Om ÅÄÖ i dessa filerAndra KOM-möten frän denna tid
Om ÅÄÖ i dessa filer
Fredag 1988-06-03 03.26.25SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte
(Text 733) 82-07-20 13.06 Jacob Palme QZ Namn: SUNET 'Swedish University Network' SUNET-projektet finansieras huvudsakligen av STU och innefattar uppbyggnad av fungerande datornät mellan universitet och universitets- datacentraler inom Sverige. Detta möte är huvudsakligen till för kommunikation inom SUNET-arbetet men kan även användas för synpunkter på SUNET.
(Text 733)SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte Namn: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte Nummer: Möte 30 Skapelsetid: 82-07-18 21.49 Organisatör: Jacob Palme QZ Antal till-länkar: 1648 Objekt: Text 817946 Typ: Öppet Antal medlemmar: 247 SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte har följande medlemmar: Senast inne Osett Namn 88-05-29 11.10 1 Jacob Palme QZ 88-06-03 03.05 149 Jan Åman 88-06-01 21.41 Sven Olofsson QZ 87-08-06 18.14 366 Lars Collborg FOA2 88-06-02 23.36 Jörgen Pihl FOA 29 Tillämpad seismologi 88-06-02 18.09 Kalle Siklosi (kör oftare på NADJA) 88-06-02 18.53 Tommy Ericson KOMunity ********* ***** 95 Per Danielsson 87-09-15 12.18 359 Lennart Månsson Telelogic/M ********* ***** 1491 Leif Eriksson QZ ********* ***** 1532 Alf Bengtsson FOA372 87-01-24 17.27 522 Janis Bubenko 86-04-17 14.19 679 Björn Pehrson Uppsala Univ. 88-02-27 13.17 105 Knut Smaaland UiO 86-06-29 02.35 661 Stig Björklund KTH 88-02-25 20.47 105 B.Svante Eriksson 87-06-29 19.03 381 Michael Benedicks 88-05-31 14.41 39 Lars Lindwall LIDAC 88-06-01 14.55 1 Ulf Bilting CTH info.beh. ********* ***** 341 Lars-Henrik Eriksson 88-06-01 22.08 Johnny Eriksson 88-05-04 02.42 274 Birgitta Carlson QZ/Televerket 88-05-31 13.43 1 Per Sira UiO 85-06-26 01.10 781 Peter Svanberg NADA ********* ***** 1180 Carl Wilhelm Welin ********* ***** 92 Mats Brunell NORDUNET/SICS 88-06-02 16.28 Anders Hillbo NADA 88-03-29 11.22 96 Anders Sundqvist DIGITAL 88-06-02 08.55 Björn Carlsson QZ 87-04-14 13.06 396 Anders Flodström UMDAC 88-01-12 10.37 148 Hans Eriksson SICS 88-06-01 23.36 Torgny Tholerus QZ 84-10-24 12.20 938 Bertil Hansson IDS/SU 88-06-02 13.15 Bo Kleve LIDAC ********* ***** 793 Tomas Ljungberg AIDA 88-06-01 21.53 Lars Enderin QZ 88-06-01 13.17 1 Roger Genhult QZ-DK ********* ***** 780 Sven Erik Enblom 88-06-02 16.29 Lars Sjöström LIDAC 86-09-17 14.53 646 Birgitta Spiridon 88-06-03 02.27 Jan Engvald LDC 88-06-03 01.08 Torgny Hallenmark LDC 87-10-07 07.49 481 Arne Malm QZ 88-05-31 14.41 1 Bo Sundman Metallografi 88-06-02 08.14 Bo Karlsson QZ 87-03-21 19.14 635 Christer Andersson ********* ***** 1465 Anders Andren 87-04-11 18.12 399 Arkivering av KOM-inlägg ********* ***** 1299 Lena Linde FOA5 ********* ***** 1199 Yvonne Waern Psyk Inst 88-06-02 00.57 Jan Flodin FMV 87-10-12 14.26 304 Stefan Lundberg GD 88-06-02 16.02 Viktor Pajunen Göteborgs Datacentral ********* ***** 1255 Mats Knuts ABC Klubben ********* ***** 1148 Dennis Söderberg FMV:telelab ********* ***** 768 Rainer Kaasalainen 88-06-02 07.49 Peter Olofsson QZ 88-05-30 12.00 1 Lars Backström 85-04-15 19.14 813 Ingemar Joelsson Umeå Univ ********* ***** 892 Elsa-Karin Boestad-Nilsson FOA2 ********* ***** 1109 Lillemor Adrianson 87-05-24 22.21 387 Lennart Lövstrand IDA-LiTH 88-03-08 22.57 101 Anders Lindquist Datorsekretariatet KTH 88-05-18 15.25 19 Xavier Xantico (=Jacob_Palme@QZKOM.BITNET) 88-05-01 19.01 45 Stefan Hellberg Televerket/Pt 86-02-08 21.00 679 Ingemar Falkehag 88-06-02 10.00 Anders Nilsson MIC-KIBIC 87-02-16 15.52 490 Ulf Persson Högskolan i Östersund 88-06-02 00.41 Carl Crafoord KTH ********* ***** 958 LARS BOHMAN STOCC 88-06-02 08.01 Bruno Billman QZ 88-05-15 03.36 224 Kim Holmen MISU 84-10-25 16.37 967 Dag Hjorth Televerket 88-04-11 20.21 85 Kurt Wassberg STOCC 88-05-17 12.55 33 Olle Thylander FRN 88-06-02 10.16 Bernt Allonen TVT ********* ***** 713 Kerstin S. Eklundh ********* ***** 31 Hans Gill AMI-ULi ********* ***** 654 Mats Ormhed MB Elektronik 88-06-02 21.03 Bengt Nilsson KTH 87-03-06 09.55 476 Börje Eriksson Teleskolan ********* ***** 853 Eva Larsson SU/FEK 87-04-28 08.52 393 Hans Wallberg UMDAC 88-06-01 23.30 Hasse Sjöberg QZ 87-09-11 13.32 331 Anders Ellström QZ-DK 88-05-23 10.20 12 Per Eriksson QZ 88-06-01 10.20 1 Mats Nordin KTH 88-06-02 09.21 Staffan Ringesten QZ-DK 88-05-25 23.41 7 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH 88-04-26 15.50 69 Per G Nilsson FOA 040 87-10-26 00.46 339 Anders Öborn 87-03-03 23.38 659 Åke Malmberg Högskolan i Östersund 88-06-02 14.44 Matts Kallioniemi 88-06-02 10.05 Krister Larsson DIGITAL 87-09-13 14.07 331 Johan Backlund FOA2 (MtW) 88-04-22 23.16 78 Per-Arne Lindqvist KTH 86-10-02 12.13 645 Jan Lund-Jensen KTHNET ********* ***** 308 Eva Frykevall QZ ********* ***** 705 Sten Minör NADA ********* ***** 717 PeO Jägbeck KTH 86-03-17 18.15 1648 grupp Datornät terminalnät datakommunikation 88-06-01 23.27 Bertil Thorngren 88-01-11 22.41 148 Johan Hansen STOCC 87-12-18 22.11 170 Johan Martin-Löf Televerket 87-11-16 13.34 208 Leif Amnefelt KTH 87-10-29 18.22 225 Göran Edvardsson RPK 88-06-02 00.05 Sture Langemar QZ ********* ***** 570 Erik Bertelsen UNI-C Aarhus. 88-05-31 16.54 1 -Mats Ohlin Fst 88-06-02 17.17 Olle Järnefors KTH 86-10-30 22.19 668 Christer Lundberg Högskolan i Kalmar 88-05-31 11.17 4 Paul Nordlund Uppsala TLO ********* ***** 539 Lennart Malmberg Teleskolan 88-05-23 21.50 11 Svante Lindahl (zap@nada.kth.se) 88-06-02 18.57 Lars Wingård KTH 88-06-02 02.30 Lennart Börjeson KTH 88-06-02 21.07 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) ********* ***** 100 Håkan Stefansson ********* ***** 479 Per Törnell MAGIS ********* ***** 465 Håkan Eriksson STOCC 87-03-16 16.37 659 Michael Mandahl Statskontoret 87-08-12 14.07 564 stig rune ekman SUB 88-01-14 12.48 366 Thomas Nilsson Högskolan i Luleå ********* ***** 57 Malin Edström QZ ********* ***** 81 Viggo Eriksson 88-06-02 08.45 Mårten Sahlen QZ ********* ***** 327 LEIF M WAHLBERG STOCC 88-03-17 00.02 97 Aarto Reponen STOCC ********* ***** 1648 Thomas Lindberg FOA102 ********* ***** 387 Gunnar Backteman SU 87-09-11 22.59 521 Bengt Månsson STOCC 88-01-17 19.37 147 Anders Ottosson Statens Vattenfallsverk AB ********* ***** 1648 Hans Widen Kemi/KTH ********* ***** 567 Lars Källström TFK 88-03-08 09.13 102 Ole Victor 88-05-24 12.44 28 Stefan T Nilsson Lantmäteriverket 88-05-03 16.54 39 Lennart N Sandin KTH (lsand@nada.kth.se) 88-05-27 20.44 3 Göran Imsjö STOCC 88-06-02 11.35 27 Jan Aston QZ-DK 87-12-12 13.03 330 Lennart Forslund STOCC ********* ***** 226 Sverker Lundgren Karlstad tlo 88-02-23 08.37 299 Arne Carlson Saab-Scania 88-05-27 07.28 5 Markus Sadeniemi FUNET 88-06-02 00.19 @BIOVAX: HWG (Hans Wallberg UMDAC) 88-05-29 15.38 1 Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) ********* ***** 99 Patrik Sjövall HKI ********* ***** 408 Torben Svane Varbergs kommun 88-02-24 18.18 192 Tönu Spuhl Tvt 88-01-06 15.28 151 Thomas Mulward Fysikal. kemi SU Stockholm 08-162372 ********* ***** 192 Bertil Lindberg TvT PQPC ********* ***** 208 Gunnar Wahlgren STOCC 88-04-03 21.42 96 Bernhard Stockman KTH 88-06-02 01.19 Göran Collin KTHNET ********* ***** 304 Jan Isaksson /ERA 88-01-26 11.22 141 Berith Demo QZ (Berith Sannebring) ********* ***** 131 Lennart Hansander Televerket Radio ********* ***** 197 Göran Kristiansson Sydsvenska Dagbladet 88-06-03 03.26 1648 Arkivering av KOM-inlägg 88-05-31 15.20 1 Roland Hedberg UMDAC 88-06-02 08.12 Mats Pettersson QZ 88-05-27 14.05 5 Björn Hagvall Luleå 88-05-21 13.44 15 Johan Lundberg TeleDelta 88-05-06 13.50 29 Mats Garle KI 88-06-02 21.34 Bengt Forsgren Televerket 88-05-28 23.49 1 Torsten Jakobsson TELESKOLAN 88-04-19 01.41 82 jonas beckman /KOMPA ********* ***** 76 Kent Olofsson STOCC 88-05-31 17.30 1 Per Andersson Datorsekretariatet KTH 88-06-02 00.23 Göran Ribbegård Karolinska Sjukhuset (gri@karolin.ks.se) ********* ***** 111 Sören Janstål Data Research DPU 88-05-30 22.16 1 Lars Algotsson Televerket 88-06-02 10.37 Matti Rendahl NADA (matti@bion.kth.se) 88-06-01 00.00 1 Johan Fantenberg STOCC 88-05-28 16.36 3 Gert Svensson Datorsystem KTH 88-05-29 00.18 1 @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) 88-06-02 08.23 Peter Banyay QZ DK 88-05-19 16.54 16 Johan Udd Datorsekretariatet KTH 88-06-01 21.44 Anne-Marie Eklund Statskontoret 88-05-18 02.13 19 Kent Fihlen Statskonsult ADB-Konstruktion 88-06-01 22.43 Ann-Marie Nilsson Statskontoret 88-05-29 19.15 1 Ragge Sundblad (ragge@nada.kth.se)
(Text 723758)
(Text 723853) 87-10-27 01.18 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1393> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <821> -- Mottaget: 87-11-01 17.15 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-10-27 22.20 Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 2 andra personer. Ärende: Aktuellt förslag för hopkoppling av universitets-Ethernet Figur över hopkoppling av Ethernet i Sverige ============================================ . . _______ : _______ : !Fj.Bryg! ! Uppsalas !Fj.Bryg! ! Umeås ! -LAT !----* Ethernet- ! -LAT !-----* Ethernet- ! -MOP ! ! ryggrad ! -MOP ! ! ryggrad !_______! : !_______! : ! . ! . 64! kbps 64! kbps lokalt A - ! - - - - - - ! - - - - - . - - - ! ___!___ ___!___ _______ : ! !Fj.Bryg! !Fj.Bryg! !Brygga ! ! KTH:s centralt V ! -LAT ! ! -LAT ! ! -LAT !---* Ethernet ! -MOP ! ! -MOP ! ! -MOP ! ! ryggrad !_______! !_______! !_______! : ! ! ! O----*----*-----*-O O----*---*-*--O O-*--*----------------*--O ! ! ! ! ! ! Till sam- ! ! ! +-------+---------------+ ! nordiskt ! +----------+-------------+-----------+ ! ! nätverk, ___!___ ___!___ ___!___ ! ! ! Ethernet !Brygga ! !Brygga ! !Brygga ! ! ! ! eller ! -IP ! ! -IP ! ! -IP ! ! ! ! X.25 A !(-Decn)! !(-Decn)! !(-Decn)! ___!___!___!____ ! !_______! !_______! !_______! ! ! ! ! Rikstampen ! ! ! Router för IP- !----+ O-----*---*--------*-------*-----------*-*----O ! (och Decnet-) ! ___!___ ___!___ ___!___ ! protokoll !----+ !Brygga ! !Brygga ! !Brygga ! ! ! ! ! -IP ! ! -IP ! ! -IP ! !________________! ! !(-Decn)! !(-Decn)! !(-Decn)! ! ! ! V !_______! !_______! !_______! ! ! ! Till ! ! ! ! ! ! NFS-net, ! +--------+-------------------+-------------+ ! ! 64 kbps ! ! ! +---------------+-----------------+ ! ! ! ! ! ! +---------+ ! ! ! ! ! ! O----**---*--O O--*---*-----*--O O---*-----------*--*---O ___!___ ___!___ ___!___ !Fj.Bryg! !Fj.Bryg! !Fj.Bryg! ! -LAT ! ! -LAT ! ! -LAT ! ! -MOP ! ! -MOP ! ! -MOP ! !_______! !_______! !_______! centralt ! ! ! - ! - - - - - - ! - - - - - - - ! - - - - - 64! kbps . 64! kbps . 64! kbps . lokalt ___!___ : ___!___ : ___!___ : !Fj.Bryg! ! Göteborgs !Fj.Bryg! ! Lunds !Fj.Bryg! ! Linköpings ! -LAT !--* Ethernet- ! -LAT !---* Ethernet- ! -LAT !---* Ethernet- ! -MOP ! ! ryggrad ! -MOP ! ! ryggrad ! -MOP ! ! ryggrad !_______! : !_______! : !_______! : . . . Här är ännu ett förslag till nätlösning för ett nationellt Ethernet. Det har samma egenskaper som i mitt förra förslag, dvs med en router som tar de mest utnyttjade protokollen parallellkopplad med en brygga som tar övriga protokoll. Men jag har inverterat topologin och kan då ha en gemensam router (eller några få) med flera interface. Detta blir mycket billigare då priset är ca 5000$ + 1000$/anslutning. Vid 64 kbps bör man kunna ha många anslutningar utan att det blir överbelastning. Risken för att routinginformationen uppdateras felaktigt minskar också. Det är lätt att ansluta internationella linjer när så beslutas. I Stockholmsregionen behövs fler fjärrbryggor än vad som fick plats i ritningen. Då FRN ej vill betala dessa får regionen göra det. Motsvarande gäller för Uppsala. I fjärrbryggorna spärras LAT-protokollet (man vill inte att en terminal server skall ge upp emot 200 datorer som svar på SHOW SERVICES, det för- villar mer än det hjälper) och MOP-protokollet (laddning av terminal server kan annars råka ske från annan region som ev har annan program- varuversion). Det skall gå att spärra fler protokoll om behov uppstår. Vid fel på en fast 64 kbps-ledning bör bryggorna koppla upp en reserv- förbindelse via kopplade 56 kbps-länkar. Bryggorna skall kunna fjärrövervakas, t ex genom att ansluta deras konsolportar till en omvänd terminal server (med lösenord!). Den centrala utrustningen (bryggor, fjärrbryggor, router, terminal server och alla modem) bör matas från avbrottsfri kraft. Om en ny superdator placeras i Linköping kan man vilja ha stjärncentrum där i st f Stockholm, det ger bättre throughput för att nå DEN datorn. Personligen tycker jag dock att det är bättre att ha högre hastighet (2 Mbps) mellan Linköping och Stockholm.
(Text 723853) (2 kommentarer)
(Text 723979)
(Text 723981)
(Text 723989)
(Text 723996)
(Text 724047)
(Text 724072) 87-10-27 13.31 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1399> För kännedom: Jan Bjurström FMV <254> -- Mottaget: 87-11-08 14.47 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 87-10-27 15.36 Markerad av någon. Ärende: Kontaktmän för X.400-adressering mm. (284523) 87-10-22 19.13 /59 rader/ @VAX.RUNIT.UNIT.UNINETT: alf-hansen (Alf Hans en) (flera mottagare) Subject: Action list from the NORDUNET 87 meeting. ------------------------------------------------------------ %Original date: 22 Oct 87 13:40 +0100 %TF: E02911.MAI %FROM: Alf Hansen <alf-hansen%vax.runit.unit.uninett@cernvax> - The following named persons are responsible for national MTA-managar assistance in the EAN 1.x to 2.1 transition: DENMARK: UNIX: Klaus Hansen VMS: Eric Bertelsen SWEDEN: UNIX: Ulf Bilting VMS: Göran Bengtson FINLAND: UNIX: Jukka Virtanen VMS: (Jukka will be responsible until another person is found) NORWAY: UNIX: Geir Thorud VMS: Harald Börseth ICELAND: The distribution centres. - Alf H will send out the VMS tapes and documentation as it is received from UBC to all the NORDUNET license holders (VMS) within one wee after the NORDUNET conference. The receivers must replace the software before Chistmas 87 (with assistance from the national persons named above), otherwise the nodes will fullfill the license conditions. (I hope Ulf will do the same for the UNIX installations.) - RFC 987 Project proposal. Eric Bertelsen will do the job. Alf H will draft a nordunet agreement between UNI-C and NORDUNET. Eric will provide input for the cost estimate: his price per hour for NORDUNET projects. - The addressing discussion wil continue on the national level. In nordunet we will keep the same addressing scheme probably another year from now. - Ulf want to change the swedish PRMD from SUNET to SE. This is ok *if* he is able to prvide an operational gateway with RFC 987 functionality between NORDUNET MHS and the RFC networks in Sweden. - Same as above for FUNET --> FI. - Next meeting in December (Gothenbourg) will . review Görand MRX 400 report . Review the status of the RFC 987 NORDUNET project . Continue the addressing discussion. . etc. (sorry about the misprintings, it is written on a non- familiar keybourd on the NORDUNET 87 conference in Helsinki). Best regards, Alf H.
(Text 724072)
(Text 724078)
(Text 724230)
(Text 724235)
(Text 724241)
(Text 724244)
(Text 724245)
(Text 724249)
(Text 724521)
(Text 724549)
(Text 724559) 87-10-28 00.44 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1409> Extra kopia: Standarder (inom) databehandlingsområdet <1341> Extra kopia: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1832> Kommentar till: (Text 724241) <2> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <826> -- Mottaget: 87-11-01 17.17 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-10-28 22.48 Markerad av någon. Ärende: Sitter och tittar på floran av inlägg. Din fråga är verkligen på sin plats: på väldigt få ställen i den nuvarande debatten i mötet "Sunet erfarenhetsutbyte" ser man ofta "anti-ISO-OSI-uttalanden", tvärt emot vad man på många håll och under lång tid har försökt pusha för. Varför det då? Är inte ISO-OSI bra? Jo, i och för sig, men: 1) Det finns än så länge för få rena OSI-produkter att tillgå. (däremot finns det mycket från USA runt TCP/IP & friends, bara att gå till butiken och köpa...) 2) och därför Händer det för litet på de "rena" OSI-näten (om ni ursäktar denna inexakthet, kan förväxlas med de "nät" man brukar tala om inom skikt 3), man har för få att kommunicera med. Se bara på UUCP/EUNET! 3) Televerkets taxor för X.25-trafik är smärtsamt höga i relation till förhyrda fasta ledningar (till vilket man har protokoll- servers som snurrar på maskiner man fått från Wallenberg och andra för behjärtansvärda forskningsändamål, kanske inte helt sammanfallande, men dom helgar säkert varandra). OSI-ivrarna och -puritanerna månde våndas. Detta leder till att vi omger oss med icke-harmoniserade protokoll och tekniker. Och varför inte? Med distribuerat ansvar blir det en lokal uppgift att följa någon gemensam policy. Först om denna inte hålls tillräckligt smal kommer detta arbete att bli betungande och DÅ (om inte förr) kommer man att börja kräva bättre enhetlighet (=internationella standards). Men än har vi inte hört sista ordet om detta: det finns fortfarande plats för centrala initiativ som kan påskynda OSI-utvecklingen. Fotnot. med avsikt har jag skrivit "ISO-OSI" för att undvika sammanblandning med andra protokoll som passar in (med något mått) ISOs referensmodell - en modell som allt för många har tagit bokstavligt.
(Text 724559) (2 kommentarer)
(Text 724586)
(Text 724781)
(Text 724786)
(Text 724795)
(Text 724803)
(Text 724837)
(Text 724845)
(Text 725220)
(Text 725344)
(Text 725348)
(Text 725349)
(Text 725564)
(Text 725567)
(Text 725682) 87-10-29 17.52 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1423> Kommentar till: (Text 725564) <1> För kännedom: Standarder (inom) databehandlingsområdet <1342> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-10-29 22.41 Extra kopia: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1835> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-10-29 22.41 För kännedom: Nancy TNA <864> Markerad av någon. Ärende: Sitter och tittar på floran av inlägg. Efter att i åtta år ha deltagit i CCITTs och i någon mån ISOs arbete med OSI-modellen skikt 1-4 har jag blivit allergisk mot personer som tycks tro eller anse att; O S I = X . 2 5 Jag har heller aldrig sett något övertygande bevis på för varför jag skulle använda X.25 utanför paketnäten, i t.ex LAN- nät eller kretskopplade nät (DATEX och ISDN). Modellen kan inte heller användas för att välja eller begränsa antalet protokoll på ett viss skikt. Modellen kan inte heller entydigt fördela funktioner mellan skikten. Ett bra exempel på det senare är de protokoll som man nu diskuterar under arbetsnamnet "New Packet Mode" för digitala PABX och ISDN i ECMA och i CCITT SG XVIII. Där räknar man med att uttnyttja LAP-D på skikt 2 med fullt utnyttjande av ett förlängt adressfält som åxå används för multiplexering och "switching". Man behöver därför ingen motsvarighet till X.25 skikt 3 för dataöverföringen. Signalleringen för att sätta upp kopplet sker "utombands" på en egen skikt 2 länk. Både ISO och CCITT har idag stora svårigheter att beskriva detta protokoll med hjälp av modellen. Detta utlöser två typer av kommentarer; 1. Modellen "förbjuder" denna typ av protokoll. 2. Det behövs en ny eller förändrad modell. Det första argumentet är givetvis nonsens.
(Text 725682) (3 kommentarer)
(Text 726838)
(Text 727151)
(Text 727524) 87-11-02 20.55 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1427> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 3 andra personer. Ärende: Hopkoppling av Ethernet i Sverige Med "läsa fil DSKA:KRAVSP.CIR<2054,6142>" så kan ni se hur tidplanen och den preliminära kravspecen ser ut.
(Text 727524)
(Text 729232)
(Text 729233) 87-11-05 12.05 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1429> Kommentar till: (Text 729232) <1> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. X.EARN-project work-items, DRAFT =============================== Goals ----- - Resp country have to make clear the goals for this planning project in terms of wanted services; - Need for "MAIL-GATEWAY" with direct link to EARN/RSCS-node? Background information ---------------------- - List the equipment used today as international EARN-nodes - Hardware - Software and versions - which ones will be operational after 1987? - Level of service? Time-sharing or just for EARN? - Modem types and possibility of band-splitting them (PPT owned or private modems?) - Existing X.25-switches? availabilty for interconnection to EARN-lines? - Adress-scheme in X.25-service today, public, semi-public (all NUA:s registred by PTT) or private? - Local experience in running X.25-network? - DECnet, allocated areas as of today? - JNET, how many license today and where are they placed? - EUnet, list of actual nodes in resp coutnry, private or just academic?
(Text 729233) (1 kommentar)
(Text 729234) 87-11-05 12.05 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1430> Kommentar till: (Text 729233) av Mats Brunell NORDUNET/SICS <1> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. NORDUNET XEARN-Project ADRESSLIST DRAFT 1987-11-05 Referensgrupp ============= Namn Tel Elektronisk post Birgitta Carlson Stockholms Datorcentral QZ Box 27322 S-102 54 STOCKHOLM SVERIGE +46 8 654500 EARN:<BIRGITTA@SEARN> Frode Greisen UNI-C Vermundsgade 5 DK-2100 Köpenhamn Ö DANMARK +45 1 839511 EARN:<GREISEN@NEUVM1> Matti Ihamuotila Finnish State Computer Center PL40 SF-02101 Espoo EAN:<Ihamuotila@opmvax.usd.fscc.funet> FINLAND +358 0 4572293 EARN:<IHAMUTIL@FINFUN> Arne Laukholm RUNIT N-7034 TRONDHEIM NORGE +47 7 593100 EARN:<LAUKHOLM@NORUNIT> Projektgrupp ============ Harri Salminen Helsinki University of Technology Computing Center Otakaari 1 SF-02150 Espoo FINLAND +358 0 4512632 EARN:<LK-HS@FINHUTC> Jan P Sörensen UNI-C Vermundsgade 5 DK-2100 Köpenhamn Ö DANMARK +45 1 839511 EARN:<RKUJPS@NEUVM1> Roald Torbergsen RUNIT N-7034 TRONDHEIM 592014 dir NORGE +47 7 593100 EAN:<torbergsen@vax.runit.unit.uninett> Jan Engvald Lunds Datacentral Box 783 S-220 07 Lund dir107458 SVERIGE +46 46 107460 EARN:<XJELDC@SELDC52> NORDUNET ======== Peter Villemoes UNI-C Vermundsgade 5 DK-2100 Köpenhamn Ö DANMARK +45 1 839511 EARN:<RKUPV@NEUVM1> Mats Brunell Stockholms Datorcentral QZ Box 27322 hem + 46 18 124985 EAN: <MATSB@QZ.SUNET> S-102 54 STOCKHOLM vx 6654500 EARN:<MATSB@SEQZ51> SVERIGE +46 8 6654545 COM: <Mats Brunell NORDUNET/QZ> Einar Lövdal EDB-sentret Universitetet i Oslo PO box 1059 Blindern N-0316 OSLO 3 exp 455735 NORGE +47 2 455720 EAN:<x_loevdal_e@use.uio.uninett> Alf Hansen RUNIT N-7034 TRONDHEIM 532982 dir NORGE +47 7 593100 EAN:<Alf-Hansen@vax.runit.unit.uninett>
(Text 729234) (1 kommentar)
(Text 729236)
(Text 729410)
(Text 730351)
(Text 730353)
(Text 730413)
(Text 730495)
(Text 730498)
(Text 731188)
(Text 731226)
(Text 733969) 87-11-13 19.44 @XERXES: ROLL (Peter Lothberg) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1440> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 87-11-13 19.44 Mottagare: <2> -- Mottaget: 87-11-14 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 87-11-13 19.44 Mottagare: <3> -- Mottaget: 87-11-14 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 87-11-13 19.44 Mottagare: @XERXES: ROLL (Peter Lothberg) <25> -- Mottaget: 87-11-14 18.34 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 87-11-13 19.44 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <833> -- Mottaget: 87-11-15 22.29 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-14 15.20 För kännedom: Monica Ståhl TELDOK <168> -- Mottaget: 87-11-17 17.05 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-14 15.20 Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 2 andra personer. Ärende: Sunet/ethernet synpunkter %Original date: Fri, 13 Nov 87 06:09:04 A %TF: DSKD:SAYY51.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@XERXES> %SMTP sender: ROLL@XERXES Mats Brunell Peter Löthberg Jan Michael Rynning KOMMENTARER TILL FÖRESLAGEN KRAVSPEC "UTRUSTNING FÖR SAMMANKOPPLING AV LOKAL NÄT INOM SUNET" Enligt information har budgeten för denna upphandling fastslagits till 1.800 kSEK. Enligt Jan Engvald har deta föranlett en förändrad teknisk "grundmodell" så att endast en "huvudknutpunkt" en aktiv router-funktion föreslås. I dessa kommentarer skall vi försöka ge argument för varför man bör ompröva detta beslut. FÖRSLAG Om den tekniska grundmodellen kan ändras till att lokalt för varje region placera en router-funktion och finansiering är problemet föreslås omfördelning av ansalg från "IBM-upphandlingen" som hade en ram på innemot 6 MSEK till detta projekt. I annat fall bör man ansöka om donationsmedel från ex vis Knut och Alice Wallenbergs fond för att göra en riktig teksniskt motiverad lösning. Det finns dock mycket som talar för att lokalt placerade routrar trotts allt blir billigare. FÖRSLAGET Förslaget bygger på endast en "huvud-router" som knutpunkt. Denna router måste i så fall oberoende av protokolltyp veta om alla anslutna Ethernet-adresser. Detta verkar vara ett oöverstigligt admnistrativt problem. Innan någon kan börja kommunicera över nätet måste de nya Ethernet-adresserna läggas in i Routern. Skall routern göra hopkoppling på protokollnivå krävs bla en DECnet router med minst 6 ethernet anslutningar. Hela nätet är beroende av denna routern för sin "switching mellan regionerna". Om man har en central placerad router, måste alla broadcast för ARP odyl skickas över bryggorna till den centrala routern. Detta skulle för för ett nätverk av KTH-ethernet storlek motsvara ca 40% av en 64Kbit förbindelse. Troligen kommer man att att behöva en brygga från vart och ett av de lokala ethernet som finns till den centrala routern, då det krävs en stjärnformig konfiguration. ALTERNATIVT FÖRSLAG: En nationell Ethernet-ryggrad bör byggas upp av ett protokolltransparent nätverk baserat på 'passiva' bryggor. Bakom denna LAN-BRIGDE bör en multiportad Ethernet transceiver placeras som enkelt kan medge anslutning av flera Ethernetsegment lokalt. Antingen protokolltransparent eller direkt till "routerfunktion" för olika protokoll. Varje Ethernet bör ha en egen aktiv router för såväl IP som DECnet. Detta underlättar såväl administrationen som nätverkstrafikens utseende. Från SUNET:s sida bör man ställa krav på att funktionen "IP- resp DECnet- router kan realisas som skydd mot landsnätet. Driftkrav bör även ställas på denna så att t e x avstängning av störande utrustning enkelt kan ske antingen loklat eller remote via mode eller dylikt. REALSIERING Tekniskt sett kan man antingen begära in offerter för 6 st IP-routers resp 6 st DECnet-routers, samt LAN-BRIDGES. Alternativt bör man undersöka om befintlig utrustning på högskolorna kan utnyttjas. Idag finns flera maskiner som agerar routers för såväl IP som DECnet. För DECnet finns de existerande RTRnn. Dessa bör rent tekniskt kunna utrustas med 2 st Ethernet-interface, givet att strömförsörjning och bakplanplats finns. Detta bör kunna lösas genom att samtidigt ta bort vissa Synkron-ports- baserade anslutningar till förmån för Ethernet lokalt/regionalt. En mikroVAX-2 kan ha två Ethnernet transceivrar, enda restriktionen verkar vara att man bara kan tala LAT med den ena och i denna applikation är det ingen nakdel. Om detta fortfarande är ett problem kan en lösning uppnås genom att man skaffar en minimiconfigurerad LSI-11 med en ethernet port och en synkron- port, som ansluts mot befintlig router. Detta bör vara adekvat för funktionen. Den erfarenhet som hittills finns vad gäller Bridge- och CISCO-routers DECnet- funktionalitet gör att dessa bör udvikas. För IP kan befintliga maskiner som agerar IP-routers anslutas på motsvaraden sätt som ovan. De regioner som inte kan utpeka någon lämplig maskin bör få en lämplig router, typ CISCO eller BRIDGE. Kontrakt bör slutas om att deras funktion som routers garanteras. För IP trafiken registrerar man lämpligen Rikstampen som ett klass C nätverk så kan man enkelt konfigurera rotrarna som 'gateways'. FÖRDELAR Rikstampen (och de förhållandevis långsamma bryggorna) avlastas från all trafik som inte är 'nyttotrafik', Broadcasts, MOP, LAT etc. Möjlighet finns att ha krypterad trafik på rikstampen, då man bör kryptera hela paktet inklusive protokolltyp. Detta torde vara intressant av säkerhestskäl för trafik till/från ev superdatorer. Nätet kräver mycket liten central administration. Full frihet finns att enkelt addera protokoll, eller ansluta nya segment (men lokala routers) till nätet. Nätet behöver inte vara stjärnformigt, utan kan anpassas till kostnads effektivitet/trafikbelastning. MANAGEMENTFRÅGOR För såväl IP som DECnet bör en toppnivå NetworkInformationCenter, NIC-maskin upprättas. Dess uppgift är att kunna leverera aktuella nodtabeller till lokal/ regional router. Figur: Lokalt Ethernet ------------------------------ ! ! ! ----------- ----------- ! DECnet- ! ! ! IP-router ! ! router ! ! ! ----------- ! !----------- ! E v för!andra protokoll !-----------------! ! DELNI el likn ! !-----------------! ! ! ----------- ! Fj brygga ! ! ! ! ! ------------- ! 64 kBPS -linje eller 2.048 Mbit mellan trafiktäta orter. -------
(Text 733969)
(Text 735371) 87-11-16 17.01 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1441> Extra kopia: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1840> För kännedom: Jan Bjurström FMV <270> -- Mottaget: 87-11-17 08.43 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 87-11-16 17.13 För kännedom: Uno Staver FMV <144> -- Mottaget: 88-02-10 12.38 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 87-11-16 17.13 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <835> -- Mottaget: 87-11-24 11.44 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-16 21.14 För kännedom: Johan Martin-Löf Televerket <118> -- Mottaget: 87-12-18 20.20 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-16 21.14 Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 6 andra personer. Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 ISODE är ett kraftfullt generellt verktyg för utveckling av OSI- applikationer, inkluderande ASN-1-kompilator. Hans Eriksson på SICS har kompetens på ISODE i Sverige. Steve Kille håller på att utveckla ett X.400-system baserat på ISODE. Tyskland är på väg mot att bara ha en enda EARN-nod, som utgör brygga från EARN till DFN. Från Korea till Japan är det 1000 km, och till USA 10000 km. Men en fast linje kostar ungefär lika mycket till Japan som till USA, och då trafiken mest är till USA, är det mest effektivt att låta trafiken mellan Korea och Japan gå via USA. Det var en lång diskussion om volymavgifter. Alla verkade motståndare till volymavgifter, annat än om dessa avgifter ger lägre totalkostnad än fasta linjer. Volymavgifter ovanpå avgifter för fasta linjer bör inte accepteras. De enda länder som idag kräver volymavgifter i Europa är Tyskland och Belgien, och man konfigurerar därför de akademiska näten för att undvika dessa länder. EARN skall bygga ut kapaciteten med högre hastighet och generella paketnättjänster. Digital ger stort ekonomiskt stöd för dessa. De gamla linjerna, som IBM tidigare betalat, får däremot EARN- medlemmarna nu börja betala själva för. Som jämförelse: De totala, dolda kostnderna för ett universitets anslutning till NSFNET är av storleksordningen 150 000 dollar/år. EARN-EUNET överväger samarbeta och dela fasta linjer mellan länderna för att minska kostnaderna. Kan det leda till ökat samarbete även på andra områden? En arbetsgrupp anser att en gateway mellan TCP-IP-s FTP och X.25-s blue book och FTAM bör vara placerad i USA i NSFNET. Detta då man därmed även kan ta emot uppringda inkommande X.25-samtal via de publika X.25-näten från länder som inte kan nå USA på annat sätt. Då dock alltfler europeiska länder verkar komma att skaffa egna fasta linjer till USA, bortfaller kanske detta problem, och det mesta talar för att det är mest praktiskt, i alla falli början, att köra IP på dessa fasta linjer till USA. Goda möjligheter finns att få koppla en sådan fast linje från Skandinavien till USA direkt till NSFNET vid t.ex. den av NSFNET- s huvudnoder som befinner sig i Princeton. Hopkoppling av Ethernet via bryggor kan ske på nivå 2 eller över nivå 2. Bryggor på nivå 2 kan ge belastningsproblem (och ger det också erfarenhetsmässigt berättade folk vi träffade på konferensen). Bryggor på nivå 3 finns numera att få för bara TCP/IP (ca 6000 dollar?) eller både TCP/IP och DECNET (ca 12000 dollar?). BITNET i USA kommer att använda ETHERNET och TCP/IP- bryggor av fabrikat SISCO istället för dagens RSCS-nät. Detta innebär att BITNET-datorer i framtiden bör ha ETHERNET- anslutning. Gamla RSCS kommer dock att finnas kvar i lång tid för de som inte vill konvertera. Lång diskussion om OSI migration. Typisk USA-ståndpunkt: Vi har väl fungerande TCP/IP med god funktionalitet och standardiserade applikationer (filöverföring, brev, virtuell terminal). Produkter finns för nästan alla datorer. När kommer detta för OSI/X.25? ISO lovar att OSI skall komma, men produkterna dröjer och dröjer. Typisk OSI-Europee: Övergången måste ske gradvis. Vi måste göra ett program som tillåter gradvis övergång, med god tillgång till bryggor på hög och låg nivå så att nya och gamla system kan fungera tillsammans under en övergångstid. Exempel på övergångsmetod för brev: (1) RFC-brev via TCP/IP (startpunkten) (2) Byt TCP mot TP4, men behåll RFC-brev och IP (3) Byt RFC-brev mot X.400, men behåll IP (4) Byt IP mot X.25 -> Full OSI Anmärkning: Med det kraftfulla verktyget ISODE för utveckling av OSI-applikationer kan man köra OSI ovanpå antingen X.25 eller IP. USA-företrädare: Exempel på problem: National Bureau of Standards Library har utvecklat ett system för att komma åt deras biblioteks-databaser baserat på OSI och TP2. Eftersom ingen annan valt implementera TP2 kan ingen använda deras protokoll. Men visst följer de OSI! Det var bara 7 personer i OSI transition-gruppen. Den mest populära gruppen var den som planerade uppbyggnad av ett "globalt" universitetsnät baserat på fasta 64 kbs-linjer. Planer finns på sådana linjer till USA från bl.a. Frankrike, England, Tyskland, CERN och Skandinavien. Men skall det bli X.25 eller TCP/IP på linjerna? Tips till Europa: När vi får satteliter för direktsändning av TV- program till hemmen, kan vi lägga in utsändning av USENET news och liknande i sidband. Låg merkostnad. Enkla markstationer kan ta emot USENET news och andra populära distributionslistor överallt. Vi slipper belasta dyra markkablar med att sända ut samma information till alla! MFE-net är ett amerikanskt nät för energiforskning. Baserat på många fasta 64 kbps-linjer i USA och även fasta linjer till Tyskland och Cern planeras. Eget protokoll, varken TCP/IP eller X.25. NSFNET: Stort amerikanskt nät baserat på 6 huvudnoder, förenade med 64 kbps-linjer och långsammare fasta linjer till övriga delar av USA. Håller på att ta över från CSNET och ARPANET som det stora amerikanska forskningsnätet. Man förutser att man inom några få år vill ha 50 megabps eller mer (bildöverföring, fjärrvisning av grafik m.m.). Många U-landsföreträdare på denna konferens. Vi fick höra föredrag om begynnande nät i Indonesien, Costa Rica, Chile, Mexico, Korea m.m. Vanligen UUCP eller BITNET. Kina har fått sin första CSNET-anslutning. Lång och mödosam process. Ett universitet i Tyskland hjälpte dem: Ordnade dator, hittade en existerande sattelitlänk Italien-Peking som kunde användas, installerade datorn i Peking och fick det hela att fungera. Under konferensen hade man en speciell arbetsgrupp för att diskutera u-ländernas problem med att bygga upp nät. "OSI is a hoax", hävdade en person vid diskussionen på onsdagen. OSI har inte lyckats skapa en situation där alla kan kommunicera med varandra, som syftet var, utan man har skapat en värld av bubblor som bara kan kommunicera inom en bubbla. Detta beror bl.a. på inprecisa standarder, som kan tolkas olika. Det finns ingen allmänt accepterad metod för att tala om för andra hur de kan kommunicera med mig, eller för att formattera data jag vill sända till andra så att de säkert kan ta emot dessa data. TCP/IP-näten har löst dessa problem. Men de har andra problem. De saknar bra metoder för debitering och för access-kontroll. Nästa år kommer mötet Academic Network Cooperation att hållas i troligen i Israel i anslutning till ICCC-konferensen där, möjligen i Australien. Kommunikation angående konferensen i Israel kan från 23 november sändas till net88@taunivm.bitnet. Vill vi ha internationella förbindelser av gigabit/sekund- hastighet i framtiden, frågades sedan. Det skulle t.ex. tillåta en användare att bläddra i ett grafiskt bibliotek på dator på annan ort. Man talade lite om användning av akademiska datornät för realtid. Men dagens paket-nätsteknik är ej lämpad för realtid. I realtid gör det inte så mycket om några bitar ibland försvinner eller blir förvanskade, däremot är det mycket viktigt att saker kommer fram i rätt tid. Och vår traditionella paket-näts-teknik är inte alls gjord för detta. Någon nämnde, om jag fattade det rätt, att den i VAX/VMS inbyggda PAD-en utnyttjar paketnät mycket ineffektivt, ofta bara ett tecken/paket, men jag fattade inte helt vilket slag av nät det gällde eller när.
(Text 735371) (5 kommentarer)
(Text 735456) 87-11-16 18.48 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1442> Extra kopia: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1841> Kommentar till: (Text 735371) av Jacob Palme QZ <1> Kommentar till: (Text 735453) av Jacob Palme QZ <2> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-11-18 21.24 Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 Inlägg 735453 innehåller även information som jag snappade upp vid konferensen i USA.
(Text 735456) (1 kommentar)
(Text 735464) 87-11-16 18.54 Matts Kallioniemi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1443> Kommentar till: (Text 735371) av Jacob Palme QZ <2> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <836> -- Mottaget: 87-11-24 11.47 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-16 21.15 Markerad av någon. Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 Apropå VAX/VMS och PSIPAD så gäller att om man kör från en VAX till en annan så sköts all teckenhantering av fjärrdatan, dvs det blir inte ett utan *två* paket-sändningar per skrivet tecken.
(Text 735464)
(Text 736674) 87-11-18 21.43 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: DATAPAK erfarenhetsutbyte <445> Extra kopia: Telemonopolet (för och emot) <862> Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1444> Kommentar till: (Text 735371) av Jacob Palme QZ <3> För kännedom: Bertil Thorngren <2606> -- Mottaget: 87-12-18 22.22 Sändare: Johan Martin-Löf Televerket -- Sänt: 87-12-18 22.01 Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 Beträffande fasta linjer kontra växlade (med volymsberoende taxor) Jag skulle vilja se en taxepolitik som kunde förena det goda från båda områdena: fasta linjer - relativt låg taxa, oberoende av användningsvolymen växlade linjer - mycket större konnektivitet, bättre totalutnyttjande av totala nätet. Och vad jag kan se så skulle det kunna ordnas: man "beställer" en viss volym för en längre tidsperiod (1 år) och betalar för det en taxa som motsvarar något som ligger en bit över nuvarande fasta-linje- anternativ. Utöver denna volym inträder en marginaltaxa som kan sättas något lägre ändå, men som inte är garanterad (first come - first serviced). Detta skulle ge nätverksleverantören (t ex Televerket) en mycket bättre planerings- och budgeteringssituation vilket i sin tur bör kunna motivera de lägre taxorna (jämfört med dagens)! Man kommer givetvis aldrig ifrån kostnaderna för själva växlarna: med fasta linjer får kunden själv stå för diverse växlingsoperationer. Personligen kan jag inte annat än instämma i kören som sjunger om de oproportionerligt höga DATAPAK-taxorna.
(Text 736674) (2 kommentarer)
(Text 738532) 87-11-22 18.30 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1445> Kommentar till: (Text 730413) <1> Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. Ja, de flesta nätprotokollen går att simulera ovanpå de andra på ett eller annat sätt. Men det löser ju inte problemen med att man har många olika blandade protokoll. I ett Ethernet kan man ju köra flera olika protokoll blandat. Det innebär att en gateway mellan två Ethernet kan överföra t.ex. både TCP/IP-paket och DECNET-paket. En gateway kan även släppa igenom alla paket, men det är farligt för stora nät, det kan ge överbelastningsproblem.
(Text 738532) (2 kommentarer)
(Text 738536) 87-11-22 18.40 Jacob Palme QZ Mottagare: DATAPAK erfarenhetsutbyte <447> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1446> Kommentar till: (Text 736674) av Tommy Ericson KOMunity <2> För kännedom: Bertil Thorngren <2607> -- Mottaget: 87-12-18 22.22 Sändare: Johan Martin-Löf Televerket -- Sänt: 87-12-18 22.03 Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 I USA är det numera så att det finns många konkurrerande bolag för fjärrtrafik, vilket sänkt taxorna kraftigt för fjärrtrafiken. Detta innebär att om du vill ha en fast linje från punkt A till punkt B, så behöver du dels en fast linje från A till närmaste fjärrtrafiknod, och så en från B till för B närmaste fjärrtrafiknod, och så en linje mellan de två fjärrtrafiknoderna. Linjen mellan de två fjärrtrafiknoderna blir då allt billigare, och i stället stiger priserna för linjerna från slutanvändarna till närmaste fjärrtrafiknod, alltså en kort lokal stump som blir mycket dyr. Detta då denna linje tillhandahålls av de lokala telefonbolagen som inte har lika mycket konkurrens. Men nu börjar konkurrens dyka upp även där. T.ex. börjar kabel-TV-bolag, el-bolag och andra som ägnar sig åt kabeldragning att erbjuda sådana linjer till lägre priser än de lokala telefonbolagen.
(Text 738536) (1 kommentar)
(Text 738577) 87-11-22 19.38 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1447> För kännedom: Jan Bjurström FMV <287> -- Mottaget: 87-12-01 23.06 För kännedom: Uno Staver FMV <145> -- Mottaget: 88-02-10 12.39 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <838> -- Mottaget: 87-11-24 11.48 För kännedom: Johan Martin-Löf Televerket <119> -- Mottaget: 87-12-18 20.24 Kommentar till: (Text 735371) av Jacob Palme QZ <4> För kännedom: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1842> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-12-03 02.34 Markerad av 2 personer. Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 När det gäller OSI migration förstår jag inte varför man blandar ihop "X.25" och "Full OSI". Enda anledningen till att man skulle vilja ha X.25 i detta fall är väl om man avser att kommunisera e n b a r t via paketnät. I övrigt borde "Full OSI" i detta fall kunna tillgodoses genom att man byter dagens IP mot "ISOs IP" definierat av ISO 8473 (Connectionless Network). Detta protokoll kan användas antingen över X.25-nät eller över lämplig variant av HDLC på fasta eller kretskopplade förbindelser. I de senare fallen tillför X.25 enbart overhead som antingen ökar kravet på processorkapacitet eller ger sämre prestanda. Multiplexering end-to-end i fallet med fasta eller kretskopplade förbindelser tillfredställs antingen genom att man använder adressfältet på skikt 2 i HDLC och sätter upp flera parallella länkförbindelse eller genom att man multiplexerar med hjälp av TP4 på transportskiktet. En ny typ av "pakettjänst" som bygger på "Frame switching (relaying)" med hjälp av adressfältet i HDLC LAP-D diskuteras sedan några år i CCITT i samband med ISDN. Denna tjänst beräknas komma att få betydligt förbättrade pris/prestanda jämfört med dagens X.25 nät.
(Text 738577) (1 kommentar)
(Text 738650) 87-11-22 21.05 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1448> För kännedom: Jan Bjurström FMV <288> -- Mottaget: 87-12-01 23.07 För kännedom: Uno Staver FMV <146> -- Mottaget: 88-02-10 12.39 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <839> -- Mottaget: 87-11-24 11.49 För kännedom: Johan Martin-Löf Televerket <120> -- Mottaget: 87-12-18 20.26 Kommentar till: (Text 738577) av Bernt Allonen TVT <1> För kännedom: Nät (både) datornät (och) terminalnät <1843> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-12-03 02.34 Markerad av någon. Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 PS Om man använder ISOs variant av TCP/IP dvs TP4/IS8473 för "Full OSI" kommunikation behöver man inte heller bekymra sig för vilken variant av X.25 som man själv eller näten stödjer. Det går t.ex lika bra med 1980 års version som "Blue Book".
(Text 738650)
(Text 738951) 87-11-23 16.08 Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1449> Kommentar till: (Text 738532) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. Jag tror inte Peter försöker argumentera med Dig. Han försöker bara förklara hur det hänger ihop.
(Text 738951)
(Text 739018) 87-11-23 18.44 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1450> Kommentar till: (Text 738532) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. Sakfel bara, man kan inte ha EN gateway hårdvara som gör både TCP/IP och DECNET. Då det i DECnet fallet görs en massa special i routrar mellan areor och DECnet saknar ARP hantering. Alla ethernet adresser är hårdlödda. Men med två routrar är det bara att åka. Man vill ha routrar för TCP/IP lokalt placerade av ett flertal orsaker, en tung är att man med en central router/resp passiv brygga, kommer att fylla 40% av en 64K länk med alla broadcasts som finns på KTH's ethernet.
(Text 739018) (2 kommentarer)
(Text 739629)
(Text 742192) 87-11-29 12.21 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1452> Kommentar till: (Text 739018) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. Vid konferensen i USA som jag deltog i påstod dom att det numera fanns routrar att köpa som klarade både DECNET och IP i samma router.
(Text 742192) (1 kommentar)
(Text 742193) 87-11-29 12.26 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1453> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <187> Markerad av någon. Ärende: ETHERNET på SEARN? Har man diskuterat möjligheten att installera ETHERNET på SEARN, så att trafik från EARN/BITNET kan nå ett svenskt IP-nät utan att behöva gå via en DEC-dator (BRAGE). Vad är för- och nackdelar med det? Jag vet att en nackdel, när det gäller MAIL, är att SEARN-s MAILER är mindre sofistikerad än PMDF. En tredje möjlighet för mail är att den går via UREP från SEARN till en UNIX-dator. Fördel med det jämfört med en VMS-dator som BRAGE idag är att för stora brevmängder är de växelprogramvaror som finns för UNIX (SENDMAIL eller MMDF 2) effektivare än PMDF. Men även om man installerar ETHERNET på SEARN behöver ju inte all trafik gå den vägen. Om kostnaden är rimlig, så öppnar det ju en möjlighet som kan utnyttjas av dem som har behov av det.
(Text 742193) (1 kommentar)
(Text 742419) 87-11-29 21.10 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1454> Kommentar till: (Text 742192) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Information om NORDUNET/X.EARN. Man kan göra en sådan genom att köra TCP/IP under VMS på de befintliga routrarna. Att ha DECnet router från 3-dje parts leverantör tror jag inte på.
(Text 742419)
(Text 742559) 87-11-30 09.13 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1455> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <192> Kommentar till: (Text 742193) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: ETHERNET på SEARN? Inget har diskuterats för SEARN än så länge i detalj. Flera möjligheter kan ses. EARN kommer att vid sitt tekniska möte idag och imorgon ta beslut om införande av domän-adressering för MAIL på en enkel nivå. Varje land ombeds sätta upp en domän .SE eller motsvarande för att på landsnoden kunna ta emot domän-typ av adresser. Man kan därefter se till att MAIL antingen helt rejectas eller vidareförs till andra noder bakom denna beroende av hur MAIL:er tabellerna i SEARN i vårt fall ser ut. Bäst är troligen som du nämner att vidareföra dem till en MAIL-gateway som har större funktionalitet. Problemen växer dock snabbt med att ha flera nät med samma typer av adresser utan att ha domän-serverfunktion samt en rimlig inre routing mellan näten.
(Text 742559) (1 kommentar)
(Text 742572) 87-11-30 09.37 -Mats Ohlin Fst Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1456> Kommentar till: (Text 724795) <2> Ärende: Aktuellt förslag för hopkoppling av universitets-Ethernet Jag har hört lösa rykten om att universiteten skall knytas ihop med SNA (!). Någon som vet om detta har någon substans och varifrån dessa ide'er kommer?
(Text 742572) (1 kommentar)
(Text 742579) 87-11-30 09.51 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1457> Kommentar till: (Text 742572) av -Mats Ohlin Fst <1> För kännedom: Johan Martin-Löf Televerket <123> -- Mottaget: 87-12-18 20.28 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 87-11-30 21.07 Ärende: Aktuellt förslag för hopkoppling av universitets-Ethernet Mja, jag hoppas och hoppas att detta inte är aktuellt längre. SUNET-styrgrupp beslöt att inte anta aktuell offert från IBM på att upprätta ett parallellt SNA-nät över X.25. Tyvärr innebär OSI a la IBM att man för "SNA på köpet". Det är i o f s förklarligt då management-delarna i OSI enbart är på diskussions-stadiet. Management krävs för främst industri- och andra mera strikta miljöer vilket är vad IBM siktar emot. För universitets-sidan är detta att IDAG vifta med ett rött skynke på det relativt hierarkiska sätt osm dessa representeras IDAG i NETVIEW-konceptet mm. SNA är minst lika svårt att adressera på nätnivå som DECnet med dess nodnummer så det var skönt att vi kunde undvika detta just nu. EARN internationellt kan dick komma att få SNA-funktioner (SNI) i den s k back-bone:n. Det är enda sättet att öka bandbredden med bibehållen funktionalitet (RSCS). Detta planeras nu att införas på vissa sträckor. USA/NYC till Montpellier samt Bonn - Montpellier med 56/64 kBIT-förbindelser samt ev flera.
(Text 742579) (1 kommentar)
(Text 742580) 87-11-30 09.56 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1458> För kännedom: Jan Bjurström FMV <300> -- Mottaget: 87-12-01 23.13 För kännedom: Uno Staver FMV <147> -- Mottaget: 88-02-10 12.39 För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <852> -- Mottaget: 87-12-29 15.05 För kännedom: Johan Martin-Löf Televerket <122> -- Mottaget: 87-12-18 20.27 Kommentar till: (Text 735371) av Jacob Palme QZ <5> Ärende: Anteckningar från International Academic Network Workshop 1987 Vad som också hände var att det bildades en än så länge informell koordineringsgrupp mellan US och Europa med ett antal "medlemmar" som RARE, NSFnet, BITNET/CSnet, EARN och EUnet. NACC tror jag gruppen kom att benämnas. De skall bl a ha som ämne att koordinera US-Europa-förbindelser så att desa placeras optimalt och kan utnyttjas på bästa sätt.
(Text 742580)
(Text 743070) 87-11-30 22.33 Matts Kallioniemi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1459> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <195> Kommentar till: (Text 742559) av Mats Brunell NORDUNET/SICS <1> Ärende: ETHERNET på SEARN? Du kan inte registrera .SE för SEARN om du inte accepterar hela domänen. Folk måste ju veta vart dom per default ska skicka .SE, och att skicka det till MCVAX istället bara när SEARN returnerar felkod håller inte!
(Text 743070) (2 kommentarer)
(Text 743298) 87-12-01 10.04 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1460> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <198> Kommentar till: (Text 743070) av Matts Kallioniemi <1> Ärende: ETHERNET på SEARN? Du har så rätt så, men i de länder man inte har EUnet mm så kan det vara en lösning. För Sveriges del borde SEARN:s MAIL-tabeller lämpligen peka på en intelligentare MAIL-gateway med samtliga MAIL-nät under .SE på som domän- och namesserver antingeni form av smart-nod eller mer sofistikerad.
(Text 743298)
(Text 744638) 87-12-03 10.50 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1461> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <207> Kommentar till: (Text 743070) av Matts Kallioniemi <2> Ärende: Växel för .SE-domänen Det är inget som säger att en enda växel skall ta emot alla inkommande brev till ".SE" från alla avsändare. Man kan tänka sig att brev till ".SE" från UUCP når annan växel än brev till ".SE" för EARN till exempel. Dock kan kostnaden bli högre om man måste ha väldigt många olika växlar. Alla växlarna bör ju kunna klara av att routa inkommande brev till alla datorer inom det akademiska ".SE"-nätet. Ännu ett problem kan uppstå när det även dyker upp komersiella ".SE"-noder. Skall vi routa de breven till Televerkets ".SE"-MTA. Men det problemet kan vi kanske vänta med att utreda tills det dyker upp.
(Text 744638) (2 kommentarer)
(Text 744743) 87-12-03 14.33 Matts Kallioniemi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1462> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <208> Kommentar till: (Text 744638) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Växel för .SE-domänen På vilket sätt menar du att EUnet, som ensamma (nåja..) har registrerat .SE hos SRI-NIC, inte är kommersiella redan idag?
(Text 744743) (1 kommentar)
(Text 745450) 87-12-04 17.35 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1463> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <211> Kommentar till: (Text 744743) av Matts Kallioniemi <1> Ärende: Växel för .SE-domänen Jag formulerade mig oklart, jag menade komersiella X.400-system.
(Text 745450)
(Text 745790) 87-12-05 15.23 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1464> Mottagare: Meddelandenät i Sverige <213> Kommentar till: (Text 744638) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Växel för .SE-domänen QZ är just ett exempel på en sådan KOMERCIELL nod vi inte vill ha.
(Text 745790) (1 kommentar)
(Text 746037) 87-12-06 11.21 Jacob Palme QZ Mottagare: Taxor på Oden. <97> Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1465> Extra kopia: Meddelandenät i Sverige <214> Kommentar till: (Text 745790) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Växel för .SE-domänen Jag antar att du med kommersiell menar att QZ tar betalt för användning. Jag vet att du har mycket bestämda åsikter om detta. Detta är något som är värt att diskutera, jag föreslår att vi diskuterar detta i KOM-mötet "Taxor på Oden". Se kommentar till detta inlägg.
(Text 746037) (1 kommentar)
(Text 746134) 87-12-06 14.16 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1466> Markerad av 2 personer. Ärende: IP routers Nedan följer utdrag ur ett brev som Birgitta Carlson fått och jag fått ta del av, som innehåller en del information som kan vara av betydelse för vår planering av SUNET. Brevets författare var liksom jag och Björn Carlson med på Academic Network- konferensen i Princeton för en månad sedan. (289969) 87-11-19 19.51 /40 lines/ @TUT.FI: jh ((Juha Heinänen)) Receiver: Birgitta Carlson QZ <4388> -- Received: 87-11-26 10.54 Subject: routers etc. ------------------------------------------------------------ %Original date: Wed, 18 Nov 87 14:22:51 +0200 %TF: E61881.MAI %FROM: jh%tut.fi@fingate.bitnet (Juha Heinänen) I met last week several people who provide services in ARPAnet, NSFnet and BITNET. When I asked about IP routers the general consensus was that at present two companies, CISCO and Proteon, have the best products. The others, including Bridge and UB, have still "long way to go". Bridge experience was based on their GS/3 product which most likely uses the same routing strategies as their new X.25 router. NSFNet using CISCO when bying new routers. BITNET is soon signing a contract with CISCO which means in the long run several hundreds of routers. One reason for BITNET to chose CISCO instead of Protoen was CISCO's more sophistigated routing algoritms. It is, for example, possible to make CISCO route packets using different connections based on the high level protocol type (eg. use different connections for Telnet and FTP). When I asked about the size of CISCO they said that currently it is small but we'll help them to become bigger. So, if those two networks can trust CISCO I don't see any reason why we coudn't. About CISCO's DECnet routing: it is currently supported only on leased line and Etherhet connections. X.25 connections can use IP only but that is likely to change in the future. A satellite connection from Scandinavia to NSFNet can be implemented using CISCO routers without any other hardware.
(Text 746134)
(Text 746866) 87-12-07 22.22 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1467> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 87-12-08 18.41 Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Varför kör man enkelriktad trafik via ethernet, dvs trafiken går i ena fallet via RTR08A men inte i det andra. Det är säkert nån test av kommande superkom funktioner som pågår, men jag kan inte riktigt se vitsen. NETPTH>oden=freja ÄRouting path from FREJA (8.46) to ODEN (8.1)Å From Via Back Thru Cost Hops FREJA (8.46) =>NI-0-0 / QNA-0 <= RTR08A (8.99) 1 1 RTR08A (8.99) =>QNA-0 / UNA-0 <= BRAGE (8.102) 14 2 BRAGE (8.102) =>DMC-0 / DDP-34-2<= ODEN (8.1) 10 1 NETPTH>freja=oden ÄRouting path from ODEN (8.1) to FREJA (8.46)Å From Via Back Thru Cost Hops ODEN (8.1) =>DDP-34-2 / DMC-0 <= BRAGE (8.102) 8 2 BRAGE (8.102) =>UNA-0 / NI-0-0 <= FREJA (8.46) 3 1 ncp>tell freja:: show k cir Request # 18; Show Known Circuits Summary Completed Circuit State Loopback Adjacent Name Node NI-0-0 On 8.99 (RTR08A) ncp>tell brage:: sh k cir Request # 19; Show Known Circuits Summary Completed Circuit State Loopback Adjacent Name Node DMC-0 On 8.1 (ODEN) UNA-0 On 8.99 (RTR08A) UNA-0 8.46 (FREJA)
(Text 746866) (1 kommentar)
(Text 746930) 87-12-08 00.42 Björn Carlsson QZ Kommentar till: (Text 746866) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1468> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 87-12-08 18.41 Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Om du hade gjort Show Executor Characteristics oxå så hade du sett orsaken. Freja är uppsatt som en Nonrouting node. Endnode alltså. Freja utser då en router på ethernetet åt sig. I det här fallet RTR08A och låter den sköta routing. BRAGE däremot är uppsatt som Routing. D.v.s. den vet var Freja et.c. finns. (Det syns ju oxå vid Show Known Circuits).
(Text 746930) (1 kommentar)
(Text 746936) 87-12-08 00.57 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Kommentar till: (Text 746930) av Björn Carlsson QZ <1> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1469> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 87-12-08 18.41 Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Jo visst, men vad är vitsen med att ha den som endnode? Det blir ju bara extra belastning på RTR08A för trafik internt på l89 och jag kan inte inse vad det skall var bra för. (om nu inte freja bestämmer sig för att någon annan nod skall vara router åt den.)
(Text 746936) (1 kommentar)
(Text 746939) 87-12-08 01.30 Björn Carlsson QZ Kommentar till: (Text 746936) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1470> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 87-12-08 18.42 Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Att just RTR08A ska vara router för Freja kan ju diskuteras, men man kan ju anta att mycket trafik ändå går just över RTR08A eftersom det sitter mycket anslutningar där. Annars så är det så att det minskar belastningen på maskinen om man sätter upp den som Endnode på ethernetet, och man behöver knappast mer än en DECnet-router på ett ethernet-segment. Man slipper en massa router-paket i tid och otid på nätet.
(Text 746939) (1 kommentar)
(Text 747380) 87-12-08 22.02 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1471> Kommentar till: (Text 746939) av Björn Carlsson QZ <1> Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Men du har ju redan paketen till brage med routing info i på ethernetet. Det är ju enkelt att kortsluta koden i router då man enkelt kan räkna ut den fysiska ethernet adressen till en DECnet nod.
(Text 747380) (1 kommentar)
(Text 747636) 87-12-09 13.07 Lennart Börjeson KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1472> Kommentar till: (Text 747380) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom En VMS endnode gör så; den frågar routern en gång när en länk ska upprättas och använder sen den ethernetadress den fått från routern direkt. Obs att detta görs varje gång en länk ska kopplas upp.
(Text 747636) (1 kommentar)
(Text 747656) 87-12-09 13.42 Björn Carlsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1473> Kommentar till: (Text 747636) av Lennart Börjeson KTH <1> Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Jag antar att en Tops-20 endnode gör likadant. NETPTH luras kanske av rådfrågandet av routern.
(Text 747656) (1 kommentar)
(Text 747662) 87-12-09 13.45 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1474> Kommentar till: (Text 747656) av Björn Carlsson QZ <1> Ärende: Här är en sak ni kanske skall tänka på i Superkom Det kan man kolla genom att sätta upp en förbindelse (från rätt håll) och titta till vila noder man har logiska länkar. Jag tror inte Netpth låter sig luras, men det är lite luddigt hur det egentli- gen går till. Skall kolla.
(Text 747662)
(Text 748743) 87-12-11 11.43 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1475> Markerad av 2 personer. Ärende: WISCVM ändras till INTERBIT som brygga INTERNET-BITNET WISCVM upphör 15 december som brygga mellan INTERNET (=ARPANET, NSFNET m.m.) och BITNET. Istället bör brev som skall över gatewayen sändas: Från EARN/BITNET till SMTP@INTERBIT Från INTERNET till CUNYVM.CUNY.EDU Anmärkning: De som sänder sina brev från SUNET till INTERNET genom att sända dem till MAILER@SEARN och ange mottagarens namn i BSMTP-format som t.ex. LOCKREY@BATTELLE.ARPA eller PAP4@AI.AI.MIT.EDU behöver inte ändra någonting, då profil- tabellen för MAILER@SEARN kommer att ändras så att sådana brev sänds till INTERBIT istället för WISCVM. Den som sänder sina brev till INTERNET direkt till SMTP@WISCVM måste ändra WISCVM till INTERBIT. Utförligare information kommer i nästa inlägg i det här mötet.
(Text 748743) (1 kommentar)
(Text 748603) 87-12-11 00.18 Överföring (mot) Engelska COM För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1476> Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 87-12-11 11.43 Markerad av någon. Ärende: BITNET<->Internet gateway Original:
(Text 294861) 87-12-10 12:36 @DB0TUZ01: 181 (Frank Elsner (TUBerlin/ZRZ)) Receiver: @SEARN.BITNET: MAIL-L -- Received: 87-12-10 17:48 Receiver: @BITNIC: MAIL-L (BITNIC MAIL-L List) -- Received: 87-12-10 17:48 For information: Messages to be transferred to the Swedish COM For information: QZ selection COM production For information: POSTMASTER at QZ %Original date: Wed, 10 Dec 87 08:00 CET %TF: E12581.MAI %FROM: TUBerlin/ZRZ Frank Elsner <181@DB0TUZ01> %Sender: BITNIC MAIL-L List <MAIL-L@BITNIC> %COMMENTS: To: LIAISON@BITNIC, MAIL-L@BITNIC, FUTURE-L@BITNIC, Info-Nets@Think. % COM For all people who might have trouble with the new INTERBIT gateway between BITNET and the Internet I've compiled the following informa- tion. Hope this will help :- -Frank ------------------------------------------------------------------------- BITNEWS...11/20/87....Announcement from the BITNET Board of Trustees suggested place for further discussion: NODMGT-L@BITNIC The City University of New York, Princeton University, Cornell University, and Massachusetts Institute of Technology have each committed to provide gateway service for electronic mail between the BITNET network and the Internet. Current gateway services provided by the University of Wisconsin (WISCVM) will end on December 15, 1987. Prior to that date, at least two of the above announced gateways will be in operation in parallel with WISCVM - there will be no interruption in gateway services. Prior to a regionalization plan and significant coordination with the Internet, the most expeditious approach is to name the first few gateways thesame , namely, INTERBIT. That would mean that any gateway-destined mail that landed at any INTERBIT node would be appropriately handled. This change willbe r eflected in the December DOMAIN NAMES file which is used for MAILER generation; users need not do anything - mail will go automatically to the closest gateway. This is a transition measure necessitated by the time frame, by the complexity of more desirable solutions, and by the need to coordinate more with the Internet. Plans are to regionalize gateway service between the networks in order to balance traffic flow and increase reliability. Several other institutions are seriously considering functioning as gateways. An analysis of topologically best locations for such gateways will be conducted under the auspices of the BITNET Board of Trustees' Technical Committee; and the BITNET Network Information Center will coordinate regionalization plans and associated software modifications. (Please note reference to Internet, rather than ARPANet, and Internet's inclusion of ARPANet, NSFNet, NYSERNET and the other regional networks.) BITNET Board of Trustees BITNEWS...12/02/87...BITNET-Internet gateway changes ....contribution by Ben Yalow, Director Systems & Prog., CUNY Place for further discusion: POLICY-L As has been announced in a number of places, the Internet <-> BITNET gateway at WISCVM (WISCVM.WISC.EDU) is going away. The final date for using that gateway is Dec 15, 1987. BITNET has been working with the Internet administration to provide a set of multiple regional gateways between the two networks. Until that time when a suitable technical solution is developed, an interim solution has been put in place, effective immediately. From the BITNET side, mail should be sent to SMTP@INTERBIT. The node is currently in the tables distributed by BITNIC, and now points towards CUNYVM. At a later date, this will point to the appropriate regional gateway. The distributed DOMAIN NAMES file is being updated to point at SMTP@INTERBIT instead of SMTP@WISCVM. The updated file will be distributed as the normal distribution on Monday, Dec 7. All sites, especially those other than end nodes, should ensure that the latest tables are installed. For those on the Internet side, the first of the gateways is at CUNYVM.CUNY.EDU (CUNYVM on the BITNET side). Any mail formerly sent to user%node.BITNET@WISCVM.WISC.EDU should now be sent to user%node.BITNET@CUNYVM.CUNY.EDU. This is an interim solution until the full set of gateways is in place. At that time, notice will be sent out giving details of the new gateways. Those users on other networks who use WISCVM as a gateway to BITNET need to modify their mailer tables appropriately. The code running in the gateway is fully compatible with the code currently running at the WISCVM gateway. Any mail which worked at the WISCVM gateway will work with the CUNYVM gateway. If any problems are experienced, you may direct any discussion to POSTMASTER@CUNYVM.CUNY.EDU. Note: The node CUNYVM.CUNY.EDU on the Internet is the same as CUNYVM.BITNET. This node now has a direct connection to the Internet. Ben Yalow Director of Systems & Programming City University of New York/University Computer Center BITNET: YBMCU@CUNYVM Internet: YBMCU@CUNYVM.CUNY.EDU BITNEWS...12/03/87...Preparing for the Interbit Gateway Move ...contribution by Bill Rubin, WGRCU@CUNYVM ...for further discussion contact Bill Rubin CUNY is running the IBM TCP/IP for VM code which incorporates and improves upon the code which was running at WISCVM. If your mail was able to be delivered thru WISCVM, then it should be deliverable when sent thru CUNYVM. For the moment, mail for Bitnet users received thru the INTERBIT gateway will be delivered from user SMTP at CUNYVM. In the near future, we hope to send it thru your local MAILER, from MAILER@CUNYVM. When you send Internet mail, and your file gets shipped to node INTERBIT, here's what happens. It gets to CUNYVM, and we then pass it on to our RSCSV2 system, nodename CUNYVMV2. Using the dynamic rerouting capability of RSCSV2, we automatically reroute files destined for SMTP@INTERBIT to our local SMTP machine instead, and files for user POSTMAST@INTERBIT are forwarded to our local postmaster. Since these are the only ids which should be receiving files on node INTERBIT, no other ids are recognized, and node INTERBIT doesn't actually have to be defined to CUNYVMV2. As a result of this, if you send to an invalid userid at INTERBIT, your files will be flushed by RSCS (with a message) as if the nodename was unknown to RSCS (which it is). Therefore, please don't try to see if INTERBIT is 'up' by sending it a command or a message. It won't work, and you may get rather confused when node CUNYVMV2 reports: LINK INTERBIT IS NOT DEFINED. But this should not concern you, because if you send your mail to SMTP@INTERBIT, it will be sent to the proper id for processing. "How You Can Help" 1. Some users have addresses in their personal NAMES files of the form: user%arpanode@wiscvm.wisc.edu All people using BITNET accounts should make sure such addresses and any reference to user%node@wiscvm.wisc.edu are removed. 2. Those responsible for route tables should make certain that INTERBIT is defined in their route tables. Date: Tue, 08 Dec 87 21:27:43 EST Reply-To: Bill Rubin <WGRCU@CUNYVM> Sender: BITNIC LINKFAIL List <LINKFAIL@BITNIC> From: Bill Rubin <WGRCU@CUNYVM> Subject: INTERBIT Caution To: "Frank Elsner (TUBerlin/ZRZ)" <181@DB0TUZ01> Please be careful when updating your system tables to point to the new INTERBIT. I have seen several problems resulting from incorrect modification of tables. 1) Using INTERBIT SMTP for ALL .EDU mail. This is incorrect. Several .EDU domains have their own gateways defined in DOMAIN NAMES. Many of these are not connected to the Internet, and mail will not be able to be delivered if they are sent to INTERBIT SMTP. The complete list of gateways is included in DOMAIN NAMES, and BITNET GATES. 2) Leaving the userid of the gateway as SMTPUSER. Well over a year ago, new gateway code was installed at WISCVM, and the id of the machine running the gateway was changed to SMTP from SMTPUSER. Unfortunately, a server cleaned out SMTPUSER's reader every so often and it never complained, so users never had any incentive to change their tables. INTERBIT does not support the SMTPUSER userid, and files sent to it will be flushed. 3) Sending to INTERBIT MAILER instead of SMTP. This is not valid. Mail to INTERBIT MAILER is flushed. 4) Leaving well enough alone and staying with WISCVM. This is a particularly bad idea. WISCVM is leaving the network next week and while we will be handling its mail (to both WISCVM SMTP and SMTPUSER) for a short period of time, senders of mail thru this gateway will receive a warning message if mail is received for WISCVM, and your users will wonder why you didn't change your tables in time. Please make sure that your tables are correct. Your site's continuous gateway availability depends on it. If you are a Crosswell MAILER site, please just use the new DOMAIN NAMES file, dated December 1987. Please do not attempt to change it unless you have a particular need to do so. Thanks, Bill Rubin CUNYVM INTERBIT Postmaster
(Text 748603) (1 kommentar)
(Text 748749) 87-12-11 11.49 Jacob Palme QZ För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1477> Kommentar till: (Text 748603) av Överföring (mot) Engelska COM <1> Ärende: BITNET<->Internet gateway Anmärkning: Texten i det kommenterade inlägget finns i filen QIN:INTERBIT.PRT. Kan även sökas via QINFO, sökord GRIND eller INTERBIT.
(Text 748749)
(Text 748915) 87-12-11 17.09 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1478> Kommentar till: (Text 748743) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: WISCVM ändras till INTERBIT som brygga INTERNET-BITNET Detta är ytterligare ett exempel på behovet av en nationell MAIL-gateway, då behöver användarna INTE se ändringar i andra nät, det ändras bara i lämpliga tabeller i GATEWAY:en.
(Text 748915) (1 kommentar)
(Text 754591) 87-12-25 01.20 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1479> Extra kopia: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2482> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 87-12-25 15.02 Markerad av någon. Ärende: Är detta en VMS-DECnet bugg? Noden RTR08B (8.100) har nodnamnet KTH (8.141) definierat som alias. Om man sätter upp en förbindelse till 8.141, kommer den tillbaka med en connect confirm som 8.141, och slickar logisk kanal, när man sedan går över och skickar user-data, säger den sig heta 8.100 men man kör med samma logiska kanalnummer. Det gör att man från en VMS maskin inte kan göra sethost KTH:: utan att det hänger sig. DECnet-36 följer specen så där går det ändå då den bara kollar kanalnumren. Så här ser det ut: Phase III/IV data message, control byte: 12 Dest node: 8.141, Source node: 8.20, Visits: 0. CI, DLA: 0, SLA: 141607, Flow Control: Segment, NSP Version: 2 Segsize: 559., Connect Data Length: 17., Data: 0 27 1 0 13 120 157 154 151 164 142 171 162 175 156 40 0 ^@^W^A^@^KPolitbyrån ^@ 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.750 Input 16. bytes Circuit: DDP-22-1 2 24 40 144 40 3 50 207 303 55 14 1 2 61 2 0 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.20, Source node: 8.100, Visits: 3. CC, DLA: 141607, SLA: 6055, Flow Control: None, NSP Version: 2 Segsize: 561. User Data Length: 0. 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.750 Output 13. bytes Circuit: 0 2 215 40 24 40 0 4 55 14 207 303 0 200 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.141, Source node: 8.20, Visits: 0. DATACK, DLA: 6055, SLA: 141607, ACK: 0. 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.750 Output 15. bytes Circuit: 0 2 215 40 24 40 0 20 55 14 207 303 1 0 0 10 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.141, Source node: 8.20, Visits: 0. LNKSRV, DLA: 6055, SLA: 141607, SEGNUM: 1. 8. credits on Data sublink, no change to off flag 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.866 Input 17. bytes Circuit: DDP-22-1 2 24 40 144 40 3 20 207 303 55 14 0 200 1 0 0 0 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.20, Source node: 8.100, Visits: 3. LNKSRV, DLA: 141607, SLA: 6055, ACK: 0., SEGNUM: 1. 0. credits on Data sublink, no change to off flag 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.866 Output 13. bytes Circuit: 0 2 215 40 24 40 0 24 55 14 207 303 1 200 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.141, Source node: 8.20, Visits: 0. OTHACK, DLA: 6055, SLA: 141607, ACK: 1. 25-Dec-87:00:44:53, Uptime: 142:47:54.866 Input 13. bytes Circuit: DDP-22-1 2 24 40 144 40 3 24 207 303 55 14 1 200 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.20, Source node: 8.100, Visits: 3. OTHACK, DLA: 141607, SLA: 6055, ACK: 1. 25-Dec-87:00:44:54, Uptime: 142:47:54.900 Input 23. bytes Circuit: DDP-22-1 2 24 40 144 40 3 140 207 303 55 14 0 200 1 0 1 1 1 0 7 0 4 0 Phase III/IV data message, control byte: 2 Dest node: 8.20, Source node: 8.100, Visits: 3. BomEom, DLA: 141607, SLA: 6055, ACK: 0., SEGNUM: 1. User Data Length: 8., User Data: 1 1 1 0 7 0 4 0 ^A^A^A^@^G^@^D^@
(Text 754591) (1 kommentar)
(Text 754617) 87-12-25 13.25 Lennart Börjeson KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1480> Kommentar till: (Text 754591) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Är detta en VMS-DECnet bugg? Helt otvetydligt en bug. Vad säger specen peter: Ska den fortsätta svara som 8.141 när den en gång gjort det, eller ska den som initierat förbindelsen strunta i vad den säger sig heta när förbindelsen väl är uppe? (Jag skulle vilja lokalisera buggen.)
(Text 754617) (1 kommentar)
(Text 754650) 87-12-25 17.15 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1481> Kommentar till: (Text 754617) av Lennart Börjeson KTH <1> Ärende: Är detta en VMS-DECnet bugg? Specen säger explecit att den skall fortsötta vara 8.141, dvs det nodnummer den gjorde connect confirm som. Om man skall bry sig om nodnumret om man kollar sla/dla istället när man kopplat upp trafiken är luddigt. Men som jag tolkar det skall man inte bry sig, då nudnumret är något man klarade av på nivån under logical- links. Nån gång skall jag nog hålla seminarium på temat ...: "The difference between VMS-net and DEC-net."
(Text 754650) (1 kommentar)
(Text 755355) 87-12-29 19.33 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1482> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av någon annan. Mailing-lista om stora hopkopplade Ethernet Någon av de ansvariga för att bygga upp det här hopkopplade SUNET-nätet för alla universitets-LAN i Sverige borde kanske följa den här mailing-listan? (296527) 87-12-17 12.05 /6 lines/ Transfer (from) BITNET Receiver: NetMonth mailing list <6> ... Utdrag ... BIG-LAN@SUVM Mailing list for discussion of issues in designing and operating Campus- Size Local Area Networks, especially complex ones utilizing multiple technologies and supporting multiple protocols. Topics include repeaters, bridges, routers and gateways; how to incorporate smaller Personal-Computer type LANs into the campus-wide LAN; how to unify the mail systems, etc. This is an ideal list in which to debate the relative merits of bridges vs. routers. Archives are available through revised LISTSERV. To subscribe, send the following command to LISTSERV@SUVM via message or as the first line of a mail file: SUBSCRIBE BIG-REQ Your_full_name Coordinator: John Wobus <JMWOBUS@SUVM>
(Text 755355) (1 kommentar)
(Text 755422) 87-12-29 21.17 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1483> Kommentar till: (Text 755355) av Jacob Palme QZ <1> Mailing-lista om stora hopkopplade Ethernet Jag har prenumererat på BIG-LAN sedan länge. Annars tack!
(Text 755422) (1 kommentar)
(Text 756210) 87-12-31 17.25 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1484> Extra kopia: Roger Fredriksson QZ-VAX <1272> -- Mottaget: 88-01-02 00.32 Sändare: Sven Olofsson QZ -- Sänt: 87-12-31 17.35 Extra kopia: QZ Datakommunikation <3602> Sändare: Sven Olofsson QZ -- Sänt: 87-12-31 17.35 Ärende: RTR08A Denna maskin har vart nere ofta på senare tid, vad gör man för att komma till rätta med felet? Vad är det för fel?
(Text 756210) (1 kommentar)
(Text 756430) 88-01-02 00.33 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1485> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1274> -- Mottaget: 88-01-02 00.33 Kommentar till: (Text 756210) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: RTR08A Digital, (dvs Kjell paulsson) sade till mig att han funnit felet och åtgärdat detta.
(Text 756430) (1 kommentar)
(Text 756433) 88-01-02 01.03 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1486> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1275> -- Mottaget: 88-01-02 01.07 Kommentar till: (Text 756430) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: RTR08A Och vad var felet? Hur sker fel uppföljningen på en sådan där viktig burk?
(Text 756433) (1 kommentar)
(Text 756436) 88-01-02 01.09 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1487> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1276> -- Mottaget: 88-01-02 01.09 Kommentar till: (Text 756433) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: RTR08A Jag utgår från att uppföljningen sker kontinuerligt av Kjell (om han inte har semseter eller dyl). Jag kollar också burken dagligen och ser efter att den fungerar tillfredställande (om jag inte har semester eller dyl).
(Text 756436) (4 kommentarer)
(Text 756674) 88-01-02 22.15 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1488> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1280> -- Mottaget: 88-01-10 21.03 Kommentar till: (Text 756436) av Roger Fredriksson QZ-VAX <2> Ärende: RTR08A Finns behov av att ordna någon automatisk larmfunktion? Man kunde ju tänka sig ha ett program, som kördes på någon annan dator i nätet, och som vaknade en gång i kvarten och kollade om RTR08A var igång, och annars larmade på något hörbart sätt. T.ex. på BRAGE.
(Text 756674) (2 kommentarer)
(Text 756678) 88-01-02 22.22 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1489> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1282> -- Mottaget: 88-01-10 21.05 Kommentar till: (Text 756674) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: RTR08A En gång i tiden, hade vi en rp04 som dummade sig i tid och otid och satte UNSAFE, tände lampan för unsafe och spann ner. Jag koppla ett rälä till unsafe-lampan som tryckte på start/stopp knappen tills den slocknade, så var driven uppe igen.... Det är nog fel metod i detta fallet, man bör finna eventuella felorsaker och åtgärda dem så felet uppstår. Man sätter annars upp en dummy decnetlänk nånstans via rtr08a, och när man får link_aborted_interrupt så startar man programmet SYS:BIGBEN...
(Text 756678) (1 kommentar)
(Text 756940) 88-01-03 20.24 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1490> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1284> -- Mottaget: 88-01-10 21.05 Kommentar till: (Text 756436) av Roger Fredriksson QZ-VAX <3> För kännedom: Jan Bjurström FMV <316> -- Mottaget: 88-01-07 14.13 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-04 17.22 Ärende: RTR08A Nu är rtr08a nere igen. Köp aldrig en mikrovax2, den har mtbf mindre än 100 timmar.
(Text 756940) (3 kommentarer)
(Text 756952) 88-01-03 21.52 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1491> För kännedom: Jan Bjurström FMV <318> -- Mottaget: 88-01-07 14.13 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-04 17.24 Ärende: Vilka noder på Sunet DECnet kan tala SMTP? Jag har gjort en liten lista över de jag känner till, finns det fler? Sunet DECnet noder som man kan skicka SMTP till. Nod domän objekt ---------------------------------------------------------------------- ATHENA 125/MX-Listener AURORA 125 BMC1 uu.se 125 Note 1 BRAGE qz.se 125 ELIN lne.kth.se 125 FREJA qz.se 125/MX-Listener KTH kth.se 125 Alias rtr08b KSAB ksab.se 125 KICKI stacken.kth.se 125 LINNEA liu.se 125/MX-Listener LINUS liu.se 125/MX-Listener LISBET liu.se 125/MX-Listener ODEN qzkom.qz.se 125 RTR08B kth.se 125 VERA nada.kth.se 125/MX-listener XERXES stacken.kth.se 125/MX-Listener Note 1: UU.SE noderna på gamla S1, Aida, Carmen, Nimbus nås via Athena eller Xerxes. Till från KTH.SE är oficiell gateway RTR08B::
(Text 756952) (1 kommentar)
(Text 756973) 88-01-03 22.48 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1492> Kommentar till: (Text 756940) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: RTR08A RTR08As operativsystem behöver troligen genereras med fler processer för att man ska slippa att den hänger sej. Ansvarige vid DIGITAL (Kjell Paulssen numera) kommer att vidtalas.
(Text 756973)
(Text 756992) 88-01-04 00.58 Matts Kallioniemi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1493> Kommentar till: (Text 756952) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> För kännedom: Jan Bjurström FMV <319> -- Mottaget: 88-01-07 14.14 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-04 17.24 Ärende: Vilka noder på Sunet DECnet kan tala SMTP? KSAB har du fel namn på. Domänen heter komunity.se och inte ksab.se.
(Text 756992)
(Text 757075) 88-01-04 10.51 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1494> Kommentar till: (Text 755422) av Jan Engvald LDC <1> Mailing-lista om stora hopkopplade Ethernet De nordiska EARN-användarna bör använda LISTSERV@FINHUTC om aktuella distributionslistor redan finns där.
(Text 757075)
(Text 757076) 88-01-04 10.54 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1495> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1285> -- Mottaget: 88-01-10 21.06 Kommentar till: (Text 756436) av Roger Fredriksson QZ-VAX <4> Ärende: RTR08A Normalt har DIGITAL ansvaret för att routrarna fungerar "DECnet-mässigt" med konfigurering av parametrar uppläggnig av tabeller mm. Ett antal batschjobb försöker starta om aktuella länkar om de har stannat. Exakt vad har sagts från Kjells sida att du Roger skall göra? Det är även hög tid att börja se till framtiden för driften av DECnet-delen av SUNET efter 1988, mindre än 6 månader kvar...
(Text 757076) (1 kommentar)
(Text 757170) 88-01-04 17.23 Jan Flodin FMV Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1496> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1287> -- Mottaget: 88-01-10 21.07 För kännedom: Jan Bjurström FMV <317> -- Mottaget: 88-01-07 14.13 Kommentar till: (Text 756940) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Ärende: RTR08A hur räknar du ut det? Hur många utfall har du. Signifikansnivå?
(Text 757170) (1 kommentar)
(Text 757300) 88-01-04 21.20 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1497> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1288> -- Mottaget: 88-01-10 21.07 För kännedom: Jan Bjurström FMV <320> -- Mottaget: 88-01-07 14.14 Kommentar till: (Text 757170) av Jan Flodin FMV <1> Ärende: RTR08A 3 stopp unde julhelgen, är två för mycket.
(Text 757300) (1 kommentar)
(Text 758481) 88-01-07 11.01 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1498> Kommentar till: (Text 754650) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Är detta en VMS-DECnet bugg? Bra ide'! Kontakta ordf. för Nätverk-SIGen inom DECUS.
(Text 758481)
(Text 759930) 88-01-10 21.04 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1499> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1290> -- Mottaget: 88-01-10 21.04 Kommentar till: (Text 756674) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: RTR08A Problemet blir bara aktuellt på helgerna och då hjälper det inte om man larmar.
(Text 759930)
(Text 759932) 88-01-10 21.06 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1500> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1291> -- Mottaget: 88-01-10 21.06 Kommentar till: (Text 757076) av Mats Brunell NORDUNET/SICS <1> Ärende: RTR08A Det är ingen som sagt någonting. Jag har bara sett till att routern gått så bra som möjligt.
(Text 759932)
(Text 762539) 88-01-15 20.30 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1501> Ärende: EARN-möte Date: Wed, 13 Jan 88 16:32:14 GMT From: Ann Hovenden <HOVENDEN@IRLEARN.BITNET> Subject: EARN88 Sender: EARN88 Computer Centre Directors <ERN88-CD@IRLEARN.BITNET> To: Sven Olofsson <SVENO@brage.qz.se> EARN88 Using EARN for Academic Research 18-20 April 1988 Hotel Golden Dolphin, Cesme, Izmir, Turkey (in association with the Dept. of Computer Science, Ege University) AN INTERNATIONAL CONFRERENCE FOR NETWORK USERS IN ALL DISCIPLINES Topics will include: *access to other networks using EARN *directory and name services *using databases for research *electronic mail and file transfer *the future of EARN - migration to OSI, new country members, etc. *case studies The social programme will include a tour of Ephesus, conference banquet and dance For further information: Bahar Alakent, Ann Hovenden Dept. of Computer Science, EARN, Ege University, Office of the President, Bornova, Computer Centre, Izmir, University College, Turkey. Belfield, Dublin 4, Ireland. Ph: +90-51-180 110 Ph: +353-1-693244 E mail: BILBAL@TREARN E mail: HOVENDEN@IRLEARN You are encouraged to forward this notice to anyone who may be interested in attending this important conference.
(Text 762539)
(Text 765414) 88-01-20 21.42 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1502> Ärende: Oden via Sunet/Decnet Det har sedan en tid gått att göra SET HOST ODEN (i st f BRAGE::ODEN) direkt. Dock ekades tecknen lika långsamt som tidigare (ev långsammare?). Men när jag prövar idag går det riktigt hyggligt, så här snabbt har det ALDRIG någonsin gått (ekot ligger bara 1 sekund efter, normalt är 20 sekunder). Någon ändring gjord någonstans?
(Text 765414) (1 kommentar)
(Text 765537) 88-01-21 02.28 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1503> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1315> -- Mottaget: 88-01-21 09.49 För kännedom: Jan Bjurström FMV <344> -- Mottaget: 88-01-21 11.27 Kommentar till: (Text 756940) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <3> Ärende: RTR08A Det har den inte alls, en uVAX på ett annan institution hade en uptime på 177 dygn innan den nyligen gick ner på något mystiskt.
(Text 765537) (1 kommentar)
(Text 765538) 88-01-21 02.29 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1504> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1316> -- Mottaget: 88-01-21 09.50 För kännedom: Jan Bjurström FMV <345> -- Mottaget: 88-01-21 11.28 Kommentar till: (Text 757300) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: RTR08A Vår uVAX (routern alltså) har inte visat sådana tendenser. r det hängt på lite för mycket på den lille kanske?
(Text 765538) (2 kommentarer)
(Text 765629) 88-01-21 09.50 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1505> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1318> -- Mottaget: 88-01-21 09.50 För kännedom: Jan Bjurström FMV <346> -- Mottaget: 88-01-21 11.28 Kommentar till: (Text 765537) av Lars Sjöström LIDAC <1> Ärende: RTR08A Den hade tydligen inte programvaran MRGATE?
(Text 765629)
(Text 765630) 88-01-21 09.52 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1506> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1319> -- Mottaget: 88-01-21 09.52 För kännedom: Jan Bjurström FMV <347> -- Mottaget: 88-01-21 11.28 Kommentar till: (Text 765538) av Lars Sjöström LIDAC <1> Ärende: RTR08A Använder Ni MRGATE? Vi har fått den indikationen att efter att loggfilen för MRGATE gått igång skickar den ett brev till system med ett felmeddelande, försöker mounta en disk som redan är mountad och krashar maskinen.
(Text 765630) (1 kommentar)
(Text 765633) 88-01-21 09.55 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1507> Kommentar till: (Text 765538) av Lars Sjöström LIDAC <2> Ärende: RTR08A Det var ju mängden trafik som fick processerna att ta slut. Dvs inget specifikt uVAX-problem utan en konfigurationsparameter. Fast onödigt att OS-et hänger sej vid sådan överbelastning.
(Text 765633) (1 kommentar)
(Text 765707) 88-01-21 13.00 Björn Carlsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1508> Kommentar till: (Text 765414) av Jan Engvald LDC <1> Ärende: Oden via Sunet/Decnet Njae, inte så vitt jag vet i alla fall. Kanske hos televerket?
(Text 765707)
(Text 765801) 88-01-21 16.41 Bo Kleve LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1509> Mottagare: Roger Fredriksson QZ-VAX <1324> -- Mottaget: 88-01-21 18.33 För kännedom: Jan Bjurström FMV <349> -- Mottaget: 88-01-22 14.36 Kommentar till: (Text 765630) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: RTR08A MRGATE är igång. Den används varje gång Kjell skickar brev om nya noder. Har även börjat testa programmet själv. Så det ställer inte till några problem på RTR13A. Men det är klart, maskinen har inte varit nere på en månad. Så om det har skett någon ändring som påverkar starten under den tiden, så har vi inte kunnat märka den.
(Text 765801)
(Text 766334) 88-01-22 13.59 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1510> Kommentar till: (Text 765633) av Sven Olofsson QZ <1> Ärende: RTR08A Det är ju VMS :-) :-) (Bäst att lägga på två smilgubbar...)
(Text 766334)
(Text 766510) 88-01-22 21.27 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1511> Extra kopia: Johan Lundberg TeleDelta <734> -- Mottaget: 88-01-25 09.41 Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-01-24 18.19 För kännedom: Jan Bjurström FMV <352> -- Mottaget: 88-01-29 13.19 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.14 För kännedom: Peder Swenman FFV Elektronik AB <562> -- Mottaget: 88-02-08 22.06 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.14 Markerad av: Jacob Palme QZ Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Mappning av rfc822 adress till X400. ROLL@XERXES.STACKEN.KTH.SE ! ! ! ! ! surname ! ! ! ! OU OU ORG ! C ADMD= lämnas tom PRMD= lämnas tom Detta är den mappning som jag tänker använda till KTH's mail-gateway, när man skall skicka till system som ej följer X400, (läs MRX-400) och måste ha något i endera ADMD eller PRMD fältet, kopierar man organistationen till PRMD fältet. I övrigt tänker vi följa rfc rekomendationen som finns.
(Text 766510) (3 kommentarer)
(Text 766561) 88-01-22 22.39 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1512> Kommentar till: (Text 766510) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Vad är XERXES för en "Organizational Unit"? Vad är ROLL för ett "PersonalName.Surname"? PRMD: med tanke på den autonomi som finns (men inte alltid används) inom KTH anser jag det lämpligare att låta PRMD=KTH, O=STACKEN (för inte bestämmer KTH över Stacken? ;-), OU=XERXES (under protest, det borde rätteligen mappas som DDA). Vad är tanken bakom att skippa PRMD (då det kommer att krävas av vissa system)? Göra det svårt för viss leverantör eller underlätta för interfejsning till annan programvara som inte klarar PRMD?
(Text 766561) (1 kommentar)
(Text 766572) 88-01-22 23.12 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1513> Kommentar till: (Text 766561) av Tommy Ericson KOMunity <1> För kännedom: Jan Bjurström FMV <353> -- Mottaget: 88-01-29 13.19 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.15 För kännedom: Peder Swenman FFV Elektronik AB <563> -- Mottaget: 88-02-08 22.06 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.15 Markerad av någon. Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser C ContryName, Uppenbart SE för Sverige ADMD AdministrationDomainName Här borde det stå "TVT" eller så PRMD PrivateDomainName Det har vi ingen "univeritet i se?" Då vi inte har någon ADMD i Sverige idag, måste jag ju lämna det fältet tommt. PRMD borde vara "universitetsdatornätet" eller nått sådant. Genom att inte fylla i dessa idag, slipper man ändra något om nån i framtiden hittar på nåt, då vet den som hanterar ADMD att det är en 'gammal universitetsadress' om dessa fält är tomma. O OrganisatioName Tja, organisationen står oftast före .SE i 822 och man vill ju inte förlora information, om jag tog "TOMMY@KOMUNITY.SE" och parsa bakifrån skulle du få en PRMD=komunity, och ingen organisation, mindre bra då O är obligatorisk info. OU OrginasationUnit På de flesta 822 adresser stämmer detta mycket bra, NADA.KTH.SE, LNE.KTH.SE vitsen är ju att man kan ha hur många OU man vill, och tappar inte information vid konverteringen. S PersonalName,surName Om man parsar bakifrån, och hittar "PETER-LOTHBERG@KTH.SE" kan jag ju till och med generera ett förnamn. Att jag sen heter ROLL spelar väl ingen roll. Man kan hålla på att diskutera detta i evigheter, men jag skall ha nåt som fungerar nästa månadsskifte och mitt förslag genererar giltiga x400 adresser av de flesta 822 adresser jag testat på. Man kan alltid speca "X-PRMD:kakfot" i sitt 822 brev, om man vet vad den man skall skicka till skall ha. Stacken är en kårförening under KTH's beskydd... Hur gör PORTAKOMS X400 interface, man måste ju råka ut för samma typ av problem där? Det vore lixom bra om alla gateways i Scandinavien gjorde likadannt, det finns idag redan tre olika sätt att mappa i bruk, värden över.
(Text 766572)
(Text 767105) 88-01-24 18.18 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1514> Kommentar till: (Text 766510) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Extra kopia: Johan Lundberg TeleDelta <735> -- Mottaget: 88-01-25 09.43 För kännedom: Jan Bjurström FMV <354> -- Mottaget: 88-01-29 13.20 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.16 För kännedom: Peder Swenman FFV Elektronik AB <564> -- Mottaget: 88-02-08 22.08 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-01-25 20.16 Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Jag är tveksam till att lämna ADMD och PRMD tomma, med tanke på att X.400 obligatoriskt kräver ADMD och RARE föreslagit att PRMD skall användas. För KOM i framtiden funderar vi på följande variant: Jacob.Palme@QZ.KOM.QZ.TVT.SE ! ! ! ! ! ! ! Given ! ! +-+--+ ! ! name ! ! ! ! ! Surname ! ! ADMD ! ! ! ! Organisation ! Country ! PRMD OBS alltså att PRMD blir "KOM.QZ". Detta är fullt legalt. Alternativ till ovanstående som vi också överväger är Jacob.Palme@QZ.KOM.QZ.SE Härvid kan ADMD vara antingen TVT eller en enda blank. Att ha med "TVT" i X.400-namnet men inte i RFC-namnet är tillåtet enligt RARE, men kräver att alla RFC987-bryggor har info om detta i sina tabeller. Att låta X.400.ADMD vara en blank är något som ISO har rekommenderat, och fått CCITT att gå med på i 88 års version av X.400, så det kan man nog våga sig på. Vi överväger också ev. att lagra hela namnet, t.ex. "Jacob Palme" i Surname, inte dela upp på förnamn och efternamn. Mycket tyder på att denna uppdelning kan komma att försvinna i framtiden. X.400/88 har ett alternativ, "Common name", där ingen uppdelning på för- och efternamn sker.
(Text 767105) (1 kommentar)
(Text 767474) 88-01-25 15.07 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1515> Mottagare: Johan Lundberg TeleDelta <736> -- Mottaget: 88-01-25 15.07 Kommentar till: (Text 766510) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <3> Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Vad vinner du på att ta bort PRMD? Som jag ser det verkar det som om du använder ORG = "KTH" på det sätt som PRMD var avsett för, dvs ett administrativt paraply. På ditt sätt förefaller ju Stacken att var en del av organisationen "KTH" vilket det väl inte är, eller hur.
(Text 767474) (2 kommentarer)
(Text 767546) 88-01-25 17.31 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1516> Mottagare: Johan Lundberg TeleDelta <737> -- Mottaget: 88-01-26 09.03 Kommentar till: (Text 767474) av Johan Lundberg TeleDelta <1> Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser PRMD borde vara "SVENSKA UNIVERSITET" eller något sådant. Jag vill göra 822<>x400 på ett sådant sätt att det men ett nödrop kan fungera åt båda håll. Jag kan ju inte klippa bort information hur som helst, att konvertera från 822 till x400 är kanske inte det värsta, men att göra x400 till 822, och ha chansen att få tillbaka orginal adressen.... Allt som ligger under KTH.SE hanteras av KTH, även Stacken. (Detsamma gäller ju vanlig post)
(Text 767546) (2 kommentarer)
(Text 768034) 88-01-26 12.15 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1517> Mottagare: Johan Lundberg TeleDelta <738> -- Mottaget: 88-01-26 17.14 Kommentar till: (Text 767474) av Johan Lundberg TeleDelta <2> Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Det finns ett generellt probelm med att använda både PRMD:s och ADMD:s, det MÅSTE finnas organisationer som administrerar dem. Om man renågon av dessa utan att det finns en organisation bakom så har man snarare skapat ett problem inte löst det! Dett är faktiskt fallet här i Sverige, vi har nu INGEN X.400 samororganisaerad för SUNET. Hur avser televerket göra? Flera av oss har ställt denna fråga många gånger senaste året. Detta är ju inte en tjänst utan en registreringsfunktion snarare att likna vid bil-båt-registrering.
(Text 768034) (1 kommentar)
(Text 770356) 88-01-30 10.08 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1518> Mottagare: Johan Lundberg TeleDelta <745> -- Mottaget: 88-02-01 12.31 Kommentar till: (Text 767546) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Konvertering rfc822 --> X400 atribut adresser Vissa länder har valt att ha en enda PRMD för hela sin universitets- värld, andra att ha en separat PRMD för varje universitet eller universitetsregion. Med tanke på den dåliga samordningen av sånt här i Sverige förefaller lösningen med separat PRMD för varje universitet vara den bästa lösningen. Ett skäl mot att ha många PRMD skulle vara om TeleDelta skulle ha en taxa som tar höga belopp per PRMD för anslutningar till deras framtida kommersiella MTA. Hoppas dom inte gör det.
(Text 770356)
(Text 772357) 88-02-03 11.04 Lars Wingård KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1521> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET Jag skulle vilja skicka MAIL till en japan via CSNET, från min dator, som är anknuten till SUNET/DECNET (SUNET-bis). Någon som har erfarenhet och kan ange en lämplig väg till CSNET? Enligt filen DOC:CSNET.MAP tycks Chalmers ha en dator direktansluten till CSNET, men man talar inte om vad den heter. Är det möjligen en som också hänger på SUNET/DECNET? Varför talar dokumentationen för SUNET/DECNET bara om förbindelser till EARN/BITNET respektive UUCP/USENET? Ska man gå via dessa till CSNET? Ja, det blev en hel del frågetecken som synes, och jag hoppas att en del av dem snart rätats ut till utropstecken! M v h Lasse
(Text 772357) (2 kommentarer)
(Text 772397) 88-02-03 12.44 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1522> Kommentar till: (Text 772357) av Lars Wingård KTH <1> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET Om det är en VAX du använder och ni har ngt mail-system, i stort sett vad som helst utöver VAX-MAIL, t.ex. PMDF, gMail eller EAN, så är det bara att använda domänadressen med CSNET som toppdomän och skicka iväg så sköter mailers/gateways på vägen resten och ser till att det routas rätt. Har ni inte ngt av nämnda system men JNET så att ni är med i EARN också förutom SUNET/DECnet, så kan du tillverka en BSMTP fil och skicka till närmaste mailer med send/file, mailern sköter sen resten. Har ni bara VAX-MAIL så får ni gå via ngn annan nod i SUNET och då blir det lite mer strul, men kan göras rätt lätt. Problemet är då främst formellt, inte alltid populärt på noder med gateway att andra noder lastar ner dem med sin brevtrafik. Och någon lista över "officiella" gateways till olika nät från SUNET har jag inte sett till.
(Text 772397) (1 kommentar)
(Text 772406) 88-02-03 12.59 Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1523> Kommentar till: (Text 772357) av Lars Wingård KTH <2> Markerad av någon. Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET Skicka det till KTH::"mottagare.CSNET" om Du kör på VAX/VMS, mottagare.CSNET om Du kör på TOPS-10/20 eller UNIX. (KTH:: är KTH:s mail-router, den ska veta vilken väg den ska använda.)
(Text 772406) (2 kommentarer)
(Text 772496) 88-02-03 15.37 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1524> Ärende: Bamse-DECnet Har det aldrig diskuterats en sammankoppling av de Nordiska DECneten? Inser problemen, men "because-its-there" i Sverige, Norge och Finland åtminstone, jätteDECnet fungerar på andra ställen och, hmm, Nordiskt teknologiår 88.. Frågan varit uppe?
(Text 772496) (2 kommentarer)
(Text 772497) 88-02-03 15.39 Lars Wingård KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1525> Kommentar till: (Text 772397) av <1> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET Jo, det är det senare som är fallet, dvs vi har bara VAX-mail. Jag misstänkte att det var på det sättet att det inte fanns officiella "gateways" till annat än EARN och UUCP, men vad jag efterfrågar är alltså egentligen den "inofficiella" rutten via någon (några) lämplig(a) dator(er), från SUNET/DECNET till CSNET. (Fast man kan ju tänka sig att gå via en mer officiell "gateway" till t ex EARN/BITNET och sedan därifrån till CSNET ..., men det verkar mindre lockande).
(Text 772497) (1 kommentar)
(Text 772573) 88-02-03 17.23 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1526> Kommentar till: (Text 772497) av Lars Wingård KTH <1> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET En fördel med att gå den direkta vägen, vad gäller CSNET, är också att breven hamnar i USA (eller omvänt) i stort sett omgående. EARN/BITNET kan ibland vara våldsamt belastat och över de senaste veckorna har tiden från det att midre filer skickats mig från USA över detta nät till dess filerna nått mig varierat mellan några timmar och några dagar.
(Text 772573)
(Text 772844) 88-02-04 12.12 Bo Sundman Metallografi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1527> Ärende: EARN förbindelsen nere Jag vet iofs inte hur ansvaret för EARN förbindelsen från SUNET är efter 1 januari men sedan igår går det inte att skicka EARN mail på det vanliga sättet via BRAGE. Jag har sökt Hasse Sjöberg eller annan ansvarig men eftersom de är oanträffbara undrar jag om det finns någon annan väg som går att använda i fortsättninge.Mer specifikt meddelande är skickat via SUNET till SYSTEM på Brage.
(Text 772844) (2 kommentarer)
(Text 772887) 88-02-04 14.10 Hasse Sjöberg QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1528> Kommentar till: (Text 772844) av Bo Sundman Metallografi <1> Ärende: EARN förbindelsen nere Nu är det fixat i alla fall. En liten bieffekt av VMS 4.6 kan man kalla det...
(Text 772887) (1 kommentar)
(Text 773178) 88-02-04 23.28 Bo Sundman Metallografi Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1529> Kommentar till: (Text 772887) av Hasse Sjöberg QZ <1> Ärende: EARN förbindelsen nere OK, tack.
(Text 773178)
(Text 773188) 88-02-05 00.00 Carl Crafoord KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1530> Kommentar till: (Text 772406) av Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) <1> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET För mer info om KTHMAIL, ring Matti Rendahl (7224) på Bild- och Grafiklabbet, eller Leif Amnefelt (7062) på Datorsekretariatet.
(Text 773188) (1 kommentar)
(Text 773202) 88-02-05 00.35 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1531> Kommentar till: (Text 772496) av <1> Ärende: Bamse-DECnet Vi har diskuterat samordning av Decnet i Norden i X.EARN-gruppen i Nordunet. På UHÄ-seminariet på Arlandia idag beslöts att de svenska Decnet- areorna skall samordnas med SPAN/HEP-net inom två månader (samtliga universitetsregioner var representerade på mötet). Beslutet innebär att man numrerar om alla areor till nummer från 63 och nedåt, detta för att man skall hamna över MAXAREALEVEL (som i Span/Hepnet f n är 47, men kommer att höjas), vilket är gränsen mellan "världs-areor" och "nationella areor". Datorernas nummer inom arean (det som står efter punkten) skall ej ändras. Därmed så blir det något lättare att köra Decnet inom Norden också. Jan E LDC
(Text 773202) (2 kommentarer)
(Text 773229) 88-02-05 01.45 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1532> Kommentar till: (Text 773202) av Jan Engvald LDC <1> För kännedom: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2531> Ärende: Bamse-DECnet Apropå att välja areanummer: det vore inte dumt om man kunde harmonisera med den numeriska varianten av ISO 3166 med tillägg för nationella regionkoder - det skulle förstås underlättas om DECNET-nodnumren fick en (minst) nivå till. => Har DEC sagt något om när DECNET kommer att följa OSI Naming?
(Text 773229) (2 kommentarer)
(Text 773340) 88-02-05 09.06 Roger Fredriksson QZ-VAX Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1533> För kännedom: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2533> Kommentar till: (Text 773229) av Tommy Ericson KOMunity <1> Ärende: Bamse-DECnet Enligt senaste info om när Decnet fas 5 kommer är 1991 (Arlandiamötet igår).
(Text 773340) (1 kommentar)
(Text 773368) 88-02-05 09.33 Jan-Eric Berg US Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1534> För kännedom: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2534> Kommentar till: (Text 773340) av Roger Fredriksson QZ-VAX <1> Ärende: Bamse-DECnet
(Text 773368)
(Text 773470) 88-02-05 13.03 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1535> För kännedom: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2536> Kommentar till: (Text 773229) av Tommy Ericson KOMunity <2> Ärende: Bamse-DECnet 1991 kanske. Den delen av specen för fas5 är inte klar.
(Text 773470)
(Text 777318) 88-02-13 18.45 Lars Sjöström LIDAC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1536> Kommentar till: (Text 772406) av Jan Michael Rynning (jmr@nada.kth.se) <2> Ärende: förbindelse mellan SUNET/DECNET och CSNET Och är alltid igång? Jämt?
(Text 777318)
(Text 777353) 88-02-13 20.49 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1537> För kännedom: Jan Bjurström FMV <375> -- Mottaget: 88-02-17 11.14 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-02-14 15.21 För kännedom: Peder Swenman FFV Elektronik AB <574> -- Mottaget: 88-02-15 08.06 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-02-14 15.21 Extra kopia: VAX (VMS) erfarenhetsutbyte <2549> Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-02-25 04.30 Markerad av 3 personer. Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Nedanstående NORDUNET-rapport som utvärderar MRX400 finns sparad som ODEN-filen DOC:MRX400.MHS. Rapporten är på 1575 rader. Början ser ut så här: Chalmers University of Technology 1988-01-26 Department of Applied Electronics Goran Bengtson MRX400 in the NORDUNET MHS service? This work was carried out as a project within the NORDUNET MHS project during 1987. One of the goals for the NORDUNET MHS project is to develop a pilot MHS service based on the CCITT X.400 series of recommendations. Up until now, the pilot service has been based on the EAN implementation developed at University of British Columbia (UBC), but NORDUNET is also interested in evaluating other X.400 implementations. In line with this, the release of MRX400 (by Digital Equipment Corp., DEC*) for VAX/VMS* initiated this work. The main objectives were: o Determine current and potential protocol- and technical problems when using MRX400 together with EAN. o Evaluate routing and addressing (bearing in mind the current and future addressing within the NORDUNET community). o Study how MRX400 could be incorporated in the existing (pilot)service. Administration, daily maintenance, routing table harmonization etc. were to be considered. o If possible, evaluate the user-response to the product.
(Text 777353) (2 kommentarer)
(Text 777506) 88-02-14 16.40 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1538> Kommentar till: (Text 777353) av Sven Olofsson QZ <1> Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Det var en mycket intressant rapport! Har liknande gjorts för andra X.400 produkter? EAN t ex
(Text 777506) (1 kommentar)
(Text 777515) 88-02-14 17.15 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1539> Kommentar till: (Text 777353) av Sven Olofsson QZ <2> Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 För de som inte orkar läsa rapporten, kan man meddela att det är billigare att köpa blanka band från DEC-direkt, än att få dem med MRX-400 inspelat på..
(Text 777515) (1 kommentar)
(Text 777586) 88-02-14 20.30 Jan Flodin FMV Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1540> Kommentar till: (Text 777515) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Tack för sammanfattningen.
(Text 777586)
(Text 781991) 88-02-25 04.33 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1541> Kommentar till: (Text 777506) av Johan Lundberg TeleDelta <1> Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Steve Kille skrev en del synpunkter på EAN för drygt ett år sedan. Dessutom tror jag att DFN-folket har skrivit något (om EAN). Österrikarna har troligen också skrivit något (negativt) om MRX.400.
(Text 781991) (2 kommentarer)
(Text 782036) 88-02-25 10.00 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1542> Kommentar till: (Text 781991) av Tommy Ericson KOMunity <1> Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 var får man tag på dessa? Har du dem händelsevis?
(Text 782036) (2 kommentarer)
(Text 782083) 88-02-25 12.31 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1543> Kommentar till: (Text 782036) av Johan Lundberg TeleDelta <1> För kännedom: Jan Bjurström FMV <404> -- Mottaget: 88-03-03 08.54 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-02-26 08.01 Markerad av någon. Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Steve Killes utvärdering av EAN finns på Oden som filen SOQ:EAN.TXT. (Utvärderingen skrevs i november 1983 och det har väl kommit nya versioner av EAN sedan dess). Filen är på 405 rader.
(Text 782083)
(Text 783173) 88-02-28 13.57 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1544> Ärende: CISCO Skall Sunet köpa bryggor av typ CISCO mellan sina Ethernet? Om ja, borde kanske någon ansvarig för driften av dessa bryggor följa den här listan: CISCO@SPOT.COLORADO.EDU Mailing list for discussion of the network products from cisco Systems, Inc; primarily the AGS gateway, but also the ASM terminal multiplexor and any other relavent products. Discussions about operation, problems, features, topology, configuration, protocols, routing, loading, serving, etc are all encouraged. Other topics include vendor relations, new product announcements, availability of fixes and new features, and discusion of new requirements and desirables. All requests to be added to or deleted from this list, questions, comments, etc., should be sent to CISCO- REQUEST@SPOT.COLORADO.EDU. The list is "slightly" moderated in that you must be validated to send mail to the list. Sending in a request will get you validated, as will reasonable attempts to send reasonable messages to the list. Once you are validated, your messages will be redirected to the whole list without interference. Coordinator: David Wood <DCMWOOD@SPOT.COLORADO.EDU>
(Text 783173) (1 kommentar)
(Text 783175) 88-02-28 14.01 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1545> Ärende: IBM TCP/IP för VM Är den produkt, som beskrivs nedan, den som enligt Peter Löthberg inte går att köra på den typ av VM-dator som används för SEARN? IBMTCP-L@CUNYVM.CUNY.EDU IBMTCP-L is intended for discussion of the IBM TCP/IP For VM program offering (5798-FAL). It is also for discussion of the IBM DACU (7170), 8232 LAN Channel Station, 9370 Ethernet adapter and other similar hardware, as they relate to the IBM product, as well as the PC/IP portion of the product. To subscribe, send the following command to LISTSERV@CUNYVM by mail or message: SUBSCRIBE IBMTCP-L your_full_name Coordinator: Bill Rubin <WGRCU@CUNYVM>
(Text 783175)
(Text 783448) 88-02-29 00.01 Jan Engvald LDC Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1546> Kommentar till: (Text 783173) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: CISCO Oberoende av om det blir Cisco eller ej är denna mailinglista intresant. Nyligen var där en serie inlägg om 1.544 Mbps T1- länkar. Oj, vad komplicerat, tur att våra 2 Mbps-länkar är rena synkronförbindelser utan konstigheter.
(Text 783448)
(Text 787587) 88-03-08 14.45 Lars Algotsson Televerket Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1547> Ärende: Provning och certifiering Den 12-13 apriul anordnar SIS-ITS, Televerket, Statskontoret och LKD ett syposi symposium om provning certifiering på IT-området. Plats: Electrum, Kista. Avgift: 3000:-(före 11 mars dock 2500). Prospekt och upplysningar: Ann Persson, SIS-ITS, 08-23 04 00. Teman: Handelspolitik, liberalisering på teleområdet, villkor för svensk statlig upphandling, standarder, europeisk harmonisering, certifiering, anslutningsvillkor till svenska telenätet, verifiering av överensstämmelse med standard, OSI i blandad datormiljö.
(Text 787587)
(Text 789544) 88-03-11 23.07 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1548> Markerad av någon. Ärende: Nya areanummer Jag har hört talas om att alla areor i SUNET skall få nya nummer för att underlätta koppling till andra nät som t ex SPAN. För att få mer info om detta så kopplade jag mej till SUNETs informations- dator BASUN ("set host basun" och sedan userid "info"). Men den senaste nyheten där var daterad 87-06-08. Det har väl hänt en hel del sedan dess inom SUNET? Varför uppdateras inte BASUN? Vem ska sköta uppdateringen? Kan man få information på annat sätt, t ex här i KOM?
(Text 789544)
(Text 790954) 88-03-15 19.22 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1549> Extra kopia: @KOM.KOMUNITY.SE: Staffan Johansson <112> -- Mottaget: 88-03-16 18.01 Sändare: -- Sänt: 88-03-16 09.03 Extra kopia: Anna Smela QZ <43> -- Mottaget: 88-03-17 20.31 För kännedom: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <28> -- Mottaget: 88-04-08 00.19 För kännedom: @ENEA: ber <27> -- Mottaget: 88-04-08 00.24 Markerad av: Jacob Palme QZ Markerad av: Peter Olofsson QZ Markerad av 4 andra personer. Ärende: Koppling mellan SUNET och kommersiella nät Jag har idag varit och besökt TeleDelta, det företag inom Televerks- koncernen som driver TeleBox och skall driva en allmän meddelande- förmedlingstjänst. Syfte: Att diskutera koppling mellan deras tjänst och dels KOM, dels SUNET/EARN. Jag hade i förväg fått Hans Wallbergs (SUNET-chefens) tillstånd att ta inledande kontakter i denna fråga även för SUNET-s räkning. Här är lite av vad vi kom fram till: Meddelandeförmedlingsmarknaden de närmaste åren ----------------------------------------------- Med meddelandeförmedling avses förmedling av meddelanden mellan olika meddelandesystem. Det är alltså inte ifråga om att förmedla meddelanden till slutanvändare, som till vanliga användare av KOM eller TeleBox. Några viktiga meddelandeförmedlare om 1-2 år i Sverige blir: (a) SUNET och EARN: Akademiska institutioner och trafik till utlandet via de akademiska näten. (b) SIL (Scandinavian Information Link): Meddelandeförmedling främst mellan MEMO-system. (c) UUCP: Meddelandeförmedling till UNIX-datorer. (d) TeleDelta: Meddelandeförmedling till MHS (X.400)-baserade meddelandesystem i Sverige och till de av Televerken drivna meddelande- systemen i andra länder världen över. Det finns också stora företagsinterna nät, t.ex. skall försvaret bygga upp ett sådant. Vi var alla helt överens om att det är önskvärt att alla som har en elektronisk brevlåda skall ha möjlighet nå alla andra som har en sådan, och alltså att de olika förmedlarna (se ovan skall kopplas ihop). Domän-namn ---------- TeleDelta kommer troligen att kalla sin ADMD för "DELTA" men beslut är ännu ej taget. Huruvida det blir fler ADMD-s inom Sverige är oklart. Ingen begränsning finns på vem som vill sätta upp en ADMD, men det är praktiskt om dessa är så få som möjligt, bl.a. för att utländska sändare av brev skall slippa hålla ordning på flera ADMD-s som man kan sända brev till. Även om det bara blir en ADMD i Sverige, så utesluter det inte alls att olika system kan sända brev direkt till varandra utan att gå via TeleDelta-s ADMD- MTA-tjänst. Vi var överens om att det är önskvärt att PRMD-namn i Sverige blir unika för hela landet (alltså ej unika gentemot en viss ADMD). TeleDelta överväger om en metod vore att bara tillåta sådana PRMD-namn som är registrerade som bolag i patent- och registreringsverkhet, men frågan är om alla, speciellt inom den offentliga sektorn, som vill bilda PRMD har registrerade bolagsnamn. TeleDelta kommer troligen att kräva att PRMD och ORGANISATION namn väljs så att de inte blir lika med annat bolags registrerade namn eller varumärke. Detta kan återigen ge oss inom den offentliga sektorn problem, eftersom vi inte alltd är vana vid att registrera namnen på myndigheter på det sättet. QZ har dock registrerat "QZ" som ett varumärke. TeleDelta kan tänka sig fungera som den organisation som fördelar PRMD-namn i Sverige, men måste då ta betalt för tjänsten. Eventuellt borde man ordna ett möte mellan TeleDelta och några ansvariga för de akademiska näten för att diskutera denna sak. Jag föreslog att Peter Löthberg/Yngve Sundblad, Ulf Bilting, Mats Brunell, Hans Wallberg och jag själv skulle vara med på ett sådant möte - är det någon jag glömt bort som borde vara med? TeleDeltas tjänster ------------------- De tjänster som TeleDelta kommer att erbjuda blir bl.a.: > X.400-brevförmedling till anslutna system i Sverige. > In- och utgående TELEX. Alltså ett X.400-system kan sända ett X.400-brev till TeleDelta och få det vidaresänt som TELEX, och ett inkommande TELEX kan förmedlas vidare som X.400-brev. > Motsvarande för Telefax (grupp 3), men bara utgående, inte inkommande. > Motsvarande för utgående postbrev med postning dels via Postverket, dels via Telenet i USA för mottagare i USA. Målet är att ta det mesta av detta i drift 1 januari 89. Test kan dock göras redan idag om man kommer överens med Erik Olsson på TeleDelta om när man skall testa. Koppling mellan akademiska nät och TeleDelta -------------------------------------------- En sådan koppling kan ske genom att de akademiska näten sätter upp en eller flera X.400-bryggor. Det går troligen bra att låta en sådan brygga representera flera olika PRMD-s gentemot TeleDelta, vilket väl är troligt att vi vill på universitetssidan. Troligen måste en sådan brygga ha direkt X.25-linje till Datapak, alltså ej subadresseras via SUNET-nod eller DECNET, men de skulle kolla den saken mera. Avgifter och fakturering ------------------------ TeleDelta kommer att vilja ha en metod där avsändaren betalar kostnaden. Jag föreslog en princip att TeleDelta betalar trafiken till/från bryggan mot de akademiska näten för både avsändare och mottagare, och de akademiska näten betalar kostnaden till/från bryggan på sin sida om bryggan, men den lösningen var de inte pigga på. Det föreföll inte otroligt att universitetsvärlden kan få universitetsrabatt på meddelandesändning till TeleDelta. Ovanstående kräver alltså fakturering. Jag sa att måste det bli volymberoende fakturering, så är det för universitetsvärlden angeläget att fakturorna antingen förtecknar alla brev individuellt, eller summerar kostnaden på PRMD, O och OU-nivåer så att kostnaderna kan fördelas vidare inom universitetsvärlden på de olika universiteten och institutionerna. OBS att för att slippa faktura för brev vi inte kan betala, så måste vi antagligen spärra brev från utlandet, som kommer till oss via t.ex. EARN och är adresserat för vidaresändning till TeleDelta. TeleDelta ville inte säga något om sina kommande priser, men berättade att en fransk liknande tjänst övervägde ett pris på 2 franc för ett meddelande på max 2000 tecken. Om universitetsvärlden via sina nät åtar sig att vidarebefordra brev från TeleDelta, kan man tänka sig att vi kan debitera TeleDelta för detta.
(Text 790954) (2 kommentarer)
(Text 791239) 88-03-16 08.39 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1550> Kommentar till: (Text 790954) av Jacob Palme QZ <1> Extra kopia: Birgitta Carlson QZ/Televerket <8460> -- Mottaget: 88-03-16 17.35 Extra kopia: Bruno Billman QZ <2620> -- Mottaget: 88-03-16 11.05 Markerad av någon. Ärende: Hur når man de SUNET-ansvariga? När jag skrev ovanstående meddelande, så ville jag sända det så att det nådde de som är ansvariga för beslut och drift av främst meddelandehantering inom SUNET. Vad jag vet finns det ingen distributionslista eller något möte i KOM för att nå dessa personer. Är det tillräckligt att sända brevet till KOM-mötet "SUNET erfarenhetsutbyte". Personer som inte kör KOM kan ju abonnera på mötet, och få dess inlägg sända till sig som distributionsliste- meddelanden. Hans Wallberg gör det. Eller borde det startas en eller flera KOM-möten eller distributions- listor för de som jobbar med beslut och drift av SUNET? Det finns ett KOM-möte "SUNET driftgrupp", men jag tror att det bara har hand om driften av SUNET-s X.25-växlar, alltså bara en del av SUNET-s nutida och framtida tjänster.
(Text 791239) (2 kommentarer)
(Text 791300) 88-03-16 11.08 Bruno Billman QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1551> Kommentar till: (Text 791239) av Jacob Palme QZ <2> Markerad av någon. Ärende: Hur når man de SUNET-ansvariga? Ja Sunet driftgrupp är ett möte för PAD/Vxl och meddlemmar är dom kontaktpersoner som har hand om dessa saker (oftast INTE samma personer som t ex sköter AREA-routers =Sunet bis)
(Text 791300)
(Text 795784) 88-03-27 18.29 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1552> Kommentar till: (Text 767546) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Markerad av någon. Ärende: PRMD = varje universitet för sig eller "svenska universitet" Fördel med att ha separat PRMD för varje universitet: Brev från t.ex. TeleDelta till ett visst universitet kan gå direkt dit, utan att gå via en för alla universitet gemensam meddelandeväxel. Fördel med gemensam PRMD för alla universitet: Gör det enklare i början att driva en svensk universitetsväxel, bara en PRMD för allt som skall till växeln. På kort sikt är det alltså fördelaktigare med gemensam PRMD för alla universitet, på lite längre sikt bättre med separat PRMD för varje universitet. Jag föreslår att SUNET väljer separat PRMD för varje universitet. Antalet universitet är ju inte så stort, så det bör gå att hålla reda på dem, och i längden kommer vi att vinna på det.
(Text 795784)
(Text 799824) 88-04-07 14.23 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1553> Kommentar till: (Text 772496) av <2> Markerad av någon. Ärende: Bamse-DECnet Håller just på att läser ifatt min post här, Inom ramen för X.EARN-projektet i Norden så har DECnet harmonisering tagits upp. Ansvarig är Olav Kvittem på RUNIT. Det finns en distributionslista på NEUVM1 som heter DECNET-L. Hans Wallberg är med i den här från Sverige. Om man lyckas eller inte är en anna fråga, tanken är att kunna erbjuda CRAY-användare trafik mot olika Super-datorer inom Norden. Det andra syftet vara att gentemot SPAN/HEPnet samordna den Nordiska situationen för DECnet och erbjuda bättre kommunikation på de föreslagna 64 kBIT förbindelserna som förväntas tas beslut om inom april.
(Text 799824)
(Text 799827) 88-04-07 14.52 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1554> Kommentar till: (Text 781991) av Tommy Ericson KOMunity <2> För kännedom: Jan Bjurström FMV <431> -- Mottaget: 88-04-11 16.05 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-04-09 18.17 Markerad av någon. Ärende: NORDUNET-rapport om MRX400 Mja, flera har gjort utärderingar av MRX400 samt EAN. Tyvärr är dessa sällan jämförbara då skillnaden i tid gör att olika versioner har testats. Inom RARE WG1 finns en person med ansvar att följa upp produkter för X.400. Jag vet inte idag om hur denna sammaställningen ser ut. Men skriv gärna ett brev till RARE WG1 i Engelska COM om denna. Speciellt vad gäller EAN är den version som NORDUNET distribuerar något modifierad och skiljer sig från DFN:s och den officiella. EAN V2.1 som NORDUNET supportar har idag full X.400 1984 OR-adresering, även om ingen idag använder den. Användargränssninttet är inte så bra osm den RFC-style som jag bl a använder. För ytterligare detalinfo om EAN kontakta gärna Alf Hansen (MHS: Alf-Hansen@vax.runit.unit.uninett) hans finns som extern person här i KOM elelr Ulf Bilting på Chalmer, både här i KOM eller på bilting@chalmers.se eller @chalmers.sunet.
(Text 799827)
(Text 799829) 88-04-07 14.59 Mats Brunell NORDUNET/SICS Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1555> För kännedom: Jan Bjurström FMV <432> -- Mottaget: 88-04-11 16.06 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-04-09 18.17 Ärende: Uttestning av produkter. Generellt testas produkter i standarderiseringsammanhang av flera organisationer idag. Bland desa finns SPAG som är ägt av ett antal leverantörer. IBm har en egen testanlägnig som andra lev kan testa emot. Här i Sverige har televerket för avsikt att starta testverksamhet. Jag vet inte hur denna relaterar till föreslagna SIS ITS organisationen. De tester som normalt görs är conformance (mot stadard) och interworking (mot annat certifierat system) Vad vi vill utföra med våra tester som den Göran Bengtsson gjort är att se hur en "prdukt" fungerar i en tjänst. Detta faller utanför den normala ramen beskriven ovan. Man kan hoppas att såväl RARE i fortsättningen kan koordinera dena typer av tester och att en generell "tjänste-beskrivning" som kan vara en påbyggnad av en X.400 MHS-profil på RARE/COSINE/CEN/CENELEC kan ligga till grund för denn atyp av tester. NORDUNET funderar nu över om vi skall utvärdera nya versioner av MRX400.
(Text 799829)
(Text 800134) 88-04-07 22.51 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1556> Markerad av någon. Ärende: Kopiering från QZ via SUNET . Jag skulle gärna vilja kopiera program från ODEN till min maskin. Tex Kermitprogram. Detta går inte då någon på QZ tycker att vissa filer i KER arean tydligen inte skall vara åtkomliga från SUNET. Hur gör man när man vill kopiera isåfall? 1) Qz låter mig få access till alla filer 2) Jag skickar med ppn och password . Enklast vore naturligtvis nummer 1 men om det nu inte går hur gör man då (för att kopiera med ppn osv...?).
(Text 800134) (1 kommentar)
(Text 800167) 88-04-07 23.27 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1557> Kommentar till: (Text 800134) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Markerad av någon. Ärende: Kopiering från QZ via SUNET Jag kunde bara bland dom 1600 Kermit-filerna på Odens KER:-area hitta 12 st skräpfiler som inte var läsbara för alla. Dom filerna hade kommit dit av misstag av oss då band med Kermit-filer skapats åt kunder. Jag har fimpat filerna så nu är alla filer på KER: läsbara. Om du hade tänkt hämta hela Odens KER:-area så bör du betänka att den är på över 50 miljoner tecken. QZ kan kopiera den på magnetband åt dej (vi tar betalt för band + jobbet) om du föredrar det sättet.
(Text 800167) (1 kommentar)
(Text 800183) 88-04-07 23.48 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1558> Kommentar till: (Text 800167) av Sven Olofsson QZ <1> Ärende: Kopiering från QZ via SUNET Aha! Sist jag skulle hämta så gick det inte på en hel del filer men jag ska prova igen (Nä inte hela Ker: bara en liten liten del).
(Text 800183) (2 kommentarer)
(Text 800314) 88-04-08 13.55 Lennart Börjeson KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1559> Kommentar till: (Text 800183) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Markerad av någon. Ärende: Kopiering från QZ via SUNET Är det inte det gamla vanliga problemet att Oden inte har tillräckligt många FALar uppe (eller vad det nu heter på Tops-språk) - när jag kopierar från Oden klagar min VMS-burk över "insufficient system resources at remote node" i 4 fall av 5.
(Text 800314) (1 kommentar)
(Text 800318) 88-04-08 14.34 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1560> Kommentar till: (Text 800314) av Lennart Börjeson KTH <1> Ärende: Kopiering från QZ via SUNET Oden har två DECnet-FAL-ar och en ANF-10-FAL i drift f n. Egentligen borde det vara noll pga det finansieringssätt som man valt för Oden.
(Text 800318)
(Text 800321) 88-04-08 14.42 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1561> Kommentar till: (Text 800183) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <2> Ärende: Kopiering från QZ via SUNET DEC-10-datorn Kicki (som jag tror ägs av Stupi AB/Peter Löthberg) lär ha en fullständig och uppdaterad version av Columbias Kermit- distribution på KER:-arean. Kicki körs med operativsystemet TOPS-10, som även Oden använder. Kicki finns med i Sunet-bis DECnet.
(Text 800321)
(Text 800537) 88-04-09 00.36 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1562> Ärende: Kermit Tack så mycket! Nu har jag fått tag i det jag skulle, lite via modem och lite via decnet...... .
(Text 800537)
(Text 801452) 88-04-11 18.09 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1563> Markerad av någon. Ärende: Name server funktion På KTH har vi krokat ihop diverse demoner med sendmail, så man kan få adress-översättningarna till personers personliga brevlådor interaktivt. Observera att vissa faktiskt har sin brevlåda på QZ... .tel kth/rem:25 IMP3: Connected to KTH.KTH.SE (KTHVAX, KTH) 220 kth.se Don't Panic! SiteCap-3.0 with Sendmail 5.57+IDA+KTH >vrfy roll 250 <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy p.lothberg@kth.se 250 Peter Lothberg <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy p.loth@kth.se 250 Peter Lothberg <roll@xerxes.stacken.kth.se> >vrfy c.cra 250 Carl Crafoord <p5575@kom.qz.se> >vrfy lennartb 250 <lennartb@lne.kth.se> >vrfy sendmail 250-<bernhard@tds.kth.se> 250-<jw@sics.se> 250-<klas@nada.kth.se> 250-<matti@bion.kth.se> 250-<gert@tds.kth.se> 250-<zap@nada.kth.se> 250-<roll@xerxes.stacken.kth.se> 250-<hans@nmpcad.se> 250 <bcq@sleipner.qz.se> quit 221 kth.se closing connection
(Text 801452)
(Text 803688) 88-04-17 05.06 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1564> För kännedom: Peter Banyay QZ DK <223> -- Mottaget: 88-04-19 12.41 Sändare: Bruno Billman QZ -- Sänt: 88-04-18 13.24 Markerad av 2 personer. Ärende: Sunet HOSTS.TXT Inför den stora hopkopplingen av de regionala etherneten, håller jag på att sammanställa en hosts.txt i RFC-952 format. För att få den skickar du ett brev (med godtyckligt innehåll) till "hosts-request@kicki.stacken.kth.se" eller KICKI::HOSTS-REQUEST.
(Text 803688) (1 kommentar)
(Text 803694) 88-04-17 05.47 Johnny Eriksson Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1565> Kommentar till: (Text 803688) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Sunet HOSTS.TXT För konvertering till RFC608-format kan följande MICfil användas: .teco hosts.txt$eiha *<fs *host^Es:^Es$ *$;0lqz,.kl.uzrr> *:qz,zk$ex$$ .teco hosts.txt =<n:$;fn^ES:$^V$;k13i$10i$>ex$$ .teco hosts.txt =<fn^ES:^ES$^V$;xxk13i$10i$-lgx-2di?$>ex$$ .teco hosts.txt =<n,$;r.uan?$;rqa,.k>ex$$ .r sort *hosts.txt=hosts.txt/key:1:24/record:80 */exit .teco hosts.txt *<fn?$,$;3<fn.$/$>listatus=server *mail=noncp * *$>ex$$
(Text 803694) (2 kommentarer)
(Text 803776) 88-04-17 16.03 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1566> Kommentar till: (Text 803694) av Johnny Eriksson <1> Ärende: Sunet HOSTS.TXT Kunde man inte optimerat den lite till genom att göra reenter på TECO?
(Text 803776)
(Text 805129) 88-04-21 03.33 Johnny Eriksson Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1567> Ärende: SuperSunet nu i experimentell drift. .login 10,335 JOB 8 Kicki SuperTOPS 7.02B TTY37 <LGNNOC No operator coverage> Thursday 88-04-21 03:20 Last login 88-04-21 03:11 .telnet gemini IMP0: Connected to gemini.ldc.lu.se GEMINI.LDC.LU.SE VAX/VMS Telnet Server Welcome to Gemini VAX 8350 - VAX/VMS V4.5 Username: XYZ123 Password: Last interactive login on Thursday, 21-APR-1988 00:47 Last non-interactive login on Monday, 26-OCT-1987 12:15 Default directory: USER0:ÄXYZ123Å $ sh us VAX/VMS Interactive Users 21-APR-1988 03:23:43.96 Total number of interactive users = 6 Username Process Name PID Terminal ADV88BOEL ADV88BOEL 00006A62 TXB12: IAUTV IAUTV 0000557B TXB8: SYSTEM SYSTEM 00006933 RTA1: XYZ123 XYZ123 00007447 ZTPA57: XJELDC XJELDC 00007666 TXC13: $ logout XYZ123 logged out at 21-APR-1988 03:25:57.50 Back to KICKI.STACKEN.KTH.SE job 8 Connection no longer open Klart skojigt!
(Text 805129) (1 kommentar)
(Text 805155) 88-04-21 06.48 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1568> Kommentar till: (Text 805129) av Johnny Eriksson <1> Ärende: SuperSunet nu i experimentell drift. Hur många av SUNETs VAX/VMS-system har TCP/IP?
(Text 805155) (1 kommentar)
(Text 805240) 88-04-21 13.16 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1569> Kommentar till: (Text 805155) av Sven Olofsson QZ <1> För kännedom: Nancy TNA <1082> Sändare: Bernt Allonen TVT -- Sänt: 88-04-21 18.58 Markerad av 3 personer. Ärende: SuperSunet nu i experimentell drift. I host-databasen hittade jag 14 stycken vax/vms system som kan tala tcp/ip. stockholm/lund/göteborg som är försöksområde innehåller ca 600 tcp/ip talande maskiner av olika slag. (TEK-CMU tcp/ip är nästan gratis...) Supersunet (eller vad det nu skall heta) är inte ett rent TCP/IP nät det klarar av att transportera alla protokoll som man på något sätt kan få ner på ethernet. Som ANF10 och X25 trafik. Man bryggar över trafik som inte routas av de centrala routrarna, vilket är DECnet och Tcp/Ip. Funderingar finns på XNS och ISO-protokoll routers om behovet uppkommer. (tcp/ip host-databasen, kan rekvireras genom att skicka ett brev till "HOSTS-REQUEST@STACKEN.KTH.SE", så kommer listan med vändande post.) Det finns däremot bara ett TOPS10 system som talar tcp/ip .-:)
(Text 805240)
(Text 805301) 88-04-21 19.43 @BIOVAX.SUNET.SE: HWG Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1570> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-21 19.43 Mottagare: @BIOVAX.SUNET.SE: HWG <5> -- Mottaget: 88-04-22 00.17 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-21 19.43 Ärende: RE: SuperSunet nu i experimentell drift. %Original date: Thu, 21 Apr 88 07:23 +0200 %TF: DSKD:SY3C5A.MAI %FROM: Hans Wallberg UMDAC <hwg@biovax.umu.se> %SMTP sender: hwg%biovax.umu.se@FREJA Trevligt!
(Text 805301)
(Text 805990) 88-04-23 18.11 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1571> Ärende: "Supersunet" För att prova utrustnning och konfigurationer, provkörs nu Sunet's nya nät mellan Lund - Stockholm - Chalmers. Det fysiska transportlagret är fasta förhyrda 64 KBaud synkronlinjer. Till dessa är MAC-level filtrerande Ethernet-bryggor kopplade, och på dessa sitter det routrar för diverse protokoll, däräfter är respektive regions ryggradsnät anslutet. Prestanda är smått inponerade mätt med Svenska mått, man kan köra interktiv terminaltrafik utan någon märkbar fördröjning av ekot, och filöverföring går med farlig fart. Nedan ett exempel med FTP (TCP/IP mellan två Unix System) i Stockholm resp Göteborg. Elektronisk post leveras inom sekunden för 2K stora brev. duvan>ftp skutt.cs.chalmers.se Connected to skutt.cs.chalmers.se 220 skutt FTP server ($Header: ftpd.c 2.2 87/09/24 $) ready. Name (skutt.cs.chalmers.se:roll): 331 Password required for roll. Password: 230 User roll logged in. ftp> put hosts.txt 200 PORT command okay. 150 Opening data connection for hosts.txt (192.16.126.12,1401). 226 Transfer complete. local: hosts.txt remote: hosts.txt 72404 bytes sent in 9.5 seconds (7.4 Kbytes/s) ftp> quit 221 Goodbye.
(Text 805990) (1 kommentar)
(Text 805999) 88-04-23 19.37 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1572> Kommentar till: (Text 805990) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: "Supersunet" Överföringshastigheten av filen var väl nästan 60 Kbit/s om jag räknar rätt. Verkar bra utnyttjande av 64 Kbit/s-linjerna. Fast man kan väl räkna på lite långsammare överföringar när fler börjar utnyttja nätet?
(Text 805999) (2 kommentarer)
(Text 806034) 88-04-23 21.10 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1573> Kommentar till: (Text 805999) av Sven Olofsson QZ <1> Ärende: "Supersunet" Du räknar rätt, Att det kommer att gå långsammare när trafiken ökar, det är ju klart som korvspad, men 60k effektiv fart, det är bättre än de 1200 baud Decnet över x25 vi har idag. Om 'basnätet' fungerar enligt teorierna, kommer vi att klara oss med en motrväg, oavsett dator-religion, dvs allas behov att komunicera skall kunna tilgodoses av 'basnätet'. Då kan vi få mer pengar att lägga på ETT höghastighetsnät istället för många protokoll/leverantörs specifika nät. Det talas redan idag om att uppgradera linjen till den kommande super- datorn till 2.048 mbit/s. Idag ser det ut såhär, synkronmodem HDLC DATAGRAM/LAPB (vi kör datagram då kvaliten på linjerna är god nog) Ethernet paket (med lite hadrar 8 byte) TCP-IP / DECnet / UDP-IP etc
(Text 806034)
(Text 806554) 88-04-25 18.38 Jacob Palme QZ Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <17> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1574> För kännedom: Jan Bjurström FMV <453> -- Mottaget: 88-05-02 21.23 Sändare: Jan Flodin FMV -- Sänt: 88-04-26 00.22 Extra kopia: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1164> -- Mottaget: 88-04-29 13.36 Sändare: Per Eriksson QZ -- Sänt: 88-04-28 12.41 För kännedom: Peder Swenman FFV Elektronik AB <610> -- Mottaget: 88-05-18 20.58 Sändare: -Mats Ohlin Fst -- Sänt: 88-05-02 17.11 Markerad av någon. Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta datornätsxperter. Jag berättade för honom att vi i Norden troligen kommer att koppla ihop alla våra Ethernet med bryggor och 64 kbps-linjer. Han varnade och sa att sådan stora hopkopplade nät är svåra att driva. Det blir lätt problem med överbelastning, och med många självständiga institutioner inblandade blir det svårt att vidta åtgärder för att hindra överbelastning. Han sa att TCP/IP-protokollen ger mindre möjlighet till rättvis fördelning av resurserna, så att inte ett fåtal kan överbelasta nätet, än X.25-protokollen som har förbindelser som kan ransoneras. Han sa också att Carnegie-Mellon University i USA, som har ett stort nät av hopkopplade Ethernet med flera tusen arbetsstationer, håller på att montera ned sina bryggor därför att det inte går att hantera styrning ("management") av systemet. När Peter Linington såg att jag antecknade vad han sa på min bärbara dator, så la han till en reservation att det kan hända att man lyckas få det att fungera i de Nordiska länderna, han ville bara ge en varning att det kan bli problem. Senare vid samtalet med Linington sa han att han var förvånad över att så få datorer tillåter nationella tecken i filnamn.
(Text 806554) (4 kommentarer)
(Text 806584) 88-04-25 19.02 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1575> Extra kopia: @ENEA: ber <49> -- Mottaget: 88-04-26 00.20 Kommentar till: (Text 790954) av Jacob Palme QZ <2> Extra kopia: Överföres till QOM <332> Extra kopia: Torsten Ström QZ-DAFA <35> -- Mottaget: 88-04-26 20.31 Extra kopia: @KOM.KOMUNITY.SE: KSAB info <4> -- Mottaget: 88-04-28 18.31 Sändare: Tommy Ericson KOMunity -- Sänt: 88-04-28 17.31 Markerad av någon. Ärende: Koppling mellan SUNET och kommersiella nät Jag har idag besökt Scandinavian Information Link (SIL) i samma ärende som besöket hos Teledelta. Hos SIL träffade jag Björn Stattin, Evald Persson och Lars-Göran Fröjd. SIL är ett företag som huvudsakligen förmedlar meddelanden mellan olika MEMO-system. De olika företagens MEMO-system ansluts med förhyrda fasta ledningar till SIL-s dator, och SIL-datorn förmedlar breven vidare från den ena MEMO-datorn till den andra. SIL har även ett eget MEMO-system, där personer som inte har företags- interna MEMO-system att tillgå kan delta. Det protokoll man använder är igen standard, utan ett av MEMO- utvecklarna själva uppfunnet protokoll. Adressering görs med domänadressering. Adresserna uppges vanligen i omvänd ordning mot den i akademiska världen vanliga. Det vi brukar kalla för HANSJ@EIS.SIL.SE kallar dom för SE.SIL.EIS.HANSJ. Status för ett meddelande (hur långt det har kommit, om det blivit vidaresänt, lagt in i mottagarens brevlåda, läst av mottagaren) är alltid tillgängligt för författaren, även om han sitter vid annan dator än mottagarens. Man har även tagit fram protokoll för kommunikation med en del andra system än MEMO, framförallt Digitals Message Router. X.400 tror man inte man har förrän om 12-18 månader, beroende på att man väntar på X.400-programvara från IBM. Man övervägde att göra en interimslösning med X.400 via sin DEC-koppling och MRX400. Jag varnade dem för MRX400 och föreslog att de istället skulle använda MAILWAY om de vill ha en interimslösning. Utöver brevförmedling tillhandahåller de också ett generellt SNI-nät mellan företagen, som alltså kan användas för andra typer av dator- nätstjänster än brevförmedling. De håller också på att bygga upp ett katalogsystem för alla brevlådor i alla MEMO-system som företagen vill lämna ut till ett externt katalogsystem. Katalogsystemet fungerar så att man fyra ggr per år samlar in alla de anslutna företagens kataloger, gör en totalkatalog, och sedan sänder ut kopia av denna totalkatalog till alla företagen. Sedan kan alltså MEMO-användarna söka lokalt i en katalog i sitt eget företags dator. Taxan för att köra MEMO på SIL-s dator är jämförbar med vad det kostar att köra KOM vid QZ till den högsta, kommersiella taxan under kontorstid. Jag har ovan skrivit "SIL-s dator" men SIL har egentligen inga egna datorer, utan köper datordriften av Ericson Information Systems. Dock är det 15 personer på EIS som helt jobbar med att sköta om SIL-verk- samheten, plus 7 personer anställda av SIL. Man är positiva till hopkoppling av SIL till TeleDelta, UUCP/ENEA, de akademiska näten, QZ m.m. En märklig sak är att flera av SIL-företrädarna inte alls kännde till UUCP och ENEA-s jobb med att sköta svenska grenen av UUCP. Märkligt att ett av landets största företag i meddelandeförmedlingsbranschen inte känner till ett annat av de större företagen i branschen, det finns ju bara fyra sådana egentligen i Sverige: ENEA/UUCP, SIL, TeleDelta och de akademiska näten om man nu kan kalla dem för ett företag. Datavärlden år så hårt uppdelad i IBM-läger och UNIX-läger att det ena lägret knappast känner till det andras existens!!
(Text 806584) (1 kommentar)
(Text 806673) 88-04-25 21.19 Ulf Bilting CTH info.beh. Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <32> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1576> Kommentar till: (Text 806554) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Jag har kört en del på ARPAnätet, där man i många års tid lyckats ganska väl med att fördela TCP/IP belastning... X.25 via svenska televerket och sunetväxlarna tycks dock lida av någon inneboende tröghet, som jag också har erfarenhet av. Eftersom detta just skrivits ner, är det säkert bäst att påpeka att dessa erfarenheter nödvändigtvis inte är något jag står för... :-)
(Text 806673)
(Text 806740) 88-04-25 22.55 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <39> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1577> Kommentar till: (Text 806554) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Det är uppenbart att Jacob Palme inte förstått tekniken och trafikteorierna bakom det nya basnätet.
(Text 806740) (2 kommentarer)
(Text 806851) 88-04-26 10.08 Sven Olofsson QZ Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <40> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1578> Kommentar till: (Text 806740) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Tja, Jacob Palme refererade ju bara Peter Liningtons erfarenheter av stora ihopkopplade Ethernet. Det är väl utmärkt om Sunets nät har undvikit dom problemen.
(Text 806851) (1 kommentar)
(Text 806872) 88-04-26 12.34 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <41> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1579> Kommentar till: (Text 806851) av Sven Olofsson QZ <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Ja, det var just det antagandet som var lätt fel. Man skall se fjärr nätet som en stor tratt man häller ner flera vattenstrålar i. Man kan prioritera saltvatten framför sötvatten men fortfarande garantera att smutts-vattnet kommer fram i den volym man beräknat att den kommer att få. När det börjar rinna över, öppnar man breddavloppet och spolar ut se som man inte kan säga åt att sluta spola, tillförmån för smutsvattnet som alltid har sin garanterade kapacitet.
(Text 806872)
(Text 807008) 88-04-26 19.56 @ENEA: ber Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1581> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Mottagare: <1> -- Mottaget: 88-04-27 00.16 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Mottagare: @ENEA: ber <51> -- Mottaget: 88-04-27 00.20 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 19.56 Ärende: Re: Koppling mellan SUNET och kommersiella nät %Original date: Tue, 26 Apr 88 13:40:48 +0100 %TF: DSKD:71K90R.MAI %FROM: ber@enea.se %SMTP sender: ber%enea.se@FREJA Jacob skriver >En märklig sak är att flera av SIL-företrädarna inte alls kännde till >UUCP och ENEA-s jobb med att sköta svenska grenen av UUCP. Märkligt >att ett av landets största företag i meddelandeförmedlingsbranschen >inte känner till ett annat av de större företagen i branschen, Det kanske inte är så konstigt trots allt. UUCP-nätet kommer man normalt i kontakt med först när man har en Unix-maskin och vidare har EUUG/EUnet haft en ganska låg profil när det gäller att sprida informationen om EUnet. Detta är dock något som kommer att ändras på. Dessutom är det så att det är EUUG och inte företaget Enea som driver EUnet. Enea är enbart ett verktyg och har som företag ingen rätt att gå ut och marknadsföra sig som ett företag i meddelandeförmedlingsbranchen. EUnet är inte ett publikt nät utan enbart öppet för medlemmar i EUUG, vilket i och för sig alla kan bli. Men EUnet har i grunden en lite annan karraktär än de kommersiellt drivna nätverken. EUnet drivs ju inte alls som ett kommersiellt nätverk. --Björn
(Text 807008)
(Text 807014) 88-04-26 20.01 @RTR59A: SYSTEM Mottagare: Nodemanager at ODEN <70> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 20.01 Mottagare: @RTR59A: SYSTEM <3> -- Mottaget: 88-04-27 00.18 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-26 20.01 Extra kopia: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1582> Sändare: Sven Olofsson QZ -- Sänt: 88-04-26 20.33 Ärende: Vi är i luften igen %Original date: Tue, 26 Apr 88 17:21:27 +0100 %TF: DSKD:51SS06.MAI %FROM: SYSTEM@RTR59A %SMTP sender: SYSTEM@RTR59A Hej! Stockholm area kan nu åter nås från de andra areaorna inom Sunet. Orsaken var att televerket förberedde någonting. De tappade då bort vår X25 ledning och kunde inte hitta den igen. Vi ha nu fått en (istället för våg gamla Telepak ledning) en ny Datapakledning istället. På Televerkets vägnar beklagar jag problemen. /Roger
(Text 807014)
(Text 807298) 88-04-27 19.05 Jacob Palme QZ Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <42> För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1583> Kommentar till: (Text 806740) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <2> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Menar du att jag inte begripit vad Peter Linington sa, eller att jag felaktigt för honom beskrivit vad vi i Sverige håller på med?
(Text 807298) (1 kommentar)
(Text 807338) 88-04-27 20.07 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <43> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-27 20.07 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <24> -- Mottaget: 88-04-28 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-27 20.07 Kommentar till: (Text 806554) av Jacob Palme QZ <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-27 20.07 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1584> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-27 20.09 Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta %Original date: 27 Apr 88 11:18 +0100 %TF: DSKD:59K305.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.se@FREJA Hna har INTE studerat det Nordiska förslaget i detalj. Han har rätt i att stora nät baserade på CNLS protokoll får problem vid hög belastning. Det amerikanska sättet att lösa det är att öka bandbredden. Jag är personligen inte orolig över detta med Nordiska ögon sett. Vi kommer att kunna erbjuda tjänster idag som är efterfrågade. Vikan bygga ut kapaciteten med rimliga kostander. Vi har på 2-3 års sikt möjligheter att migrera till "Europeiska modellen" med CONS WAN och CLNS LAN. När det komemr vettiga produkter för "Europeisk" OSI. Se vidare kommande artikel i IES NEWS.
(Text 807338)
(Text 807629) 88-04-28 13.14 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1585> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Några frågor om planerna för svenska universitets-mail-bryggor: Har jag rätt förstått det hela, att KTH skall sköta en i huvudsak SMTP-orienterad växel för att ta hand om inkommande trafik i SMTP-format till .SE. Och att inkommande trafik i X.400-format går till CHALMERS. Om mottagaren vill ta emot det i SMTP-format sänder CHALMERS det vidare till KTH för konvertering till SMTP och vidaresändning. Om mottagaren vill ta emot det i X.400-format sänder CHALMERS det direkt till mottagaren, inte via KTH. Vem skall sköta trafik mot kommersiella svenska system (t.ex. TeleDelta och SIL?)
(Text 807629) (1 kommentar)
(Text 807630) 88-04-28 13.19 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1586> Kommentar till: (Text 807629) av Jacob Palme QZ <1> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <875> -- Mottaget: 88-05-15 21.13 Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-04-28 23.17 Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Ett problem med trafik mot kommersiella svenska system (t.ex. TeleDelta och SIL) är debiteringen. SUNET bygger ju på att man inte har någon individuell debitering av enskilda brev. TeleDelta och SIL tar däremot betalt av avsändaren. Jag har diskuterat dessa problem med företrädare för både TeleDelta och SIL. TeleDelta håller absolut på principen att avsändaren skall betala. Det innebär att vi (=de akademiska datornäten) måste betala för brev vi sänder till TeleDelta, men TeleDelta kan ev. betala oss om vi skickar trafik vidfare från deras kunder till akademiska mottagare. En enklare princip vore om t.ex. SIL gjorde så att SIL-användarna betalade både avsända och mottagna brev inom SIL fram till bryggan mot de akademiska näten, och de akademiska näten betalar kostnaden inom sina nät för både avsända och mottagna brev. Denna princip att lösa debitering vid bryggor mellan nät används t.ex. för bryggan CSNET-INTERNET. De flesta bryggor EUNET-EARN fungerar också i praktiken ungefär enligt denna princip. När jag talat med företrädare för TeleDelta var de negativa till en sådan enkel princip att lösa debiteringsproblemen. Däremot när jag talade med SIL-folk sa de att detta var en i första ögonblicket förvånande lösning, men den kanske inte är så orimlig ändå, så med SIL kanske man kan komma överens om denna enkla metod.
(Text 807630) (3 kommentarer)
(Text 807930) 88-04-29 10.20 Lennart Börjeson KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1587> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <876> -- Mottaget: 88-05-15 21.15 Kommentar till: (Text 807630) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Nej, nej! Mottagaren skall aldrig, Aldrig, ALDRIG tvingas betala för mottagna brev! Det är en helt VIDRIG metod och jag trodde faktiskt att vi hade lagar som förbjuder att någon måste betala för varor/tjänster han/hon/den/det icke beställt. Iofs öppnar det ju nya vägar för mänsklig fantasi: Tycker du illa om någon? Skicka vederbörande några Mbyte junk mail!
(Text 807930) (2 kommentarer)
(Text 807963) 88-04-29 13.39 KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> Mottagare: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1165> -- Mottaget: 88-04-29 13.39 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1588> Kommentar till: (Text 806554) av Jacob Palme QZ <4> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Hur kan man få sämre prestanda med 64kbit än med 1200 baud (X.25)?
(Text 807963) (1 kommentar)
(Text 808022) 88-04-29 17.47 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1589> Extra kopia: Bertil Holmqvist Televerket <877> -- Mottaget: 88-05-15 21.16 Kommentar till: (Text 807930) av Lennart Börjeson KTH <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik CSNET tillämpar denna princip. MAILNET gjorde det också på sin tid. Det är ingen idealisk metod, men den fungerar. Dess stora fördel är att man slipper införa något debiteringssystem i ett nät som inte har volymdebitering, något som gäller för bl.a. ARPANET/INTERNET, BITNET/EARN, SUNET-BIS och SUPER-SUNET. Alternativet blir tyvärr ibland att man inte tillåter trafik i vissa riktningar. T.ex. kan man idag inte via korrekta vägar skicka brev från INTERNET i USA till de akademiska MHS-näten i Europa (med vissa undantag). Bryggor finns visserligen, men de får egentligen inte användas därför att ingen ordnad finansiering finns. Orsak är att den som driver bryggan måste betala trafiken från bryggan in i MHS-näten. Och det är svårt att ordna så att avsändare i USA/INTERNET betalar för att CERNVAX skickar ett brev via MHS från CERNVAX till mottagare i Europa.
(Text 808022)
(Text 808026) 88-04-29 17.54 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1590> Extra kopia: Bertil Holmqvist Televerket <878> -- Mottaget: 88-05-15 21.16 Kommentar till: (Text 807930) av Lennart Börjeson KTH <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Nu överdriver du väl lite. När det gäller abonnemang på distributionslistor är det ofta mycket naturligt att mottagaren snarare än avsändaren betalar. Och troligen är den största volymen meddelanden i de akademiska nät utsändningar från distributionslistor. Mycket talar för att det allra bästa är att man inte har någon individuell debitering, utan har finansiering via fasta avgifter. Man slipper då kostnaderna för att införa debiteringssystem, och man slipper problem med att ordna fördelning av volymavgifterna o.s.v. En nackdel med fasta avgifter är dock att det kan leda till att näten blir överbelastade. Det kan också ibland vara problem med hur man skall fördela de fasta avgifterna.
(Text 808026) (2 kommentarer)
(Text 808031) 88-04-29 17.55 Jacob Palme QZ Mottagare: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1166> -- Mottaget: 88-05-01 01.23 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1591> Kommentar till: (Text 807963) av KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Har jag påstått det?
(Text 808031) (1 kommentar)
(Text 808036) 88-04-29 18.00 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1592> Kommentar till: (Text 808026) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Ja, det stämmer. Jag fick just en räkning från ENEA (som sköter EUUG-S News-distribution) på det vi fått sänt från Enea till vår Unix-dator QZuno. Räkningen bestod dels av debitering för volym (i tecken) och dels i tid. All trafik var från Enea till QZ. Men räkningen går alltså till organisationen QZ och inte till dom individuella News-läsarna på QZUno.
(Text 808036) (1 kommentar)
(Text 808268) 88-04-30 07.04 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1593> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.04 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <26> -- Mottaget: 88-04-30 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.04 Kommentar till: (Text 807630) av Jacob Palme QZ <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.04 Planer för svensk X.400-trafik %Original date: 29 Apr 88 7:52 +0100 %TF: DSKD:KY7LI0.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.se@FREJA Du kommer snart att få se ett förslag till MAIL-grupp i Sverige, du står med på namn-listan. Stig Olsson TeleDelta står också med. Frågan bör tas upp där. TeleDelta kan inte helt diktera i detta fall, det är faktiskt en förhandlingssi s- situation.
(Text 808268)
(Text 808269) 88-04-30 07.06 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: EUTECO - European Teleinformatics Conference <45> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.06 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <27> -- Mottaget: 88-04-30 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.06 Kommentar till: (Text 807298) av Jacob Palme QZ <1> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.06 Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1594> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-04-30 07.07 Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta %Original date: 29 Apr 88 8:02 +0100 %TF: DSKD:KY7LY6.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.se@FREJA Att du inte helt beskrivit riktigt att vad vi i Sverige och på Nordisk nivå gör , nämnde du att vi använder filtrerande fjärrbryggor i KOMBINATION med IP- och DECnet routers? Detsamma för NORDUnet-nivån? Det är en stor skillnad mot att bara ha filtrerande fjärrbryggor.
(Text 808269) (1 kommentar)
(Text 808286) 88-04-30 10.55 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1595> Extra kopia: EUTECO - European Teleinformatics Conference <46> Kommentar till: (Text 808269) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Jag sa att vi skulle använda något slags filter, gick inte in i detalj på vilket slag. Hans svar, om jag minns rätt: Ja, det är ju absolut nödvändigt, men det räcker inte. Problemet enligt Linington är att denna typ av hopkopplade nät inte ger möjlighet att ransonera och prioritera i trafiken på bra sätt, och därmed undvika överbelastningsproblem. Han sa att det kan fungera i en väl kontrollerad miljö, där man har en central övervakning som kraftfullt kan säga till dem som missbrukar nätet, men att man sällan kan åstadkomma en sådan miljö i ett nät av hopkopplade universitetsnät. Skulle de filter och routers du nämner kunna lösa detta problem? (OBS: Uppfatta inte mig så att jag tar ställning för- eller emot Liningtons synpunkter. Jag tycker det är toppen med SuperSunet, och jag hoppas att Liningtons synpunkter skall leda till att man är medveten om att problemen kan komma, är beredd på dem och förbereder lämpliga åtgärder. Problem med överbelastning är ju inget man får i början av driften av ett nytt nät, så man har ju tid på sig.)
(Text 808286) (1 kommentar)
(Text 808342) 88-04-30 17.19 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1596> Kommentar till: (Text 808286) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Sunet's nya nät Jag tror att vi taget i med både hängslen och svångrem när det gäller management och tekniska möjligheter när det gäller att fördela de kanal- bandbredds resurser vi har i basnätet. Sunet-anslutningen levereras till regionen, dels som en del specifika synkronförbindelser, för att ersätta befintliga separata förbindelser dels som en 15poliga Ethneret AUI/transceiverkabel kontakt. Fram till den pluggen har drift-organistationen full kontroll att från NIC styra allokeringen av resurser, spärrning av adressser/protokoll/data eller godtyckliga kombinationer av dessa. Vad det gäller IP trafik kan man enkelt manipulera throughput genom att sätta upp routing-iformationens delay/hops värden. Jag tror att de problem vi får, är på regional nivå, där man inte vill låta NIC ta hand om driften utan gör det lokalt med egna resurser, då krävs det att man verkligen har lokal kompetens. Då kan ju inte NIC hantera problemet vid källan utan måste kanske vidta åtgärder på sin sida, och det kan då drabba hela regionen. Min förhoppning är att nya Sunet skall fungera så bra att ingen har anledning att klaga. Den begränsade faktorn är idag att basnätet bara har 64kbit. Det kan tänkas att om användningen av nätet ökar drastiskt, på grund av kommande superdatorer etc, att vi måste förstärka dessa, eller bygga upp ett likadannt pararellt nät. Ett helt pararellt (FYSISKT PARARELLT) nät men med gemensam administrativ drift, skulle vara vettigt av driftsäkerhets-synpunkt. Idag räcker det ju med ett fel/attentat i Stockholm för att slå ut all trafik. (NIC= Nätverks Informations Central..)
(Text 808342)
(Text 808573) 88-05-01 01.24 KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> Mottagare: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1167> -- Mottaget: 88-05-01 01.24 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1597> Kommentar till: (Text 808031) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Vad påstår du då?
(Text 808573) (1 kommentar)
(Text 808602) 88-05-01 06.09 Jacob Palme QZ Mottagare: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1168> -- Mottaget: 88-05-02 12.47 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1598> Kommentar till: (Text 808573) av KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Jag påstår att Peter Linington har sagt det som jag citerar att han skulle ha sagt.
(Text 808602) (1 kommentar)
(Text 808610) 88-05-01 06.43 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: KPJ Jaakkola TOPS/QZ <10237> <1169> -- Mottaget: 88-05-02 12.47 För kännedom: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1599> Kommentar till: (Text 808602) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Samtal i pausen med Peter Linington, en av världens främsta Visst, men det Peter Linington uttalade sig om, måste ha vart din beskrivning om hur nätet var utformat, och den var bergis inte korrekt. Altså saknar hans uttalande (baserat på din troligen felaktiga beskrivning) helt betydelse i denna fråga. Eller?
(Text 808610) (1 kommentar)
(Text 808701) 88-05-01 17.13 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1600> Kommentar till: (Text 808692) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Peter L skriver: > Kom istället med ideer om hur vi skall klara av att transportera X25 > fram till slutanvändarens dator, utan att behöva skaffa någon extra > hårdvara eller separata linjer för sådan trafik. TP1/TP4 bryggor eller > något. Det är en öppen fråga som kräver en lösning. Det verkar vara ett svårt och viktigt problem. Jag har kopierat texten ovan till SUNET-mötet, så att fler skall få läsa den och kanske komma med förslag. Jag hör till dem som tror att man så småningom kommer att gå över från TCP/IP till X.25-baserade protokoll, så det är viktigt att kunna få över X.25 annars så hindrar man ju denna utveckling. T.ex. tror jag att X.400-protokollet så småningom kommer att ersätta SMTP. Bl.a. för att X.400 har en del väsentliga tekniska fördelar, framförallt ett standardiserat sätt att hantera s.k. notifications, alltså felmeddelanden när brev inte kan levereras resp. mottagningsbevis på brev när avsändaren så begär. Om du inte lyckas lösa X.25: Finns det då möjlighet att transportera X.400 med TCP/IP på de lägre nivåerna istället? Klarar t.ex. EAN och MAILWAY av det?
(Text 808701) (3 kommentarer)
(Text 808712) 88-05-01 17.43 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1601> Kommentar till: (Text 808701) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Man kan köra X400/ftam i TCP/IP socets, på samma sätt som man kör dett via tex DECnet. Jag funderar altså på hur man skall kunna ha ett 'x25' nummer till var dator, och distribuera det över vårt conection-less nätverk. Så att man kan ta emot 64k el 2.048 mbits X25 trunk från televerk eller övriga europas X25 nät och distribuera det till slutanvändarens dator. Utan att behöva investera i någon ny hårdvara, eller börja dra fram nya förbindelser. Det borde gå att fixa genom att man stoppar in ett entry i gatewayens adress-tabeller.
(Text 808712) (1 kommentar)
(Text 808726) 88-05-01 18.03 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1602> Kommentar till: (Text 808712) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Vad innebär det för inkommande X.400/X.25 brev till SUNET? Om vi antar att alla SUNET-datorer inte har X.25, kommer i så fall någon MTA att göra om breven från X.400/X.25 till X.400/TCP/IP? Eller görs denna konvertering på någon annan nivå? Är det meningen att Chalmers skall sköta om denna konvertering?
(Text 808726) (3 kommentarer)
(Text 808733) 88-05-01 18.13 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1603> Kommentar till: (Text 808726) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Oj nu vart det iso nivå hopp igen. 1.) EAN/X400 gatewayas av Chalmers och konverteras av dem i de fall det behövs till 822. 2.) X400 mot publika nät, där är vi inne i en specifikationsfas på hur vi skall koppla den mail-värld som idag finns inom Sunet till en publik tjänst, på ett så generellt och (adress) symetriskt vis som möjligt. Sen bedriver en del organisationer egna projekt inom området. Huvudmålet är att erbjuda en gateway för de som inte har möjlighet att tala x400 själva. De som har denna möjlighet inom sin egna organistation berör inte, i annan mån att de bör känna till de adreserings-konventioner som används.
(Text 808733)
(Text 808959) 88-05-02 00.59 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1604> Kommentar till: (Text 808701) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Det viktiga är inte X.25 hit och connectioness dit, utan att få fram mekanismer för kommunikation mellan heterogena system (exempelvis människor, representerade av en UA). Därvid har några kloka personer sagt OSI. Och startat en process där man successivt byggt uppåt i detta träd. Innan man nått toppen är det givetvis viktigast att se till att rotsystemet blir bra, men sedan förfyttas prioriteten till att bygga grenar och löv. Projicera de sju OSI-skikten över ett träd med stor krona och stort rotsystem så ser ni vad jag menar; sätt sedan olika namn på rötterna (X.25, X.21, IEEE 822.2, ...) och löven (X.400, X.3/28/29 (jaja), FTAM, VTP, etc) och notera att stammen fortfarande är ganska smal (session+lite av transport) men det flyter mycket därigenom. (Har inte kommit på denna bild själv, tror jag fick den av David Firnberg EOS.)
(Text 808959) (3 kommentarer)
(Text 809027) 88-05-02 12.54 -KPJ Jaakkola utom tjänsten Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1605> Mottagare: -KPJ Jaakkola utom tjänsten <3952> -- Mottaget: 88-05-02 12.54 Kommentar till: (Text 808959) av Tommy Ericson KOMunity <1> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator GILT var ju också roligt.
(Text 809027)
(Text 809038) 88-05-02 13.57 Lennart Börjeson KTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1606> Kommentar till: (Text 808026) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Nej jag överdriver inte. Utsändningar från distributionslistor är närmast att jämföra med prenumerationer på tidskrifter: Jag betalar för någonting jag beställt. Observera att det fortfarande är förlag et som betalar för distributionen. Det är naturligtvis så det borde vara åven med elektronisk post.
(Text 809038) (2 kommentarer)
(Text 809172) 88-05-02 20.37 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1607> Kommentar till: (Text 808726) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator rimligtvis så görs det väl i någon brygga eller vad det nu kan heta utan att man behöver titta på vad som skickas för data (i ditt exempel x.400). På så sätt får man ju en gelp~_Ånerell funktion som kan användas till olika tillämpningar.
(Text 809172)
(Text 809323) 88-05-02 23.58 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1608> Kommentar till: (Text 809038) av Lennart Börjeson KTH <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Ditt "naturligtvis" är illa placerat. Det är som att säga att "inom posten är kostförskott det enda rätta, efterkrav förbjuder vi som betalmetod". (Inte sällan har det hänt att man betalat för något i förväg och sedan haft ett stort bekymmer att få rättelse av leverantören. Annat är det om man inte betalar förrän man är nöjd. Vilket man väljer som köpare resp säljare är ganska klart...) Det är till och med så att informationsspridningen fördröjs om man skall tvingas vänta tills någon Administratör godkänt ens prenumerationsbegäran innan man kan börja få sina leveranser. En jämförelse med Usenet kanske är på sin plats.
(Text 809323)
(Text 809351) 88-05-03 00.36 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1609> Kommentar till: (Text 808959) av Tommy Ericson KOMunity <2> Ärende: X.25 till slutanvändarens dator Jo, din bild är ju riktig, vi i Sverige är värlsbäst (nästan) på att rita yviga trädkronor (superkom...) medan vi inte har en minsta aning om hur vi skall fixa en stam eller stjälk, kraftig nog att bära upp denna goda frukt. Låt oss nu börja från botten, med att få ett fungerande transportnät som kan transporetara näring till alla dessa frukter.
(Text 809351)
(Text 809575) 88-05-03 18.05 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1610> Kommentar till: (Text 809038) av Lennart Börjeson KTH <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Bara för att metoden att prenumeranten betalar till tidningen, och tidningen sedan till postverket, är den vanliga, är det väl inte självklart att det är den bästa. Alternativet att prenumeranten betalar till postverket och post- verket sedan en del vidare till tidningen kan ha många fördelar. T.ex. att prenumeranten får alla tidningar på en samlad räkning, och att postverket kan på ett rationellt sätt samordna fakturering för många tidningar.
(Text 809575) (2 kommentarer)
(Text 809581) 88-05-03 18.22 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1611> Kommentar till: (Text 809575) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik (Detta har inte med sunet att göra..) Det pris du betalar för en dagstidnings-prenumeration, täcker inte kostnaden för trycning/distributionen ens. Det är annonserna som betalar det. Utom för många tidningar, där det är de som vill ha ut sina åsikter som täcker förlusten. (A-pressen, Dagen etc)
(Text 809581) (1 kommentar)
(Text 809677) 88-05-03 21.19 Johan Lundberg TeleDelta Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1612> Kommentar till: (Text 809575) av Jacob Palme QZ <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Det är väl lite väl konstlade försvar för ett i grunden uselt system. Bara för att man gjort så inom en del akademiska nät behöver man väl inte upprepa samma misstag en gång till. Jag anser att principen avsändaren betalar normalt skall gälla. Sen att det kan finnas vissa undantag av typen distributionslistor etc må så vara. Din liknelse haltar lite dessutom eftersom det saknas ett postverk som är beredd att ta på sig den typen av fördelning av intäckter du beskriver. I alla fall än så länge. Dessutom så krävs det ju att man accepterar räkningar därifrån.
(Text 809677) (3 kommentarer)
(Text 809889) 88-05-04 08.57 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1613> Mottagare: Telemötessystem (datorstödda och) elektronisk post erfarenheter <1113> Kommentar till: (Text 809581) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Jag hoppas verkligen det blir så i den framtida elektroniska kommunikationen att man skiljer på annonser och övriga texter. Då kan man också ha olika debiteringssystem för de två typerna av information. Det finns en mellanzon, typ Microsofts medverkan i KOM-möten om deras programvaror. Men eftersom den typen av information är av så stort värde för KOM-användarna, tycker jag inte den bör räknas som reklam. Däremot är det bra om man gör som Microsoft, skiljer ut denna information i speciella möten.
(Text 809889)
(Text 809891) 88-05-04 09.02 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1614> Kommentar till: (Text 809677) av Johan Lundberg TeleDelta <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik "undantag av typen distributionslistor" skriver du. Tyvärr finns ingen statistik, men jag skulle tro att en stor majoritet av alla texter som mottas via de akademiska näten är distributions- liste-meddelanden. Om man gör en kostnads-nytto-analys på elektronisk post, kommer man ganska snabbt fram till att sådan är mest nyttig i förhållande till kostnaderna i tre fall: (a) Små och enkla meddelanden för att klara av småproblem. (b) Gruppkommunikation. (Alltså konferenser eller distributions- listor.) (c) Kommunikation med dator och inte människa i ena ändan, eller där meddelandena delvis skall databehandlas, alltså EDI och liknande.
(Text 809891)
(Text 809892) 88-05-04 09.12 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1615> Kommentar till: (Text 809677) av Johan Lundberg TeleDelta <2> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Att metoden att varje nät betalar sin andel av kostnaden i praktiken tillämpats och fungerat bra mellan olika akademiska nät, speciellt där det ena nätet inte har någon individuell volymdebitering, är därför att skall avsändaren betala tvingas alla införa individuell volymdebitering och det kostar pengar. Vidare är erfarenheten den att kombinerar man distributionslistor med "avsändaren betalar" så dödar man mer än 90 % av all distributions- listeanvändning. Jämför t.ex. MAILNET, dom hade det så och fick praktiskt taget ingen egen distributionslisteaktivitet alls. Däremot fördelade MAILNET meddelanden från ARPANET-s distributions- listor enligt principen "mottagaren betalar", och den fördelningen utgjorde en mycket stor del av volymen i MAILNET. Det här med "varje nät betalar sin andel" brukar fungera bra när det stora nätet är det som inte har volymberoende taxa. Så är det ju t.ex. för CSNET mot ARPANET/INTERNET. Det kan bli mera problematiskt om det är omvända förhållandet, ett litet nät utan taxor mot ett stort nät med volymtaxor. Då får nog det lilla nätet betala. Just nu är det ju dock klart att det är de akademiska näten som är de stora näten i de här sammanhangen.
(Text 809892) (1 kommentar)
(Text 809999) 88-05-04 16.11 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1616> Kommentar till: (Text 809892) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: Planer för svensk X.400-trafik Kan vi inte dela Sunet mötet i ett teknik/informations möte och ett allmänt diskussion runnt (akademiska) nät möte. Vi står inför en storupgradering av sunet i juni, och jag tror det kommer att explodera av tekniska problem orienterade frågor. Eller skall vi lägga det som en traditionell mailinglista med det här mötet som mottagare? Många läser ju trotts allt inte Odenkom.
(Text 809999) (2 kommentarer)
(Text 810073) 88-05-04 20.34 Jacob Palme QZ Mottagare: Annonsering (av) möten <2452> Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1617> Namn: Akademiska datornät erfarenhetsutbyte Detta nya möte är en utgrening ur mötet "SUNET erfarenhetsutbyte". Meningen är att SUNET-mötet i framtiden mera snävt skall handla om tekniska och administrativa problem kring SUNET-driften, och att mera allmänna frågor om akademiska nät skall diskuteras i det nya mötet "Akademiska datornät erfarenhetsutbyte".
(Text 810073)
(Text 810421) 88-05-05 17.17 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1618> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av 3 andra personer. Ärende: Info om nya Sunet SUNET 1988-05-04 Till: Roland Hedberg, UMDAC (biovax::rhg) Leif Amnefelt, KTH (VAXKAB::AMNEFELT) Göran Bengtsson, CTH (RTR57a::areamanager) Jan Engvald, LDC (GEMINI::XJELDC) Bo Kleve, LIDAC (RTR58A::areamanager) Hans Wass`n, UDAC (RTR60A::areamanager) Peter Löthberg, Stacken (Roll@stacken.kth.se) Björn Hagvall, Högsk i Luleå Utbyggnad av SUNET Som ni känner till skall SUNET byggas ut genom en sammankoppling av lokala Ethernet via fasta 64 kbps linjer. Dessa linjer har redan levererats till alla orter förutom Luleå där leverans har lovats till den 1 juni, 1988. Sammankopplingen kommer att ske med fjärrbryggor, IP-routers och lokala bryggor. Utvärdering/test av IP-routers och lokalbryggor pågår och bör kunna vara avslutade ganska snart tack vare det jobb som görs av Peter Löthberg, Göran Bengtsson och Jan Engvald. När det gäller fjärrbryggor är det klart att vi köper Vitalink Translan III-bryggor från Svea Data Comm. Avtal har tecknats mellan UUH och Svea Data Comm idag och därmed har följande installationsdagar utlovats: 1. KTH den 9 maj, 1988 1 st 8-portars fjärrbrygga 1 st 4-portars fjärrbrygga 2. Chalmers den 10 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 3. Lund den 11 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 4. Umeå den 24 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 5. Luleå den 25 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 6. Linköping den 31 maj, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga 7. Uppsala den 1 juni, 1988 1 st 4-portars fjärrbrygga Rune Gunnarsson från Svea Data Comm avser att ringa runt för att göra detaljplaneringen av installationerna. För anslutning av SUNET:s DECnet till det nya nätet har ytter- ligare Ethernet-interface beställts till RTR56A, RTR57A, RTR58A, RTR59B, RTR60A och RTR61A (samt till RTR59A vars an- slutning blir en senare fråga). SUNET:s arearouters kommer därvid att kunna fungera som DECnet-routers. Digital har lovat leverans av dessa ytterligare Ethernetinterface den 9 maj, 1988. Jag har ännu inte lyckats få veta planerad installationsdag. Det ser alltså ut som om vi ganska snart kan börja använda ett mycket snabbare och bättre SUNET. UHÄ avser att lägga driftansvaret för bl a SUNET:s höghastighets- nät på KTH. Det är därför lämpligt att KTH aktivt medverkar i driftsättandet av nätet. Jag ställer naturligtvis gärna upp och svarar på ev frågor med anledning av detta.
(Text 810421) (1 kommentar)
(Text 810422) 88-05-05 17.18 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1619> Markerad av: Hasse Sjöberg QZ Markerad av: Björn Carlsson QZ Markerad av 6 andra personer. Ärende: Info om nya Sunet SUNET 1988-05-04 Till: Roland Hedberg, UMDAC (biovax::rhg) Leif Amnefelt, KTH (VAXKAB::AMNEFELT) Göran Bengtsson, CTH (RTR57a::areamanager) Jan Engvald, LDC (GEMINI::XJELDC) Bo Kleve, LIDAC (RTR58A::areamanager) Hans Wass`n, UDAC (RTR60A::areamanager) Peter Löthberg, Stacken (Roll@stacken.kth.se) Björn Hagvall, Högsk i Luleå (Bj_Hagv@norrkom. umu.se) Kablage, transceivers o dyl för SUNET:s LAN-bryggenät De lokala sammankopplingarna av bryggor, routers osv är tänkt att ske på följande sätt: ! ! ! ----------------- ! Tvt 64 kbps ! ! modem ! --------!-------- ! ! V.35 kabel (följer med fjärrbryggorna) (1) ! ---------------- ! Fjärrbrygga ! Vitalink Translan III ! ! --------!------- ! ! AUI- (Ethernet transceiver-) kabel (2) ! ! ----------- ! MPT ! Multi port transceiver (3) ! ! --!-----!-- ! ! -----! !------ ! ! AUI-kabel (5) ! ! AUI-kabel (4) ! ! ------!------ ------!------ ! IP- ! ! DECnet- ! (Area-router) ! router ! ! router ! ------!------ ------!------ ! ! AUI-kabel (6) ! ! AUI-kabel (7) !----! !-----! ! ! ---!-----!--- ! MPT ! Multi port transceiver (8) ! ! ------!------ ! AUI-kabel (9) ! ! Tranciever (10) ! / ===============XXX====================== Lokalt Ethernet För varje installationsställe kommer jag att beställa följande pos Benämning 1 V.35-kabel 3 m Ingår i leveransen av fjärrbryggor 2 AUI-kabel för ansl av fjärrbrygga 2 m (BNE4C-02 från DEC-Direkt) 3,8 Multi Port Transceivers 2 st (Cabletron MT-800 från Heath) 5,6 AUI-kablar för ansl av IP-router 2m (BNE4C-02 från DEC-Direkt) 4,7 AUI-kablar för ansl av DECnet-routers 5 m (BNE4C-05 från DEC-D) Ej till Högskolan i Luleå som saknar DECnet-/Area-router 9 AUI-kabel för ansl till lokalt Ethernet 2 m (BNE4C-02 från DEC-D) 10 Tranciever för ansl till lokalt Ethernet (Cabletron ST-500-01 från Heath) Jag beställer detta för omgående leverans. Om det inte hinner fram något installationsställe i tid hoppas jag att man kan åstadkomma en provisorisk anslutning lokalt i väntan på leveranserna. El-uttag förutsätter jag att ni kan fixa lokalt. Utrustningen bör placeras i ett skåp (19" rack med dörrar och fläkt?). Jag föreslår att ni själva köper in ett lämpligt skåp som passar in i era omgivningar (färg, modell osv) och sedan skickar en räkning till SUNET (dvs till mig) för dessa utlägg. Synpunkter? Är 5 m AUI-kablar (pos 4,7) tillräckligt långa för an- slutning av arearoutern? Är 2 m AUI-kabel (pos 9) tillräckligt lång för anslutning till lokalt Ethernet? Mvh Hans
(Text 810422)
(Text 811536) 88-05-08 23.00 Tommy Ericson KOMunity Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1620> Kommentar till: (Text 810421) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Info om nya Sunet Vem är det som skriver (eftersom P Löthberg själv är mottagare)?
(Text 811536) (1 kommentar)
(Text 811542) 88-05-08 23.20 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1621> Kommentar till: (Text 811536) av Tommy Ericson KOMunity <1> Ärende: Info om nya Sunet Hans Wallberg.
(Text 811542)
(Text 811559) 88-05-09 02.48 Hasse Sjöberg QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1622> Markerad av 3 personer. Ärende: Blev ombedd att lägga in det här..... Förslag till lösning av 'Supersunet' i Stockholm Peter Löthberg roll@stacken.kth.se Sverige ! ! ===XXX=========XXX========XXX================XXX==================== Stockholm ! ! ! ! ! ! =======XXX============== ! ! ! ! fysikernas nät ---------- ------------ ------------ ------------ ! ip-r ! ! fj-br ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! ! ! ! ip-r ! ! ! ---------- ------------ ------------ ------------ ! ! ! ! ! ! ! ! ! / 2.048mbit ! ! ! kth-stamnät ! mikrovågslänk ==XXX============XXX========= ===XXX============ ! ! ------------ ! ! fj-br ! ! ! ! ! 'Mindre instalations tammpen' ------------ ---------------------------------------- ! ! 4 (el 8) port fj-br ! ! ! ! kista-stamnät ! ---------------------------------------- ===XXX===========XXX======XXX=XXX==== ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ! ! ! fi-lo ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ! ! ------------ ------------ ------------ ! ! Nmp-Cad ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! ======XXX======== ! ! ! ! ! ! ! ===XXXX======= ========XXX=== ------------ ------------ ------------ Elektro-Kista Sics ! ! ! ! ! ! ! ! ! ===XXX==== ===XXX==== ===XXX==== QZ SU KI ip-r IP Router fj-br Filtrerande fjärrbrygga fi-lo Filtrerande lokalbrygga
(Text 811559) (2 kommentarer)
(Text 811561) 88-05-09 04.25 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1623> Kommentar till: (Text 811559) av Hasse Sjöberg QZ <1> Ärende: Stockholm topologi Jag tror min skiss är den 'billigaste' vi kan göra, nackdelen med den är att alla TCP/IP noder på små-instalations tampen måste dela på et IP-nätnummer, om man inte har routers på respektive instalation. Men det kostar kanske mer än det är värt. Fysikernas nät, är nåt mikrovågsbaserat som går Vanadis-KTH-AFI om jag inte missförstått någonting.
(Text 811561) (1 kommentar)
(Text 811678) 88-05-09 14.45 @KICKI.STACKEN.KTH.SE: ROLL (Peter Lothberg) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1624> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: @TDS.KTH.SE: gert <16> -- Mottaget: 88-05-09 18.36 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: @BIOVAX.SUNET.SE: HWG <15> -- Mottaget: 88-05-09 18.35 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: @GEMINI.LDC.LU.SE: xjeldc (Jan Engvald LDC) <2> -- Mottaget: 88-05-09 18.33 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Mottagare: @KICKI.STACKEN.KTH.SE: ROLL (Peter Lothberg) <24> -- Mottaget: 88-05-09 18.36 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-09 14.45 Extra kopia: Gunnar Backteman SU <81> -- Mottaget: 88-05-20 12.17 Sändare: Jacob Palme QZ -- Sänt: 88-05-09 17.48 Markerad av 2 personer. Ärende: Mitt förslag på lösning inom Stockholm %Original date: 8 May 1988 (Sunday) 1911-LOC %TF: DSKD:3Y7T10.MAI %FROM: Peter Lothberg <ROLL@kicki.stacken.kth.se> %SMTP sender: ROLL@kicki.stacken.kth.se Förslag till lösning av 'Supersunet' i Stockholm Peter Löthberg roll@stacken.kth.se Sverige ! ! ===XXX=========XXX========XXX================XXX==================== Stockholm ! ! ! ! ! ! =======XXX============== ! ! ! ! fysikernas nät ---------- ------------ ------------ ------------ *! ip-r ! ! fj-br ! ! fi-lo ! ! fi-lo ! *! fi-lo ! ! ! ! ip-r ! ! ! ---------- ------------ ------------ ------------ ! ! ! ! ! ! ! ! ! / 2.048mbit ! ! ! kth-stamnät ! mikrovågslänk ==XXX============XXX========= ===XXX============ ! ! ------------ ! ! fj-br ! ! ! ! ! 'Mindre instalations tammpen' ------------ ---------------------------------------- ! ! 4 (el 8) port fj-br ! ! ! ! kista-stamnät ! ---------------------------------------- ===XXX===========XXX======XXX=XXX==== ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! *! ip-r ! ! ip-r ! ! ip-r ! ! ! ! *! fi-lo ! ! ! ! ! ! ! ! ---------- ---------- ---------- ! ! ! ! ! ! ------------ ------------ ------------ ! ! Nmp-Cad ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! fj-br ! ! ======XXX======== ! ! ! ! ! ! ! ===XXXX======= ========XXX=== ------------ ------------ ------------ Elektro-Kista Sics ! ! ! ! ! ! ! ! ! ===XXX==== ===XXX==== ===XXX==== QZ SU KI ip-r IP Router fj-br Filtrerande fjärrbrygga fi-lo Filtrerande lokalbrygga
(Text 811678)
(Text 813304) 88-05-15 21.20 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1625> Ärende: Nya noder i LAT??? . Jag hittade nyss ett par nya NODER "i" min server. Det låter på namnet (en av dom ialla fall) som om dom INTE hörde hemma i LUND. . De två var synliga med status unknown, och var: . A59454 AA-00-04-00-C6-ED och KTHTTT AA-00-04-00-8C-EC . Med tanke på rating så gissar jag att det är ganska små maskiner, förslagsvis 11/7xx eller microvaxar. . Någon som har någon ide/upplysning!!!
(Text 813304) (1 kommentar)
(Text 813321) 88-05-15 21.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1626> Kommentar till: (Text 813304) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: Nya noder i LAT??? a59454 borde heta aa.00.04.00.c6.ec och inte ..ed KTHTTT är en mikrovax2 på KTH, och a59454 är väl nån PC. De skall inte bryggas över mellan lund och stockholm, nåt är bergis fel i lund änden, tala med Jan Engvald, XJELDC@gemini.ldc.lu.se, han har hand om Lund-sidan av supersunet.
(Text 813321) (1 kommentar)
(Text 813682) 88-05-16 23.25 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1627> Kommentar till: (Text 813321) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Jag har snackat med Janne och han sa att det tydligen var något fel på den sk filtrerande bryggan...... . Jaja man kan inte få allt hÄr i världen.
(Text 813682) (1 kommentar)
(Text 813689) 88-05-16 23.48 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1628> Kommentar till: (Text 813682) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Tanken är altså att alla 600X typ protokoll inte skall skickas över mellan regionerna, med undantag av 6003 som är DECnet, men det passerar ju respektive area-router, de har ju byggts ut med ett extra ethernet interface var. Att du hitta konstiga noder i din LAT-burk, är väl spåren av något av våra mer eller mindre lyckade experiment. För du kan väl inte ta ta dig till KTHTTT från in LAT server idag? Idag går altså TCP/IP och DECnet trafiken mellan Lund-Stockholm-Göteborg via 64Kbit linjerna. DECnet till övriga regioner kommer att lyftas över succesecivt under de närmaste veckorna. X25 kopplen kommer at finnas kvar som backup tills det fungerar stabilt.
(Text 813689) (1 kommentar)
(Text 813986) 88-05-17 23.03 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1629> Kommentar till: (Text 813689) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: Nya noder i LAT??? Ok! Nej jag kan inte köra mot KTHTTT det är helt rätt antaget. Tyvärr är ju LAT:burkarna så "dumma" att noden ligger kvar tills LAT:en botar, vilket kan dröja ganska lÄnge..... . En lösning vore förståss att boota alla burkarna, men med 20 st så ör jag inte så sugen...... . Det hela är ju egentligen inget problem, jag var bara nyfiken på vad ni skulle säga.
(Text 813986)
(Text 814180) 88-05-18 20.19 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1630> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? . Egentligen hör väl detta inte hemma här men...... . Med den numera så snabba förbindelsen så har jag börjat använda DEC-net till ODEN, problemet Är dock att sluta..... . Kill är helt ok och avslutar körningen men hur får man Decnet att fatta att den skall koppla ner??? Disconnect gills tydligen inte??? Någon IDE??? lägga
(Text 814180) (2 kommentarer)
(Text 814185) 88-05-18 20.29 Sture Langemar QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1631> Kommentar till: (Text 814180) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Prova om CTRL-P fungerar.
(Text 814185)
(Text 814264) 88-05-18 23.28 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1632> Kommentar till: (Text 814180) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <2> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Oden talar inte Cterm utan det gamla NRT protokollet, av nån outgrundlig anledning finns det ingen kod för att stänga terminal-förbindelsen, från oanvliggade lager. Det finns en entry vector men det står bara return där. Man kan 1.) Vänta 90 sekunder utan att göra något, då kopplar Oden ner. 2.) Trycka kontroll ^p på din burk och begära nedkoppling i den meny som dyker opp. Jag fundera på att skriva den kod som fattas, eller portera Cterm servern till Supertops. Men vi har under det senaste året satsat alla programerar resurser på att göra TCP/IP till Supertops. Då detta nu verkar fungera så kanske nån får tid och fixar problemet. Eller så kanske QZ fixar det om du ber dem såsom kund. En snabb hack kan ju vara en kodsnutt som pokar idle_diconnect timern....
(Text 814264) (1 kommentar)
(Text 814848) 88-05-21 12.25 Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1633> Kommentar till: (Text 814264) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Tack för tipset med CTRL-P jag provade och de funkar bra. Från början så provade jag de vanliga CTRL-(T,y,c,d...etc) men till p kom jag aldrig...
(Text 814848) (1 kommentar)
(Text 814862) 88-05-21 13.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1634> Kommentar till: (Text 814848) av Mats Åkerberg Linjenämnden EFD LTH <1> Ärende: DEC-net till ODEN?!?!? Att kontroll-P funkar bra kan man ha delade åsikter om, i Emacs/Amis går man till föregående rad med ^p...
(Text 814862)
(Text 815142) 88-05-23 04.42 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1635> För kännedom: Bertil Holmqvist Televerket <910> Sändare: Bertil Thorngren -- Sänt: 88-05-24 23.55 Markerad av: Björn Carlsson QZ Markerad av 2 andra personer. Ärende: X.EARN ---------------------------------------------------------------------------- !Peter Löthberg, roll@stacken.kth.se, roll@sestak.bitnet, roll@cs.kth.sunet! ---------------------------------------------------------------------------- Proposed implemenation of Nordunet X.EARN ----------------------------------------- This is a recomendation of how the nordic backbone and the link to US should be implemented. The design has three goals: 1) Provide the network maintainer with the tools/resources needed to manage the task of providing a service with the required quality. 2) To minimize the traffic over the satelite/country lines, and not sending unnecesary requests (it takes about a second to get the reply back). 3) In the first step of migration, just replace the existing 9.6kb modems used by EARN with the same service using the WAN instead of the old analog lines. The use of MAC-level bridges, gives us the possibility of easily add new services without interupting the already existing services, there is no degradation in performance involved, with the proposed hardware. ------------------------------------------------------------------------ NSFnet ! ! ----------------- !Cisco IP router! ! ! ----------------- ! ! !=====XXX=====================! Multiport Transceiver ! ! ----------------- !Vitalink ! !Remote bridge ! ----------------- ! ! ----------------- !Modem/satelite ! :: :: Usa ------------------------------------------------------------------------ :: :: Sweden !Modem/satelite ! ----------------- ----------------- !SEARN !----- To Cern ! ! ! ! ----------------- ----------------- ! ! ! ! !Vitalink ! !N !F !D !S !Remote bridge ! ----------------- ----------------- !Translink ! ! ! ! ! ----------------- ! ! !=====XXX=====================XXX===================! Multiport Transceiver ! ! ! ! ! ! ----------------- ------------------ ! !Cisco IP router! !protocol ! ! ! ! !Filtering bridge! ! ----------------- ------------------ (to l!et management protocol pass) ! ! ! ! ! ! Nordunet Stub !=====XXX=========XXX=========XXX=============XXX=====XXX============! ! ! ! ! ! ! ! ! ----------------- ! ------------------ ----------------- !Cisco IP router! ! !protocol ! !Vitalink ! ! ! ! !Filtering bridge! !Remote bridge ! ----------------- ! ------------------ ----------------- ! ! ! ! ! ! ! ! ----------------- ! ! ! ! ! ! !DECnet router ! ! NO FI DK IS(?) ! ! ! ! ! ----------------- ! ! ! ! ! ! ! Sunet Stub !=====XXX=========XXX=========XXX====================================! ------------------------------------------------------------------------ (NO, FI, DK, IS?) ! ! ----------------- !Vitalink ! !Remote bridge ! ----------------- ! ! Local Nordunet Stub !=====XXX=====================XXX=====================XXX=============! ! ! ! ! ! ! ----------------- ------------------ ------------------ !Cisco IP router! !DECnet ! !Translink ! ! ! !Router ! ! ! ----------------- ------------------ ------------------ ! ! ! --------!-----------------------!------------------!------------------- ! ! ! Point of delivery IP DECnet RSCS from Nordunet
(Text 815142) (1 kommentar)
(Text 815162) 88-05-23 09.53 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1636> Kommentar till: (Text 815142) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Hade du tänkt dig att trafiken från USA skulle gå via den direkta länken Nordunet-USA eller som idag via EARN nere i Europa? Om du hade tänkt dig att ta trafiken från USA direkt via länken Nordunet-USA, vilket väl förefaller vettigt, hur skall man i så fall undvika att vid nedladdning av distributionslistor, samma meddelande sänds över flera gånger om det är mottagare på olika datorer i Norden. Internet-s normala mail-protokoll fungerar, tror jag, så att man bara gör samsändning om det finns flera mottagare på samma host. En möjlig lösning på detta är att man på någon dator i Norden sätter upp en sub-distributionslista för de amerikanska distributions- listorna. FINHUTC har ju idag sådana subdistributionslistor för en stor del av de amerikanska listorna, och fullgör alltså idag denna funktion. Fördelen med att låta FINHUTC (eller annan VM-nod) fullgöra denna funktion är att den programvara de har, LISTSERV, starkt underlättar administrationen av sådana sublistor genom bl.a. följande funktioner: (a) Användarna kan själva registrera och avregistrera sig automatiskt (b) När man har flera olika sublistor för samma grupp, finns funktioner för automatisk eller halvautomatisk överföring av varje medlem till den lista som ligger närmast mottagaren. Nackdel är, tror jag: (c) Logisk RSCS-förbindelse måste finnas mellan FINHUTC och övriga BITNET-listor. (d) LISTSERV är i sina funktioner lite specialanpassad till BITNET, dock tror jag man kan få den att fungera bra även för andra, men det bör väl i så fall utredas. Fördelarna med LISTSERV är väsentliga. Jobbet att administrera distributionslistor är stort och och arbetsamt!
(Text 815162) (1 kommentar)
(Text 815240) 88-05-23 18.33 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1637> Kommentar till: (Text 815162) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.EARN Mailinglistor, Varför talar du dig varm för listserv, detta simpla program som bara innehåller en promille av Superkom, jag trodde vi skulle ha Superkom till att lösa detta. Jag anser att Finnarna på FInhutc gör ett utmärkt jobb idag och jag hoppas de fortsätter att hålla i denna funktion. Om du tittar på min skiss igen, så ser du, att det inte finns någon RSCS förbindelse över USA förbindelsen, utan jag har bara lyft in de befintliga analoga 9.6 linjerna inom Scandinavien på WAN nätet i norden. Det är så 'rörigt' i övriga europa på Earn sidan, det talas om 4 stora X25 växlar, med ett ringnät KTH-CERN-FRANKRIKE-HOLLAND-KTH med 64K länkar. Men ingen verkar riktigt veta, det är massor av sådana här X400/iso präster inblandade. Det är så många problem som måste lösas för att detta skall fungera tekniskt, vi måste först och främst få ett fungerande nät, innan vi börjar tala om 'trädets krona' som Tommy Eriksson sa, stam och rötter först. Bla slå verkar många IP implementationer inte ha window size nog för att klara nån värst prestanda på en länk med 2*600ms delay. POST SIDAN, Jag har hoppats att var organisation under .SE kan ta sin post direkt. Det hela är ett jättejobb just nu attt få ihop name/domain servers etc.
(Text 815240) (1 kommentar)
(Text 815521) 88-05-24 19.55 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1638> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <28> -- Mottaget: 88-05-25 00.26 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 Kommentar till: (Text 808726) av Jacob Palme QZ <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.55 X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 17 May 88 9:53 +0100 %TF: DSKD:7A257R.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@freja.qz.se Mja, breven goers ju inte om, TRANSORTEN mellan MTA:erna mellan CHALMERS som in ternationellt OCH nationellt aer aatkomliga via X.25 kommer foer MTA:er inom SU NET LAN att kunna anvenda andra TRANSPORT-metoder. EAN supportar TCP/IP, DECnet och X.25 bl a, fraagan aer snarare om man skall styra vilka TXP:er som boer anv aendas och/eller vilka X.400 produkter som kan anvendas for "inter-regional" ko mmunikation.
(Text 815521)
(Text 815522) 88-05-24 19.57 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1639> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <29> -- Mottaget: 88-05-25 00.26 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Kommentar till: (Text 808701) av Jacob Palme QZ <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-24 19.57 Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 17 May 88 9:49 +0100 %TF: DSKD:7A2516.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@freja.qz.se Vi har tvaa problem: Europa kommer med stoersta sannolikhet att ha ett X.25 baserat WAN. Oavsett detta finns LAN-WAN interwrking problemet, det kan loesas paa flera saett, ett are den "Engelska modellen" med CONS i LAN med LLC2. Det andra saettet aer att ha network/transport level converters en s k tp0/tp4 brygga. I foersta skedet kan vi baera X.25 trfik oever det kommande LAN-naetet (gaeller aeven foer SUNET -LAN m fl) saa att man kan anknyta system med X.25 ocksaa. Man behoever inte ha "X.25-baserade protokoll", daeremot behoeer vi ett globalt naetverks-niva naetverk med NSAP-adressering. Detta kommer att kunna tilhandahallas aeven i CLNS LAN:s. Diskussioner har redan boerjat foer att faa igaang ett tp0/tp4 projket med NORDUNET/OSINET-S.
(Text 815522) (1 kommentar)
(Text 815875) 88-05-25 10.51 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1640> Kommentar till: (Text 815240) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Listserv har sina för- och nackdelar. En fördel är dock att Listserv kan tala med andra Listserv runt om i världen automatiskt, och att det finns en fungerande serviceorganisation runt om i världen som lagt upp en stor mängd intressanta mailing-listor i Listserv. Det är väl möjligt att vi även i SuperKOM så småningom lägger upp den typ av funktioner som Listserv har. Skall vi kunna utnyttja det befintliga Listserv-nätet så måste vi i så fall lära SuperKOM att se ut som en Listserv gentemot Listserv-världen, och det är kanske inte så roligt! Jag är helt överens med dig om det viktiga att bygga upp nät underifrån med en bra bas. Det problem jag tog upp, risken för överbelastning av USA-länken om alla skall ladda ner mailing-listor var för sig direkt från USA, kan man ju ev. vänta med att åtgärda tills problemet blir akut. Alternativt kan man redan nu gå ut med en rekommendation till folk i SUNET, att i första hand beställa de stora populära mailing-listorna från LISTSERV@FINHUTC, inte direkt från USA. (Har man börjat använda LISTSERV@FINHUTC) så är det, såvitt jag förstår, lätt att senare vid behov skapa en LISTSERV i Sverige och flytta över de svenska medlemmarna dit. Bör vi råda de ansvariga för SUNET i Sverige att gå ut med en sådan rekommendation, för att förebygga överbelastning av USA-länken? Det kan ju vara annat man vill använda den för? Gäller väl för övrigt hela Nordunet, inte bara SUNET? En sådan rekommendation bör ju då lämpligen kombineras med lite information om hur man beställer abonnemang via LISTSERV och en lista över de listor som är tillgängliga via FINHUTC.
(Text 815875) (2 kommentarer)
(Text 815965) 88-05-25 17.58 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1641> Kommentar till: (Text 815875) av Jacob Palme QZ <1> Ärende: X.EARN X.Earns USA förbindelse är en nordisk gemensam resurs, och FINHUTC är villiga att vara Nordisk listserver, så jag tror det är bra om man går ut med den informationen. Om jag förstått det rätt så ser listervrarna till att levera från den server som är närmast mottagaren. Går det sen BSMTP och inte RSCS så behöver man ju bara en kopia till var nod. Men, USA förbidelsen kommer inte att köra RSCS/Bitnet trafik utan man börjar med IP/TCP och man har siktet mot ISO protokoll. Däremot tror jag att mycket News kommer att gå på den länken, om man tar dagens News volym som går till Sverige, motsvarar det 476 bitar/sekunds kontinuerlig belastning på länken, som är 64Kb. Men det är klart vi måste samordna, jag tror att många TCP/IP implementationer kommer att få problem med den fördröjning som vi kommer att få, då trafiken skall till månen tur och retur, så det finns ytrymme att informera. Men fortfarande har jag filiosofin, vi kör så det ryker, så har alla en chans att lära sig hur man INTE gör. Jag tror att samordningen kommer av sig själv.
(Text 815965) (1 kommentar)
(Text 816204) 88-05-26 17.49 Jacob Palme QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1642> Kommentar till: (Text 815965) av Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) <1> Ärende: X.EARN Skall Usenet News ner via USA-linan, är det uppenbarligen viktigt att ordna så att det bara går en gång och inte samma sak flera gånger. BITNET har haft problem med folk som tagit ner hela Usenet News via BITNET-s USA-lina för lokala behov!
(Text 816204)
(Text 816242) 88-05-26 19.24 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1643> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <33> -- Mottaget: 88-05-27 00.19 Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 Kommentar till: (Text 815875) av Jacob Palme QZ <2> Sändare: Överföring (från) EARN -- Sänt: 88-05-26 19.24 X.EARN %Original date: 26 May 88 9:31 +0100 %TF: DSKD:E84769.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb%sics.sunet@cernvax> Yes, du har helt rätt, detta ÄR en av de saker som kommer att vara väsentlig att redan från början se över. Skall ta med det i "bakhuvudet" redan nu.
(Text 816242)
(Text 816644) 88-05-27 19.48 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1644> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <34> -- Mottaget: 88-05-28 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 Kommentar till: (Text 808959) av Tommy Ericson KOMunity <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.48 X.25 till slutanvändarens dator %Original date: 27 May 88 10:30 +0100 %TF: DSKD:91656Y.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@FREJA Jo, men samtidigt är det viktigt att under tiden ge löven möjligheter att få "näring" genom korsbefruktning (gateways) och andra icke-homogena lösningar
(Text 816644)
(Text 816645) 88-05-27 19.50 @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1645> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Mottagare: @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <35> -- Mottaget: 88-05-28 00.19 Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Kommentar till: (Text 809677) av Johan Lundberg TeleDelta <3> Sändare: Överföring (från) SUNETBIS -- Sänt: 88-05-27 19.50 Planer för svensk X.400-trafik %Original date: 27 May 88 12:31 +0100 %TF: DSKD:5I4ITY.MAI %FROM: Mats Brunell <matsb@sics.sunet> %SMTP sender: ean%sics.sics.se@FREJA Jag börjar bli lite trött på den här frasen "en del akademiska" nät. Dessa nät är de största fungerande nät som hittills etablerats. EUnet med NEWS samt EARN/BITNET/NETNORTH har 100-tusentals användare inom både akademiska världen OCH ett större antal företag. Dessa nät finansieras, drivs och styrs av formella beslutsgrupper mm. Dessa människor använder precis som människor inom teleförvaltningar kläder, telefon och brev för att kommunicara och lösa problem som uppkommer både av drift-- finansierings- och policyfrågor. MEN, DE ÄR INTE ANSTÄLLDA AV TELEVERKET!! NEWS- och DISTRIBUTIONS-listor är viktiga för informationsspridning, de är de första tjänsterna mot konferenssystem (som ÄR bättre än enbart MHS). Helt klart är att modeller för betalning av tjänster som dessa INTE är solklara (då hade de redan implementerats). Jag hoppas personligen att de "nya" betalningsmodellerna som måste tas fram inte blir baserade på "bit- och byte" hantering, något som televerken har varit bra på, de verkliga kostnaderna hänför sig inte till transmissionen utan TJÄNSTEPRODUKTION kring näten.
(Text 816645) (1 kommentar)
(Text 816864) 88-05-28 21.53 Peter Löthberg (roll@stacken.kth.se) Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1646> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <175> -- Mottaget: 88-05-29 00.17 Kommentar till: (Text 816645) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Planer för svensk X.400-trafik På Chalmers Teknikpark (deras forskarby) har Televerket på nått sätt skaffat sig monopol på kabeldragningen inom huset. De förstod sig inte på det här med Ethernet så de anlita nån på stan att göra jobbet att instalera det. Nu till det 'roliga', Det kostar 80kkr/kvartal att ansluta sig till ethernet kontakten, televerket har räknat ' humm paketförmedlande nät, 10mbit/sek då multiplicerar vi X25 taxan..'... Till historien hör att man sedan inte ville betala Chalmers för att få ansluta sig till deras backbone och sunet....
(Text 816864)
(Text 816867) 88-05-28 22.05 Sven Olofsson QZ Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1647> Ärende: RTR59A RTR59A är f n ur funktion pga hårdvarufel.
(Text 816867)
(Text 817946) 88-06-01 21.39 Bernt Allonen TVT Mottagare: SUNET (Swedish University Network) erfarenhetsutbyte <1648> Mottagare: @SICS.SE: matsb (Mats Brunell - använd detta namn!) <180> -- Mottaget: 88-06-02 00.18 Kommentar till: (Text 815522) av @SICS.SUNET: matsb (Mats Brunell) <1> Markerad av någon. X.25 till slutanvändarens dator Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja bygga en TP4/TP0 brygga. Därmed reducerar man ju funktionaliteten till den nivå som TP0 erbjuder. Alternativet borde i stället vara att använda 'connectionless' protokoll även över X.25 nätet, dvs ISOs IP (ISO 8473) och TP4. Har detta alternativ diskuterats? Jag kan också tänka mig ett behov en TCP/IP till TP4/ISO8473 brygga i detta fall, snarare än TP4/TP0, oavsett om man använder LAN eller WAN (X.25) som bärare av informationen.
(Text 817946)