissning begränsas om antatillåtna misslyckade försök begränsas. En lösenkod kan bara användas under en viss tidsperiod (t.ex. 15 sek.) och bara en gång (vi kan anta att en ny kod genereras t.ex. var 5:e sekund). För att systemet skall ge ett säkert skydd mot "replay" fordras att koden kontrolleras av en central (gemensam) autenticerings- tjänst (om den kan tillämpas vid inloggning på flera datorer). Säkerhetssystemet bör också slå larm om samma kod mottages två gånger under sin giltighetstid. I så fall bör terminalförbindelsen också brytas. Ett system av denna typ ger nog så t skydd för identifiering av användare som man kan begära i system där inget skydd förekommer av kommunikationen efter inloggningen. (Ett visst sådant skydd kan uppnås om värdapplikationen begär återautenticering, t-ex- vid vissa transaktioner.)
(Text 848485)
(Text 848603) 88-10-20 01.47 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1744> Markerad av någon. Ärende: Superdatorer (eller större datorer) Jo asså, istället för att hymla, med en massa dimmiga säkerhetsystem som kanske bara är till för att göra nån säkerhetsansvarig glad, men inte innebär något skydd, utan bara en massa strul för användarna tycker jag att man skall värka för en så enkel rutin som möjligt. En sak, vi alla borde hjälpas åt med, är att se till att maskinerna kommer till (en bred) användning, bland forskare i Sverige, detta genom att bla, kräva att systemen blir användarvänliga. Idag är det lite skrattretande, jag har konto på bla en Cray-XMP som står på Berkley, dit kan jag ringa med vanligt modem i 1200 baud eller köra X25, från samma terminal som jag skriver detta inlägg. Och den enda säkerhetsspårren jag behöver klara mig igenom, är att komma ihåg mitt username och password På maskinen i fråga. Att få köra på vår svenska stolthet, en Cray-1, i Linköping dit vi har Sunet i 64kbit, jadå måste jag...........
(Text 848603) (1 kommentar)
(Text 848677) 88-10-20 10.36 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1745> Kommentar till: (Text 848603) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Superdatorer (eller större datorer) Det finns väl Cray-dator i England också som det inte finns några större hinder att få konto på. USAs exportbestämmelser som skall hindra vissa kommunistländer att få tillgång till avancerad teknologi gäller ju inte retroaktivt.
(Text 848677) (1 kommentar)
(Text 848703) 88-10-20 13.27 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1746> Kommentar till: (Text 848677) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> Ärende: Superdatorer (eller större datorer) Det kanske då är mer praktiskt, att vi har en Svensk superdator placerad i USA. Och skaffar bra komunikationer till den.
(Text 848703)
(Text 852114) 88-11-04 10.28 Per Sira UiO Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1747> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1525> -- Mottaget: 88-11-20 02.02 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <950> -- Mottaget: 88-11-27 23.23 Kommentar till: (Text 847735) av Roger Fredriksson QZ-VAX <2> Ärende: Nu har nån suboptimerat igen. Hvor kan jeg få vite mer om SmartKey?
(Text 852114)
(Text 852723) 88-11-06 23.26 Bengt Olsen KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1748> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1526> -- Mottaget: 88-11-20 02.02 Mottagare: Bengt Olsen KOMunity <10817> -- Mottaget: 88-11-06 23.26 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <951> -- Mottaget: 88-11-27 23.24 För kännedom: Peter Graham KTH/UFB <163> -- Mottaget: 88-11-09 22.28 För kännedom: Matematik (svar på) frågor m.m. <935> Kommentar till: (Text 847646) av Jan Engvald LDC <2> För kännedom: Peder Swenman AB Teleplan <663> -- Mottaget: 88-11-07 18.04 Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-11-07 10.42 Markerad av någon. Ärende: Flexibel men säker åtkomstkontroll av datorer Redan i NFR rapporterna föreslogs att OSIS metodiken vore den bästa lösningen. OSIS (Open shops for information services) har nu ombildats till TeleTrusT (Trustworthy Telematics Transactions). Det hela bygger förståss på att man har lokal räknekapacitet. Det bygger på den enormt vackra RSA algoritmen och en hel del nadra saker som ett antal europeiska arbetsgrupper enats om sedan 1983.Sverige har varit möycket aktivt i dessa projekt (inom ramen för COST 11, Telematics research).Det finns nu implementeringar i persondatorer (IBM PC kompatibler, UNIX, VMS etc Macintosh på gång). Med denna generella teknik vinner man dels - oerhörd styrka (mot knäckningsförsök) - anpassning till internationella standardiseringssträvanden (X.509 har redan anammat kryåtering, och hashfuntioner mm från TeleTrusT) - en mängd merfunktioner, tex kryptering av medelandet, ömsesidig autentisering mm mm. Det förefaller mig som att det vore klokt att införa detta system vid alla superdatorerna i Norden.Man kommer ifrån nyckeldistributionsproblematike mm. Det finns en hel lista med fördelar. Har TeleTrusT varit ett alternativ? (Det är ju ochså den metod som är tongivande i IT4 arbetet, SU, LiU, KI, Tvt, Saab, S-E-Banken höar varit aktiva i TeleTrusT Sverige.
(Text 852723)
(Text 852816) 88-11-07 09.11 Jacob Palme QZ Mottagare: Pressen (och) samhället <1431> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1749> Mottagare: Datavirus erfarenhetsutbyte <133> Extra kopia: Sunet-info distributionslista <56> Extra kopia: @KTH.KTH.SE: sunet-info <47> -- Mottaget: 88-11-07 11.08 Kommentar till: (Text 852623) av Jacob Palme QZ <2> Markerad av någon. Ärende: SUNET och datavirus Så här stod det i DN på första sidan idag: Datavirus även i Sverige ------------------------ De svenska universitetsdatorerna kopplas nästa år in på det amerikanska forskningsnät där mer än 6000 datorer slogs ut förra veckan sedan ett datavirus hade kommit in i systemet. - Hade detta inträffat om ett år skulle även Sverige ha drabbats, säger professor Jacob Palme, projektledare vid QZ, den gemensamma datorcentralen för Försvarets forskningsanstalt, Foa, och Stockholms Universitet och högskolor. Datavirus är redan idag mycket vanliga, främst bland persondatorer. Sedan i somras härjar en ny sjuka, kallad nVIR, bland datorer av märket Macintosh. Ingen vet ännu om det gör någon skada, men att viruset finns i datorn märks på det extra pip som datorn ger ifrån sig ungefär var tionde gång den startas. - Vid universitetet i Uppsala sägs så gott som samtliga datorer vara smittade, säger Lennart Håkansson, representant för Macintoshan- vändarnas förening i Sverige, Maccs. ------------------------------------------------------------------- Huvudartikeln på sid 6 i DN, varav ovanstående är en sammanfattning, löd så här: Nya teknikens baksida Sverige öppnas för datavirusen ============================== Av Sigrid Böe Inom något år ligger Sverige vidöppet för datanagrepp från omvärlden. Då kommer datorer vid de svenska universiteten att vara inkopplade på det amerikanska datanät där ett datavirus på några få dygn slagit ut tusentals datorer. - Hade detta inträffat om ett år, skulle även Sverige ha drabbats, säger professor Jacob Palme, projektledare vid QZ, den gemensamma datorcentralen för Försvarets forskningsanstalt, Foa, och Stockholms Universitet och högskolor. Just nu koppas de svenska universitetsdatorerna samman till ett datanät, Sunet. Detsamma sker i våra nordiska grannländer. Inom ett år är det tänkt att de olika näten skä knytas samman till ett gemensamt datanät för hela Norden, med en fast förbindelse till det amerikanska forskningsnätet Internet. När allt är klart kommer det att fungera som ett enda stort nätverk. Därmed ökar sårbarheten och risken för angrepp på de svenska datorerna. I USA slogs förra veckan fler än 6000 datorer ut. Samtliga var kopplade till det gemensamma forskningsnätet där en skämtlysten student lyckades föra in ett slags datavirus, en så kallad "worm" eller datamask. Via systemet för elektronisk post spreds ett program som kopierade sig själv i det oändliga och snabbt överbelastade datorerna som inte kunde användas för andra uppgifter. Detta är inte första gången ett datavirus slagit ut datorer som är sammankopplade till ett nätverk. För ett par år sedan började plötsligt bildskärmar över hela världen att febrilt rita julgranar. Det var en julhälsning från en västtysk datatekniker som spreds från det europeiska datanätet Earn-net till det världsomspännande Bit-net. Även den gången blev datorerna överbelastade. Även i Sverige -------------- - Datavirus har även förekommit i Sverige. Det vanligaste är dock att det drabbar persondatorer, säger Palme. Många datorer av märket Macintosh är i dag infekterade av den nya sjukan nVIR. Det är ett virus som upptäcktes i USA strax före sommaren. Ingen vet ännu om det gör någon skada, men att viruset finns i datorn märks på det extra pip som den ger ifrån sig ungefär var tionde gång den startas. - Vid universitetet i Uppsala sägs så gott som samtliga datorer vara smittade, säger Lennart Håkansson, representant för Macintosh- användarnas förening i Sverige. Datavirus är ett program vars första uppgift är att kopiera sig själv och tränga in i andra program. - Viruset bär också med sig en uppgift att utföra någonting. Är det ett "snällt" virus, piper kanske datorn bara till och skriver en hälsning, säger Lennart Håkansson. Men det finns fall av illasinnade virus som raderar allt det kommer i kontakt med. Det kan också programmera datorn att börja räkna okontrollerat tills systemet faller samman. Det har hänt att demonstrationsexemplar av dyra program som till- verkaren skickat ut till kunder för påseende har fört in smitta i datasystemen. - Men det vanligaste är att den kommer med piratkopior eller program som folk lånar av varandra och kopierar av, säger Håkansson. Datortillverkarna är uppmärksamma på problemet och försöker därför kartlägga alla kända virus. De har även utvecklat "vacinnations- program" som kan spåra virus och ta bort det från programmet. Riskerna med datavirus är något experterna helst talar tyst om, av rädlsa att kunskapen ska hamna i orätta händer.
(Text 852816) (2 kommentarer)
(Text 852837) 88-11-07 10.25 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: Pressen (och) samhället <1432> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1750> Mottagare: Datavirus erfarenhetsutbyte <134> Kommentar till: (Text 852816) av Jacob Palme QZ <1> Markerad av någon. Ärende: SUNET och datavirus Man måste ta det här från angreppspunkten; Vi forskar i vad man kan ha datorer och datornät till, detta är ett av de problem man måste lösa, utan att göra systemen oanvändbara, pga för komplicerade säker- hetsprocedurer. Den enda funderingen jag får när jag läseartikeln JP är källa till skall man mellan raderna läsa, att det är bättre att Sverige och Norden är ett isolerat badkar? Vi ligger idag, minst 5 år efter i utvecklingen på grund av dessa badkars- tendenser. De system som är vitala för någon form av funktion, får man helt enkelt se till att isolera, eller se till att de är säkra, inte bygga en isoleringsmur runnt landet. Det är bra att sådana här saker inträffar, då vaknar folk ur sin törnrosa- sömn och inser att man måste göra något. *OBS* Till alla de som sitter på någon form av nätverk och har Sendmail eller VAX-Finger på sina maskiner, tänk på att stoppa in bugfixarna så fort ni bara kan. Dels finns det kontakt mellan Internet och NORDUnet och vidare till Sunet idag så Wormen kan komma hit. Eller så är det någon, som tittat i bugfixarna och hittat buggen, den gör att man kan ta sig in i DIN dator såsom vilken användare som helst med undantag av root. Det är inte fråga om år innan NORDUnet har kontakt med NSFnet och Internet på produktionsbasis, det är 1-2 veckor.
(Text 852837) (1 kommentar)
(Text 852841) 88-11-07 10.38 Jacob Palme QZ Mottagare: Pressen (och) samhället <1433> Extra kopia: @KTH.KTH.SE: sunet-info <48> -- Mottaget: 88-11-07 11.08 Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1751> Extra kopia: Datavirus erfarenhetsutbyte <135> Kommentar till: (Text 852816) av Jacob Palme QZ <2> Mottagare: Sunet-info distributionslista <58> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-11-09 07.03 Ärende: SUNET och datavirus Artikeln ger ju en i huvudsak riktig bild. En del småfel kan jag notera: - Det står "Sunet" där det bort stå "Supersunet" eller "Internet- delen av Sunet". - På första sidan påstås att nätet kopplas till Internet i USA nästa år, uppgiften om tidpunkten för kopplingen SuperSUNET- Internet kommer inte från mig och är ev. inte korrekt. - Det är väl fel att påstå att Maccs är "Macintoshanvändarnas förening i Sverige", det finns ju flera sådana föreningar, varav Maccs är en. - Att Bitnet-julgranen för några år sedan febrilt började rita julgranar är väl någon överdrift. - En del felstavningar, t.ex. Earn-net för EARN och Bit-net för BITNET. Märkligt däremot att nVIR är rätt stavat! --- Sigrid Böe ringde mig i går eftermiddag. Jag tyckte det vore angeläget att DN fick så korrekta uppgifter som möjligt om virus och hur de uppstår och svarade därför på hennes frågor. Jag bad att hon skulle ringa mig och läsa upp det som byggde på vad jag sagt, vilket hon också gjorde några minuter före DN-s pressläggning vid nio-tiden i går kväll. Jag sa inte att "Hade detta inträffat om ett år skulle även Sverige ha drabbats" utan "Hade detta inträffat om ett år skulle även Sverige ha kunnat drabbas". Och jag förklarade för henne att Sunet bestod av olika delnät, och att det nät som håller på att byggas upp är ett delnät, inte hela Sunet. Jag gav henne också namn på människor som kunde ge mer infor- mation, och sa att jag tyckte hon borde tala med (a) någon officiell företrädare för Sunet (b) någon officiell före- trädare för Apple, innan hon skrev en artikel. Hon sa när hon ringde mig andra gången att den enda hon fått tag i av dem jag gett namn på var Lennart Håkansson. Hon sa också att det var bråttom, artikeln skulle in i DN idag, och att hon måste föra in den utan att kunna få tag i alla som jag tyckte hon borde ha talat med. Hon sa också att redaktionen som läst hennes första förslag till artikeln tyckt att den innehöll för mycket reservationer, kanske var det därför hon ändrade mitt utta- lande från att Sverige skulle ha kunnat drabbas till att Sverige skulle ha drabbats. När hon läste upp delar av artikeln för mig, påpekade jag bl.a. att uppgiften "kopplas nästa år" inte säkert är korrekt, och föreslog att hon bara skulle skriva att hade detta virus dykt upp ett år senare så hade det kunnat spridas till Sverige, vilket säkert är en korrekt uppgift. Delvis, men inte helt, ändrade hon också i artikeln i enlighet med vad jag påpekade. Uppenbart är det så, att vill man ha korrekta uppgifter i en tidning så bör man begära skriftligt löfte med vite på att man får se manus i skriftlig form före publicering och rätta det som är fel. Fast det är ju inte så lätt att ordna en söndags- eftermiddag när manus skall lämnas kl 21 samma dag! Uppenbart är att man inte bör göra uttalanden med reservationer för massmedia, de bara stryker reservationerna och publicerar uttalandet utan reservationen. Jag klargjorde tydligt för DN att jag inte visste när USA-linjen för SUNET tagits eller skall tas i drift, men DN ignorerade detta påpekande. Jag talade för ett par dagar sedan med min chef, Ulf Berg, om hur man bör förhålla sig till massmedia, och han sa då att när man talar med massmedia bör man bara tala om saker som man själv säkert vet och är expert på. Det var klokt sagt av honom. Jag sa till DN bara saker som jag visste var sanna, DN-s slutsatser om tiden för SUNET-INTERNET-kopplingen var inte saker som jag sagt till dem. Idag har det ringt flera personer från massmedia och velat fråga mig, jag har hänvisat dem vidare till personer som jag tror vet mer: - Bo Kullmar - Ulf Bilting - Yngve Sundblad - Matti Rendahl Jag har också sagt åt dem att de borde tala med högste SUNET- chefen, Hans Wallberg, först.
(Text 852841) (1 kommentar)
(Text 852844) 88-11-07 10.56 Jacob Palme QZ Mottagare: Pressen (och) samhället <1434> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1752> Kommentar till: (Text 852837) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: SUNET och datavirus Var det dumt av mig att överhuvudtaget svara på DN-s fråga om huruvida detta virus hade kunnat spridas till Sverige? Man kan ju knappast svara ärligt på den frågan utan att nämna SuperSunet! Uppgifterna om ett år är DN-s påhitt, vad jag sa till DN var att hade detta hänt om ett år så hade Wormen kunnat spridas till Sverige, vilket väl är en helt korrekt uppgift.
(Text 852844) (3 kommentarer)
(Text 853003) 88-11-07 23.12 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: Pressen (och) samhället <1435> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1753> Kommentar till: (Text 852844) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: SUNET och datavirus Men nu är det ju så att detta är säkert bara början på en massiv journalistattack av mostsvarande typ som Aids, Idioter i Lindesberg etc etc. Dvs man kanske ska tänkta två gånger innan man uttalar sig. Men observera att jag håller med dig JP, man SKA uttala sig. Det är löjligt att sopa det hela under mattan och påstå att virusproblemet inte existerar. Dock håller jag samtidigt med Peter, det enda sättat att få det helt säkert är att dra ur kontakten. Den första kontakten man ska dra ur är Ethernetkontakten. Eller i alla fall SUNETtampen. Inser man det har man kommit långt tycker jag personligen. Dvs det är inte LIDACs åsikt.
(Text 853003) (2 kommentarer)
(Text 853007) 88-11-07 23.21 Christian Palme Dagens Nyheter Mottagare: Pressen (och) samhället <1436> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1754> Kommentar till: (Text 853003) av Lars Sjöström LIDAC <1> Ärende: SUNET och datavirus En del artiklar och radioinslag i pressens verkliga undervegetation har påstått att den nu omtalade wormen skulle ha "infekterat" hemliga försvarssystem. Men CNN, som jag numera har på kabel-TV har klart dementerat detta. Vad ni som är experter borde göra, när ni tillfrågas, är att påpeka att det inte går att tränga in i ett försvarssystem från ett universitetsnätverk.
(Text 853007) (1 kommentar)
(Text 853017) 88-11-08 00.22 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: Pressen (och) samhället <1437> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1755> Kommentar till: (Text 853007) av Christian Palme Dagens Nyheter <1> Ärende: SUNET och datavirus du menar väl... "det borde inte gå att tränga in i ett försvarsnät från ett universitetsnät'..
(Text 853017) (1 kommentar)
(Text 853181) 88-11-08 19.13 Jacob Palme QZ Mottagare: Pressen (och) samhället <1438> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1756> Kommentar till: (Text 853003) av Lars Sjöström LIDAC <2> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <139> Ärende: SUNET och datavirus Artikeln i DN var ju i huvudsak korrekt, och det hade nog jag och Lennart H bidragit till. T.ex. fick jag med att det var Internet, och inte bara Arpanet, som drabbats, och att det var en worm och inte ett virus, fast min förklaring av skillnaden mellan virus och worm förstod hon tydligen inte riktigt eftersom hon påstod att en worm är ett slags virus. Det har ringt flera journalister till mig igår och idag, jag har hänvisat alla vidare till Hans Wallberg, som i egenskap av SUNET-chef borde vara den som svarar på frågor om SUNET och dess virussårbarhet.
(Text 853181) (1 kommentar)
(Text 853285) 88-11-08 21.53 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: Pressen (och) samhället <1439> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1757> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <145> Kommentar till: (Text 853181) av Jacob Palme QZ <1> Markerad av 2 personer. Ärende: SUNET och datavirus Viiveke Fåk och en del andra har givit ut en rapport "Datavirus. Rapport från ett SSI-SEC-projekt". SSI-kansliet, box 399, 101 25 Stockholm. Vore kanske bra att hänvisa journalisterna till Viiveke då hon ju specialstuderat virus? Jag tror att Viiveke kan nås vid Linköpings universitet.
(Text 853285) (1 kommentar)
(Text 853341) 88-11-09 04.06 @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1758> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-11-09 04.06 Mottagare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <181> -- Mottaget: 88-11-09 05.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-11-09 04.06 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-11-09 05.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-11-09 04.06 Mottagare: @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC <1> -- Mottaget: 88-11-09 05.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-11-09 04.06 Ärende: SUNET erfarenhetsutbyte %Original date: Tue, 8 Nov 88 22:20 +0100 %TF: DSKD:16R816.MAI %FROM: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se %SMTP sender: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se Detta möte är avsett för information och utbyte av erfarenheter kring det svenska universitetsdatanätet SUNET. Detta nät har också koppling till det nordiska universitetsdatanätet NORDUnet och till amerikanska datanät. Mötet i Lund är hopkopplat med motsvarande möte i QZ KOM i Stockholm, och den vägen även med möten/distributionslistor på andra håll.
(Text 853341)
(Text 853411) 88-11-09 13.02 Christian Palme Dagens Nyheter Mottagare: Pressen (och) samhället <1440> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1759> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <150> Kommentar till: (Text 853285) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> Ärende: SUNET och datavirus Såg att Olle Bergman hade en bra artikel i går om virus i persondatorer. Har föreslagit att han ska skriva en artikel om skillnaden mellan virus, worms och trojan horses (eller är det ingen skillnad mellan worms och TJ?).
(Text 853411) (2 kommentarer)
(Text 853510) 88-11-09 21.19 Lennart Håkansson STOCC Mottagare: Pressen (och) samhället <1443> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1761> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <155> Kommentar till: (Text 853411) av Christian Palme Dagens Nyheter <2> Ärende: SUNET och datavirus Bra vet jag väl inte. T ex glömde han påpeka at de virus som fanns med i listan endast var PC "kompatibla" virus...
(Text 853510) (1 kommentar)
(Text 853470) 88-11-09 18.55 Mats Ohlin Fst Mottagare: Pressen (och) samhället <1442> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <152> Kommentar till: (Text 853466) av Mats Ohlin Fst <1> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1762> Sändare: Torgny Hallenmark LDC -- Sänt: 88-11-09 22.25 Extra kopia: @PLATO.QZ.SE: stig bjorklund-p <33> -- Mottaget: 89-04-03 03.46 Sändare: Stig Björklund KTH -- Sänt: 89-04-02 18.10 Markerad av 7 personer. Ärende: SUNET och datavirus En mer fullständig ordlista finns i följande inlägg från RISKS Mailing List (finns i COM). ------------------------------------------------------------- Date: Mon, 6 Jun 88 12:02:13 mdt Sender: Virus Discussion List <VIRUS-L%LEHIIBM1.BITNET@CUNYVM.CUNY.EDU> From: Bill Kinnersley <iphwk%MTSUNIX1.BITNET@CUNYVM.CUNY.EDU> Subject: Peter J. Denning on Terminology Subscribers to this list may be interested in the recent article "Computer Viruses" by Peter J. Denning in the American Scientist, vol 76 page 236. In particular, he discusses terminology. Paraphrasing his definitions: 1) Worm - a program that invades a workstation and disables it. <one copy per machine, RAM resident, self propagation via network> 2) Trojan horse - a program that performs some apparently useful function, but containing hidden code that performs an unwanted malicious function. <file resident, propagation by unwitting human beings> 3) Bacterium - a program that replicates itself without bound, thereby preempting the resources of the host system. <many copies per machine, RAM resident, self propagating> 4) Virus - a program that incorporates copies of itself into the machine code of other programs, and when those programs are invoked, performs a malicious function. <two phase life cycle - RAM form with self propagation, file form with human propagation> Denning points out that these types often occur in combination. A Trojan Horse is the most common means of originally introducing a virus into a system. For example, a Trojan Horse compiler can attach a copy of the virus code to its output. Defence against computer viruses comes out sounding like a message from the Surgeon General. Practice digital hygiene yourself. Don't exchange programs with anyone whose computer habits are not up to your own standards. Refuse to use software if the manufacturer's seal has been broken! --------------------------- Det i dagarna diskuterade fallet var därför en "worm", men också ett "bacterium" eftersom återinfektering oavsiktligt ägde rum via "rundtur" via grann-maskiner.
(Text 853470)
(Text 853466) 88-11-09 18.23 Mats Ohlin Fst Mottagare: Pressen (och) samhället <1441> För kännedom: Datavirus erfarenhetsutbyte <151> Kommentar till: (Text 853411) av Christian Palme Dagens Nyheter <1> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1763> Sändare: Torgny Hallenmark LDC -- Sänt: 88-11-09 22.26 Markerad av 4 personer. Ärende: SUNET och datavirus Jo det är det. En TJ är en dold, oönskad sidoeffekt insmugglad (ev via ett virus eller kanske genom utbyte av programversion) i ett konventionellt program (program får ses i bred mening; även kommandofiler kan räknas in här). Oftast utförs den normala funktionen synbarligen helt normalt; de elaka konsekvenserna ser man först efteråt... Ev kan man tänka sig att TJ har stoppats in genom att byta ut någon (sällan använd) del av koden för att på så sätt inte behöva öka programmets storlek vid införandet av TJ:n. Virus är smittsamma och kan samverka i olika livsformer på komplexa sätt. Grundläggande är att smittan succesivt förs in i andra, osmittade program. Därtill kommer ofta någon sorts mer eller mindre elakartad "sidoeffekt" som kan vara av TJ-typ eller kanske vanligare mer rakt-på-sak destruktiv. Maskar är självkopierande program som i sig kan ha bieffekter (av godtyckligt slag; destruktivt, initiera virus eller TJ osv) och som sprider sig i distribuerade system och därvid ofta lastar ner system och nät. En särskilt farlig destruktiv form kan vara maskar som försöker åsidosätta behörighetskontrollen i det smittade systemet. Maskar skulle egentligen kunna kallas bakterier...
(Text 853466) (1 kommentar)
(Text 853665) 88-11-10 11.44 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1764> Ärende: SMHI Kan man nå SMHIs VAX/VMS-datorer i Norrköping via SUNET? Jag kunde inte hitta någon referens i SUNETs nodtabeller. Datorerna lär heta BLIXT och DUNDER bl a.
(Text 853665) (3 kommentarer)
(Text 853668)
(Text 853671) 88-11-10 12.29 Hasse Sjöberg QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1766> Kommentar till: (Text 853665) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <2> Ärende: SMHI De fanns tidigare definierade i nodtabellerna, men sedan en tid vill jag minnas att den enda Norrköpingsnoden som finns kvar är Bamse (11.4 tror jag den hette).
(Text 853671) (1 kommentar)
(Text 853827) 88-11-10 22.48 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1767> Kommentar till: (Text 853671) av Hasse Sjöberg QZ <1> Ärende: SMHI Bosse Kleve på Lidac är den (tror jag) som vet vad som är på gång. Om jag fattat rätt, så är bamse nån form av gateway, endnode med två circiuts eller så.
(Text 853827) (1 kommentar)
(Text 854356) 88-11-13 12.32 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1768> Kommentar till: (Text 853827) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Markerad av någon. Ärende: SMHI Det stämmer nog som du säger i båda fallen. Kleve vet och Bamse är gateway. SOm kuriosa kan nämas att de faktiskt har tre datorer där som heter BLIXT OCH DUNDER, tyvärr fick OCH ett nodnummer högre så de kommer inte i den ordingen då man listar dem... Men kul är det!
(Text 854356) (1 kommentar)
(Text 854723) 88-11-14 19.25 Mottagare: Pressen (och) samhället <1445> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-11-14 19.25 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1769> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-11-14 19.25 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-11-15 03.46 Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-11-14 19.25 Kommentar till: (Text 852844) av Jacob Palme QZ <2> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-11-14 19.25 Re: SUNET och datavirus %Original date: Mon, 14 Nov 88 10:51:05 N %TF: DSKD:E19059.MAI %FROM: matsb@sarapis.sics.se %In-reply-to: Your.message.of.07.Nov.88.10:56:00.N. <852844@QZKOM> %SMTP sender: <MAILER@SEKTH.BITNET> Received: from KOMAILIN@SEARN.BITNET; 11/14/88 10:52:51 GMT+1 Received: from kth.se by KTH-BITNET-GATEWAY ; 14 Nov 88 09:49:45 GMT Received: from sics.se by kth.se (5.57+IDA+KTH/3.0) id AA29458; Mon, 14 Nov 88 10:49:38 +0100 Received: from sarapis.sics.se by sics.se (5.59-bind 1.0+ida/SiteCap-3.0) id AA07276; Mon, 14 Nov 88 10:51:12 +0100 Received: by sarapis.sics.se (5.59-bind 1.0+ida/SiteCap-3.0) id AA02876; Mon, 14 Nov 88 10:51:09 +0100 Message-Id: <8811140951.AA02876@sarapis.sics.se> To: Pressen_samhallet@qzkom.bitnet, "SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte" <C30@qzkom.bitnet > Subject: Re: SUNET och datavirus In-Reply-To: Your message of 07 Nov 88 10:56:00 N. <852844@QZKOM> Date: Mon, 14 Nov 88 10:51:05 N From: matsb@sarapis.sics.se Det som helt saknas i diskussionen är ju en riktig beskrivning av vad som egentligen händer när dessa olika företeelser "förstör" och hur bra nätverken är för att sprida kunskap om hur man åtgärdar problemen. nVIR-vaccinte distribueras ju även via nätverken trots att dett vanligen bara sprids genom kopiering av disketter. Skydd av eller intrång i Superdatorer är ju inget att direkt oroa sig över då dessa normalt inte har någon viktig information lagrad (den ligger normalt i form av rapporter eller högt aggregerade resultat av körningarna på an- vändarens EGNA datorer) Själva resuresen Superdatorn är visserligen enligt exportlicensen med USA nödvändig att skydda mot otillbörlig användning (av COCOM proscribed use) men, detta är enbart ett politiskt påhitt som jag personligen inte ser som speciellt viktigt. (De öststater som vill kan faktiskt köpa Superdatortid direkt i USA helt legalt) När kan vi få in denna diskussion i media? Nätverk är det bästa som hänt näst telefonen och boken! --Mats Brunell
(Text 854723)
(Text 856335) 88-11-21 18.00 Bo Kleve LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1771> Kommentar till: (Text 854356) av Lars Sjöström LIDAC <1> Markerad av någon. Ärende: SMHI Tyvärr så har vi inte längre någon fast förbindelse med SMHI. Det stupade på areanumreringen. Försökte få till det så att vi skulle slippa se varandras areor. Tyvärr gick det inget bra. Vi skulle behöva sätta en specialmaskin emellan och låta den vara endnod. Det borde gå att få till det (efter exempel från hur man gör inom SPAN) men det var lite väl bökigt att hålla på att prova med X.25-länkar. Behovet till filöverföring vi hade löstes med specialprogram för just detta.
(Text 856335) (1 kommentar)
(Text 856387) 88-11-21 21.44 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1772> Kommentar till: (Text 856335) av Bo Kleve LIDAC <1> Ärende: SMHI Men hur gör vi andra som har behov av filöverföring från SMHI och har dator på SUNET?
(Text 856387) (1 kommentar)
(Text 856974) 88-11-24 22.26 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1773> Kommentar till: (Text 856387) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> Ärende: SMHI Om en tjänst är av 'allmänt intresse' för att stort antal forskare o dyl inom Sunet, så får man försöka ta med anslutningen av denna resurs i den allmänna budgeten. Är det någon enstaka, som har ett speciellt behov, kanske Sunet kan ställa upp med tekniken, men inte finansieringen, det kan då tänkas att intresset är så stort att den enstaka instutionen kan finansiera det ur egen budget. Med SMHI är det extra besvärligt (jag vet inte vilka som pratar med dem) men de sitter på ett stort DECnet själva, som gör att vi inte kan koppla ihop oss enkelt, då de inte kan falla in i Sunet/Nordunet's nummerplan. Man kan göra olika modeller av lösningar, där en av d brutalare är att man mappar om nod/areanummer i en nod på vägen. En enkel sak annars är att ha ett Cluster, med två medlemmar, på vart och ett av de oberoende näten, och mellanlagra filer.
(Text 856974) (1 kommentar)
(Text 857015) 88-11-24 23.41 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1774> Kommentar till: (Text 856974) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: SMHI Jag antar att olika meteorologiska institutioner vid Sveriges universitet är intresserade av koppling mot SMHI. I varje fall MISU (meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet) är kopplad på annat sätt mot SMHI idag.
(Text 857015) (1 kommentar)
(Text 857134) 88-11-25 18.01 Bo Kleve LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1775> Kommentar till: (Text 857015) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> Markerad av 2 personer. Ärende: SMHI Om intresset (och pengarna) finns, så borde det gå att få upp en koppling till SMHI. Det ska gå att få ihop det på sånt sätt att de ses som en nod med area 58 (linköping) och där övriga areor de använder kommer inte att synas. Man får använda sig av poor mans rooting, men det borde inte vara något som är ett stort problem. Till SMHI har jag meddelat att för att dom ska kopplas ihop med oss krävs att de sätter en nod med areanummer inom SUNET's nummer- serie. Vi har haft en förbindelse uppe när de hade area 11 och vi area 13, och vi såg inget av deras nät i övrigt. Utom när vi började, för då syntes alla areorna dom hade och allt vi hade då spreds över världen och deras nätmanager fick hjärtsnörp. Sedan lyckades vi få till det på rätt sätt. Nu anväder vi oss av ett specialprogram för filöverföringen och det verkar som om det skulle fungera bra. Om det är någon som har sådana specialkunskaper i DECnet att erbjuda, så att vi kan koppla ihop maskinerna 58.100 och 11.4 på sånt sätt att båda maskinerna upplever den andre som en nod inom den egna arean, så är jag intresserad att prova. Lugn Peter, jag ska göra det försiktigt :-)
(Text 857134) (1 kommentar)
(Text 857149) 88-11-25 19.36 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1776> Kommentar till: (Text 857134) av Bo Kleve LIDAC <1> Ärende: SMHI en sådan lösning är enkelt att fixa.. Man skulle kunna göra en sådan burk av en i*m pc med två ethernetkort, eller nån annan data med två kort.
(Text 857149) (1 kommentar)
(Text 857164) 88-11-25 20.55 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1777> Kommentar till: (Text 857149) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Markerad av 2 personer. Ärende: SMHI Jag kanske skulle förklara vad jag tänkte. Man har helt enkelt en översättningstabell, som man skriver om routing vektorerna med, samt översätter nod/arenummer fram och tillbaka när paketen passerar. Man kan oxo göra saker som att bara släppa igenom en specifik area.
(Text 857164)
(Text 862294) 88-12-15 23.22 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1778> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <967> -- Mottaget: 89-01-01 23.32 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-12-16 12.10 För kännedom: Datasäkerhet (i små och stora) system <557> Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-12-16 17.01 Markerad av någon. Ärende: NSF Newsgroups: nordunet.general,swnet.sunet-info Subject: Disconnected from NSF (ARPA net ....) Date: 14 Dec 88 23:22:23 GMT Reply-To: rn@tts.lth.se (Richard Niklasson) Organization: Communication Systems, Lund Institute of Technology, Sweden FUNET (Finnish University Net) has been disconnected from the link to USA (NSF-net and others) due to a break-in attempt on a machine on NSF-net from someone on FUNET. This is a VERY serious problem! If it happens again, perhaps they disconnect all of Nordunet (or greater parts of it). I think that we should filter out all subnets that does not need to have access to NSF. For instance in Lund we have a lot of workstations that are dedicated to education and does not need to have the access. I belive there is a lot of other examples of classes of machines that does not need to have access and could be potential threats. Perhaps we should have some kind of registration and/or certification for the machines that should be able to use the link? We have to do something, the link has just been up a couple of days and already we have this problem!!!!!!!! ______________________________________________________________________________ Richard Niklasson ! INTERNET: rn@tts.lth.se Dept of Communication Systems ! UUCP: ..!äuunet,mcvax,munnariå!enea!tts.lth!rn Lund Institute of Technology ! EARN/BITNET: erlangrn@seldc51 Box 118; S-221 00 LUND; Sweden! PHONE: +46 46 109008 TELEFAX: +46 46 145823 -------------------------------------------------------------------------------
(Text 862294) (2 kommentarer)
(Text 862297) 88-12-15 23.36 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1779> Kommentar till: (Text 862294) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <1> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <968> -- Mottaget: 89-01-01 23.33 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-12-16 12.10 För kännedom: Datasäkerhet (i små och stora) system <558> Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-12-16 17.02 Ärende: NSF Detta är ett problem, ett stort sådant, det gick åt mycket övertalning för att få sladden tillbakastoppad. Samt att finland inte kommer fram längre. Så jag hoppas det inte drabbar Sverige nästa gång, lösningen måste vara att alla informeras om lägets allvar. Till historien kan påpekas att NSFnet loggar ALL trafik och spar det någon vecka eller så.
(Text 862297)
(Text 862365) 88-12-16 10.32 Jan Flodin FMV Mottagare: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1934> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1780> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <969> -- Mottaget: 89-01-01 23.33 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-12-16 12.11 Ärende: kermit Vi har ett NET/ONE. Jag kör med min PC som terminal till ett 9600 bps uttag till en NIU och Net/one terminalbetjäningsprogram (jag kan även välja telnet). Jag ansluter mig till olika unixdatorer, som sitter direkt på nätet med ethernetkort. När jag kermiterar TILL mig går allt bra. När jag kermiterar FRÅN mig, går det dåligt (massor med omsändningar och time-outs) eller inte alls. Jag har provat att köra både med och utan xon-xoff mellan mig och NIU, samt BINARY MODE ON och OFF. Samma resultat! Kör jag via telefon mot vår modempool på nätet (1200 bps) fungerar allt jättebra. help!
(Text 862365) (1 kommentar)
(Text 862991) 88-12-18 14.12 Bo Thide' Rymdfysik Uppsala Mottagare: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1935> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1781> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <970> -- Mottaget: 89-01-01 23.34 Kommentar till: (Text 862365) av Jan Flodin FMV <1> Markerad av någon. Ärende: kermit Jag kan inget om Net/One men vet av egen bitter erfarenhet att det kan vara enormt svårt att få igenom ofårstörd sereikommunikation. Vi kör all vår uucp-trafik via en Vax i Uppsala som sitter på en Net/One. Vi har tidvis blivit oerhört besvikna på resultatet. Omfrågningar och annat har varit legio. Trots massiva insatser från systemfolket kring denna del av nätet är det fortfarande nästan omöjligt att få igenom en fil som är större än ca 30 k. Jag misstänker starkt (utan entydiga bevis) att det är Net/One som är boven i dramat.
(Text 862991)
(Text 866245) 89-01-02 19.43 @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1782> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-01-02 19.43 Mottagare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <202> -- Mottaget: 89-01-02 21.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-01-02 19.43 Mottagare: @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC <2> -- Mottaget: 89-01-02 21.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-01-02 19.43 Extra kopia: Bertil Hellsen QZ (UniversitetsData AB) <2047> -- Mottaget: 89-01-04 15.48 Sändare: Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) -- Sänt: 89-01-02 20.40 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <1015> -- Mottaget: 89-01-06 10.54 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 89-01-02 21.49 För kännedom: P G Holmlöv Teldok <2024> -- Mottaget: 89-01-03 14.30 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 89-01-02 21.49 Ärende: EARN89 1st Announcement %Original date: Mon, 2 Jan 89 15:00 +0100 %TF: DSKD:5BK5K5.MAI %FROM: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se %SMTP sender: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se ===================================================================== EARN89 An International Conference on Technical Aspects of Networking and User Support Services with Emphasis on Applications in the Medical Field CALL FOR PARTICIPATION (1st Announcement) May 29-31, 1989 CAPSIS BEACH HOTEL HERAKLION, CRETE, GREECE European Academic & Research Network ------------------------------------------------------ EARN89 Crete, Greece, May 29-31, 1989 Conference and Program Information ---------------------------------- In recent years, Academic Networking has become a major international activity whose goal is to establish effective communication channels, which will bring closer together individuals working in Academic and Research Institutions around the world. EARN89 is the 3rd International Conference of the European Academic and Research Network. It provides a forum for the exchange of information on the development and operation of EARN and other academic and research networks, the installation of network servers and other user support tools, and the use of these networks and related facilities by various groups in academic and research institutions. This international conference will address primarily issues related to the technical aspects of networking, user support services and documentation, and networking applications. A specific application area which will be emphasized is Networking in Health Care and Picture Archiving and Communication Systems (PACS). Medical applications of networking are currently gaining substantial momentum and will serve as the central theme of parallel sessions with invited and submitted papers, Half-day tutorials on Internetworking, OSI, Network Servers, and Data Security in Networks are tentatively planned for the first day of the conference. More specific information on the tutorials will be included in the 2nd Announcement of EARN89, which will be mailed toward the end of December, 1988. EARN89 will formally open in the morning of the second day with a plenary session dedicated to a review of current and future developments in the area of networking in Europe and North America. The remaining one and a half days of EARN89 will be devoted to invited and submitted papers, which will be organized in two parallel sessions on Technical Aspects of Networking and User Support Services. Specific topics will include, but are not limited to, the following: - Message Handling Systems - Wide-Band Communications - Existing Networks and ISDN - International Mail Gateways - Network Servers (LISTSERV, NETSERV, ASTRA, MACSERV, etc.) - Data Security - Network Monitoring and Management - Access to Databases/Libraries - The Role of Networking in Office Automation - Network Topology/Performance - Experiences with International Communication Among Academicians, Scientists, and other Professionals - Medical Applications / PACS - Sociological Aspects of Computer Mediated Conferencing - Services/tools -------------------------------------------------------- Place and Date: --------------- EARN89 will be held at the Capsis Beach Hotel, Heraklion, Crete, Greece from May 29-31, 1989. The Capsis Beach Hotel is located on the Peninsula of Agia Pelagia, approximately 20km from the city of Heraklion. Heraklion is accessible by 5 direct flights and two car-ferries a day from Athens and by direct scheduled and chartered flights from most major European airports. Additional travel information will be included in the 2nd Announcement. Who Should Participate: ----------------------- EARN89 will be of particular interest to all users of EARN, those who are responsible for the development, installation, and maintenance of academic and research networks, those who install and maintain network servers and other user support tools, and other users of computer networks and related facilities. As applications of networking in the medical field will be emphasized, this conference will also be of interest to all those who are engaged in research and development in the areas of hospital information systems, picture archiving and communication systems, and computer-integrated health care systems in general. All members of the above groups are invited to share their knowledge and experiences with other participants at this conference. Call for Participation: ----------------------- Interested individuals are encouraged to submit abstracts of papers to be considered for presentation in the parallel sessions. All those who intend to participate and/or present a paper are asked to return the attached form to the address provided or, preferably, by electronic mail as soon as possible. The deadline for submission of an extended abstract (1-2 pages) is January 15, 1989. Notifications of acceptance will be sent out by February 15, 1989. A book of abstracts will be compiled and distributed to all participants at the conference*. For information on the For additional information European Academic and on EARN89, send e-mail to: Research Network (EARN), send e-mail to: (EARN:) EARN89 @ GREARN (EARN:) GREGURY @ FRMOP11 or write to: or write to: EARN89 c/o Ms. Rena Kalaitzaki EARN Office Dept. of Computer Science c/o Ms. Cathy Gregury University of Crete 45, rue des Saints-Peres 714 09 Heraklion, Crete 75006 Paris, FRANCE GREECE Tel: 33-1-40150539 Tel: 30-81-234316 Telex: 670602 F CITIUM Telex: 262728 MPUC GR Fax: 33-1-42963497 Fax: 30-81-239735 *It is strongly recommended that e-mail be used for all correspondence, including return of the attached form and the submission of abstracts. Regular mail should be used only when e-mail is not available. ===================================================================== (Expression of Interest and/or Intent to Present Form) --------------------------------------------------------------------- EARN89 Crete, Greece, May 29-31, 1989 E-mail: EARN89 @ GREARN < > I intend to participate ----------------------- (Final program will be Name mailed in March, 1989) < > I would like to present a paper ----------------------- on the following topic(s): Title/Function (Abstract due: January 15, 1989) ------------------------------ ----------------------- Institution ------------------------------ ----------------------- Address ------------------------------ ----------------------- ------------------------------ ----------------------- E-mail address < > I would like to receive future announcements. =====================================================================
(Text 866245) (1 kommentar)
(Text 867744) 89-01-09 04.26 Jan Engvald LDC Mottagare: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter <3550> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1783> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 89-01-09 15.38 Markerad av 2 personer. Ärende: PC program Hur gör man för att hämta filer i persondatorformat från Oden? Jag har försökt med följande på Oden: R NFT COPY vaxdator::fil.ext/USER:user::lösen=PC:fil.ext<,,CCSxxx>/BINA/BYTES:8 men får felet att den ej kan konvertera till recordformat. På VAXen har jag prövat följande: COPY ODEN::"PC:fil.ext<,,CCSxxx>/BINA/BYTES:8" fil.ext vilket ser ut att gå bra ända tills man tittar på vad man fått överfört (bara skräp). Hur gör man?
(Text 867744) (1 kommentar)
(Text 868247) 89-01-10 23.39 Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) Mottagare: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter <3551> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1784> Kommentar till: (Text 867744) av Jan Engvald LDC <1> Markerad av någon. Ärende: PC program Jag tror inte att NFT på Oden kan hantera sådana här 8-bitars filer korrekt. Jag har för mej att Peter Löthberg försökte fixa en version av NFT (hanteringen sker i SWIL-biblioteket) som skulle klara det. Men jag vet inte status.
(Text 868247)
(Text 872670) 89-01-26 05.22 @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1785> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 89-01-26 05.22 Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <328> -- Mottaget: 89-01-26 08.36 Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 89-01-26 05.22 Kommentar till: (Text 862294) av Sven Olofsson QZ (UniversitetsData AB) <2> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 89-01-26 05.22 Markerad av någon. Re: NSF %Original date: Wed, 25 Jan 89 18:50:13 N %TF: DSKD:E35495.MAI %FROM: matsb@sics.se %In-reply-to: Your.message.of.15.Dec.88.23:22:00.+0100. <862294@QZKOM> %SMTP sender: <MAILER@SEKTH.BITNET> Received: from KOMAILIN@SEARN.BITNET; 1/25/89 19:10:41 GMT+1 Received: from kth.se by KTH-BITNET-GATEWAY ; 25 Jan 89 17:48:12 GMT Received: from sics.se by kth.se (5.57+IDA+KTH/3.0) id AA10561; Wed, 25 Jan 89 18:48:02 +0100 Received: from khons.sics.se by sics.se (5.59-bind 1.1+ida/SiteCap-3.0) id AA05636; Wed, 25 Jan 89 18:50:19 +0100 Received: from localhost.sics.se by khons.sics.se (5.59-bind 1.0+ida/SiteCap-3. 0 ) id AA12220; Wed, 25 Jan 89 18:50:16 +0100 Message-Id: <8901251750.AA12220@khons.sics.se> To: "SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte" <C30@qzkom.bitnet> Subject: Re: NSF In-Reply-To: Your message of 15 Dec 88 23:22:00 +0100. <862294@QZKOM> Date: Wed, 25 Jan 89 18:50:13 N From: matsb@sics.se Newsgroups: nordunet.general,swnet.sunet-info Subject: Disconnected from NSF (ARPA net ....) Date: 14 Dec 88 23:22:23 GMT Reply-To: rn@tts.lth.se (Richard Niklasson) Organization: Communication Systems, Lund Institute of Technology, Swe den FUNET (Finnish University Net) has been disconnected from the link to USA (NSF-net and others) due to a break-in attempt on a machine on NSF-net from someone on FUNET. This is a VERY serious problem! If it happens again, perhaps they disconnect all of Nordunet (or greater parts of it). I think that we should filter out all subnets that does not need to have access to NSF. For instance in Lund we have a lot of workstations that are dedicated to education and does not need to have the access. I belive there is a lot of other examples of classes of machines that does not need to have access and could be potential threats. Perhaps we should have some kind of registration and/or certification for the machines that should be able to use the link? We have to do something, the link has just been up a couple of days and already we have this problem!!!!!!!! We are working on this in the NORDUnet Coordination Group. Don't be over- pessimistic! It is not directly burning under our feet, we have had a good exercise in how to handle this with this case. Regards, Mats Brunell NORDUNET Project Manager
(Text 872670)
(Text 873099)
(Text 877440) 89-02-09 19.45 @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1787> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-09 19.45 Mottagare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <206> -- Mottaget: 89-02-09 21.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-09 19.45 Mottagare: @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC <3> -- Mottaget: 89-02-09 21.24 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-09 19.45 Kommentar till: (Text 866245) av @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC <1> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-09 19.45 För kännedom: <7> -- Mottaget: 89-02-10 03.46 Sändare: Mats Nordin KTH -- Sänt: 89-02-09 22.26 EARN89 2nd Announcement %Original date: Tue, 7 Feb 89 18:41 +0100 %TF: DSKD:5JLYDK.MAI %FROM: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se %SMTP sender: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se Det har nu kommit en "2nd Announcement" för EARN89-konferensen. Denna innehåller lite utförligare information än den första annonseringen och har sänts direkt via mail till dem som anmält sitt intresse till organisatörerna (EARN-adress: EARN89@GREARN).
(Text 877440)
(Text 881169) 89-02-19 02.26 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1788> Ärende: Antal noder i (och användare av) SUNET Finns det någon statistik över: * Antal noder totalt * Fördelat på maskintyper * Uppskattat antal användare * Trafikuppskattningar
(Text 881169) (2 kommentarer)
(Text 882233) 89-02-21 11.06 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1789> Kommentar till: (Text 881169) av <1> Ärende: Antal noder i (och användare av) SUNET Digital i Skäggetorp, Krister Larsson, körde lite statistik förr i tiden vet jag. Undrar om han gör det fortfarande. Tror att det var nätet sett från Linköping som studerades.
(Text 882233) (1 kommentar)
(Text 882244) 89-02-21 12.41 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1790> Kommentar till: (Text 881169) av <2> För kännedom: *** finns ej längre kvar i KOM *** <247> -- Mottaget: 89-02-22 03.47 Sändare: -- Sänt: 89-02-21 22.32 Markerad av 4 personer. Ärende: Antal noder i (och användare av) SUNET Det är lite svårt att svara på, då Sunet, är en del av NORDUnet, som i sin tur är med i både HEPnet och NSFnet. Vi räknade till (cirka) 1.5 miljoner noder totalt i värden häromveckan. De Svenska noderna som är registerade för DECnet eller TCP/IP och vad jag känner till om dem finns i filen dskg:swed.txt<11,3535> här på Oden. På KICKI::<7.7> finns, hosts.txt, NORDUnet tabellen, och nichst.txt, som är Internets tabell, för de intresserade.
(Text 882244) (1 kommentar)
(Text 882270) 89-02-21 15.04 @BIOVAX.UMDC.UMU.SE: hwg (Hans Wallberg UMDAC) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1791> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-21 15.04 Mottagare: @BIOVAX.UMDC.UMU.SE: hwg (Hans Wallberg UMDAC) <25> -- Mottaget: 89-02-21 17.34 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-21 15.04 Markerad av någon. Ärende: Re: Antal noder i (och användare av) SUNET %Original date: Tue, 21 Feb 89 13:13 +0100 %TF: DSKD:704B73.MAI %FROM: Hans Wallberg UMDAC <hwg@biovax.umdc.umu.se> %SMTP sender: hwg@biovax.umdc.umu.se Det finns i SUNET c:a 400 datorer med DECnet-anslutning och runt 1500 datorer med TCP/IP-anslutning. De datorer som kör DECnet är främst VAX:ar av olika modeller. TCP/IP används från alla upptänkliga datorer. Naturligtvis till övervägande delen UNIX-system men det finns VAX:ar, Macintosh-system, IBM PC, Cyber, IBM 3090 etc etc som också kör TCP/IP. Trafikstatistik för SUNET:s 64 kbps linjer Jag har från SUNET:s driftgrupp fått uppgifter om trafikvolymerna på SUNET:s 64 kbps linjerna. Mätningarna har skett via Vitalink-bryggorna och avser den totala trafikvolymen på resp linje. Mät- ningarna görs veckovis. ================================================== 1. Antal Mbyte som sänts från SUNET centralt (KTH) till resp regional anslutning: Period Lund Göteborg Linköping Uppsala Umeå Luleå 0201-0208 399 403 361 483 452 334 0208-0216 532 449 430 470 355 402 0216-0222 0222-0301 ================================================== 2. Antal Mbyte som sänts från resp regional anslut- ning till SUNET centralt (KTH): Period Lund Göteborg Linköping Uppsala Umeå Luleå 0201-0208 96 89 109 137 240 44 0208-0216 162 124 128 165 153 66 0216-0222 0222-0301 ==================================================
(Text 882270)
(Text 882344) 89-02-21 19.43 @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1792> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-21 19.43 Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <339> -- Mottaget: 89-02-21 21.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-21 19.43 Kommentar till: (Text 882233) av Lars Sjöström LIDAC <1> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-21 19.43 Re: Antal noder i (och användare av) SUNET %Original date: Tue, 21 Feb 89 15:23:54 N %TF: DSKD:5JLR1C.MAI %FROM: matsb@sics.se %In-reply-to: Your.message.of.21.Feb.89.11:06:00.+0100. <882233@QZKOM> %SMTP sender: matsb@sics.se Digital i Skäggetorp, Krister Larsson, körde lite statistik förr i tiden vet jag. Undrar om han gör det fortfarande. Tror att det var nätet sett från Linköping som studerades. SUNET idag är ju också Internet-delen samt EARN... --Mats
(Text 882344)
(Text 882513) 89-02-21 22.31 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1793> Kommentar till: (Text 882244) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Antal noder i (och användare av) SUNET Danx! Hur kom ni fram till 1.5 Mnod?
(Text 882513) (1 kommentar)
(Text 882580) 89-02-22 01.57 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1794> Kommentar till: (Text 882513) av <1> Ärende: Antal noder i (och användare av) SUNET På span/hepnet räknade jag noder i de oficiella tabellerna, samma sak med Earn med binät. Största andelen är TCP/IP maskiner i USA, jag frågade runt bland name-servrarna, för att få en uppfatning. (jag gjorde en jätte hosts.txt fil).
(Text 882580)
(Text 883370) 89-02-24 19.49 @BIOVAX.UMDC.UMU.SE: hwg (Hans Wallberg UMDAC) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1795> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-24 19.49 Mottagare: @BIOVAX.UMDC.UMU.SE: hwg (Hans Wallberg UMDAC) <26> -- Mottaget: 89-02-24 21.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-02-24 19.49 För kännedom: Jan Bjurström FMV <581> -- Mottaget: 89-03-08 21.06 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 89-02-24 21.46 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <1042> -- Mottaget: 89-02-26 20.17 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 89-02-24 22.01 Ärende: Re: Antal noder i (och användare av) SUNET %Original date: Tue, 21 Feb 89 13:13 +0100 %TF: DSKD:5R80LB.MAI %FROM: Hans Wallberg UMDAC <hwg@biovax.umdc.umu.se> %SMTP sender: Postmaster@kom.lu.se %APPARENTLY-TO: <matsb@SICS.se> %APPARENTLY-TO: <geirp@SICS.se> %APPARENTLY-TO: <klemets@SICS.se> %APPARENTLY-TO: <fredrik%BULL.DC.LUTH.SE@OMEGA.SM.LUTH.se> %APPARENTLY-TO: <SUNET_erfarenhetsutbyte@KOM.LU.Se> %APPARENTLY-TO: <stymne@DRAKEN.NADA.kth.se> Det finns i SUNET c:a 400 datorer med DECnet-anslutning och runt 1500 datorer med TCP/IP-anslutning. De datorer som kör DECnet är främst VAX:ar av olika modeller. TCP/IP används från alla upptänkliga datorer. Naturligtvis till övervägande delen UNIX-system men det finns VAX:ar, Macintosh-system, IBM PC, Cyber, IBM 3090 etc etc som också kör TCP/IP. Trafikstatistik för SUNET:s 64 kbps linjer Jag har från SUNET:s driftgrupp fått uppgifter om trafikvolymerna på SUNET:s 64 kbps linjerna. Mätningarna har skett via Vitalink-bryggorna och avser den totala trafikvolymen på resp linje. Mät- ningarna görs veckovis. ================================================== 1. Antal Mbyte som sänts från SUNET centralt (KTH) till resp regional anslutning: Period Lund Göteborg Linköping Uppsala Umeå Luleå 0201-0208 399 403 361 483 452 334 0208-0216 532 449 430 470 355 402 0216-0222 0222-0301 ================================================== 2. Antal Mbyte som sänts från resp regional anslut- ning till SUNET centralt (KTH): Period Lund Göteborg Linköping Uppsala Umeå Luleå 0201-0208 96 89 109 137 240 44 0208-0216 162 124 128 165 153 66 0216-0222 0222-0301 ==================================================
(Text 883370)
(Text 890251) 89-03-20 12.25 Jacob Palme QZ Mottagare: Nyheter (i) KOM <154> För kännedom: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter <3570> Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1796> Markerad av någon. Ärende: KOM.QZ.SE istället för QZKOM.BITNET När man skriver brev till KOM via EARN-nätet, har QZ tidigare rekommenderat att ange namnet på mottagaren i KOM i en form som slutar med "@QZKOM.BITNET". Numera rekommenderar vi istället formen "@KOM.QZ.SE". Båda formerna fungerar dock alltjämt, och vi hoppas kunna ordna så att den gamla formen "@QZKOM.BITNET" skall fortsätta att fungera i framtiden.
(Text 890251)
(Text 892216) 89-03-27 04.49 @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1797> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.49 Mottagare: @COM.ABO.FI: SUNET erfarenhetsutbyte <1> -- Mottaget: 89-03-27 05.04 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.49 Mottagare: @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg <1> -- Mottaget: 89-03-27 05.04 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.49 Mottagare: @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg <3> -- Mottaget: 89-03-27 11.11 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 11.11 Markerad av någon. Ärende: Testmeddelande från Åbo-kom %Original date: Thu, 23 Mar 89 10:20 +0200 %TF: DSKD:CB6083.MAI %FROM: Stefan_Kronberg_@com.abo.fi %SMTP sender: Stefan_Kronberg_@com.abo.fi Försök att koppla ihop Åbo Akademi PortaCom med QZ-KOM... om det här lyckas borde vi koppla det så att vi får något från QZ-KOM också
(Text 892216) (2 kommentarer)
(Text 892219) 89-03-27 04.53 @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1798> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.53 Mottagare: @COM.ABO.FI: SUNET erfarenhetsutbyte <2> -- Mottaget: 89-03-27 05.04 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.53 Mottagare: @COM.ABO.FI: Announcement . private conf's <1> -- Mottaget: 89-03-27 05.03 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.53 Mottagare: @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg <2> -- Mottaget: 89-03-27 05.04 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 04.53 Mottagare: @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg <4> -- Mottaget: 89-03-27 11.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-27 11.16 Ärende: SUNET erfarenhetsutbyte (från QZ) %Original date: Thu, 23 Mar 89 10:05 +0200 %TF: DSKD:CB6061.MAI %FROM: Stefan_Kronberg_@com.abo.fi %SMTP sender: Stefan_Kronberg_@com.abo.fi Testmöte för sammankoppling av konferenser mellan QZ-kom och ÅA-kom
(Text 892219)
(Text 892567) 89-03-28 11.13 @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC Mottagare: Electronic postmaster <1882> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-28 11.13 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1799> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-28 11.13 Mottagare: @KOM.LU.SE: SUNET erfarenhetsutbyte <218> -- Mottaget: 89-03-28 12.32 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-28 11.13 Mottagare: @KOM.LU.SE: Torgny Hallenmark LDC <11> -- Mottaget: 89-03-28 12.35 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-28 11.13 Kommentar till: (Text 892216) av @COM.ABO.FI: Stefan Kronberg <1> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 89-03-28 11.13 Testmeddelande från Åbo-kom %Original date: Tue, 28 Mar 89 08:55 +0200 %TF: DSKD:9R4TTB.MAI %FROM: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se %SMTP sender: Torgny_Hallenmark_LDC@kom.lu.se Genom vår koppling till QZ-KOM så kom ditt meddelande in även i mötet 'SUNET erfarenhetsutbyte' i PortaCOM i Lund.
(Text 892567)
(Text 897171) 89-04-18 10.27 Björn Carlsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1800> Ärende: RTR59A. RTR59A är pga hårdvarufel tillfälligt ur drift sedan i morse 7-8 tiden. Felsökning pågår.
(Text 897171) (1 kommentar)
(Text 897203) 89-04-18 14.46 Björn Carlsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1801> Kommentar till: (Text 897171) av Björn Carlsson QZ <1> Ärende: RTR59A. RTR59A är nu åter i drift.
(Text 897203)
(Text 898663) 89-04-24 18.35 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1957> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1802> Extra kopia: @PLATO.QZ.SE: mats nordin-p <2> Sändare: Mats Nordin KTH -- Sänt: 89-04-25 01.36 Markerad av någon. Ärende: Protokoll A vs protokoll B, vi behöver transparent transport Date: Sun, 5 Mar 1989 17:01:47 EST To: <roki%DHAFEU52.BITNET@rutgers.edu> Cc: <ietf-interest@venera.isi.edu> Subject: Re: Official Policy Declaration for DoD INTERNET protocol suite required In-Reply-To: Your message of Thu, 2 Mar 1989 14:53:12.07 GMT+1 Message-Id: <CMM.0.88.605138507.hedrick@geneva.rutgers.edu> Status: RO Probably this can be answered with more authority by somebody in the IAB, but there are a number of misunderstandings here that even I can correct. First, a general comment. The statements that you quote show no evidence of even an attempt at being balanced. If these represent statements from people in responsible positions in Europe, the European community is in more trouble that I thought. There are a number of policy statements from various U.S. Government agencies about moving to ISO. If you read them carefully, you will find that they are not as strong as they look. No one in the U.S. is crazy enough to think that ISO will have replaced TCP/IP within two years. Rather, within a year or so we hope that all new systems will come with ISO implementations. This will allow us to start using the ISO protocols for testing and small-scale implementation. This is the *start* of the ISO transition, not its end. At the point where the major vendors all have ISO implementations, we will be roughly where TCP/IP was 5 or more years ago. That is, things will no doubt work in smallish networks, but we can expect that a good deal of additional effort will be needed before a network the size of the Internet can be based solely on the new protocols. Based on the experience with TCP/IP, we can expect that initial experiences will lead to additional work in areas such as: - tuning algorithms to handle congested gateways - handling satellite connections - building an ISO equivalent of the domain name servers - developing routing strategies for the Internet Experience in the Internet suggests that work in these and other areas is likely to require - fixing bugs - tuning algorithms - making minor protocol modifications based on experience - developing configuation strategies These things will go faster with ISO than with TCP/IP, both because we have the experience with IP already, and because vendors seem to be putting more manpower into ISO than IP. However anyone who thinks the first release of ISO software is going to be bug-free and suitable for immediate use on large networks doesn't belong in the business of making policy decisions of this sort. My impression of timing is that it will take two years or so before we see ISO implementations will a full range of services on most of our machines. Then it will take another 3 to 5 years before the Internet could really depend completely on the ISO protocols. During this period of time, ISO use will slowly ramp up. It's hard to guess what mix of TCP/IP and ISO usage will be 6 or 7 years from now. It's safe to believe that there will still be lots of TCP/IP in use in the Internet. But I wouldn't want to guess the percentages. It is even possible that the migration simply won't happen at all. In the language area attempts to force conversion to languages with minimal benefits have failed. Consider PL/I and Ada. A few years ago I would have said that Ada wasn't a very good language, but that politics guaranteed its success. It turns out that it is being used mostly in areas where DoD mandates it. I have no question that ISO will be widely used. But it is not yet clear that it will replace TCP/IP, except in networks where politics forces it. Because the Internet is largely moving from DoD to civilian responsibility, it becoming less subject to arbitrary decisions of this sort. Rather than getting involved in the politically sensitive argument about TCP/IP vs. ISO, I think you want to concentrate on decisions that actually matter. In practice, this means you will use technology that is capable of handling multiple protocols. You will start out using primarily TCP/IP, and start using ISO slowly over the course of the next few years. You will probably also want to be able to handle DECnet, and there may be others as well. It's simply not worth getting into battles over which protocol is going to "win", because in fact for many years you're going to see a mixture of protocols. The major router vendors all make multi-protocol products, so this shouldn't really be an issue. Take a look at the new networks starting up in Scandanavia and Switzerland for examples. All of their proposals talk about ISO. But in fact they will be handling primarily TCP/IP at the beginning. There is no reason to think that 2 years fron now communications is suddenly going to be frozen. Protocol developments will continue. If you adopt a design based on ISO only, you'll be stuck when the next major development happens. Now some specific comments: Yes, there are people working on Internet related issues. There may be some confusion between the Internet and the Arpanet. The Arpanet is a specific set of IMP's, with network number 10. The Internet is a collection of interlocking networks, including Arpanet, Milnet, NSFnet, and a large number of regionals (and this is just the U.S.) The Arpanet is an antique. Its technology has a maximum bit rate of 56Kb. It is going away for good reason. But its users are migrating (generally, haved migrated) to the NSFnet and elsewhere. The NSFnet is still based on TCP/IP. (There were some newspaper accounts claiming that it was ISO-based. As far as I know, the only way to pass an ISO packet through the NSFnet is to encapsulate it in IP, though I expect this to change shortly.) So the Internet is continuing. There are several groups watching over it, including the Internet Activities Board, the Internet Engineering Task Force, and various higher-level science policy groups such as FCCSET. These groups are all active. If anything, the death of the Arpanet represents a strengthening of commitment to the Internet. A DoD-specific effort is being replaced by an effort with commitment from NSF and many other agencies. Note that the Internet is not necessarily tied to TCP/IP. Over the next few years we are going to see the Internet itself become a mixed TCP/IP and ISO network. The IAB and IETF will preside over this work. There is still work happening on the TCP/IP protocols themselves. Network management and routing are particularly hot issues, but new RFC's are showing up in the full range of areas. Vendor interest is much stronger than in the past. TCP/IP is in a far stronger position than even a year ago. > In the mother-country of TCP/IP (USA), in July 1987, the Department of > Defense has agreed to plan for its networks/projects a migration within two > years in such a way, that only OSI-components are developed and the > corresponding networks are operated EXCLUSIVELY BY MEANS OF OSI-SERVICES. > A special reason is required for exceptions. RFC 1039, dated Jan 88, "reproduces a memorandum issued on 2-JUL-87 from the Assistant Secretary of Defense for Command, Control, Communications, and Intelligence (ASDC31) to the Director of the Defense Communications Agency (DCA)." It says "It is intended to adopt the OSI protocols as a full co-standard with the DoD protocols when GOSIP is formally approved as a Federal Information Processing Standard. Two years thereafter, the OSI protocols would become the sole mandatory interoperable protocol suite; however, a capability for interoperation with DoD protocols would be provided for the expected life of systems supporting the DoD protocols." "sole mandatory" means that at that point only ISO is mandatory, not that TCP/IP is forbidden. Nothing prevents agencies from continuing to require TCP/IP, and in fact I think members of the Internet are almost certain to do so. I would anticipate that two years from now ISO-only systems would be confined to relatively small LAN's. The comments about civilian agencies are similarly misleading. MFE-net is a terrible example, since it has never been TCP/IP based. It's hard to judge industry commitment to technology. However DEC now has an IP implementation, but their ISO-based DECnet is not yet out. (They do have some ISO products, but they are clearly intended for special markets.) IBM's TCP/IP seems in better shape and is being more aggressively marketed (at least in the U.S.) than their ISO implementation. MAP is a very specific area: factory floor automation. It is a creation of GM. It's unclear how much real industry support there is for it. As far as I can tell, TOP has gone nowhere. It was to be the office equivalent of MAP. > - Establishment of some kind of an official INTERNET Policy Board This is what the IAB is, though some of the functions you were thinking of are probably also performed by FCCSET and FRCC. > - Official contacts, collaboration with international and national > standardization organizations and agencies (ISO, RARE, NBS, etc.), > coordination of plans for migration and/or coexistence of TCP/IP protocols > with OSI-protocols It's unclear what this should do. Certainly members ofthe ISO, NBS, etc., are often also participants in the IP community. The IETF held a joint meeting with one of the ANSI committees not long ago. The most concerted effort to do this was an experiment at developing a joint network management structure. The relevant IETF committee spent an incredible amount of effort bending the IP network management proposal to make it compatible with the ISO structure. As I read the situation (and probably none of the actual participants would dare say this in public) the group working on the ISO side was unwilling to make any concessions to the needs or experience of the Internet. The effort eventually collapsed, and the Internet ended up adopting a standard developed separately from the ISO effort. This was a very unpleasant scene. Its result is going to make it very unlikely that future IETF committees will want to involve themselves in ISO politics. > - Publication of a "Status and Policy Declaration for the DoD INTERNET TCP/IP > Protocol Suite". Such a document should contain: There are such statements issued from time to time. I quoted from one of them. Currently we have only the basic policy statement. It said that an actual transition schedule is going to be developed. I think a policy statement is not the place for technical discussions, particularly when politics would force the statement to claim that ISO is superior even when it is not. There is one further issue that you didn't mention. To the extent that these misleading statements are coming from your PTT's, they are probably trying to convince you to adopt the X.25-based ISO protocols. This is not the family of ISO protocols that the U.S. is likely to be using. Our networking tends to be based on LAN's and point to point leased lines. In neither case does X.25 make much sense. Thus I think most ISO work in the U.S. will be based on CLNS, the connectionless protocols. I suspect the PTT's are trying to lock you into an X.25 network, rather than a network based on multi-protocol routers and dedicated lines. This would be a terrible choice. By the way, I do not want to give the impression that I think TCP/IP in its current form is the protocol for the 1990's. I don't. It appears that a lot of work is going to be needed as networks scale up and use faster technology. However as far as I can see, the ISO protocols are based on the same generation of technology as TCP/IP. There are some minor improvements, but I see no reason to think that ISO accomplishes anything that couldn't be done within the IP framework. What I resent is all the manpower going into ISO transition when it should be going into research on the next generation of protocols.
(Text 898663)