Om ÅÄÖ i dessa filerAndra KOM-möten frän denna tid
Om ÅÄÖ i dessa filer
(8913) 79-09-10 17:44 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Spikhuvud Arne Bergström har berättat för mig att spikhuvudena på taklisterna syns som mörka fläckar genom färgen. När han torkar av listerna, försvinner fläckarna, men återkommer snart igen. Varför?
(8913) (kommentar i 8962, 16301, 211230)
(8962) 79-09-10 21:56 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :8913: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Spikhuvud Spiken leder värme, listen blir kallare just där, luftfuktighet kondenseras och damm fastnar. Gissningsvis...
(8962) (kommentar i 8974)
(8974) 79-09-11 06:59 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :8962: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spikhuvud Fenomenet förklarades i Teknisk Tidskrift för en del år sen. Tyvärr har jag glömt förklaringen. Den var dock ganska komplicerad vill jag minnas med gaskinetiska resonemang.
(8974) (kommentar i 9054)
(9054) 79-09-11 12:27 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :8974: av Tomas Lindgren Ärende: Spikhuvud Förmodligen adderas vattenmolekyler i flera lager, och ger ljusreflexer, som gör att spikhuvudet försvinner. Additionen (eller adhesionen) sker antingen på målarfärgen (men ger synlig effekt bara över spik-huvudet, som har ett tunnare lager färg), eller enbart över spikhuvudet. Frågan är om det är temperaturskillnaden, som gör det, genom kondens, eller om det är metallens egenskaper. Alla molekyler är ju elektriskt laddade och drar eller stöter ifrån varandra, mer eller mindre starkt. Det kan mycket väl vara så att spiken utövar speciell dragningskraft på vattenmolekylerna, och får dem att lagra sig i flera eller många skikt, särskilt som spiken är --om spiken är något magnetisk. I det senare fallet förstärks verkan ytterligare, genom att molekylerna ligger riktade i lager under ytlagret, som alltid riktas på samma sätt. Magnetverkan skulle kunna uppstå under spikningen, och ge en rättning i ledet av molekylerna i huvudet. Det sista är emellertid en egen lös hypotes. Man brukar ju behandla spikhuvudena med schellac före målningen. Schellack eller hartz har särskilt intressanta egenskaper i det här fallet och adderar sig tydligen lätt både till metall och målarfärg. Man kan göra fina försök med smält schellack, och få det att uppföra sig som en amöba, som drar in föda eller stöter ut otjänlig sådan. "Födan" består i det här fallet av olika ämnen, vars molekyler dras till eller avstöts från schellacken. Försöket görs i vatten, om jag minns rätt.
(9054) (kommentar i 9151)
(9151) 79-09-11 17:31 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9054: av Siv Bäcklund Ärende: Spikhuvud Jag tror att temperaturskillnaden är den enda väsentliga orsaken, d v s i enlighet med Henrik Erikssons förklaring. Samma fonomen uppträder på plana vita tak: Efter några år är det smutsigt där t ex betongbalkar spänner upp det men alltjämt vitt där det finns isolering bakom.
(9151) (kommentar i 9205)
(9289) 79-09-12 09:57 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Spegelbilder På en spegelbild tycks höger och vänster ha bytt plats men upp~ och nerriktningarna blir kvar där dom brukar vara. Det är ju konstigt eftersom spegeln inte gärna kan veta vilken ledd som är höger-vänster och vilken som är upp-ner. Problemet har behandlats bl a i Martin Gardners spalt för ca 20 år sedan men jag tycker inte att någon helt tillfredsställande förklaring givits.
(9289) (kommentar i 9309, 9335, 10780)
(9335) 79-09-12 12:22 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9289: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Det går att göra speglar som inte kastar om höger och vänster. Vad tror ni händer om man vrider den 90 grader kring en horisontell axel?
(9335) (kommentar i 9337)
(9337) 79-09-12 12:27 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9335: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Då ser man väl ingen bild alls.
(9337) (kommentar i 9341, 9345)
(9341) 79-09-12 12:32 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9337: av Tomas Lindgren Ärende: Spegelbilder Axel skall vara vinkelrät mot spegeln.
(9341) (kommentar i 9602)
(9345) 79-09-12 12:38 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9337: av Tomas Lindgren Ärende: Spegelbilder Nej då blir man upp-och-ned-vänd! Spegelbilden i en sådan "spegel" är inte SPEGLAD utan VRIDEN kring en viss axel.
(9345) (kommentar i 9351, 9355)
(9351) 79-09-12 12:47 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9345: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Om någon vill göra experimentet, så är det lätt att göra en sådan spegel genom att ta två plana speglar och foga samman dem i 90 graders vinkel till varandra.
(9351) (kommentar i 9359, 107241)
(9355) 79-09-12 13:15 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9345: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Det är naturligtvis varken höger-vänster eller upp-ner som kastas om i en spegel utan framåt-bakåt. Ändå uppfattar vi det som att höger-vänster kastats om varefter bilden vridits kring en lodrät axel och hamnat bortom spegelytan. Lars Enderin ger två skäl till det här 1) Vi är själva nästan höger-vänster-symmetriska och uppfattar därför omedelbart spegelbilden av en människa som en vanlig människa, vriden längs lodlinjen i förhållande till betraktaren. Först senare upptäcker vi egendomligheter i knäppningsdetaljer etc och säger oss då att höger~vänster har kastats om. Om vi varit helt osymmetriska kunde vi lika gärna ha tänkt oss att spegelmänniskan först vridits längs en vågrät axel och att sedan upp-ner kastats om. Den här förklaringen gavs också i Scientific American men jag tror inte att den förklarar fenomenet mer än till en del. I spegeln ser man ju oftast sej själv, men spegelvända bilder av diverse motiv ser den som sysslar med fotonegativ. Inte så sällan ser man i tidningar kopior av uppochnervända negativ och man avslöjar det då på t ex skyltar med spegelskrift eller vägar med vänstertrafik. Även när inga människor finns på bilden upp- fattar man alltså att höger-vänster bytt plats ! 2) Tyngdkraften gör upp-ner till ett fastare begrepp än höger-vänster och därför föredrar man att uppfatta spegeln som hö-vä-omkastande. OK, men hur går det här till? Upplever man spegelbilden annorlunda i tyngdlöst tillstånd? Givetvis inte. Kan någon ge exempel på ett motiv som, om det kopierats med felvänt negativ, skulle klistrats in i albumet med höger-vänster rätt och upp-ner fel ?
(9355) (kommentar i 9361)
(9359) 79-09-12 13:23 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9351: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Gardner föreslår experimentet att ställa sig på huvudet frmför en spegel med en påse över höger fot! Själv är jag inte till- räckligt vig för att utföra det.
(9359)
(9361) 79-09-12 13:34 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9355: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Tyngdkraften är väl inte väsentlig för uppfattningen av spegelbilden. Glöm det. Däremot är väl vertikal symmetri ovanligare än horisontell sådan. Beträffande text är den ju tydligt ordnad vänster till höger, medan man inte så ofta ser text upp och ned. Inte heller ser man ofta bilar som körs upp och ned.
(9361) (kommentar i 9367)
(9367) 79-09-12 13:39 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9361: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Spegelbilder Kan det ha någonting att göra med att ögonen sitter bredvid varandra och inte ovanför varandra?
(9367) (kommentar i 9383)
(9383) 79-09-12 14:15 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9367: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Ögonens antal och placering torde inte betyda något. För just denna fråga alltså! Jag har faktiskt sett en tidningsbild där upp-ner kastats om eftersom negativet felvänts. Det var i DN för några år sedan som man visade Stockholms stadshus sett från vattnet i grynings- ljus. Spegelbilden i vattnet gjorde bilden nästan symmetrisk i upp-ner-riktningen. När negativet felvänts H fick man en bild som i princip såg ut som här H intill (H=hus, B=bild). HHHHHHHH Men alla vet ju att stadshustornet finns i BBBBBBBB högra ändan och därför vändes bilden uppochner B i stället för högervänster. B Ett intressant experiment är att skriva ordet HEXADIOXID-BIOCID och betrakta det i spegeln (eller vända på papperet om det är genomskinligt). Du kommer att finna att skriften inte spegel- vänds men att en bokstav vänds uppoch ner !
(9383) (kommentar i 9401, 9622)
(9401) 79-09-12 14:59 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9383: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Man skall väl vända det upp och ner och betrakta det i en spegel?!
(9401) (kommentar i 9516)
(9429) 79-09-12 16:38 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Skuggor Jag har flera ggr observerat att flygplan och dess vita 'svans' som ofta förekommer på hög höjd, får en skugga snett frammåt uppåt då solen står lågt. Exempel SKUGGA <--- flygplan,svans SOL Vad är det skuggan reflekteras mot? Luft!? Obs. att det varit molnfritt och klar sikt vid dessa tillfällen.
(9429) (kommentar i 9824)
(9516) 79-09-12 21:57 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9401: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Jag påpekade att ordet HEXADIOXID-BIOCID blir nästan oförändrat då det betraktas i en spegel. Bengt Alenius tillägger att man måste vända det upp och ner och sedan titta på det i spegeln. Bengt är då själv ett offer för konventionerna. När man ska vända papperet mot spegeln måste man vrida det kring någon axel - logiskt sett är alla likvärda - men Bengt tar för givet att den enda naturliga är lodaxeln. När man vrider kring en vågrät axel kallar han det för att "vända upp och ner". Medge att du är full av fördomar, Bengt!
(9516) (kommentar i 9558)
(9558) 79-09-13 08:58 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9516: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Jag skulle inte kalla det fördom. Det är bara det att verbet vända är minst sagt mångtydigt, och om man ber någon vända på ett papper som det är skrivet på, så vänder han det kring en vertikal axel för att kunnaläsa det som eventuaellt står på andra sidan. Man behöver för övrigt inte vända på det om man håller det horisontellt framför spegeln.
(9558) (kommentar i 9592)
(9592) 79-09-13 12:03 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9558: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder God ide'! Man har alltså papperet på bordet och en spegel på väggen framför sej. Det påminner mej om ett trick från min illusionistiska barndom: När man ser någon ta fram ett paket CAMEL ber man honom läsa vad som står på paketets sida. Där står CHOICE QUALITY . Sedan speglar man paketet i t ex en bordskniv och ..abrakadabra!!.. det första ordet står rättvänt men det andra uppochnervänt!
(9592) (kommentar i 9604)
(9604) 79-09-13 12:25 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9592: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Väldigt vad man längtar efter att man hade en spegel bredvid sin terminal.
(9604) (kommentar i 9612, 9616)
(9610) 79-09-13 12:44 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9602: av Kjell Waltersson Ärende: Spegelbilder Jag tänkte på en person som var född med ena ögat ovanför det andra. Hjärnan har en fantastisk förmåga att anpassa sig till ändringar. Man har gjort experimentet att förse en person med glasögon som med hjälp av prismor vänder bilden rätt(!) på näthinnan. Efter en tid vänder hjärnan tillbaka bilden (inte den på näthinnan förstås, utan tolk- ningen i hjärnan).
(9610)
(9616) 79-09-13 13:02 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9604: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: Spegelbilder Skaffa en Volker 414 kan du spegla dig i terminalen.
(9616)
(9622) 79-09-14 10:15 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9383: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Bokstäverna i det engelska alfabetet kan delas in i fem grupper på följande sätt: A M T U V W Y B C D E K N S Z H I O X F G J L P Q R Vad grundar sig denna klassifiering på? Jämför med de fem kurvorna: y=x**2, y**2=x, y=x**3, x**2+2*y**2=1, y=x+x**4. G. Polya:Mathematics and Plausible Reasoning.
(9622)
(9628) 79-09-14 10:46 Jan Linne'll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9612: av Kjell Waltersson Ärende: Spegelbilder Höger eller vänster gäller väl relativt betraktaren. Spegelbilden har väl i detta fall också höger hand uppsträckt.
(9628)
(9648) 79-09-14 11:48 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9612: av Kjell Waltersson Ärende: Spegelbilder Räck upp NORRA handen framför en spegel! då har spegelbilden norra handen uppsträckt. Problemet är väl, att höger och vänster inte är riktigt definierat. Höger för mig är kanske vänster för dig, eller också menade jag tvärtom. Till sjöss upptäckte man visst det här tidigt och definierade styrbord och babord så, att man inte skulle behöva fråga utkiken åt vilket håll man skulle gira då han vrålade: Grund kranbalks- vis åt höger
(9648) (kommentar i 9698)
(9728) 79-09-14 14:50 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9712: av Kjell Waltersson Ärende: Skenrörelse All rörelse på film och TV är skenbar. Att hjul ibland kan snurra lite konstigt beror på förhållandet mellan rotations- hastigheten och bildväxlingsfrekvensen. Fenomenet avänds prak- tiskt i stroboskop t. ex. för att ställa in rätt hastighet på en skivspelare. Jag har faktiskt upplevt fenomenet i verk- ligheten när jag åkte tunnelbana och såg trafiken på gatan genom ett staket så att jag fick ettantal intermittenta bilder av bilarna. Då kunde man iband få se hjul som skenbart gick baklänges.
(9728) (kommentar i 9730)
(9730) 79-09-14 14:59 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9728: av Bengt Alenius QZ Ärende: Skenrörelse En annan lustig effekt uppstår omman åker förbi ett plank. Om springorna mellan plankorna är tillräckligt stora får man intryck av att planket är genomskinligt. Hjärnan lyc- kas alltså integrera en sammanhängande bild av de fragment man ser genom de enstaka springorna.
(9730) (kommentar i 9748)
(9748) 79-09-14 15:50 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9730: av Bengt Alenius QZ Ärende: Skenrörelse Stroboskopeffekter kan det alltid bli i växelströmsbelysning. En glödlampa slocknar förstås inte 50 gånger per sekund men ljusstyrkans pulserande räcker väl till. Särskilt tydligt kommer effekten fram i ljuset från en tv-apparat som faktiskt slocknar 25 gånger per sekund. Jag tror inte hjärnan eller synnerven har någon inre period som skulle kunna framkalla stroboskopfenomen. El-belysning måste vara förklaringen till ev skenrörelse hos bilhjul. Däremot är det ett faktum att blinkande ljus framkallar färg- upplevelser. Färgnyansen beror i någon mån av frekvensen men framför allt av proportionen ljust/mörkt i varje blinkning. Ett fascinerande experiment är att snurra en vit kartongskiva med en svart sektor och beskåda färgprakten. Fenomenet är så vitt jag vet oförklarat men jag förmodar att en skillnad i diffusionskoefficent mellan tapparnas tre olika färgkomponenter skulle kunna vara tillräcklig orsak. Jag har själv prövat att på detta sätt visa färg i svartvit tv. Det går utmärkt!!
(9748) (kommentar i 9760)
(9802) 79-09-14 16:55 Jan Linne'll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Kommentar till näst sista inlägget Blinkfrekvensen hos en glödlampa som drivs med 50Hz vÄxelström blir 100Hz.
(9802)
(9824) 79-09-14 17:41 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9429: av Börje Lindberg Ärende: Skuggor Säkerligen partiklar som svävar i luften.
(9824)
(9838) 79-09-14 19:06 Christer Wikmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9760: av Kjell Waltersson Ärende: Skenrörelse Samma fenomen uppträder väl då flyplan accellerar sina propellrar. Man upplever nästan alltid att de står stilla vid viss fart.
(9838)
(9840) 79-09-14 19:13 Mats Nordin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Skumma fenomen Hur kommer det sig att det finns en massa lägenheter i stan som ingen använder? Och jag som åker ut ur min andra (3?) hands lägenhet snart inte kan få någon av dessa. Hjälp mig!!!!!!!!!!!
(9840) (kommentar i 27034, 27036)
(9874) 79-09-15 10:22 Peter Siklosi Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9760: av Kjell Waltersson Ärende: Skenrörelse Det kan bero på följande: Om ett hjul snurrar säg 8/9 varv under varje perjod så ser det för den som tittar ut som om hjulet har snurrat 1/9 varv åt motsatta hållet. Om hjulet istället har snurrat ett helt varv under en period så ser det ut som om hjulet stått stilla. Ganska roligt fenomen! För ögat uppfattar väl saker periodvis även om perioderna är mycket korta?
(9874) (kommentar i 9911)
(10770) 79-09-18 09:04 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Stroboskop Jag minns när jag i min ungdom satt och tittade p en sån här skivtallrik med räfflor för att kontrollera hastigheten, och räknade ut hurmånga det var och pulade lite med dimensioner, och kom sen fram till en sortlös konstant som borde vara en UNIVERSALKONSTANT. Vad lycklig jag var tills nån talade om för mig att 50:an kom från just växelströmmens periodicitet.
(10770)
(10780) 79-09-18 09:14 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9289: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Höger och vänster har inte alls bytt plats på spegelbilden. Min högra sida ser jag till höger och min vänstra till vänster. Om jag däremot tänker mig att jag går in bakom spegeln och ställer mig på bildens plats vänd mot spegeln så kommer jag själv att bytamin högra sida så att den står mittemot den vänstra sidan av min ursprungliga position.
(10780) (kommentar i 10804)
(10804) 79-09-18 10:12 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :10780: av Stefan Arnborg Ärende: Spegelbilder Stefan gör här en korrekt observation - det första steget till en djupare förståelse av frågan. Nöj dej inte med det! Ställ åter och åter frågan "varför" och se - skalen kommer ett och ett att falla från sanningens lök. Mångårig lökskalare
(10804) (kommentar i 10840)
(10840) 79-09-18 10:47 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :10804: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Menar du att nästa steg är: Om jag i stället hade ställt mej på huvudet bakom spegeln så hade upp och ned, men inte höger och vänster, bytt plats?
(10840) (kommentar i 10856)
(10856) 79-09-18 10:51 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :10840: av Stefan Arnborg Ärende: Spegelbilder Bra! Försök nu glömma bort tidigare inlägg i denna fråga så garanterar jag många framtida aha-upplevelser.
(10856) (kommentar i 11183)
(11179) 79-09-18 14:41 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9205: av Kalle Siklosi (kör oftare på NADJA) Ärende: Spikhuvud Man kan jämföra med åldriNgen av oljemålningar, där den typiska krakeleringen först uppträder nära överkanten intill ramen. Den lilla luftvirvel som bildas där alstrar ett mikroklimat tjänligt för sådana mikroorganismer som angriper färgens bärande och bindande material. Ca 70 år efter målning eller konservering brukar fenomenet bli märkbart: material formligen försvinner ur målningen, både duk och kemikalier, och färgytan sjunker samman i gropar, med sprickor runt om.
(11179)
(11183) 79-09-18 15:00 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :10856: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Flera författare hal laborerat med tanken att spegelbilden inte uppstår genom ljusreflexion, utan spegelglaset uppvisar en "parallellvärld" synlig genom spegelglaset. Närmast ligger då tanken att denna parallellvärld delvis är underkastad tvånget att återge vår egen värld. Min spegelbild har alltså frihet att leva sitt eget liv tills jag kallar på den genom att ställa mig framför en spegel. Då tvingas bilden att på ett förödmjukande sätt återge mina roade apkonster (att stå på huvudet med en papperspåse kring ena foten t ex). Det verkligt fascinerande är nu, att om denna analys fortsättes, så inses att det egentligen inte är spegelvärlden som är underkastad tvånget att exponera sig under förlöjligande former, utan tvärt om vår egen värld. För att i någon mån befria oss från bördan av den djupneuros som denna insikt inplnaterat i oss, ha vi konsturerat ett långsökt resonnemang om ljusväga, reflexion o s v, med var hjälp den för människan tragiska sanningen kan förträngas: att människan är mindre än en skugga - en skenbild, en illusion, underkastad nyckerna hos en främmande värld!
(11183) (kommentar i 11195, 11320)
(11195) 79-09-18 15:46 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11183: av Göran Westlund Ärende: Spegelbilder Det kan nog stämma till en del, det där med skenvärld, men inte i min badrumsspegel. I förrgår då jag som vanligt tod och rakade mig så höll den j-keln på andra sidan glaset på och petade näsan.
(11195) (kommentar i 11247)
(11247) 79-09-18 16:51 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11195: av Börje Lindberg Ärende: Spegelbilder Genom en djup emotionell frigörelse kan vi mycket riktigt befria oss från tvånget att agera enligt spegelbildens intentioner!
(11247)
(11302) 79-09-18 18:34 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Spisen Hörde en gång, att en familj kunde höra radioprogrammet vid köksspisen. Då fanns bara ett radioprogram. Är det någon som kan förklara det fenomenet?
(11302) (kommentar i 11395, 11713)
(11320) 79-09-18 19:30 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11183: av Göran Westlund Ärende: Spegelbilder Bland otaliga spegelsketcher finns den roligaste i en ovanlig bröderna Marx-film. Jag har glömt titeln. Vet någon?
(11320) (kommentar i 11330, 116787)
(11330) 79-09-18 21:06 Christer Wikmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11320: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Är inte säker, men tror att det Är Cocoanuts, där de mest hZåller till på ett hotell (vet inte svenska titeln).
(11330) (kommentar i 11482)
(11395) 79-09-19 00:32 Lars-Åke Larsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11302: av Siv Bäcklund Ärende: Spisen Får jag gissa att fenomenet inträffade ganska nära en mycket kraftig mellanvågssändare? (I närheten av Nackamasten? - Det har gått historier om att man där kunde höra P1 i anslutning till stuprännor av plåt.)
(11395) (kommentar i 11444, 12286)
(11426) 79-09-19 09:10 Lennart Johansson FOA451 Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11255: av Göran Westlund Ärende: Radiostörning Lokala tillfälliga och starka förstärkningar av fältstyrkan från radiosändare, skulle man väl närmast kunna förklara med ovanliga (och tillfälliga) väderlekssituationer. De elektriska laddningarna i luften har antagligen råkat bli grupperade så att de kommer att verka fokuserande för radiostrålningen, ner på ett visst område. I extremfall kan detta medföra (ngt som jag ryktesvägen hört talas om) att man kan höra radioprogrammet i nästan vilka plåtar som helst. Jag har, vid några tillfällen, själv varit med om, att då jag som vanligt på morgonen knäppte på radion för att höra nyheterna gick det bara in tyska. Jag hade fått in en Östtysk station, som dränkte p1's Hörby-sändare på FM-bandet, och den hördes med utmärkt kvalite' på en vanli transistor-apparat. I Skåne kan man normalt inte höra tyska sändare på FM, utom möjligen med kraftiga antenner.
(11426) (kommentar i 11434, 11446)
(11434) 79-09-19 10:00 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11426: av M68 (erfarenhetsutbyte) Ärende: Radio Jag undrar hur FM-sändarna egentligen fungerar. Inför semestern köpte jag en liten radio för att lyssna på väderutsikterna i fjällen. Den fungerade fint på tåget vid Kiruna, Abisko och riksgränsen. Men redan en halvmil söder om riksgränsen hördes inte ett knäpp, och ljudet återkom inte förrän en knapp halvmil söder om Abisko. Mellanvågen hördes överhuvudtaget inte. Vet någon om det finns extraantenner (portabla) för den här typen av mottagare (Panasonic i fickkalkylatorformat)? Hur ansluts dom? Skulle det höras bättre med någon annan typ av radio (På databladet fanns en del information, men ingen som verkade visa om radion var känslig eller inte. I radioaffären, som ändå var rätt stor, visste man inget annat än att alla deras modeller förmodligen hade ungefär samma känslighet).
(11434) (kommentar i 11721)
(11444) 79-09-19 10:07 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11395: av Lars-Åke Larsson Ärende: Spisen Tyvärr vet jag inte längre var det inträffade. Hörde historien för rätt länge sedan, av den som upplevde fenomenet. Tror det var i Östhammars skärgård.
(11444)
(11446) 79-09-19 10:11 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11426: av M68 (erfarenhetsutbyte) Ärende: Radiostörning I Stockholms skärgård varierar möjligheterna att ta in radioprogram högst avsevärt, vilket väl är naturligt med hänsyn till luftlagren, har dock aldrig hört något från vare sig spis eller takränna.
(11446)
(11482) 79-09-19 11:05 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11330: av Christer Wikmark SU/ADB Ärende: Spegelbilder Marx-brödernas nattliga spegelsketch tilldrar sej i rika damens chateau. Det är inte hotellfilmen, det vet jag (den är f ö deras sämsta tycker jag).
(11482) (kommentar i 13009)
(11713) 79-09-19 20:33 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11302: av Siv Bäcklund Ärende: Spisen Det fanns en annan familj som fick i programmet pä sin våremradiator. Förklaringen var enkel - ett kastrullock hade trillat bakom elementet, med tiden hade målarfärgen skavts av, och fungenade som en detektor. Kastrullocket blev högtalare och sic ! hlde man en radio (Man bodde når såndaren, sä fåltstyrkan var hög ) Samma fenomen kan lått uppstä i förstårkare, bandspelare o dyl (Jag har sjålv byggt ett par för-förstårkare av hög klass, som hade en benågenhet att ta in ryska rundradion. Jag hade dock he svårt att föredra Mozart med rysk speakertext, trots att förförstårkaren var mycket bra. Båttre skårmning löste problemet) Det finns (fanns?) faktiskt en konstig typ i mörka Smäland som spelade in dessa störningar pä bandspelare (Revox !) och pästod att det var röster frän andevårlden. Dock var dew nog bara Saxons reporter som trodde pä honom (?).
(11713) (kommentar i 11868)
(11721) 79-09-19 20:46 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11434: av Stefan Arnborg Ärende: Radio Det finns tvä förklaringar: 1. FMbandet ligger högt (100 MHz) i frekvens, sä man hamnan lått i radioskugga bakom ett berg e dyl 2. I Norrland ligger såndarna glest. Man hlr dårför lokala slavsåndare, som gör att sugnalstyrkan kan variera mycker frän plats till plats (slavsåndarna råcker bXra nägra km.) Man kan förbåttra sin lilla rldio med en dipolantenn, som man förslagsvis hånger upp undYr tXket (inomhus) eller i et tråd (utomhus). En dipol kan man lått sno ihop sjålv av lite bXndkabel, eller köpa i en radioaffår för nägra kronor. Ytterligare förbåttring år svärt att nä med enkla medel (antennförstårkare brukar inte hjålpa. Om de hjålper år radion för okånnslig - och dä år det båttre och billigare att köpa en ny , kånnsligare radio ån en antennförstårkare till gamla radion) Når man köper en rXdio kan man lått kontrollera kånnsligheten genom att dels skjuta ihop antennen sä längt dYt gär. Dä ska lokalsåndaren i alla fall höras utan störning. Sedan kollar man med uttragen antenn - och dä bör man i södra Sverige (S Dalålven) höra 4-5 stationer bra, utan brus. (Förutsatt att man stär utomhus, nägotsänår fritt) Tånk pä att hälla aätennen i ca 45 grlders vinkel mot horisonten, snurra runt tills båsta signal fäs. Vid mycket läga fåltstyrkor hörs radion båttre, om man häller i den, ån om deä stär för sig sjålv (Kroppen fungenar som motvikt, jordplan, om man höllerHi nägon del pä radion som år ansluten till jord , metallhantag e dyl) Ja, det var dagens KOM - konsumentkvart !
(11721) (kommentar i 11895)
(11868) 79-09-20 12:40 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11713: av Jörgen Pihl Ärende: Spisen Det var inte bara Saxons som gick på det där. Kjell Stensson på Sveriges radio gjorde ett töntigt radioprogram av det. Med UFO-darr på rösten!
(11868)
(11870) 79-09-20 12:43 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Radio Ett inlägg rörande detta ämne hamnade (av misstag?) i Fritt Forum där det ser lite konstigt ut. Jag vill minnas att det har nr 11496.
(11870) (kommentar i 11884)
(11884) 79-09-20 13:03 J Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11870: av Göran Westlund Ärende: Radio Jorå, det var jag som satt och sov och inte märkte att jag hade kommit över kanten till Fritt Forum.
(11884) (kommentar i 11888)
(11888) 79-09-20 13:09 J Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11884: av SÖDA (fas 2) Ärende: Radio Här kommer inlägget som hamnat fel:
(11496) 79-09-19 11:34 J Agerberg Ärende: Radiostörning De där okonventionella sätten att ta emot radioprogram (på AM) lär bero på den likriktar- och därmed detektoreffekt som kan upptäda när två metaller, mer eller mindre oxiderade kommer i kontakt med varandra. Jag har hört att något hörde radio när han bet ihop tänderna beroende på amalgam + guldfyllningar. Ävenså att bonden som brukade jorden vid spångamasterna fick sin spade att låta när han lutade den mot taggtrådsstaketet. Ibland.
(11496)
(11888)
(11895) 79-09-20 13:36 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11721: av Jörgen Pihl Ärende: Radio Kan man ansluta en dipolantenn till en radio som inte har uttag för extraantenn, utan bara en liten utfällbar antenn? Hur gör man det?
(11895) (kommentar i 12464)
(11997) 79-09-20 15:59 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Plasmafenomen I min barndoms vilda Västergötland berättades mångA märklgia historier om klotblixtar. De uppgavs i regel vara små (någon cm i diameter) och gulvita. Sällsynta bjässar på halvmetern eller mer hade också observerats, de skulle vara mer rödaktiga i färg. De uppträder rätt oregelmässigt, far omkring och stannar upp, som det faller sig. Kan t ex raka ner allt som står på en hylla, krossa fönster och bära sig åt. Företagsamma människor sades ha sopat ut dem med kvasten, när de kommit inom hus. Lämpligt, eftersom de efter en stund ofta exploderar med knall och förödelse.
(11997) (kommentar i 12001, 12084)
(12001) 79-09-20 16:23 Per Svensson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11997: av Göran Westlund Ärende: Plasmafenomen Får jag passa på att göra lite reklam för Tekniska Fysikers Förenings studiebesök vid Uppsala universitets högspänningslaboratorium 9/10 kl. 18.00. Visserligen bara för medlemmar, men andra kan ju haka på iden? Den institutionen är som många säkert vet landets åskforskningscentrum. Även kulblixtar ägnas ett vistt intresse, men dom lär vara svåra att fånga.
(12001)
(12084) 79-09-20 21:06 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11997: av Göran Westlund Ärende: Plasmafenomen Jag har faktiskt upplevt en hel del klotblixtar, både i Närke och på Upplansslätten. Det var som luftbevakare under andra världskriget. I Närke kom en in i bevakningskuren och slog ned telefonen, varefter vi anhöll om att få lämna bevakningen. Vi gick ned till en bondgård i närheten, och där satt samtliga mitt på golvet, och alla hade tagit av sig sina klockor. De visade märken efter en klotblixt, som brännt en ränna utefter väggen. I Uppland fick vi se ett enormt eldklot, som stod stilla förmodligen rätt länge, eftersom alla hann se den. Jag vill minnas att den var rödaktig. Där upplevde vi förresten även en mycket kraftig tromb, som fraktade med sig ett stort ladugårdstak högt uppe. Den svepte rakt genom en björkalle, bara ca 25 m från den källare där vi tagit skydd. Några direkta skador på gården blev det emellertid inte.
(12084)
(12449) 79-09-21 13:18 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Plasmafenomen Ett klotblixtliknande fenomen är den gasvirvel som ofta klassas som UFO eller flygande tefat. Mina döttrar (då 9 och 10 år) observerade en sådan virvel under (som jag förstår) ca 30 min i närheten av bostaden. Åsa ritade en bidl och visade mig - av proportionerna på bilden att döma tofe den ha varit minst 5 m i diameter. Hennes beskrivning var mycket saklig och noggrann. Virveln bestod av lysande gas med tydlig markerade starkare ljuspunkter i, vilka avslöjade en långsam rotation
(100 rpm?). Virveln var samlad till två relativt plana skivor, den övre något mindre än den undre, förbundna i centrum med en något smalare cylinder. Rotations- axeln lutade ca 20 grader mot lodlinjen. Virveln gled in mellan två trevåningshus på ca 20 m avstånd, hängde stilla där under 5-10 min, sedan gled den plötslig iväg med väldig fart ut över mälaren, där den syntes cirkla runt på någon km avstånd under närmare 30 min. Sedan försvann den. Barnen hade först blivit omåttligt rädda och gallskrikit vid åsynen av det främmande fenomenet. Men när det visade sig harmlöst, hade nyfikenheten tagit överhanden. Observationen bekräftades senare av deras mor som bevittnat virveln under dess färd ut över vattnet.
(12449)
(12464) 79-09-21 13:38 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11895: av Stefan Arnborg Ärende: Radio Helst borde man öppna apparaten och göra ett extra uttag för antennen. Men det går också att ansluta ena polen (den del av dipolen som pekar uppåt) till stavanntennen (hopskjuten) , samt den andra polen till någon jordad del på radion (t ex hörsnäcksuttages fästskruv)
(12464) (kommentar i 13043)
(12900) 79-09-24 12:19 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Juice Hur kommer det sig att apelsinjuice som smakar så gott nästan jämt, smakar mungo om man just borstat tänderna?
(12900) (kommentar i 13013, 13104, 13458)
(13009) 79-09-24 15:28 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11482: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Fyra fräcka filurer tror jag det var. I den finns också den roliga sketchen med Groucho, Harpo, motorcyckeln och sidovagnen.
(13009) (kommentar i 13184)
(13013) 79-09-24 15:34 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :12900: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Juice Vad använder du för tandkräm?
(13013) (kommentar i 13174)
(13104) 79-09-24 18:01 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :12900: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Juice Min gissning: Tandkräm innehåller medel som bedövar vissa smaknerver för att man inte skall känna den äckliga tvålsmaken.
(13104)
(13106) 79-09-24 18:01 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Gul text på blå bakgrund Vad kommer det sig att om man försöker skriva gul text på blå bakgrund på en Data-TV så blir texten vit!
(13106) (kommentar i 13108)
(13108) 79-09-24 18:02 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13106: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Gul text på blå bakgrund Gäller det inte alla komplementfärger (grön-röd t ex)?
(13108) (kommentar i 13186)
(13174) 79-09-25 08:13 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13013: av Bengt Alenius QZ Ärende: Juice tandkrämen TANDKRÄM förstås !!
(13174)
(13184) 79-09-25 08:25 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13009: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Fyra fula filurer skal det nog vara.
(13184)
(13186) 79-09-25 08:27 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13108: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Gul text på blå bakgrund Nej, det gäller inte rött-grönt. Och om man tittar noga på Data-TV-n på mycket nära håll så ser man att texten är gul. Det är bara på långt håll som den ser vit ut!
(13186) (kommentar i 13238)
(13238) 79-09-25 10:08 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13186: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Gul text på blå bakgrund Texten är således gul, men verakr vit mot den bå bakgrunden I spannet ljust-mörkt rankar ögat gult och blått som exterma motsattser, vilket nog inte bara beror på att de är komplement- färger. Mot den båa bakgrunden förmår inte ögat urskilja den gula textens specifika färg, varför hjärna registrerar vitt. Men om du kunde övertyga dig själv (geno självsuggestion) att den är gul, så kanske du också kan varsebli det. I så fall är det no risk för att också vit text mot blå botten verkar gul. Jmf hur man korrigerar felatiga färgintryck från diabilder, beroende på kvaliteten hos projektorlampan.
(13238) (kommentar i 13322)
(13322) 79-09-25 14:19 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13238: av Göran Westlund Ärende: Gul text på blå bakgrund Men på samma skärm ser jag samtidigt gul text på blå botten och gul text på svart botten. Och den gula på svart botten ser gul ut.
(13322) (kommentar i 13388)
(13414) 79-09-25 19:02 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13388: av Göran Westlund Ärende: Gul text på blå bakgrund Ögat har en förmåga att se att en viss färg har en viss färg trots att den egentligen har helt olika färger i olika belysning. Denna mekanism funkar så att ögat gör en bedömning av vilken färg belysningen har, och korrigerar alla färger med ledning av detta. När ögat då ser en intensivt blå yta, gissar ögat att belysningen nog är lite blåaktig. Ögat korrigerar följ- aktligen alla färger i gulaktig riktning. Alltså borde min gula text på blå botten ha varit extra intensivt gul och inte alls vit!
(13414) (kommentar i 14541)
(13458) 79-09-26 01:01 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :12900: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Juice Jag tror att du råkade ta fel på tandkrämen och shampoo-tuben. Var glad att det inte var skokrämen!
(13458) (kommentar i 13892, 13939)
(13562) 79-09-26 09:46 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13420: av Björn Backström Ärende: Mad dogs and englishmen Enligt Chambers's Shorter Six-figure Mathematical Tables är 1 statute mile = 5280 ft = 1760 yds = 8 furlongs. 1 furlong är alltså 220 yds = 10 chains. 1 chain = 100 links = 22 yards, dvs 1 link = 0.22 yards = 7.92 inches, och 1 furlong = 1000 links. Man har alltså lyckats få med både faktorn 11 och faktorn 16=2*2*2*2, förutom faktorn 10, som nästan verkar vara en olyckshändelse. Beträffande underliga konverteringsfaktorer, sade en mig bekant engelsman apropå övergången till 10-potenser i myntsytemet i England, att engelsmännens räkne- och allmänna tankeförmåga skulle försämras efter övergången. Det kanske ligger något i det? (myntsystemet skall det vara ovan).
(13562) (kommentar i 13929)
(13892) 79-09-26 17:28 Lennart S Månsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13458: av Martin Nilsson Ärende: Juice Nädu, jag tror på Mats. Jag har nämligen också upplevt fenomenet!
(13892) (kommentar i 14352, 14545)
(13929) 79-09-26 20:10 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13562: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Mad dogs and englishmen Av denna utläggning framgår lätt varför man i anglosaxiska länder uppfattat skalan 1:63360 och multiplar därav som idealiska skalor för topgrafiska kartor. Storbrittannien men inte Irland håller på att gå över till 1:50000 och liknande skalor.
(13929)
(13939) 79-09-26 21:17 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13458: av Martin Nilsson Ärende: Juice Original: (671) 79-09-26 09:03 ANDERS SUNDQVIST YECCH!
(13939)
(13941) 79-09-26 21:17 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13420: av Björn Backström Ärende: Mad dogs and englishmen Original: (751) 79-09-26 21:09 ANDERS STRÖM Självklart måste en mile vara 1760 yards, hur skulle annars en mile motsvara 1609 meter.
(13941) (kommentar i 14547)
(14352) 79-09-28 10:13 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13892: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Juice Varför dricker man juice e f t e r tandborstningen???
(14352) (kommentar i 14549, 18177)
(14541) 79-09-28 14:23 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13414: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Gul text på blå bakgrund Jag har en känsla av att den korrigeringsmekanism du nämner inte fungerar så bra vid blåaktigt ljus. Hög färgtemperatur har ju framförallt dagsljus under klara soliga dagar. Sådant ljus känns angenämt och stimulerande, så att andra belysningsfall är bristfälliga, vid jämförelse. Favoritljus och statisktiskt normalljus är således inte samma sak. Jag tror att korrigeringsmekanismen alltid strävar i "optimistisk riktning" och gärna lägger in mer blått än vad som finns, om ljuset inte är idealiskt. Av detta skäl känns ju just tv-skärmens blåa bättre än andra artificiella tv-färger. Den påminner om en lysande blå himmel. Om du lägger in grönt som referensfärg i skärmen kanske det gula framträder.
(14541)
(14545) 79-09-28 14:27 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13892: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Juice Problemet är i själva verket att så få konferensdeltagare har smakat mungo. Därför vill jag upplysa om att mungo smakar pyton. Pyton är en udda delikatess som man lär kunna köpa på burk i vissa specialaffärer.
(14545) (kommentar i 14586, 14696)
(14547) 79-09-28 14:28 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :13941: av Överföring från LIDAC Ärende: Mad dogs and englishmen Har dom kom på LIDAC också? Kan man nå Lidac-kom från QZ-kom?
(14547) (kommentar i 14642, 14644)
(14549) 79-09-28 14:30 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14352: av Siv Bäcklund Ärende: Juice När jag var barn bjöd min tandläkre på kola efter behandlingen. Med kommentaren: "Välkommen åter!"
(14549) (kommentar i 15592)
(14586) 79-09-28 15:52 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14545: av Göran Westlund Ärende: Juice När man säger att något smakar PYTON så menar man att det smakar APA. Frågan är då om APA också är en delikatess eller .........?
(14586) (kommentar i 14674)
(14644) 79-09-28 18:38 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14547: av Göran Westlund Ärende: KOM i Linköping Se filen FOA:KOMANF.HLP
(14644)
(14670) 79-09-28 21:14 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Juice Original: (881) 79-09-28 14:32 ANDERS SUNDQVIST Kan man få veta förhistorien??
(14670) (kommentar i 14708)
(14674) 79-09-28 21:40 Christer Wikmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14586: av Börje Lindberg Ärende: Juice smakar apa hörs ibland utbytt av smakar fan. Ytterligare en delikatess?
(14674)
(14696) 79-09-29 02:37 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14545: av Göran Westlund Ärende: Juice Jag föredrar konferensdeltagare med jordgubbssmak. Och kolasås.
(14696) (kommentar i 14897, 14948)
(14708) 79-09-29 08:53 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14670: av Överföring från LIDAC Ärende: Juice Det hela började med att någon undrade över förklaringen till det konstiga fenomenet att juice smakar pyton när man just har borstat tänderna.
(14708)
(14897) 79-09-30 11:41 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14696: av Martin Nilsson Ärende: Juice Original: (969) 79-09-29 21:54 SÖREN TIRFING vart kan man beställa en sån? *
(14897)
(15026) 79-10-01 11:45 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UNIVERSUM Universums existens är väl ett konstigt fenomen? Äre nån som har en förklaring?
(15026) (kommentar i 15108, 15135, 15522, 15538, 15642)
(15108) 79-10-01 13:49 Jan Linne'll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15026: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Hade skrivit upp den i en marginalanteckning som jag sedan tappade bort.
(15108) (kommentar i 15287)
(15135) 79-10-01 14:26 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15026: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Vi har på denna institution (Teoretisk Fysik, Univ. i Sthlm) länge funderat över tänkbara utvecklingsvägar för möjliga universa men har inget entydigt svar. Fråga igen om ett par decennier!
(15135) (kommentar i 15717, 15979)
(15287) 79-10-01 22:34 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15108: av Jan Linne'll Ärende: UNIVERSUM Inte på manschetten som sedan gick i tvätten?
(15287)
(15522) 79-10-02 12:52 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15026: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Förklaringen är mycket enkel. Universum existerar, därför att det är möjligt för universum att existera. På samma sätt existerar alla andra möjliga universa, men ur vår synpunkt så existerar de inte, därför att det finns ingen som helst möjlighet till kontakt mellan olika universa. Ty fanns det någon möjlighet till kontakt, så skulle det inte vara olika universa, utan bara två delar av samma universum.
(15522) (kommentar i 15524, 16151)
(15538) 79-10-02 13:01 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15026: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM EFTERSOM DEN INRE ERFARENHETENS VÄRLD INGÅR I UNIVERSUM, KAN UNIV:S EXISTENS INTE BETRAKTAS SOM NÅGOT FENOMEN!
(15538) (kommentar i 15767)
(15558) 79-10-02 13:33 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Katastrof. Jag såg en katastroffilm på burken häromdagen. Finns det verkligen en rimlig chans att en komet kan slå ut ett så relativt begränsat område som en miljonstad ändå är. Är det någon som vet vad som händer när moder jord kolliderar med någon himlakropp av dignitet?
(15558) (kommentar i 15577, 15656)
(15577) 79-10-02 13:59 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15558: av Thomas Gundmark Ärende: Katastrof. Det lär finnas ett hål någonstans i Sibirien. Smällen ska ha hörts över hela europa (den inträffade tydligen i historisk tid).
(15577) (kommentar i 15761, 19517)
(15592) 79-10-02 14:54 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :14549: av Göran Westlund Ärende: Juice Han kunde kanske ha ett skäl, men Mats? Borstar han tänderna även efter juicedrickandet?
(15592) (kommentar i 16153)
(15642) 79-10-02 16:22 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15026: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Vi hade tidigare ett KOM-möte med intellektuellt ide-byte i denna fråga. Jag vill gärna medverka till din förståelse av fenomenet och saxar därför ett av mina tidigare inlägg. Det är långt, ca 2 sidor, och medförde dessvärre att KOM-skaparna konstruerade ett speciellt kommando för att snabbt komma förbi alltför långa inlägg! Ointresserade kan alltså numera använda detta. Kan dock meddela, att ingen hittills lyckats motbevisa teorin, trots ivriga försök. UNIVERSUMS SKAPELSE UR INTET - Avdelningen för intellektuella pröv- ningar. KOM-mötet FRITT FORUM, 78-10-22. """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Som utmanare i teoribildningen kring universums ursprung, har jag naturligtvis känt trycket att även komma med ett högst eget bidrag. Det presenteras härmed i all anspråkslöshet. Teorin är en absolut relativitetsteori, men har kallats UNISUM, anti-ide-teorin, för att lättare kunna skiljas från Einsteins, vilken får betraktas som en tämligen obetydlig del relativt den förra. UNISUM säger också mera om vad det handlar om. Teorin tillkom en söndag vid morgonkaffet. (En upplysning till den framtida historieskrivningen och alla intresserade.) UNISUM, ide-anti-ide-teorin *************************** UTGÅNGSLÄGE: Ett materiellt sett absolut tomrum, men med obegränsade möjligheter. ANTAGANDEN (eftersom allt är möjligt): 1. Möjligheterna kan kombineras slumpvis till alla slags ideer. 2. Olika slags ideer kan slumpvis mötas. 3. Ideerna kan indelas i två grupper, ideer och anti-ideer, så beskaffade att en anti-ide tar ut en ide, är dess totala motsats i allt. När en ide och en anti-ide kolliderar uppgår de i varandra och försvinner helt. De kan emellertid existera sida vid sida, och har preferens för att göra så, eftersom detta ger dem en mera meningsfull tillvaro. Motsatserna s a s söker varandra. Det är den totala olikheten, inte likheten som är det intressanta i sammanhanget. 4. Allt fler motsatspar av ideer började därför i tidens början att samlas i tomrummet. HYPOTES: En ide och en anti-ide, som hade helt motsatta uppfattningar om hur tomrummet skulle kunna spaltas, möttes. Detta var det första fruktbara mötet mellan olika ideer i historien. Genom att skapa två världar som i allt var varandras motsats, kunde även dessa existera sida vid sida. Samtidigt började tiden att räknas. Det ena gav det andra, och världarna utvecklades så småningom till vad vi i dag uppfattar som universum. Världarna var inte helt separerade från varandra, bara i alla enskilda delar, och avstånden mellan dessa växlade efter omständigheterna. De enda villkoren för deras existens var att summan av de motsatta delarna alltid blev lika med noll, och att de aldrig riktigt möttes. Tillsammans, och ändå åtskilda bildar de vad vi betecknar som universum. AVHANDLING: TIDIGARE ANKNYTNING: Många filosofer, Platon, m fl, har varit inne på tanken att världen enbart består av ideer. Anti-materian är också en sådan fascinerande ide. Enligt denna tradition används här begreppen ide och anti-ide. Hegels dialektik är en annan koppling. På samma sätt som materia och anti-materia antas förinta varandra genom fullständig sammansmältning och uppgående i varandra till intet, antas ide och anti-ide kunna utplåna varandra. Sida vid sida är de dock synnerligen livskraftiga. Materia och anti-materia är skapade genom en ide och en anti-ide, som tillsammans möjliggjorde spaltningen av tomrummet, i två helt motsatta världar, vars summa Tillsammans är lika med noll eller intet. Detta gjorde att universum kunde skapas ur intet, och förbli intet. Bevis på detta ser vi i alla sammanhang, dagligen - stundligen, i stort - som i smått, genom hela historiens gång. Det är därför som t ex vår jord är så full av motsättningar, som ibland temporärt ökas, ibland försvinner helt. De benämns fysiska, psykiska eller idemässiga. Skillnader och spänningar måste existera, eftersom de är själva grundvalen för skapelseakten och skapelsens bestånd. Utan motsättningar - ingenting. Allting är relativt! Skapelsen fortgår dock ständigt, och med tiden har nya ideer och anti-ideer medfört vissa nya tekniska möjligheter. Variationer i ide-massan och anti-idemassan har gjorts möjliga inom en viss "budget-ram". Det väsentliga har blivit att total-budgetarna hålls, inom dessa finns betydande möjligheter till rumsliga över- och underskott. Även tekniken med budget-överskott eller dito underskott i tiden tillämpas sedan länge. Ibland leder detta till kriser i systemet, som delvis kollapsar genom explosionsartade förintelseakter, varefter uppbyggnaden i dessa delar får starta på nytt. I och med att människan skapades blev hon den främsta idebäraren. Genom sina ideer är hon själv en skapare, och våra samhällen och livsvillkor är följdaktligen fulla av motsättningar, och måste så förbli. Skapelsen och utvecklingen kräver ständigt ökande motsättningar. Den materia vi består av och omges av är på samma sätt full av motsättningar och polarisering, som människan lärt sig utnyttja i sitt skapande. De väsentligaste ideerna har tillkommit före människan. De första skapelseideerna naturligtvis, hur positiv och negativ materia skiljs åt genom elektronspin och atomkärnornas uppbyggnad, livets uppkomst genom kombination av vissa mönster etc. Planeternas klotform, där polariseringen i rummet är genomförd till sin yttersta konsekvens, kraftfördelningen mellan dessa skapelser i rymden, inte att förglömma. Skapelsens idehistoria är lång, och fortfarande är allt möjligt genom nya ideers och anti-ideers uppkomst och spel. KONKLUSION: Motsatser och skillnader får vi fortsätta att leva med, om vi alls ska kunna leva och inte försvinna igen i intet. UNISUM, ide-anti-ide-teorin, leder emellertid omedelbart vidare till en total integrations- och fredsteori, UNIPEACE. """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" Allting bör vara relativt för att få existens och bestånd. Ideer och anti-ideer ska mötas, "brytas" och bytas, men aldrig kollidera. Ju mer integrerade och balanserade de är i sina enskilda detaljer, desto större stabilitet i systemet, och därmed fred och möjligheter till fortsatt skapande. Därav kan en mängd slutsatser dras om tillståndet i världen, och vad som behövs för att få en fredligare och mer "progressiv" värld. -------------- Explosionsteorin, som är aktuell igen, stöder så tillvida UNISUM- teorin, att kopplingen ide-anti-ide kunde fått en explosiv utveckling i något skede, blivit s a s en "PANG-ide". ----------- Härmed anser jag gåtan om alltets ursprung och intighet löst. Alla anti-ideer välkomnas varmt, så att även denna teori får existens och bestånd.
(15642) (kommentar i 15975, 16149, 16203, 16213)
(15656) 79-10-02 17:33 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15558: av Thomas Gundmark Ärende: Katastrof. Titta på månen, så ser du mängden av kratrar till följd av nedslag från rymden. Jorden som är större och tyngre har säkert fått fler nedslag, fast atmosfär och sånt utplånat spåren. Antalet nedslag var högst i solsystemets början, sedan sjönk frekvensen allteftersom allt fler block i rymden blev uppfångade av någon planet. Hur stor sannolikheten är idag vet jag inte. Det påstås dock att bl.a. Mexikanska Golfen och en stor rund platt jordfylld område nära Stuttgart skulle kunna ha orsakats av nedslag. I Sibirien 1908 föll en meteor ned som medförde fällning av alla träd inom flera mils radie.
(15656)
(15715) 79-10-02 21:15 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Möten Original: (1043) 79-10-01 23:30 SÖREN TIRFING Kan någon förklara varför ALLA möten i KOM snabbt konvergerar mot 'ORDET ÄR FRITT'? *
(15715) (kommentar i 16736)
(15717) 79-10-02 21:16 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15135: av Jan Åman Ärende: UNIVERSUM Original: (1045) 79-10-02 00:37 ANDERS SUNDQVIST Kan ni inte skynda på forskningen lite? Man vill ju kunna njuta av svaret.
(15717)
(15761) 79-10-03 08:42 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15577: av Stefan Arnborg Ärende: Katastrof. Det anmärkningsvärda med "hålet" vid floden Nizh.Tunguska i Sibirien är att det inte är något hål i likhet med t ex den stora meteorkratern i Arizona. Marken förblev platt men skogen brändes bort. När nedslagsplatsen lokaliserades många år senare låg förkolnade trädstammar över hundratals kvadratkilometer riktade radiellt ut från ett centrumområde i vilket dock inga meteorfragment kunde på träffas (vid Arizonakratern finns rester kvar av meteoren). Som en tänkbar förklaring har lanserats att Tunguskameteoren bestod av en relativt liten mängd antimateria som tillsammans med motsvarande mängd jordisk atmosfärmateria övergick i strålnings- energi som brände marken och orsakade det enastående ljussken som omvittnades vid nedslaget en gryning i juni 1908.
(15761)
(15767) 79-10-03 08:56 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15538: av Svante Wedin Ärende: UNIVERSUM Konstigt är det i alla fall, vad det än ska kallas.
(15767) (kommentar i 16231)
(15975) 79-10-03 15:44 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15642: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Varifrån kom tomrummet och ide'erna?
(15975) (kommentar i 16495)
(15979) 79-10-03 15:45 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15135: av Jan Åman Ärende: UNIVERSUM Hur avgränsar ni möjliga universa från omöjliga?
(15979) (kommentar i 16497, 16537)
(15987) 79-10-03 15:56 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Katastrof. Att meteorer av olika storlek trillar ner då och då känner jag till ("jag såg en stjärna falla" har man ofta hört). Men i TV:s katastroffilm kom en hel komet med svans och allt farande. Är inte det en väldig skillnad speciellt som man kan observera den i månader före katastrofen till skillnad från meteorerna. Skulle jorden verkligen klara en kometkollission så lindrigt. Skulle inte omloppsbanan kring solen påverkas rent av, med klimat- förändringar som följd. Om inte annat så vore det skönt med litet bättre somrar.
(15987) (kommentar i 16017, 16051)
(16017) 79-10-03 16:41 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15987: av Thomas Gundmark Ärende: Katastrof. De flesta av solsystemets småkroppar (diameter < 50 km) rör sig i asteroidbanan, men enstaka av dem har avvikande banor. För en del år sedan råkade en passera mycket nära jorden, och man kunde i förväg inte beräkna på vilken "sida" den skulle gå eller om den rent av skulle träffa jorden. Förslag väcktes att ha beredskap för att möta den med en kraftig kärnladdning för att bringa den ur kollisionskurs. Så småningom kunde man dock förutse att den skulle passera jorden utanför månbanan. Gissningsvis skulle ett nedslag av en stor kropp med kosmisk hastighet vara att föredra t ex i Sibirien eller Sahara. Nedslag i hav blir förödande genom vågutbredningen jorden runt, och nedslag i arktisk is kan leda till issmältning som höjer havsytan fatalt.
(16017)
(16051) 79-10-03 17:04 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15987: av Thomas Gundmark Ärende: Katastrof. Innan banförändringen blir betydande måste väl smällen bli så stor att det är risk för avsevärda hål i jordskorpan och bildning av stora mängder giftig gas
(16051) (kommentar i 16087)
(16087) 79-10-03 17:44 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16051: av Stefan Arnborg Ärende: Katastrof. Sådana katastrofer borde i så fall ha inträffat åtskilliga gånger under det senaste gigaåret. Finns inga spår? Kanske har du funnit förklaringen till att jätteödlorna försvann t.ex.!
(16087)
(16149) 79-10-03 21:16 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15642: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Original: (1107) 79-10-02 21:28 SÖREN TIRFING Sådana här ideer ökar min lust att gå i ide med ett kvanta. *
(16149)
(16151) 79-10-03 21:16 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15522: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: UNIVERSUM Original: (1113) 79-10-03 01:35 ANDERS SUNDQVIST Hur ska man kunna vara sä ker på att universum VERKLIGEN existerar??
(16151) (kommentar i 16681)
(16153) 79-10-03 21:16 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15592: av Siv Bäcklund Ärende: Juice Original: (1121) 79-10-03 09:20 ANDERS STRÖM Kan någon förklara varför det smakar pyton om man borstar tänderna efter att ha druckit ett glas juice.
(16153) (kommentar i 16257)
(16165) 79-10-03 21:27 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Flygande matta I vår korridor har vi en flygande matta, i alla fall flyger den dagligen ca 2 dm norrut mot Karlavägen, för varje dag drar jag den 2 dm söderut, så ytterdörren ska kunna gå i lås. Eller är det månne en spion i farten???
(16165) (kommentar i 16171, 16215)
(16203) 79-10-03 23:52 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15642: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Tyvärr kan jag inte instämma i ditt uttalande att ingen motbevisat din UNISUM-teori. Förra gången du presenterade den kommenterade jag den i ett inlägg där jag visade att den är omöjlig. Tyvärr tycks jag inte ha sparat detta inlägg. Det är INTE som teorin tycks förutsätta att materia och antimateria kan förenas till vacuum (eller omvänt). Den strålning som uppstår vid annihilationen har en energi som är lika stor som summan av materiens och antimateriens energi. Den energi som svarar mot en massa ges av den troligen välbekanta formeln E=m*c^2. Energi i form av strålning ger t ex samma gravitation ("dragnings- kraft") som motsvarande massa. För att kunna bilda materia och antimateria måste man p g a energins oförstörbarhet (massa är en energiform här) i stället för tomrum ha ett rum med den önskade energin i någon form t ex i form av strålning.
(16203) (kommentar i 16499)
(16213) 79-10-04 08:50 Bengt Alenius Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15642: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Je pense, donc l'Universe existe.
(16213) (kommentar i 16734)
(16215) 79-10-04 08:51 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16165: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Flygande matta Stackars mattan får ju ta upp rekylen från alla som sätter fart mot stämpeluret.
(16215) (kommentar i 16501)
(16231) 79-10-04 09:21 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15767: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Tyvärr kan jag inte hålla med om att det är konstigt heller, för konstigt är det som inte stämmer med våra erfarenheter
(16231) (kommentar i 16432)
(16257) 79-10-04 09:57 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16153: av Överföring från LIDAC Ärende: Juice det beror på att du glömt att spetsa juicen med genever!
(16257)
(16301) 79-10-04 11:15 Rolf Persson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :8913: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Spikhuvud TAKET ÄR TROLIGEN MÅLAT MED PLASTFÄRG SOM ÄR EN ISOLATOR TILLSAMMANS MED T EX SPÅNPLATTAN I TAKET. SPIKET DÄREMOT HAR EN STOR KONTAKTYTA MOT MOT BJÄLKLAGET OCH KAN NÅ EN ANNA STATISK EL. POTENTIAL I FÖRHÅLLANDE TILL PLASTFÄRGSYTAN. FÄRGEN ÖVER SPIKSKALLEN ÄR EJ SÅ TJOCK ATT DEN HINDRAR UPPLADDADE SMUTSPARTIKLAR ATT HÅLLA IG KVAR
(16301) (kommentar i 20050)
(16311) 79-10-04 11:29 Rolf Persson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: 6 SIFFRIGT TAL TALET 142857 UPPFOER SIG KONSTIGT MULTIPLICERA DET MED 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6 SÅ FINNER MAN ATT SIFFRORN I TALET CIRKULERAR OCH HAR ALLTID SAMMA INBÖRDES ORDNING. FÖRKLARA DET. FINNS DET T EX NÅGOT 16 SIFFRIGT TAL SOM BETER SIG LIKADANT. ELLER FINNS DET NÅGOT TA MED BASEN: 8 SOM OCHSÅ CIRKULERAR????????????????
(16311) (kommentar i 16320, 16372)
(16320) 79-10-04 11:37 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16311: av Rolf Persson Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Det gäller för alla tal N, att om talet 1/N har en period med längden N - 1, uppför det sig så. N = 7 är de minsta dito. Hur det förhåller sig med andra baser har jag aldrig tänkt på, men jag kan inte inse att det skulle vara någon skillnad, så uttalar sig en OSANN matematiker.
(16320) (kommentar i 16621)
(16372) 79-10-04 12:47 Mats Ohlin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16311: av Rolf Persson Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Tal som är multipler av 9 bär sig ofta lustigt åt. Pröva t ex 37*9 37*99 37*999 37*9999 etc.
(142857 = 3 * 9(!) * 11 * 13 * 37(!) )
(16372)
(16432) 79-10-04 15:26 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16231: av Svante Wedin Ärende: UNIVERSUM Att vi tycker att universums existens är konstigt beror på att universum är så komplext och mångfacetterat. Och den mänskliga hjärnan har en psykologisk motvilja mot sånt. Förklaringen till universums konstighet ligger alltså inte hos universum utan hos den mänskliga hjärnans begränsningar!
(16432) (kommentar i 16687)
(16495) 79-10-04 17:44 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15975: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Du kanske borde frågat: Varifrån kom möjligheterna?
(16495)
(16497) 79-10-04 17:45 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15979: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM se 16495
(16497) (kommentar i 16503)
(16499) 79-10-04 17:54 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16203: av Jan Åman Ärende: UNIVERSUM Jag har aldrig förnekat att det inte skulle finnas krafter mellan en ide och en antiide, beroende på vars och ens energi, som bildats när de uppkom. Kolliderar de kan denna energi frigöras i form av strålning. Hur energiformerna uppkommer och omvandlas är en sak för sig, men förmodligen blir summan av energin även noll.
(16499) (kommentar i 16519)
(16501) 79-10-04 17:56 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16215: av Tomas Moll Ärende: Flygande matta Från stämpeluret!
(16501)
(16503) 79-10-04 18:03 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16497: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Så här kan man kanske uttrycka det. Om universum med all dess oförklarlig och komplexitet är möjligt, så måste allt vara möjligt. Det kanske är att göra det lätt för sig, i enlighet med Jacobs inlägg, men för mig är det det enda möjliga.
(16503)
(16519) 79-10-04 19:47 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16499: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Om "summan av energin är noll" kan du varken ha materia eller antimateria i ditt universum! (Både materia och antimateria har ju positiv energi). Materia och antimateria är inte varandras totala motsats. Materia och antimateria kan inte ge noll och intet. Materia och antimateria kan inte skapas ur intet. En del av universum med materia och en del med antimateria kan inte "ha summan noll".
(16519) (kommentar i 16852)
(16537) 79-10-04 21:18 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15979: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM Original: (1213) 79-10-03 21:35 ANDERS SUNDQVIST Om man har bevis för att ett Universum Existerar, kan detta då vara ett "omöjligt" d:o??
(16537) (kommentar i 16539, 16856)
(16539) 79-10-04 21:18 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16537: av Överföring från LIDAC Ärende: UNIVERSUM Original: (1249) 79-10-04 13:48 UNIVERSUM Jag tänker alltså existerar jag.
(16539)
(16621) 79-10-05 09:29 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16320: av Mats Wallin FOA1 Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Våra vanligaste tal med den här egenskapen i 10-bas- systemet är N = 7, 17, 19, 41 och 43 om jag inte minns fel. Det N-1-siffriga tal som perioden utgör är dessutom alltid en faktor i det tal som består av N-1 nior. Samma fenomen uppträder i talsystem med andra baser, fast då kanhända för andra primtal N än i 10-systemet. Perioden för primtalet N är alltid en faktor i N-1 i vilket talsystem man än jobbar med. Perioden för 1/17 kan alltså vara 2, 4, 8 eller 16 och det råkar bli 16 i 10-bas. (Ändra ovan till: Perioden för 1/N där N är ett primtal är alltid ....).
(16621) (kommentar i 17031, 18516)
(16671) 79-10-05 10:25 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16659: av Stefan Arnborg Ärende: Hjärnan. De försök till simuleringar som gjorts på så låg nivå tror jag inte har gett så mycket. Däremot har man gjort simuleringar på lite högre nivå, utgående från vissa hypoteser om hur en människa funkar. De lär ha lyckats bättre. T.ex. en simulering av hur en människa med förföljelsemani fungerar.
(16671) (kommentar i 16709)
(16681) 79-10-05 10:29 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16151: av Överföring från LIDAC Ärende: UNIVERSUM Frågan om huruvida Din förmodan, att universum inte existerar, är sann eller falsk kan endast ha någon mening om den är falsk, dvs i det fall att universum existerar. I motsatt fall kan Din förmodan varken vara falsk eller sann eftersom den ju då inte existerar. Om jag däremot påstår att universum existerar,så kan jag ej ha fel!
(16681)
(16687) 79-10-05 10:31 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16432: av Jacob Palme FOA1 Ärende: UNIVERSUM Att universums existens är konstigt beror väl snarare på att vi inte ens kan föreställa oss hur en förklaring skulle se ut. Och existvore lika konstig även om universums struktur vore enkel att genomskåda för människan.
(16687) (kommentar i 16721)
(16691) 79-10-05 10:33 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16659: av Stefan Arnborg Ärende: Hjärnan. Jag har själv gjort sådana simuleringar en gång i tiden (för c:a 3 år edan). Jag tror att jag då bildade ett slumpvis nätverk av c:a 50 neuroner, som jag då lät reta varandra och inhibera varandra. Det visade sej då att nätverket efter ett tag hamnade i en cirkulär loop, med en period på max c:a 30 tidssteg (för det mesta blev det bara 2 eller 3 tidssteg i perioden). Försöket visade inte så mycket, möjligen att om man hindrar alla nervinpulser utifrån till den mänskliga hjärnan, så kommer det efter ett tag att gå runt och runt i skallen.
(16691) (kommentar i 16717)
(16709) 79-10-05 10:48 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16671: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Hjärnan. Vilka har gjorts? Var finns referenser?
(16709) (kommentar i 16784)
(16717) 79-10-05 10:57 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16691: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: Hjärnan. Jag tänker mig närmast de mekanismer som översätter sinnesintryck till begrepp i hjärnan, t ex från en romersk eller arabisk tvåa till någon gemensam signal som symboliserar begreppet två. En doktorand vid NADA har lyckats få fram responser i neuronnät som överensstämmer väl med neurofysiologiskt uppmätta signaler. Nästa steg, att få fram den mångdimensionella responsmekanism som måste finnas är förstås mycket svårare, både av beräkningsmässiga och begreppsmässiga skäl. Nervsystemet har ju en beräkningskapacitet som tycks vara avsevärt större än alla existerande datorers.
(16717)
(16721) 79-10-05 10:58 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16687: av Tomas Lindgren Ärende: UNIVERSUM För många är det kanske inte just rymdens energiinnehåll i form av strålning och materia som ter sig svåracceptabelt och manar till att söka ursprungsförklaringar, utan snarare rymden som rum. Tanken på oändliga avstånd i alla riktningar är motbjudande för fattningsförmågan. Det blir knappast lättare av att materien kanske kröker rummet så att det i själva verket är ändligt - men utan begränsning åt något håll. Föreställningen om en rymd med ändlig volym, t ex 2.038*10^38 parsec^3, där vi är instängda utan att det finns någon "vägg" med fortsättning utanför, är nog svårare att leva med än den vildaste big bang-vision. I fråga om tiden är det lättare att tänka sig en oändlig framtid än ett oändligt förflutet - man vill till varje pris hänga upp all tids- uppfattning i ett startögonblick av något slag, och detta är kanske en orsak till många tankar om skapelser urexplosioner. (..skapelser och urexplosioner)
(16721) (kommentar i 16786)
(16734) 79-10-05 11:45 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16213: av Bengt Alenius QZ Ärende: UNIVERSUM Original: (1375) 79-10-04 21:27 ANDERS SUNDQVIST Innebär inte ditt existensmedvetande enbart att du har ökat sannolikheten för att du själv existerar. Jag kan i allafall inte dra den slutsatsen att UNIVERSUM skulle existera bara för att jag har en sinnesbild av det.
(16734)
(16736) 79-10-05 11:45 Överföring från LIDAC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15715: av Överföring från LIDAC Ärende: Möten Original: (1379) 79-10-04 21:40 ANDERS SUNDQVIST Det kan väl bero på den höga intellektuella nivån hos deltagarna (akademiker?).
(16736)
(16786) 79-10-05 12:48 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16721: av Tomas Moll Ärende: UNIVERSUM Jag tycker det krökta rummet är väldigt lätt att föreställa. Vi har ju jordklotet som en näraliggande parallell! Även där är ytan obegränsad men av ändlig storlek, på precis samma sätt som för universum.
(16786) (kommentar i 16836)
(16836) 79-10-05 14:01 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16786: av Jacob Palme FOA1 Ärende: UNIVERSUM KOMM Det är nog ganska svårt att göra denna generalisering från en krökt yta till ett krökt rum,eftersom det fordras en fjärde dim- ension (tid*imag. enh),som de andra tre kan "kröka sig" i. Det är väl just där svårigheten ligger; det ligger utnför vår er- farenhetssfär.
(16836) (kommentar i 17021)
(16856) 79-10-05 14:47 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16537: av Överföring från LIDAC Ärende: UNIVERSUM Om allt är möjligt, existerar inga omöjligheter i princip, bara i tid och rum, och med tillfälliga aktörer.
(16856)
(16872) 79-10-05 15:42 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16852: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Din anti-materia är tydligen en speciell anti-materia, som har negativ energi och negativ massa. Den skiljer sej alltså från fysikens anti-materia, som har positiv energi och positiv massa. På en planet gjord av din anti-materia, så skulle alla föremål falla uppåt. En värld av din anti-materia skulle alltså bli en homogen värld, eftersom alla föremål repellerar varandra, och alla föremål skulle spridas ut jämt över hela detta universumet.
(16872) (kommentar i 17266)
(17021) 79-10-06 01:13 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16836: av Svante Wedin Ärende: Krökta rum Det som är krökt är inte det tredimensionella rummet utan den fyrdimensionella rum-tiden. En krökt rum-tid kan ibland betraktas som en "yta" i ett femdimensionellt euklidiskt rum d v s som i analogin med jordytan fast två dimensioner mer. Att beteckna den fjärde (avvikande) koordinaten i rum-tiden som t ex "ict" (i * ljushast * tid) används ofta i böcker i speciell relativitetsteori för att slippa införa icke-euklidiska rum. Detta beteckningssätt som jag i regel inte rekommenderar - i varje fall inte i allmän rel.teori - döljer det faktum att man har icke-euklidiskt (i detta fall pseudo-euklidiskt rum) där man inte får avståndet mellan närbelägna punkter med den vanliga metoden (motsv pytagoras sats i fyra dim) utan en koordinat av de fyra specialbehandlas med ett minustecken.
(17021)
(17031) 79-10-06 01:33 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16621: av Jonas Agerberg Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Om man vill hitta stora sådana tal kan man titta i Knuth del 2 (semi-num alg) där det finns en lista över primfaktoriseringar av talen (10^n-1)/9 = 111...1
(17031)
(17212) 79-10-08 11:39 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: TALET 7 Finns det någon användbar regel angående hela tals delbarhet med sju?
(17212) (kommentar i 17249, 17256)
(17249) 79-10-08 12:53 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17212: av Svante Wedin Ärende: TALET 7 Förmodligen är det enklast att dividera med sju och se om resten är noll. Division med ensiffrigt tal kan göras på linjär tid (dvs tid proportionell mot antalet siffror i täljaren). Även delbarhet med tre kräver linjär tid att avgöra, men proportionalitetskonstan är något mindre. Med lite träning kan man faktiskt bestämma resten modulo sju lika snabbt som modulo tre.
(17249)
(17256) 79-10-08 13:00 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17212: av Svante Wedin Ärende: TALET 7 En regel är att dela upp talet i grupper på tre siffror, sedan addeara varannan grupp och subtrahera varannan. Om resultatet då är delbart med 7, så är hela talet delbart med 7. Man får då samtidigt reda på om talet är delbart med 11eller 13. Metoden bygger på att 1001 är delbart med 7 (och 11 och 13).
(17256)
(17266) 79-10-08 13:32 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16872: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: UNIVERSUM Likaväl som man kan tänka sig materia med positiv energi, positiv eller negativ massa, borde man i princip kunna tänka sig negativ energii samband med positiv eller negativ massa. "Mitt" universum existerar därför att det är balanserat i sina enskilda delar, som existerar sida vid sida. Krafterna av vad slag de än må vara påverkar alltså allt och alla, från de minsta delarna till de största himlakroppar. Storleken av de senare möjliggörs genom möjligheterna till över- och underskott, men även mellan dessa måste finnas total balans. Över- och underskotten blir möjliga genom ansamlingar av ideer och anti-ideer, dit även energiformerna givetvis hör. Universums ursprung verkar så helt ogripbart för förståndet. Hur kan universum ha uppstått genom en enorm explosion, om ingenting fanns dessförinnan? Universums utsträckning i tid och rum verkar också fullständigt ogripbar. Vad vi kan göra är att ägna oss åt tanke-"l". Att försöka förstå hur universum f n fungerar är en annan sak, liksom om och hur universum utvecklas. Den anti- materia man nu tycker sig ha funnit (?), kan ju följas av upptäckter av andra slags anti-materia, kanske.
(17266) (kommentar i 17428, 17526)
(17418) 79-10-08 18:21 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16659: av Stefan Arnborg Ärende: Hjärnan. September numret av tidskriften Scientific American handlar helt och hållet om hjärnan. Jag kan inte hitta något om simuleringar av neuronsystem men jag har inte letat särskilt noggrant. Numret kom i förra veckan och finns i FOA1 tidskriftsrum.
(17418)
(17494) 79-10-09 10:30 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17428: av Jan Åman Ärende: UNIVERSUM I Jordens gravitationsfält så faller all materia neråt, såväl materia med positiv energi som materia med negativ energi. Ty rörelseriktningen bestäms enbart av rummets krökning, och rummet är krökt "neråt" i Jordens gravitationsfält. Om man däremot hade en hel planet bestående av massa med negativ energi, då skulle rummet vara krökt "uppåt", och alla partiklar skulle falla uppåt, såväl positiva som negativa. Detta borde väl du som relativitets- teoretiker känna väl till?
(17494) (kommentar i 17662)
(17526) 79-10-09 12:58 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17266: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM En liten kommentar till frågan, hur universum kan ha uppkommit genom en explosion, om ingenting fanns dessförinnan?...:Sådana begrepp som u:s "ursprung","dessförinnan","begynnelse" etc. är knutna till ett "linjärt" tidsbegrepp och saknar enligt min mening relevans i ifrågavarande sammanhang.
(17526) (kommentar i 17678)
(17662) 79-10-09 16:00 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17494: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: UNIVERSUM Energi kan inte vara negativ med den mening man brukar lägga i ordet. Enligt någon teori beskriver kroppar geodetiska kurvor i rum-tiden, och att tala om krökning nedåt eller uppåt är, såvitt jag kan bedöma, meningslöst. Det är väsentliga skillnader mellan 3- och 5-dimensionell geometri.
(17662)
(17678) 79-10-09 16:17 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17526: av Svante Wedin Ärende: UNIVERSUM Varför ett linjärt tidsbegrepp "efter", men inte "före"?
(17678) (kommentar i 17685, 18212)
(17685) 79-10-09 16:21 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17678: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM "Före" = före någonting som kan explodera.
(17685)
(18212) 79-10-11 11:13 Erik Christersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :17678: av Siv Bäcklund Ärende: UNIVERSUM Se det som en linjär approx. inom ett infinitesimalt område av det okända!
(18212)
(18322) 79-10-11 13:06 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Prekär situation Om man står med bägge fötterna precis på en kajkant och råkar få lodlinjen från sin tyngdpunkt utanför kanten, vad har man då för möjligheter att undvika att falla i vattnet. Det finns ingenting att gripa tag i och med fötterna kan man inte (som en apa) anbringa något moment mot kajkanten.
(18322) (kommentar i 18419, 18431, 18534, 18599, 18629)
(18419) 79-10-11 14:02 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18322: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Hoppa uppåt och gör en saltomortal i luften så att du snurrar in mot land.
(18419) (kommentar i 18442)
(18431) 79-10-11 14:16 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18322: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Börja svänga vilt med armarna, så att kroppen får ett vridmoment, som vrider kroppen tillbaks in mot land igen. OBS! Tänk på att svänga armarna åt rätt håll, annars vrids kroppen ner i vattnet i stället!
(18431) (kommentar i 18448)
(18442) 79-10-11 14:24 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18419: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Prekär situation Det enda man absolut inte ska ta sej före är att hoppa! Så länge man har fötterna på kajen kan man utnyttja möjlig- heten att låta kroppen påverkas av en kraft riktad inåt land. Om man håller på att drulla i med ansiktet före räddar man sej lämpligen genom att snabbt vika ihop sej och kasta armarna framåt. Om man då inte hade fotfäste skulle fötterna då föras framåt och stjärten bakåt - nu stannar förhoppningsvis fötterna kvar och tyngdpunkten räddar sej in över kanten. Det är värre om man faller bakåt. Då får man försöka fäkta bakåt med armarna. Man bör i detta fall undvika att skrika på hjälp så länge utgången är oviss eftersom luftströmmen påskyndar fallet.
(18442) (kommentar i 18464)
(18448) 79-10-11 14:31 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18431: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: Prekär situation Detta var precis vad jag åsyftade. Medan armarnas impulsmoment tilltar (svängandet "accelererar") verkar via armfästena ett moment på kroppen som (vid rätt svängriktning) vrider kropps- tyngdpunkten så att dess lodlinje kommer innanför kajkanten (om den inte dessförinnan var alltför långt utanför). När man sedan väl är på säkra sidan och bromsar armsvängningen, verkar via fötterna ett moment från marken på kroppen som till belopp och riktning motsvarar det man med apfötter behövt ta ut från kajkanten utan armsvängning. Från armarna "lånar" man alltså det moment som måste tas ut från marken. I situationer som denna tycks människan reflexmässigt och utan beräkning svänga armarna åt rätt håll.
(18448)
(18464) 79-10-11 14:41 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18442: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Prekär situation Hukar man sig och kastar fram armarna (vid hotande fall framåt) torde inte tyngdpunktens lodlinje bara härigenom bringas innanför kajkanten. Vilken kraft skulle i så fall flytta tyngdpunkten? Beträffande jetkraften från hjälpskriket så vänder man lämpligen ansiktet utåt sjön vid skriket och verkställer inandningen med ansiktet mot land.
(18464) (kommentar i 18474)
(18474) 79-10-11 14:52 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18464: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Om man vill titta över en kajkant varför inte inta en vågrät ställning istället ? Fördelarna torde vara uppenbara. Man slipper tänka på lodlinjer, häftiga inandningar, våldsamma fäktningar med armarna och icke minst slippa anstränga stämbanden. Om man är rädd att trilla i vattnet just när man lägger sig så kan man mycket väl göra detta någon meter från kanten och sedan krypa fram.
(18474)
(18516) 79-10-11 15:35 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16621: av Jonas Agerberg Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Jonas Agerberg påstod att 1/17 i varje bas är ett bråk med perioden 2,4,8 eller 16. Fullständighets- djävulen har bett mej påpeka att i basen 18 är perioden 1 (liksom i alla baser av typen 17n+1) och i basen 17 är perioden 0 (liksom i alla baser av typen 17n).
(18516) (kommentar i 18652)
(18534) 79-10-11 16:26 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18322: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Det är nog bäst att få det att se ut som om det var meningen att man skulle i, kanske genom ett snyggt svanhopp med dubbel skruv i pikstil.
(18534)
(18599) 79-10-11 20:07 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18322: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Man blåser hastigt iskall luft neråt så vattnet fryser till is.
(18599) (kommentar i 18613)
(18613) 79-10-11 20:25 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18599: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Prekär situation Eller också häller man ner en säck osläckt kalk som suger åt sig det närmaste vattnet, så man hinner upp på kajen igen innan nytt vatten strömmar till.
(18613)
(18629) 79-10-12 08:28 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18322: av Tomas Moll Ärende: Prekär situation Det enklaste sättet att undvika att falla i vattnet i ifrågavarande situation är att se till att det är vinter när man ställer sig vid kajkanten. Och det är is nedanför. För resten, det kan ju vara en lastkaj oxå.
(18629)
(18652) 79-10-12 09:00 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18516: av Henrik Eriksson QZ Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Du har så rätt. Jag uttryckte mig litet väl legert. Från det ena till det andra så hade LKB-produkter ett ganska kul problem på det här temat på sitt jul- kort 1964/65. Det rör sig om perioder i olika bas- system. Det allra roligaste är att det finns två lösningar av vilka ingen av lösarna (utom en) hade funnit mer än den ena. Bilösningen ligger i en bas som är ett litet större tal än man är van vid. Kan någon hitta den. Problemet i kortversion finns på filen LKB.TXTÄ1140,2377Å. Olle Alvfeldt, sedermera FOA Ck var LKB:s problempappa på den tiden.
(18652) (kommentar i 18654)
(18654) 79-10-12 09:12 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18652: av Jonas Agerberg Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Non-existent file: LKB.TXTÄ1140,2377Å
(18654) (kommentar i 18656)
(18662) 79-10-12 09:21 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18656: av Jonas Agerberg Ärende: 6 SIFFRIGT TAL Tillägg till LKB-problemet: I originalversionen av problemet står det allra sist: "No computers allowed!"
(18662)
(18705) 79-10-12 11:03 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Risktagande. Det här problemet påminner om "prekär situation", men har direkt verklighetsanknytning. Befann mig i Spanien för att titta på lägenheter, och tog mig en arbetsfri lördagseftermiddag orådet före att försöka passera en bräcklig "bro" (ca 2m lång och 0,6 m bred mellan två hus) av en slags tegelsten med stora håligheter. Tegelstenarna var i ett lager, förbundna med torkad cement. De skulle senare förstärkas med ett cementlager. Jag trodde, att de skulle hålla för min vikt, men för säkerhets skull försökte jag beräkna en strategi för hur jag skulle klara ett eventuellt fall, om bron skulle braka. Avståndet till marken var bara ca 3 m, och det var havssand under. Kan någon räkna ut hur jag borde ha gjort?
(18705) (kommentar i 18729, 18739, 18813)
(18729) 79-10-12 11:56 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18705: av Siv Bäcklund Ärende: Risktagande. Jag bör nog tillägga, att jag ansåg det vara viktigt att komma över just då.
(18729)
(18739) 79-10-12 12:03 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18705: av Siv Bäcklund Ärende: Risktagande. Det låter som om du ändå kallt kalkylerade med att falla igenom. För att eliminera risken för att du skulle göra dig illa på losslitet tegel och cement borde du då direkt hoppa ned i den mjuka sanden bredvid bron. Du skulle då inte heller riskera att sabotera det påbörjade bygget. I fallet kunde du använda en teknik a la fall- skärmshoppare genom att i nedslaget med mjuka knän rulla rund i sanden. För att ta dig över bron med minsta risk mot att den rasade borde du använda livräddningstekniken på svag is: Åla platt på magen så du fördelat tyngden på så stor yta som möjligt.
(18739) (kommentar i 18956)
(18813) 79-10-12 12:59 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18705: av Siv Bäcklund Ärende: Risktagande. Ursäkta att jag inte håller mig till saken, men en mening i början stör mig så att jag inte kan koncentrera mig. (Jfr. droppande vattenkran!) Bostadsbrist och långpendling har jag hört om, men fanns ingen acceptabel bostad närmare än SPANIEN???
(18813) (kommentar i 18847, 18962)
(18956) 79-10-12 16:49 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18739: av Gunnar Holm Ärende: Risktagande. Du får fram flera väsentliga punkter. Naturligtvis riskerade jag förutom egna skador, även skador på andras egendom och det tycker jag var illa. Jag trodde nog ändå att jag skulle klara det, men jag tog uppenbart risker. Din metod att krypa hade kanske klarat det hela, men vilken signora lägger sig frivilligt och kryper på magen i ett bygge i Spanien. Tycker dock att risken att göra bort mig på det sättet kunde jag ah tagit, jag skulle resa dagen därpå. Finns det andra förslag?
(18956) (kommentar i 18968)
(18962) 79-10-12 16:58 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18813: av Arne Rejby Ärende: Risktagande. Investeringen i Spanien var långsiktig och avsedd att utnyttjas efter min pensionering. Jag tycker att har man hela sitt liv levt och arbetat i det här klimatet, så skulle man kunna välja ett behagligare, när man inte längre är bunden av arbetet. Det kan finnas ett begrepp som klimat-orättvisa också. Annars håller jag med om att Spanien ligger väl långt borta för att vara weekendplats att hämta hälsa och krafter från.
(18962)
(18968) 79-10-12 17:26 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18956: av Siv Bäcklund Ärende: Risktagande. Gör helt om och gå tillbaka en bit i kåken. Sedan vänder du dig ånyo rätt fram, andas djupt och sätter fart för Kung och Fosterland. Detta är en universal metod för (och kanske i viss mån på) bräckligt underlag - jämför med is, där man med tillräckligt hög fart kan glida fram på centimetertunn is.
(18968) (kommentar i 20281, 23269)
(19517) 79-10-15 17:37 Per Svensson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :15577: av Stefan Arnborg Ärende: Katastrof. Kometer är mycket eteriska varelser, och torde inte normalt ge upphov till några större skador ens i det osannolika fallet att dom träffar jorden. Annat är det med stora meteoriter. Hålet i Sibirien uppstod 1906 tror jag (eller nåt i den stilen - rätta mig om jag har fel), och är flera kilometer i diameter. Energien i ett sånt nedslag torde vara i klass med dom största vätebombernas eller ännu större (men jag kommer inte ihåg närmare).
(19517) (kommentar i 19585, 20054, 24477)
(19585) 79-10-16 08:59 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :19517: av Per Svensson Ärende: Katastrof. Jfr 15761.
(19585)
(20050) 79-10-17 10:55 Tord Lundberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :16301: av Rolf Persson Ärende: Spikhuvud henrik eriksson har rätt. Det är fukt och temperaturförhållanden som är avgörande för fenomenet. Potentialskillnader har inte med detta att göra.
(20050) (kommentar i 23275)
(20054) 79-10-17 10:57 Axel Mörk Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :19517: av Per Svensson Ärende: Katastrof. Ett liknande fenomen finns här i Sverige och då i Dalarna och kallas för Silurringen
(20054)
(20281) 79-10-17 17:15 Per Ånäs Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :18968: av Tomas Moll Ärende: Risktagande. Utrusta Dig med ett antal tegelstenar. Sätt fart och spring över bron. Under språngmarschen kastar Du med stor kraft stenarna, en och en lodrätt neråt. Rekylen från kastandet gör att Du "väger" mindre, vavid bron håller. Eller hur?
(20281) (kommentar i 20940, 23279)
(20940) 79-10-19 12:07 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :20281: av Per Ånäs Ärende: Risktagande. Skulle möjligen kunna fungera om du perfekt lyckas synkronisera ditt kastande med varje fotisättning på bron. Skulle du missa det minsta skulle den ökade belastningen vid isättningen av löpsteget öka risken för kollaps (av bron). Håller man hög fart går det nog bra ändå enligt modell inlägg 18968. Har man spänst för att göra en sådan tjurrusning klarar man nog också att hoppa längd över hela bron. Den var ju bara ca 2 meter lång.
(20940) (kommentar i 21653)
(21653) 79-10-22 12:57 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :20940: av Gunnar Holm Ärende: Risktagande. Genom att springa snabbt över born utnyttjar man materialets tröghet. Jämfört med detta torde de olika spekulationerna i accelerationseffekter vara försumbara.
(21653) (kommentar i 22010)
(22010) 79-10-23 10:14 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :21653: av Göran Westlund Ärende: Risktagande. Det är många faktorer som spelar in. Å ena sidan bron egentliga bärighet och hur stor materialets tröghet är å andra sidan vilken löstil man har. Har man ett lätt tassande eller rullande löpsteg går det nog bra. Har man däremot ett tungt löpsteg blir det värre. Enkla försök har visat att belastningen vid fotisättningen vid löpning kan vara många multiplar av den statiska belastning. Jmf karateslag, men jag erkänner att det är att gå för långt att jämställa löpsteg och karateslag.
(22010)
(23275) 79-10-26 17:56 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :20050: av Leif Lundgren Ärende: Spikhuvud Är det möjligen inte både och? Fukt är vatten -adsorption, som sker vid viss temperautur. Adsorption har med potentialskillnader att göra, olika för olika mateirial och temperaturer, alltså mest beroende av materialens olika vidhäftnings~ eller adsorptions- förmåga.
(23275)
(23279) 79-10-26 17:57 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :20281: av Per Ånäs Ärende: Risktagande. Men stenlasten att du väger betydligt mer.
(23279) (kommentar i 24261)
(24261) 79-10-31 10:33 Per Ånäs Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :23279: av Siv Bäcklund Ärende: Risktagande. Du kan (TEORETISKT) kompensera för det genom att kasta så snabbt att stenarna får en acceleration som överskrider tyngdaccelerationen multplcerad med det antal stenar Du håller i.
(24261)
(24477) 79-10-31 21:10 Robert Finck Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :19517: av Per Svensson Ärende: Katastrof. Enligt WASH-1400 är sannolikheten för olika katastrofer följande: Händelse Sannolikhet för > 100 döda >1000 döda Meteoritnedslag 1 på 100 000 år 1 på 1 000 000 år Jordbävning 1 på 20 år 1 på 50 år Tornado 1 på 5 år 1 på 25 år Explosion 1 på 16 år 1 på 120 år Eldsvåda 1 på 7 år 1 på 200 år Flygolycka 1 på 2 år 1 på 2000 år Medelrisken per år för en individ är Flygolycka 1 : 100 000 Skjutning 1 : 100 000 Drunkning 1 : 30 000 Brännskada 1 : 25 000 Fall 1 : 10 000 Trafikolycka 1 : 4 000
(24477) (kommentar i 24563, 25161)
(24563) 79-11-01 12:59 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :24477: av Robert Finck Ärende: Katastrof. Och nu har flygrisken åter tagit sin tribut - en ny krasch med en amerikansk DC-10 strax efter att det unika och uppseendeväckande flygförbudet för flygplanstypen hävdes. Även om det inte förelåg något tekniskt fel denna gång måste det stå McDonnel Douglas dyrt i goodwillförlust efter DC-10-katastrofen vid Paris (världens hittills största egentliga flygolycka) och den i Chicago (USA:s svåraste flygolycka hittills).
(24563) (kommentar i 25622)
(25622) 79-11-06 08:51 Lars Lindwall Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :24563: av Tomas Moll Ärende: Katastrof. Syftar Du på olyckan i Mexico City är det väl inte självklart att den innebär en goodwillförlust för flygplanstillverkaren. Efter vad jag hört berodde den väl på att man landade på fel bana, en bana som höll på att repareras och var full av ångvältar, lastbilar och liknande. En stor del av de omkomna var väl också folk som arbetade med banreparationen. Att trafikledningen låter ett flygplan landa på fel bana tycker jag dock är ett extremt konstigt fenomen som väntar på sin förklaring.
(25622) (kommentar i 25742)
(25742) 79-11-06 13:07 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :25622: av Lars Lindwall Ärende: Katastrof. Var med om ett liknade tillbud en gång på Kastrup. Planet hade fått lov att landa, men piloten lyfte i sista minuten, därför att ett plan blockerade banan. Det sades att vi var lyckliga den gången, därför tt vi haft en av de mest erfarna och skick- ligaste piloterna. Har även varit med om att en motor i ett fyrmotorigt plan fattat eld under flygning. Motorn stängdes av och elden slocknade av sig själv, efter några dramatiska minuter. Därefter gick det bra att klara flygningen med tre motorer. Undrar vad tillbudsfrekvensen kan vara. Jag hör trots detta inte till de flygrädda, och har aldrig gjort. Emellertid tycker jag varje gång att det är något av ett under att kunna färdas på detta sätt. Men jämför man med månresorna etc, så är ju den här typen av "flygning" barnsaker.
(25742) (kommentar i 25758)
(25758) 79-11-06 13:54 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :25742: av Siv Bäcklund Ärende: Katastrof. Det finns ett tyst gentlemens agreement mellan de IATA-anslutna flygbolagen att inte i marknadsföringen åberopa skillnader i säkerhet så som de kommer till uttryck i haveri- och tillbudsstatistik. Dom pratar i stället bara om priser, service, komfort osv. Icke desto mindre råder avsevärde skillnader mellan dessa bolag ifråga om haveri- och tillbudsfrekvens. The Sunday Times publicerade för några år sedan en del intressant "intern" IATA-statistik där bolagen bl a klassades i tre riskgrupper. I den bästa kom SAS, men den särklassiga topplaceringe intog ett amerikanskt inrikesbolag. Flera stora välrenommerade västeuropeiska bolag kom i mellangruppen. I den sämsta låg bl a Turkish Airlines, vilket bara marginellt berodde på Pariskatastrofen 1974. Aeroflot fanns inte med - står ju utanför IATA och håller tyst om olyckorna.
(25758) (kommentar i 25995)
(25981) 79-11-07 09:31 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Golf-putt När man skall sänka en putt händer det ibland att bollen rullar på kanten till hålet en bit och sedan upp igen och fortsätter med ändrad färdriktning bortom hålet. 1. Hur kommer det sig? 2. Kan bollen (teoretiskt) rulla tillbaka i samma riktning den kom från, kan den snurra ett helt varv i hålet och sen upp? lägga
(25981) (kommentar i 26142)
(25995) 79-11-07 10:17 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :25758: av Tomas Moll Ärende: Katastrof. Uppgifterna ur Sunday Times kommer sig av att tre av deras journalister: Addy, Potter och Page gjorde en djupgrävning i bakgrunden till Pariskatastrofen med en turkisk DC-10TU öÄ
(25995) (kommentar i 25999)
(25999) 79-11-07 10:41 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :25995: av Jonas Agerberg Ärende: Katastrof. Före säkerhetsstatistiken publicerade The Sunday Times också en serie stora artiklar enbart om kraschen med den turkiska DC-10:an. Bl.a. återges ord för ord, sekund för sekund (med tidsangivelser alltså) allt vad som yttrades mellan besättningsmedlemmarna i cockpit, och även andra ljud, från det att lastluckan föll av till själva nedslaget. Detta fanns ju inspelat på planets "cockpit voice recordet", vilken i likhet med "svarta lådan" är avsedd att klara mycket hårda krascher. Vad som hörs på bandet är först ett pysande ljud, ögonblicket efter några upprörda frågor "vad var det som hände" etc. Tydligen kände besättningen, liksom alla passagerare, dekompressionen häftig i sina öron. Sedan vidtar ett som det synes ganska sansat resonemang om funktionen hos olika reservstyrsystem, sedan dom märkt att stigningen (dom låg väl bara på 7-8000 m) förbytts i en svag dykning som inte gick att häva direkt med vare sig autopilotjustering eller styrhantag. Intressant är dock att varken kaptenen eller styrmannen visar något tecken på förstå vad det är fråga om, trots att i princip samma händelse ju inträffat tidigare med en annan DC-10. Sedan hörs ljud (bekräftas nog också av svarta lådan) som tyder på att stjärtmotorn stängts av och de båda vingmotorernas trottelreglage förts ryckvis fram och tillbaka - som för att från dessa lågt hängande motorer få ett högerriktat moment för att till varje pris häva den svaga dykningen. När detta inte hjälper och det återstår ca 40 sekunder till nedslaget blir det besättningen alldeles tyst efter att kaptenen sagt ungefär "det ser ut som om vi kommer att slå ner". Man hör sedan under en dryg halvminut bara vindsuset tills dess att inspelningen avslutas med ett knäpp.
(25999)
(26142) 79-11-07 18:20 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :25981: av Lars Blomberg Ärende: Golf-putt 1. Det avgörande är säkert hålkanternas kondition. Bollen rullar ut ur hålet när hålkanten inte längre kan hålla kvar den, dvs stå emot den kraft som försöker få bollen att avlägsna sig från hålets centrum. 2. Fullt möjligt. Hålkanten avgör. Vad som kan hända vid "ideala" hål (hur de nu skall definieras) kan jag inte uttala mig om.
(26142) (kommentar i 26160)
(26160) 79-11-07 19:17 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :26142: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Golf-putt exakt hur stort skall et hål vara egentligen, det förvånae mig mycket att det inte stod i min uppslagsbok.
(26160) (kommentar i 41469)
(27034) 79-11-11 15:19 Tommy Ericson (QZ) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9840: av Sven Olofsson QZ Ärende: Skumma fenomen smygkontoriseringen. Ett ännu skummare fenomen är att då jag gör denna kommentar så säger KOM att Sven Olofsson är författare till inlägg 9840, fastän KOM vid återse-kommandot påstår att Mats Nordin är för- fattaren! Förklara det, Torgny Tholerus!
(27034)
(27036) 79-11-11 15:32 Jan Åman Mottagare: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9840: av Sven Olofsson QZ Ärende: Skumma fenomen Jag instämmer i att inlägg 27034 beskriver ett skummt fenomen i KOM. Jag kommenterar nu inlägg 9840 av Sven Olofsson QZ, men gör jag !Återse (det) kommenterde för jag reda på att det var Mats Nordin som skrev det!
(27036) (kommentar i 27089)
(27089) 79-11-11 16:46 Sven Olofsson QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter Kommentar till :27036: av Sven Olofsson QZ Ärende: Skumma fenomen Obs jag (d v s Sven Olofsson QZ) har inte författat inlägg 9840.
(27089) (kommentar i 27096)
(27096) 79-11-11 16:59 Jan Åman Mottagare: KOM-systemet (-) avancerade synpunkter Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :27089: av Sven Olofsson QZ Ärende: Skumma fenomen Sven har inte heller författat inlägg 27036 som det står i inlägg 27089. (Det var jag (Jan Åman) som skrev 27036).
(27096) (kommentar i 27207)
(29388) 79-11-19 11:42 Gerd Norell Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Ljus I morse kom jag cyklande förbi VTI och såg till min häpnad att FOA var synligt genom regnet. MEN - dörrarna var ljusblå!!!! De vita ytterdörrarna var blå, de som är huvudingång, inte de små vid sidopassagerna (dem lade jag inte märke till). Varför blev de vita dörrarna blå på ett par hundra meters avstånd? OBS! Jag var varken onykter eller dagen efter. Vakten trodde (sade hon i alla fall) att det var vanliga kvicksilverljus utanför entren. Klockan var ca fem i sju.
(29388)
(29698) 79-11-20 10:59 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UFO UFO är väl ett nästan ofrånkomligt ämne för detta möte. Nu har det hänt igen. 1. Ett passagerarplan blev jagat ner till marken av "flygande tefat" i Malaga. De observerades av trafikledaren m.fl. Alla måste betraktas som sansade personer. 2. Trafikledaren på Landvetter såg i lördags kväll två snabba tysta ljus. OBS molnbasen var vid tillfället 1000 m. Inget syn- tes på radarn. Ljusen rapporterades passera förbi även Marstrand. VAD ÄR FÖRKLARINGEN OM DET INTE RÖRT SIG OM FLYGANDE TEFAT?????
(29698) (kommentar i 29740)
(29740) 79-11-20 11:35 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :29698: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Flygande tefat är väl ändå så materiella att de borde synas på radarn eller har de liksom Hugo Drax i James Bond-filmen Moonraker installerat en radaravvisare som gör den egna stationen osynlig på radarskärmen?
(29740) (kommentar i 29814)
(29814) 79-11-20 12:52 Per Ånäs Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :29740: av Gunnar Holm Ärende: UFO Kan man tänka sig att ett flygande tefat rör sig så snabbt att det inte upptäcks av radarn? Eller att radarobservatören inte hinner uppmärksamma det?
(29814) (kommentar i 32776)
(30099) 79-11-21 09:57 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Räkning Varför uttalas 21 i olika språk ibland med tiotalssiffra först: tjugo-ett, twenty-one men iband med heltalssifrra först: en-og-tyve, ein-und-zwanzig? Vilka faktorer kan ha påverkat valet? Att svenska och danska skiljer sig är märkligt, de var ju samma språk på vikingatiden.
(30099) (kommentar i 30242)
(30242) 79-11-21 13:21 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30099: av Lars Blomberg Ärende: Räkning I Norge förekommer båda varianterna. Norrmännen har alltid ägnat sitt språk stor uppmärksamhet, och därför har de också flera stycken. Den svenska varianten är modernare än den danska (som innehåller en hel del andra antikviteter) och har kanske införts för att anpassa språket till det arabiska talsystemet som slog igenom under medeltiden. Det finns många språk som har kvar flera sätt att ange tal, men man strävar nog efter att naärma sig det arabiska (eller heter det decimala?) systemet.
(30242) (kommentar i 30266, 30638)
(30266) 79-11-21 14:59 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30242: av Stefan Arnborg Ärende: Räkning Den officiella norska varianten för t ex 21 är "tjue-en" sedan ett antal decennier tillbaka, men det har bara slagit igenom i radio och TV, möjligen i nynorsk.
(30266) (kommentar i 30385)
(30385) 79-11-21 17:19 Jacob Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30266: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Räkning Vilken chock jag fick när jag skulle köpa en sak i Norge och fick höra att den kostade sju och femtio. Men när jag skulle betala fick jag bara tillbaka 43 kr på en hundralapp!
(30385)
(30638) 79-11-22 13:23 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30242: av Stefan Arnborg Ärende: Räkning Att ange mest signifikanta siffran först (som i svenskans TJUGOEN) tycks vara mest logiskt i dom flesta sammanhang. Det ligger ju också bakom standarden för datumangivelse, t ex 1979-11-22, men här ser man ett intressant undantag: i årsangivelser är oftast dom två första siffrorna givna av sammanhanget och därmed ointressanta - man nöjer sej därför med att säga SJUTTIONIO. Mest intressant av dom båda siffrorna man nämner är oftast den sista! Alltså är NI OG SYTTI bättre i det fallet (eller säger man NI OG HALVFIRS ?). En annan intressant olikhet mellan språken är orden för tiopotenser. I hela västerlandet har man särskilda ord för 10^2, 10^3, 10^6, 10^9, 10^12 medan man i Asien har ord för 10^2, 10^3, 10^4, 10^8, 10^12. Ett ord som "miljonär" kan alltså inte översättas till kinesiska!
(30638) (kommentar i 31493)
(30746) 79-11-22 16:24 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30617: av Bengt Alenius QZ Ärende: H2O. Nog borde väl den ha dunstat bort vid det här laget. Nä tacka vet jag Napoleons första konjak.
(30746)
(31493) 79-11-24 01:45 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :30638: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Räkning Tacka vet jag Bemba. Det innehåller inga räkneord alls (inte ens ett,två,tre,många). PÅ senare tid har de dock blivit tvungna att låna räkneord från Swahili. Bemba talas i en provins i norra Zambia som jag tror heter Lulule eller något liknande.
(31493)
(32776) 79-11-29 10:25 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :29814: av Per Ånäs Ärende: UFO Det är klart att om "tefatet" rör sig så snabbt att det endast är synligt på radarskaärmen några sekunder så kanske radarobservatören inte hinner uppmärksamma det. Många rapporter om tefat uppger dock att det stått stilla i luften och då borde det ha uppmärksammats.
(32776) (kommentar i 32804)
(32804) 79-11-29 11:00 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :32776: av Gunnar Holm Ärende: UFO Är det så säkert att aldrig någon har sett ett tefat på radar? Kvarstår frågan vad det var man såg i Malaga respektive Göteborg.
(32804) (kommentar i 32990)
(33110) 79-11-30 08:56 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :32990: av Tomas Moll Ärende: UFO Det beror antagligen på att de "bildbevis" som finns oftast visar den karakteristiska formen hos ett uppochnerpåvänt tefat. Ögonvittnen brukar antingen prata om cirkelrunda föremål eller långsmala med förtjockning på mitten (=sidaspekt?). Sådana ögonvittnesskildringar lär finnas från tider då gravitationen ännu ej var "uppfunnen". Det finns ju till och med hällristningar i sydamerika som skall föreställa utomjordiska besökare. Om jag minns rätt åkte de åxå tefat. Finns det ingen i detta möte som har sett något tefat? Det vore intressant att få en förstahands vittnesbörd för en gångs skull.
(33110) (kommentar i 33126, 35331, 36571)
(33126) 79-11-30 09:28 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33110: av Thomas Gundmark Ärende: UFO En annan sak man inte undgår att lägga märke till i UFO-login är att de utomjordiska varelserna antas ha dimensioner av samma storleksordning som människan, dvs någonting mellan ekorre och elefant. Vidare är det mer eller mindre underförstått att dessa varelser - liksom människan - utgör fysiologiskt kompletta system, dvs att varje varelse inom sig har alla fysiologiska funktioner, t ex (hos människan alltså) lungor, lever, matsmältningsapparat. Kan det naturliga urvalet hindra livet att utvecklas så att individerna blir fysiologiskt specialiserade, dvs så att en individ ägnar sig åt syre-(el. motsvarande)upptagning och sedan via kontakt med sina artfränder överför sitt överskott till dessa osv. Även de jordiska djurarterna har ju en individuell specialicering vad gäller fortplantningen. Men i det utomjordiska livet måste man nog vara beredd att träffa på förhållanden - både i individernas storlek och deras funktion - som går utöver de flesta UFO-logers vildaste fantasi. (..licering -> ..lisering)
(33126) (kommentar i 33860)
(33860) 79-12-03 16:13 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33126: av Tomas Moll Ärende: UFO Tyvärr saknas väl alla uppgifter om det senare. Ingen nu levande människa torde ha haft direktkontakt och mäjlighet till jämförelser?
(33860) (kommentar i 33872)
(33892) 79-12-03 17:43 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33872: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Är det riktigt att de flesta vittnesmålen gäller iakttagelser under dygnets mörka del? Vad beror detta på? Om utomjordiska varelser som avser att landsätta en farkost på jorden har någon sensor för elektromagetisk strålning med känslighet mellan 4000 och 8000 Å (vilket ju i och för sig inte kan förutsättas) så borde de väl föredra att landa i dagsljus. Men det kan ju också vara så att de i analogi med fladdermössen själva emitterar vågor för att sedan genom analys av reflekterad strålning göra sig en bild av omgivningen. Tanken att utomjordiska varelser skulle ha ett "huvud" där intelligensen var lokaliserad är nog en djärv överföring av jordiska förhållanden. Varför förekommer det en massa fotografier tagna av UFO-vittnen, vilka redan vid amatörmässig granskning av skärpe- och belysnings- förhållanden ger intryck av att tefat och liknande inkopierats i efterhand? Sådant är ju ägnat att rubba respekten för en eljest intressant vetenskapsgren. Hela fältet måste saneras från fantasi och vidskepelse. UFO:s existens bevisas inte av antalet vittnesmål utan av vittnesmålens kvalitet.
(33892) (kommentar i 34337)
(33896) 79-12-03 17:50 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :32990: av Tomas Moll Ärende: UFO Att UFO kallas tefat kan ha ett "historiskt" skäl. Om jag inte minns fel rapporterades det första UFO-t av en privatflygare som sett ett konstigt lysande föremål. Han påstod att det såg ut som ett tefat - saucer. Press och och radio använde ordet och sedan har det varit kvar.
(33896)
(34133) 79-12-04 15:10 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33872: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Jag menade inte "se", utan umgås med (ungefär som serien med mannen från Mars), d v s kunna bilda sig en uppfattning om de avvikelser som kan finnas utom rent utseendemässiga.
(34133) (kommentar i 34294)
(34294) 79-12-05 09:25 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34133: av Siv Bäcklund Ärende: UFO Vet de ärade konferensdeltagarna att FOA har ett "forskningsansvar" inom UFO-området. Om jag inte tar fel har det åtminstone alltid tidigare funnits en speciell UFO-kontaktman vid FOA. Tage Eriksson t ex. Vem är det nu? Vem har hand om allt arkivmaterial i ämnet som FOA samlat på sig?
(34294) (kommentar i 34347)
(34347) 79-12-05 11:53 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34294: av Jonas Agerberg Ärende: UFO C/Und vet, d v s Ingrid Fransson eller Bengt Odin. Rapporteringen går först dit.
(34347) (kommentar i 34387)
(34387) 79-12-05 12:27 Raoul Björklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34347: av Siv Bäcklund Ärende: UFO Det lär ska vara Sture Wickerts FOA 260 som har hand om UFO:s
(34387) (kommentar i 34669)
(34397) 79-12-05 12:33 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34337: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Det är knappast underblåsande för UFO-login att auktoritativa institutioner som b o r d e ha mycket mer erfarenheter av UFO än folk i gemen säger att dom varken vet eller tror något om UFO-fenomen. Helt följdriktigt måste UFO-logerna då för att inte förlora anhängare beskylla institutionerna för att dra ner gardinerna. Särskilt tacksamt är det ju att beskylla institutioner som USAF, CIA och kanske FOA, vilka har rykte om sig för hemlighetsmakeri, för deras nekande innebär ju att motsatsen gäller, dvs att UFO är påtagliga realiteter som kanske redan finns beslagtagna och demonterade i något bergrum i Nevada. Varje gång jag kommer körande norrifrån på väg 98 från Överkalix mot Töre om natten och ser det underifrån fasadbelysta vattentornet i Töre så får jag lust att ta några bilder av vattentornet, som faktiskt ser ut att hänga i luften över skogsranden. Från andra hållet kan man få norrsken i bakgrunden, men då störs förgrunden av olika ljuskällor i samhället. Ställd inför valet mellan att på 10 m håll få konfronteras antingen med ett lejon eller en utomjordisk levande varelse skulle jag trots nyfikenheten på den senare välja lejonet om jag inte i förväg fått studera både fotografier och specifikationer på utom jordiska varelsen och framför allt fått garantier för att den inte utgjordes av antimateria.
(34397)
(34431) 79-12-05 13:23 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34337: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Frågan om vad som tvingade ner flygplanet i Malaga besvaras väl bäst av piloterna. Vad säger dessa och vad syntes på radarskärmarna hos Malagas flygtrafikledning?
(34431) (kommentar i 34864)
(34669) 79-12-05 20:01 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34387: av Raoul Björklund Ärende: UFO Amerikansk opinionsundersökning om UFO. Av 1200 svarande: 27 % "definitivt ja" 34 "troligen" 20 "troligen inte" 8 "säkert inte" 36 % kände någon, som sade sig ha sett ett tefat, och 8 % tillhörde själva den kategorin. 64 % hade läst någon bok, 46 % 1-3 böcker. Tron på UFO avtar med åldern och en högre utbildningsnivå. (Industrial Research/Development 7907:139-140). Frågan, som ställdes till de 1200, var om de trodde på att UFO existerade.
(34669) (kommentar i 34813)
(34813) 79-12-06 14:44 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34669: av Siv Bäcklund Ärende: UFO Ska man vara bokstavlig så betyder ju UFO = Unidentified Flying Object bara något som funnits ovanför marken utan att kunna identifieras och detta har säkert många sett, men att härifrån till att vara förvissad om att det härrör från en utomjordisk civilisation är steget långt.
(34813)
(34864) 79-12-06 16:47 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34431: av Tomas Moll Ärende: UFO De blev enligt egen utsago nedtvingade av UFO. Eftersom de tyd- ligen aldrig sett något liknande så antog de att det rörde sig om ett utomjordiskt föremål (som jag uppfattat det). Eftersom jag känner mig skeptisk till att det skall finnas något sådant så frågar jag mig vad det i själva verket var de såg.
(34864) (kommentar i 34994)
(34873) 79-12-06 17:40 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UFO Tage Eriksson på FOA sysslade ju med UFO. Han sade mig en gång att han mer och mer kommit att anse att UFO är en fåga om vittnespsykologi och att han själv borde studera psykologi ordentligt. Han blevmycket glad när jag kunde plocka fram en tidskriftsartikel om en skrift av en högt ansedd och vederhäftig folklivsforskare på 1800-talet. Denne framstående man hävdade bestämt att det i Sverige finns en för biologerna okänd kollosal orm, "lindorm", Som stöd hade han vittnesmål från ett 20-tal personer som sett lindormar och till och med slagits med dem. De försäkrade att deras berättelser var sanna "så sant mig Gud hjälpe till kropp och själ", ett uttryck som inte var en fras utan togs på allvar på den tiden.
(34873)
(34994) 79-12-06 22:37 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34864: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Kan man utgå ifrån att piloterna underkastades noggrann läkarunder- sökning inklusive blodalkoholhalt och psykisk balans innan de fick starta igen? Fanns det passagerare med ombord som kunde göra några iakttagelser? Kände sig piloterna nedtvingade enbarg (enbart) genom det okönda föremålets sätt att röra sig i luften eller kunde några tecken eller signaler uppfattas från föremålet?
(34994) (kommentar i 35253)
(35062) 79-12-07 09:14 Hans Renström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UFO PÅ Data-Kontor mässan i Älvsjö träffade jag en försäljare som anlitade ett par UFO till programmeringshjälp.
(35062) (kommentar i 35066)
(35066) 79-12-07 09:15 Hans Renström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :35062: av Hans Renström Ärende: UFO UFO torde i detta sammanhang uttydas Unga FOrskare.
(35066)
(35161) 79-12-07 10:42 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Vattenkraft I senaste Ny Teknik berättas i en artikel att en 0.2 mm bred vattenstråle kan skära genom granit om strålens hastighet är dubbla ljudets (i luft, förmodligen). Men en gevärskula som går med nära 3-dubbel ljudhastighet och har större täthet och "hårdhet" lär bara göra en skråma i granit enligt folk som skjuter.
(35161) (kommentar i 35259)
(35253) 79-12-07 12:14 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :34994: av Tomas Moll Ärende: UFO Svar på alla frågorna: vet ej.
(35253)
(35259) 79-12-07 12:20 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :35161: av Tomas Moll Ärende: Vattenkraft Har du försökt beräkna trycket per ytenhet i kontaktytan mellan vattenstrålen resp kulan och graniten under de givna förutsätt- ningarna? Jag skulle gissa att svaret ligger där.
(35259) (kommentar i 35325)
(35325) 79-12-07 14:35 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :35259: av Thomas Gundmark Ärende: Vattenkraft Eller att vatten, med små molekyler, har lättare att tränga igenom än metall med stora atomer eller molekyler.
(35325) (kommentar i 35327, 35352)
(35331) 79-12-07 14:45 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33110: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Jag ser ett varje morron när jag lyfter på tekoppen.
(35331) (kommentar i 36578)
(35352) 79-12-07 14:58 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :35325: av Siv Bäcklund Ärende: Vattenkraft Tillägg= Detta har alltså med tätheten eller hårdheten att a i respektive material. Jämför t ex vattens genomträngnings förmåga i en porös vägg när hastigheten är enbart molekylrörelen vid t ex rumstemperatur. Ökar man hastigheten borde genomträngnings- förmågan öka, men strålens diameter tycks också vara av betydelse, så sambandet "tryck"/ytenhet, eller att man kan få högre hastighet genom en smal öppning för vattenstrålen kan vara avgörande.
(35352)
(36571) 79-12-11 20:21 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :33110: av Thomas Gundmark Ärende: UFO Som jag tidigare nämnt här i "konstiga fenomen" så har jag fått en rätt pålitlig UFO-observationsbeskrivning av mina barn (då 9 och 10 år, utan science fiction influens). Jag har besrivit denna observation under rubriken "plasmafenomen" vilket var intressant. Ingen KOM-deltagare nappade på kroken, eftersom jag inte provocerade fram tefatspöket! Barnens beskrivning överensstämde utomrdentligt väl med i pressen förekommande skildringar. De visste dock inte lad de skulle kalla föremålet - ingen av dem hade associerat till en farkost. Snarast gav de bilden av en långsamt roterande gasvirvel. En av dem gjorde en teckning av den. F övr blev de i förstone vettskrämda av det ovanliga fenomenet. Då det visade sig harmlöst, lugnade de sig tydligen, och torde ha observerat det under
(36571) (kommentar i 36573)
(36573) 79-12-11 20:24 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :36571: av Göran Westlund Ärende: UFO forts (på grund av ett tekniskt KOM-fel) Alltså: Mina barn torde ha observerat "gasvirveln" (de visste ju inte att det var ett rymdskepp med Erich von Däniken ombord) under ca 15 minuter.
(36573)
(36578) 79-12-11 20:34 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :35331: av Stefan Arnborg Ärende: UFO 1. är det verkligen oidentifierat? Du kan väl åtminstone identifiera det som samma objekt som underliknande betingelser sågs i går. 2. flyger det verkligen vid observationstillfället? Om det bara faller - så kanske fenomenet upphör, om du diskar teservisen i varmt vatt.
(36578)
(36929) 79-12-12 16:43 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UFO En elak man på FOA föreslog en gång att man skulle ta en apa, raka den, klä den i något slags uniform eller overall med genomskinlig plasthjälm och stoppa in den i någon sorts behållare invändiggt tapetserad med instrumentpaneler. Sedan skulle man tippa hela härligheten någonstans i naturen och se efter vad som hände.
(36929) (kommentar i 37043)
(37445) 79-12-14 12:30 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Klotblixtar. I inlägg nr 11997 tas detta fenomen upp under rubriken plasma- fenomen. Klotblixtar är som fenomen väl så intressant som UFO men skall inte förväxlas med detta. Jag har en god vän som samlar på berättelser om klotblixtar. Det vore trevligt att få reda på några självupplevda händelser med klotblixtar i detta möte. Förut har man bara hört historier i 2:a, 3:e eller 4:e hand eller så. Tydligen så forskas det en del på området i världen men ingen har kunnat förklara fenomenet vad jag vet. Det kan till stor del bero på att det är svårt att reda ut vad i en berättelse som är sanning och vad som upplevs som sanning. Jfr UFO
(37445) (kommentar i 38075, 41896)
(38075) 79-12-17 14:21 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :37445: av Thomas Gundmark Ärende: Klotblixtar. Jag har upplevt 3 klotblixtar, och även berättat om dem tidigare i KOM. Den största var på Uppsalaslätten 1941. Jag tjänstgjorde som lotta på en luftbevakningsstation, där vi fick se ett enormt glödande klot på några kilometers avstånd. Det dröjde kvar ganska länge, för alla på luftbevakningsstationen, och gården där den var belägen, hann se den. De tycktes vara ganska vana vid klot- blixtar. De andra upplevdes året innan, också på en luftbevakningsstation. Den var belägen i Kilsbergen i Närke och låg ganska högt. En klotblixt uppkom inne i telefonhytten och slog ner telefon i golvet. Jag ringde med darrande händer upp kompanichefen och bad att vi skulle få lämna stationen under åskvädret, vilket bifölls. Därefter gick samtliga ner till närmaste bondgård. Där satt tre personer i köket kring bordet som placerats mitt på golvet. Vi fick slå oss ner, men uppmanades att ta av oss våra klockor och lägga dessa på diskbänken. Rätt som det var kom en klotblixt ur vattenledningen och fäljde denna på väggen, där tapeten brändes av, varefter den försvann utan vidare. Den första varade kanske en sekund, den andra kanske något längre.
(38075)
(41462) 80-01-03 09:50 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: allmänt Kanske jag är ett fenomen efter att, som entusiastisk neofyt, ha orkat igenom alla 200-300 inläggen i rad. Jag har inte sett någon referens till Göran Grimvalls kolumn 'förklarade fenomen' i Teknisk Tidskrift 75-76. Där finns annars en hel del intres- sant. New Scientists insändarspalt har också ventilerat fenomen av olika slag, några kanske jag erinrar mig så småningom.
(41462)
(41896) 80-01-04 13:13 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :37445: av Thomas Gundmark Ärende: Klotblixtar. Ibland går en glödlampa sönder med ett poppande ljud just när man tänder. Vid några sådana tillfällen har jag sett något som ser ut som en liten klotblixt, bara millimeterstor, sakta singla ner från lampan, för att försvinna efter några decimeter. Någon annan som har sett det?
(41896) (kommentar i 41906, 41910)
(41902) 80-01-04 13:20 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Kaffe-rök På ytan av hett kaffe eller te kan man se ett mycket tunt skikt av 'rök' som ligger i olika (två-dimensionella) formationer. Blåser man lätt på röken flyttar den sig villigt till ett annat mönster och ligger sedan stilla igen. Den tycks bildas ur ångan som stiger uppåt från drycken, men för ett helt självständigt liv i övrigt. Någon förklaring?
(41902) (kommentar i 41908)
(41906) 80-01-04 13:22 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41896: av Lars Hellvig QZ Ärende: Klotblixtar. Kan det inte röra sig om en efterbild på närhinnan, orsakad av det skarpa skenet från den ljusbåge som ofta uppstår när glödtråden brister?
(41906) (kommentar i 41929)
(41908) 80-01-04 13:24 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41902: av Lars Hellvig QZ Ärende: Kaffe-rök Förklaring till vad?
(41908) (kommentar i 41919)
(41910) 80-01-04 13:25 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41896: av Lars Hellvig QZ Ärende: Klotblixtar. Inte jag, men apropå lampor så har jag lagt märke till att metalliska lampor, t ex vanliga kontorsskrivbordslampor, vibrerar när de står under spänning, oavsett om glödlampan brinner eller inte. Vibreringen har låg amplitud och märks tydligast om man ytterst lätt stryker med fingerspetsen längs metallen. Detta torde bero på elektromagnetisk kraftverkan mellan lampans metallkonstruktion och den ena strömledaren, vars potential varierar med växelströms- frekvensen. Även om inte ledaren är "strömförande" via glödlampan så medför ju potentialsvängningarna motsvarande laddningsförskjutningar, vilka magnetiskt torde få lampan att darra. Det finns säkert folk som skulle befara att hela lampan var spänningsförande.
(41910) (kommentar i 41925, 42088)
(41912) 80-01-04 13:28 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Mpemba-effekten 1. En afrikansk skolpojke (Mpemba) berättade för sin lärare att en islåda med hett vatten tycktes frysa snabbare i kylskåpet än en låda med lika mycket kallt vatten. Läraren rapporterade det vidare (i Nature nå'n gång kring 1970). 2.Oberoende rapport från vinterförläggning i Norrland: när het choklad serverades utomhus tycktes den svalna onaturligt fort; bättre var att få den ljummen från början. 3.Oberoende rapport från England: 'när jag var liten minns jag att skridskobanorna alltid spolades med varmt vatten för att de skulle frysa fortare'.
(41912) (kommentar i 41927)
(41919) 80-01-04 13:31 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41908: av -Mats Ohlin Ärende: Kaffe-rök Vad består röken av och varför ligger den stilla alldeles på vätskeytan?
(41919) (kommentar i 41931)
(41925) 80-01-04 13:33 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41910: av Tomas Moll Ärende: Vibrationer Har aldrig uppfattat detta fenomen så att det skulle vara frågan om mekaniska vibrationer. Har upplevt detta på fastspikade ledningar av typ äldre KULO utan skyddlack. Jag gissar å läckströmmar via hög resistans.
(41925) (kommentar i 41984)
(41927) 80-01-04 13:37 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41912: av Lars Hellvig QZ Ärende: Mpemba-effekten Konvektion ärofta den betydelsefullaste mekanismen vid värmeöverföring i icke fast medier. I fallet skridskobana kanske slutresultatet blir bättre med varmt vatten - vattnet fryser annars lätt i ojämna skikt. Fast mtoden att spruta vattnet uppåt (45 grader) för att få god spridning är ju energisnålare...
(41927) (kommentar i 51135)
(41929) 80-01-04 13:38 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41906: av -Mats Ohlin Ärende: Klotblixtar. Jo kanske, men varför ser det ut som om den faller?
(41929) (kommentar i 41933)
(41931) 80-01-04 13:39 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41919: av Lars Hellvig QZ Ärende: Kaffe-rök Jag gissar på kontinuerligt kondenserande ånga som efterhand "löses" upp i den torra omgivningen.
(41931)
(41933) 80-01-04 13:39 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41929: av Lars Hellvig QZ Ärende: Klotblixtar. Med min hypotes - för att du (omedvetet) flyttar blicken något.
(41933) (kommentar i 41978)
(41978) 80-01-04 13:58 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41933: av -Mats Ohlin Ärende: Klotblixtar. Det är typiskt för kvardröjande näthinnereaktioner att de upplevs som undanglidande - t ex sjunkande. Om bilden av den blixtrande lampan i näthinnan låg lite ovanför "centrum" så ser ljuspunkten ut att sjunka eftersom den följer med nedåt allteftersom du sänker blicken för att få in ljuspunkten i centrum.
(41978)
(41984) 80-01-04 14:05 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41925: av -Mats Ohlin Ärende: Vibrationer Mycket möjligt, just nu kan jag inte på skrivbordslampan märka effekten. Under vandring i nordupplands skogar hörde jag en gång ett besynnerligt skyttlande ljud i den f ö tysta och vindstilla aftonen. Kommen närmare visade det sig att att alla 3 ledningarna (var och en bestående av 3 sammankopplade wires) i den ena av två parallellt löpande högspänningsledningar (400 kV) skakade kraftigt (amplitud nästan 1 m mitt emellan stolparna) så att isolatorkedjorna skramlade. Detta har jag aldrig sett maken till förr eller senare och det var knappt man ville vistas under ledningen. Var det växelverkan mellan de två kraftledningarna eller mellan de tre fasledarna i den skakande kraftledningen (osymmetrisk 3-fas kanske)?
(41984) (kommentar i 42131)
(42088) 80-01-04 16:37 Staffan Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41910: av Tomas Moll Ärende: Klotblixtar. Angående 'strömförande' kontorslampor, prova med att vända stickproppen
(42088)
(42131) 80-01-04 17:48 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :41984: av Tomas Moll Ärende: Vibrationer Mellan två strömförande, parallella ledningar finns det ju alltid en kraftverkan. Om ledningarna matas med växelström bör kraften bli periodisk med en viss frekvens. En kraftledningslina är också en sträng som kan sättas i svängning med vissa egenfrekvenser. De beror på den mekaniska spänningen, längden etc. Kan det inte tänkas att linans egenfrkvens råkade stämma exakt med frekvensen hos de elektriska krafterna så att linan kom i något slags resonanssvängningar?
(42131) (kommentar i 42446)
(42394) 80-01-07 03:27 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Förstärkare kan fungera som radiomottagare Ämnet diskuterades i den här konferensen för ett bra tag sedan. Orsaken till att jag tar upp det igen beror på att jag nyligen hörde en kort liten historia av en god vän: En natt när hon låg och sov vaknade hon plötsligt skräckslagen av att någon högt och tydligt sade: "Hörrudu, jag går ut med hunden nu." När hon såg efter var ljudet kom ifrån upptäckte hon att det var från stereo-anläggningen som haft strömmen påslagen.
(42394)
(42446) 80-01-07 12:51 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42131: av Tord Beckman Ärende: Vibrationer Men man tycker ju att Vattenfall borde ha ledningarnas mekaniska egenfrekvenser i åtanke när dom beräknar stolpmellanrummen. Jag har många gånger varit vid den där dubblerade kraftledningen genom Uppland utan att märka någon vibration som tillnärmelsevis liknade den jag nämnde. Då kunde jag med kikare se hur skakningen sträckte sig kilometervis åt båda hållen - förvisso med åtskillig effektförlust som följd.
(42446) (kommentar i 42648)
(42590) 80-01-07 16:20 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Brum A propos stereoanläggningar som beter sig kanske någon kan tipsa mig om varför det i min ljudanläggning kommer ett ganska starkt och något fade-ande brum ca 15-20 Hz ibland under dagtid (aldrig under mörker) när jag har kassettdäcket tillkopplat (för avspelning). Alla anslutningar är som de ska, inga skärmar dåliga eller jordkretsar som spökar. Vilka signaler är det som kan tas emot av ett kassettdäck och återges på det sättet? Att det är utifrån kommande signaler är i varje fall de mest kvalificerade experternas gissningar hittills. När däcket varit på långtidstest på annat ställe har man aldrig kunnat avlyssna fenomenet. Med annat däck inkopplat till min förstärkaranläggning än mitt ordinarie får jag samma fenomen.
(42590) (kommentar i 42782)
(42654) 80-01-07 17:44 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42648: av Tord Beckman Ärende: Vibrationer Men det var en stilla vårkväll med högst ordinär temperatur. Så här efteråt ångrar jag att jag inte ringde Vattenfall för att försöka få en förklaring till det i och för sig mycket intressanta fenomenet. Det mesta skramlet kom från isolatorkedjorna, och dessutom hördes det normala 50 Hz-rasslet kring ledningarna samt en del klingande strängljud från de mycket synbara svängningarna. Jag minns ju inte så noga men gissar att dessa var på ca 5 Hz och med 1 m amplitud mellan stolparna. Alla 3 ledningarna skakade, men ingen av de 3 i den andra, parallella 400 kV-ledningen.
(42654) (kommentar i 42663, 42677)
(42656) 80-01-07 17:47 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Extra ljud i mottagare Jag har en litet äldre mottagare med stereoanläggning från Bang & Olofsen. Om jag inte trycker in från-knappen ordentligt när jag kopplar ur den står apparaten fortfarande på, delvis. Då an den ta upp meddelanden som tydligen sänds något av de vanliga kommunikationsbanden.
(42656) (kommentar i 42838)
(42663) 80-01-07 17:52 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42654: av Tomas Moll Ärende: Vibrationer Jag har just läst ditt inlägg. Det är rätt kul att vi kan sitta här i KOM och föra en dialog med svar omedelbart.
(42663)
(42665) 80-01-07 17:55 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Ja-sägare. Det lär finnas så många männskor som vill ha kärnkraft, att dessa måste hållas lugna med en folkomröstning för att inte känna sig odemokratiskt åsidosatta av historiens nödvändiga gång. Hur skall denna egendomliga åsiktsanomali kunna förklaras?
(42665) (kommentar i 42675)
(42675) 80-01-07 18:00 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42665: av Göran Westlund Ärende: Ja-sägare. Jag trodde det var tvärtom - utan folkomröstning fortsatt kärnkraftsatsning!
(42675) (kommentar i 42691)
(42677) 80-01-07 18:01 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42654: av Tomas Moll Ärende: Vibrationer Jordbävning?
(42677)
(42691) 80-01-07 18:21 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42675: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Ja-sägare. Jaså...så besynnerligt! Det kan inte vara möjligt? Det finns ju ingen funktionsduglig kärnkraft. Hur har så många kunnat få detta om bakfoten?
(42691) (kommentar i 42809)
(42782) 80-01-08 08:29 LennartS Månsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42590: av Claes-Göran Lindström Ärende: Brum Vad har du för typ av däck?
(42782) (kommentar i 44114)
(42809) 80-01-08 09:09 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42691: av Göran Westlund Ärende: Ja-sägare. Varför vänder den gode GW upp-och-ner på alla argument ? Ett påstående blir inte sannare därför att man påstår motsatsen
(42809) (kommentar i 42815, 42886)
(42815) 80-01-08 09:17 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42809: av Jörgen Pihl Ärende: Ja-sägare. Hur är det med logiken Jörgen? Vilket påstående blir inte sannare?
(42815) (kommentar i 43370)
(42838) 80-01-08 09:40 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42656: av Tord Beckman Ärende: Extra ljud i mottagare Min kompis säger att om man tar bort jordningen mellan grammofonverket och förstärkaren så kan man få in alla möjliga och omöjliga stationer på grund av resonans i själva pickupen. Själv har han lyssnat på både ryska och tyska stationer. Kan det vara något?
(42838) (kommentar i 43378)
(43304) 80-01-09 08:20 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: UFO I ett TV-program om tornugglan berättades att man vid ett tillfälle i början av 1900-talet nattetid hade sett ett lysande föremål flyga omkring över ett fält. När man till slut sköt ner det visade det sig att ugglan var självlysande av ett slags bakterier den hade fått på fjädrarna....
(43304)
(43370) 80-01-09 09:55 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42815: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Ja-sägare. Du har rätt, Lars. Jag var lite stressad när jag skrev inlägget. Jag menade naturligtvis att ett påstående inte blir sannare därför att ma hävdar dess motsats. (Hoppas att jag fick syftningen rätt nu ?) /ma= man/ (När kommer KOMEDIT ?)
(43370) (kommentar i 48734)
(44114) 80-01-10 12:30 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :42782: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Brum Ett Radionette-däck av ca 78 års modell - tror det heter 620 eller nåt sånt. Har också provat med ett Pioneer av för mig okänd typ och fått samma fenomen som med Radionette-däcket.
(44114) (kommentar i 114916)
(45151) 80-01-11 12:53 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Film i TV Vanliga långfilmer är ju inspelade med 24 bilder/sek och TV visar 25 bilder/sek. När man sänder filmer i TV visar man då 25 filmrutor isekunden? I så fall borde all rörelse vara 4% snabbare, filmen ta 3-4 min kortare tid och tal och musik vara höjt med nästan en halvton. Eller lyckas man elektroniskt 'smeta ut' 24 bilder till 25 per sek? När När gamla långfilmer, inspelade med 12-18 bilder/sek, visas med normal fart, dvs. utan den lättköpta 'komiska' effekten, måste det tydligen finnas en sådan teknik.
(45151) (kommentar i 45201)
(48734) 80-01-18 14:22 Stefan Arnborg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :43370: av Jörgen Pihl Ärende: Ja-sägare. A: Ingen hävdar påstående A:s motsats. Påståendet A:s sanningshalt kan påverkas av att man hävdar dess motsats. Är detta möjligen en variant av russels paradox, eller en kränkning av Russels typregler? Ett konstigt fenomen, i sanning!
(48734) (kommentar i 48825, 48829)
(48829) 80-01-18 15:49 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :48734: av Stefan Arnborg Ärende: Ja-sägare. Ingen hävdar påstående ("Ingen hävdar påstående ("Ingen hävdar påstående ("Ingen hävdar påstående ... motsats.") ^ motsats.") ^ motsats.") ^ motsats. ^ ^ ^ Inte kan någon ta sig in där ^ och påstå motsatsen!
(48829)
(49479) 80-01-21 13:46 ann-marie nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende:
(49479)
(51169) 80-01-24 14:13 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Undvik häftiga inbromsningar är ett vanligt råd för att minska bilars bränsleförbrukning. Men är det riktigt? Ser man rött ljus längre fram och då nöjer sig med att släppa gasen för att sedan bromsa rätt kraftigt alldeles i slutet, då blir det färre motorvarv (och mindre bränsleinsug) än om man bomsar "mjukt", t ex med konstant retardation hela vägen, eftersom nedväxlingspunkterna kommer tidigare i det senare fallet. Dessutom slits i detta fall bromsarna mer eftersom en mindre andel av rörelseenergin går ut genom kylaren (via motorn) och genom luftmotstånd.
(51169) (kommentar i 51238, 51470)
(51238) 80-01-24 16:49 MO Reserv (extra namn för Mats Ohlin) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51169: av Tomas Moll Ärende: Undvik häftiga inbromsningar Dessutom kan det ju hinna bli grönt igen - och då kanske man bromsat i onödan (i metod 2).
(51238)
(51470) 80-01-25 09:56 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51169: av Tomas Moll Ärende: Undvik häftiga inbromsningar Det låter vettigt att man inte ska göra en lång inbromsning med bromspedalen, men borde inte det mest bränsleekonmiska sättet vara att bromsa med motorn genom att successivt lägga in lägre växel? Jag tror inte det blir mer bränsleinsug med högre varv när man har släppt gasen helt, men jag kanske har fel? En fördel med min metod är att en större del av energin kan ladda upp batteriet. Synpunkten att det kan hinna bli grönt ljus (51238) kan bli ett intressant matematiskt problem (vilken är den optimala farten i varje punkt för att man bäst ska utnyttja ett ev. omslag?).
(51470) (kommentar i 51660)
(51492) 80-01-25 10:25 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Sjöliv I kursboken till UR:s kommande TV-kurs Sjöliv kan man bl a få läsa att vattnet blir tätare och tjockare ju längre ner man kommer, och därför har en propeller större skovelhjulsverkan med sina blad när de passerar under propelleraxeln än när de är i sitt övre läge. Man får då, tack vare att vattnet tätnar så snabbt, ung. samma effekt som om man skulle paddla i aktern tvärs båtens längdriktning. Det utnyttjas till att svänga en motorbåt i trånga lägen, utan att båten behöver ha styrfart. Förklaringen är förstås rappakalja (och det är en liten skandal att sådan kvasivetenskap kan spridas genom en båtkurs i TV), men effekten är ju välkänd och riktigt beskriven i boken. Men vad är då den vetenskapliga, korrekta förklaringen till att en snurrande propeller vill föra aktern åt ena sidan?
(51492) (kommentar i 51511, 51670, 51672, 52863, 56910)
(51511) 80-01-25 10:47 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51492: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Kan det ha med båtens form och propellerns placering att göra? Den nedre skoveln är ju ofta friare än den övre (?), där alltså visst motstånd kan finnas genom vågbrytning mot skrovet, och därmed interferens.
(51511) (kommentar i 51527)
(51527) 80-01-25 11:24 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51511: av Siv Bäcklund Ärende: Sjöliv Den som äger en ubåt kan lätt kontrollera om Utbildningsradions eller Siv Bäcklunds teori håller genom att vända båten på rygg. Tryckvariationen i djupled är då densamma men skrovets inverkan byter tecken.
(51527)
(51660) 80-01-25 14:17 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51470: av Lars Hellvig QZ Ärende: Undvik häftiga inbromsningar Jag har föreställt mig att ordinära förgasare fungerar så att gaspedalläget bestämmer hur mycket bränsle som sugs in i varje explosionscykel, och då borde det vid släppt gaspedal vara mer sparsamt att rulla fram på högväxel än att växla ner så att mororn rusar. Med växelströmsgenerator laddas inte heller batteriet särkilt mycket mer då. Men man sparar ju bromsbelägg.
(51660) (kommentar i 52398)
(51670) 80-01-25 14:44 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51492: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Ett inkompressibelt medium blir inte tätare med djupet. Som en förklaring kan man gissa: När skoveln rör sig i nedre delen av propellervarvet, alltså närmare den "öppna" delen av vattnet under skrovets undersida, sätter den mer vatten i rörelse och vidkännes större reaktionskraft än i övre delen. Problemet erinrar om helikoterrotorn, vars blad rör sig snabbare mot luften i högra delen av varvet, förutsatt uppåtriktad rotationsvektor och framåtriktad flygning, än i vänstra delen. Det smattrande som kan höras även från gasturbindrivna helikoptrar lär komma från spetsarna av bladen då dessa i högra delen av varvet passerar ljudhastigheten. Att sneddragningsproblemen inte märks på samma sätt med hkp hänger förstås ihop med att föraren med styrspaken kan bestämma bladens anfallsvinkel i varje del av rotorvarvet.
(51670)
(51672) 80-01-25 14:58 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51492: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Propellern ger ett vridmoment runt längdaxeln på båten. Med högerroterande propeller bak får man väl då en liten lutning åt höger, som ger gireffekt?
(51672) (kommentar i 51841)
(51841) 80-01-25 17:34 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51672: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Sjöliv Nja, detta synes vara principiellt riktigt men knappast fenomenets förklaring. För att gireffekten skulle uppstå måste också skrovet röra sig framåt - eller...? Men man utnyttjar fenomenet framför allt med stillaliggande skrov, slår back för att bibehålla stilla- liggande när man med "framåt" åstadkommit att aktern sidförflyttas. Effektivt även med stora, tunga skrov under förutsättning av stor, långsamgående propeller. Jag har empiriskt upplevt fenomenet sen jag vet inte när, och fick under skepparkursen för många år sen troligen en "teoretisk" förklaring liknande den som UR givit, som jag inte närmare reflek- terade över. Skolfysikkunskaperna börjar vara tämligen rostiga, men hur är det med friktionseffekterna av det vatten som sätts i rotation av propellern? Trycket i vätskan är ju större vid denna "vattencylinders" undre del än vid den övre, eller hur? Medför inte detta, att de tvärskepps riktade krafterna (kompo- santerna sade man visst?) blir större "nertill" än "upptill"??
(51841) (kommentar i 51847)
(51847) 80-01-25 17:52 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51841: av Claes-Göran Lindström Ärende: Sjöliv Apropos roterande propellrar: Jag har en diabild som är rolig att visa för flygrädda personer eftersom den "bevisar" att en flygpropeller håller på att gå sönder. Jag tog den genomett fönster på en Metropolitan med ridåslutare och 1/1000 sek. Eftersom ridån exponerar olika delar av propellern vid olika tidpunkter så ser den äventyrligt förvriden ut men f ö skarp och övertygande.
(51847)
(52863) 80-01-29 14:21 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51492: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv I en mycket vederhäftig handbok Seamanship av G L Danton finns denna förlaring till att en båt med "högergängad" propeller vill gira babord: The cause is mainly due to the suction exerted upon the hull immidiately behind the rotating blades, Since the hull is more full in way of the upper blades, the suction has its greater effect at this position and a bias is caused. Förklaringen skulle alltså vara att propellerbla- den suger med sig en vattenmassa i rotationsriktningen, vinkelrätt mot axeln. När bladet är i sitt övre läge rör sig denna vattenmassa åt styrbord. Den träffar srovytan ovan- för propellern och ger en kraft som vill pressa aktern åt styrbord så att båten girar babord. När bladet är i sitt undre läge dras vattenmassan åt babord men där finns just inga ytor att verka på.
(52863) (kommentar i 52953, 55247, 55325)
(52953) 80-01-29 15:47 Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :52863: av Tord Beckman Ärende: Sjöliv Så man borde kunna testa denna hypotes genom att konstruera en båt, som har skrovet under propellern, och fritt vatten ovanför. En sådan båt borde då gira åt det andra hållet.
(52953) (kommentar i 52981, 55249)
(52981) 80-01-29 16:27 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :52953: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: Sjöliv Eller en båt, där propellern sitter långt under skrovet!
(52981)
(55249) 80-02-05 12:18 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :52953: av Torgny Tholerus FOA1 Ärende: Sjöliv Just vad Henrik föreslog med sin ubåt i 51527. lä
(55249)
(55325) 80-02-05 14:06 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :52863: av Tord Beckman Ärende: Sjöliv Att propellern skickar vatten mot skrovets ena sida märks tydligt då man backar en båt med nedbyggd köl och konventionell propeller. Vid gång framåt har man en svängande effekt även med utombordare och båtar med INU-drev, där man väl knappast kan beskylla skrovet för att ha så mycket inverkan på propellerströmmen. Vad är det egentligen för fel på den där ursprungliga förklaringen?
(55325) (kommentar i 55395)
(55395) 80-02-05 15:53 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :55325: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv Felet är att trycket på olika djup inte har någat att göra med vare sig vattnets täthet eller friktionen eftersom vatten är ett i det närmaste inkompressibelt medium.
(55395)
(55688) 80-02-06 09:37 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Gummiband Om man snabbt drar ut en kraftig gummisnodd till full sträckning blir den varm (man kan t ex känna efter mot överläppen). Låter man den svalna några sekunder till rumstemperatur och sedan släpper ihop den igen blir den märkbart kall (känn mot läppen). Tar molekylerna värme för att kröka sig igen? Används den här effekten för kylning i något sammanhanMan kunde tänka sig ett kylskåp där ett gummiband drevs på rullar som ömsom sträckte och slackade på bandet medan det passerade in i och ut ur skåpet.
(55688) (kommentar i 55727)
(55727) 80-02-06 10:33 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :55688: av Lars Hellvig QZ Ärende: Gummiband Spontant skulle man väl gissat att snodden blev varm också vid sammandragningen då den potentiella energin går ut både för det yttre arbetet och för den intre friktionen. Varmast borde den bli om den får snärta ihop sig utan yttre motstånd.
(55727)
(55772) 80-02-06 11:42 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :55247: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv sätt att testa förklaringen: Använd en utombordsmotor med så lång rigg att propellern kommer ner en bra bit under skrovet. Då bör det inte bli någon girtendens. På en del segelbåtar sitter propellern "infälld" på akterkant av kölen. Det finns en bra bit köl under propellern. Där bör det inte heller bli någon gir.
(55772) (kommentar i 56358)
(56358) 80-02-07 12:26 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :55772: av Tord Beckman Ärende: Sjöliv Så här då: Visserligen är vattnets täthet lika på över- och undersida av propellern, men motståndet mot rotationen('verkningsgraden') bör bli större när bladet rör sig nedåt. Då måste det ju flytta på en 'vattenpelare', som i sin andra ände har fast mark, botten, dvs det blir en god avstamp. När bladet rör sig uppåt har det en vattenpelare med luft i andra änden att flytta på, vilket bör gå lättare. Så här långt har vi väl förklaringen till att båtens ena sida höjer sig under gång. För att förklara vandringen i sidled, måste man visa, att motståndet mot propellerns rörelse inte bara är olika vid upp- och nedåtgående utan även olika i övre och undre halvcirkelrörelserna. Om man delar upp det i kvadranter kan man se, att rörelsemotståndet troligen är mindre i de två övre kvadranterna än i de två undre. Kan detta månne vara förklaringen?
(56358) (kommentar i 56437, 56890)
(56890) 80-02-08 12:20 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56358: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv PÅ mig verkar din förklaring ovetenskaplig. Vattnet ställer sig inte i några pelare framför propellerbladen. Om avståndet till botten resp. ytan är några dm föreställer jag mig att det inta blir någon skillnad för bladen. För att förklara att båtens ena sida höjer sig räcker det väl med att hänvisa till att prop. snurrar och därmed förmedlar en vridande kraft till båten, som motverkas av tyngdkraften på den sida som relingen är högre över vattenytan.
(56890) (kommentar i 56979, 57009)
(56910) 80-02-08 12:32 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :51492: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Oj ! Man upphör aldrig att bli förvånad över journalisters brist på allmänbildning i naturvetenskap ! (Här tycker jag faktiskt att man kan generalisera) Som Lars säger, vilken rappakalja ! För det första: En propeller verkar inte genom att skovla sig fram genom vattnet. Den framdrivande verkan fås mest som en reaktions- kraft från vattenstrålen som proppelern slungar bakåt (Titta akteröver nästa gång du startar med utbordarn, så ser du vilken lång vattenstråle motorn gör) Motorns propeller roterar, dvs har ett vridmoment. Och till detta vridmoment hör enligt välkänd Newtons lag ett lika stort mot-vridmoment ( varje kraft har en reaktionskraft) Detta tas upp av båten, dvs reaktionskraften från propellerns rotation vill vrida båten helt enkelt. Snacket med tätare vatten kanske kommer från det faktum att strömningshastig heten bakom häcken på större båtar ökar med djupet. Dvs vattnets hastighet på propellerns ovansida är lägre än på undersidan. Man har därför konstruerat propellrar där stigningen varierar med läget. Definierar vi 0 grader som rakt upp så har bladet max vridning i 0 grader, och minst i 180 grader.
(56910) (kommentar i 56914, 56916, 56987, 57013, 57017)
(56914) 80-02-08 12:40 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56910: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv /propellern/ = /propellen/ Kommentar till journalisters dåliga allmännbildning: Man har haffat en svensk affärsman som försökte smuggla en burk med radioaktivt material genom tullen. Han har suttit häktat en längre tid, och förseningen sägs sannolikt bero på att det är svårt att fastställa vilket radioaktivt material som finns i burken. Journalisten har alltså i dessa kärnkraftstider inte en aning om radioaktivitet och strålning - med ett modernt instrument som t ex används på elevlaborationer (Fysikum) tar det ett par minuter att fastställa vilket (vilka) ämnen det är frågan om. Och med datoriserad utrustning som finns på alla kärnfysiklabb går det på sekunder. Det är ju det som är det fina med radioaktiv nedsmutsning att man kan detetktera ned till enstaka atomer, till skillnad från andra miljögifter där betydligt större koncentrationer behövs innan man säkert kan uttala sig.
(56914) (kommentar i 57064)
(56916) 80-02-08 12:43 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56910: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv Det där med vattnets hastighet har jag inte hört, hur förklaras det? Apropå tungt vatten står det också i kursboken att båtar med djup köl är mycket trögare att driva fram därför att kölen når ner i det täta vattnet på större djup. Det är nog ingen journalist som skrivit boken utan snarare en 'båtmänniska'.
(56916) (kommentar i 57618)
(56979) 80-02-08 14:24 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56890: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Att båtens ena sida höjer sig måste bero på att vattnet bjuder motstånd mot propellerns rotation.Om motståndet vore total skulle ju båten snurra runt propelleraxeln,d.v.s om båten kyftes upp ur vattnet och propellern fixerades skulle alltså båten snurra i stället för propellern.Det betyder att om vi hade en sjö med t.ex etylenglykol i stället för vatten (högre viskositet än vatten ) så skulle fenomenet bli ännu mer märkbart om vi lät båten gå i den sjön.
(56979)
(56995) 80-02-08 15:12 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Göran Grimwall Jag såg att han var inloggad i går kväll - körde SOS. Han borde vara med i den här konferensen!
(56995) (kommentar i 56997)
(56997) 80-02-08 15:13 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56995: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Göran Grimwall Någon som kan få honom att använda KOM?
(56997) (kommentar i 57005)
(57005) 80-02-08 15:30 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56997: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Göran Grimwall Jag är god vän med en av doktoranderna på inst för teoretisk fysik och kan ju tala med denne om saken. Han har dock tidigare sagt att institutionen p g a anslagsbrist tvingats köra på IBM i stället för på DEC-10.
(57005)
(57009) 80-02-08 15:50 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56890: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Ovetenskaplig. Definition, tack! Om du trycker ett blad uppåt alldeles under ytan, kan du antagligen se att vattnet höjer sig, kallas våg. Trycker du bladet nedåt med samma kraft har du antagligen svårare att urskilja någon våg, dvs motståndet är större nedåt.
(57009) (kommentar i 57015)
(57013) 80-02-08 15:54 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56910: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv 'Journalisten' i fråga är bland andra sjökapten S H Ekstrand, som tillsammans med en numera avliden kollega författat en av de vanligaste kursböckerna för förarintyg och skepparexamen.
(57013)
(57015) 80-02-08 16:08 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57009: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv I och för sig är det väl inte otänkbart att vattnet - ehuru inkompressibelt - bjuder större rörelsemotstånd med ökande tryck, alltså med ökande djup. Intuitivt framstår dock detta beroende som ytterst obetydligt i sammanhanget. Dessutom ligger ju atmosfär- trycket(motsv. 10 m vattenpelare) överlagrat på det hydrostatiska trycket. Exempelvis är trycket på 0.5 m djup bara 5 % större än vid själva ytan.
(57015)
(57017) 80-02-08 16:09 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56910: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv Att propellerns rotation medför ett vridande moment är nog väl känt. Jag tror att du missuppfattat frågeställningen. Det som efterlystes var en förklaring till, att båten girar babord, om den har en 'högergående'(=medsols roterande sett akterifrån) resp. styrbord, om den har en vänstergående propeller. Propellerns vridmoment bör ju vara lika stort på ovansidan av propellern som på undersidan. Man har faktiskt en kraft vinkelrätt mot färd- riktningen, som strävar att dra aktern sidledes. Det märks mest vid igångsättning eller om man försöker hålla båtens stäv mot en brygga(el.dyl.). För mig är det helt klart, att reaktionskraften är större, då propellerbladet pekar nedåt, än den är då bladet pekar uppåt. Frågan är varför det är så.
(57017) (kommentar i 57642)
(57064) 80-02-08 18:20 Sven Jacob Arved Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56914: av Jörgen Pihl Ärende: Komplexa radioaktiva molekyler De ämnen som vi har svårast att detektera är ju de stora och komplexa organiska molekylerna. Tydligen måste det vara radioaktiva sådana som killen försökte smuggla!
(57064) (kommentar i 57656)
(57618) 80-02-11 12:55 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56916: av Lars Hellvig QZ Ärende: Sjöliv Stora kölar har naturligtvis större friktion mot vattnet än små, men för ett givet deplacement blir ju den våta volymen enligt Archimedes princip lika stor oberoende på dess utformning. (För planande båtar gäller naturligtvis helt andra lagar) Friktionsförlusterna är faktiskt större än man kanske tror, på stora båtar får man redan ett år efter ommålning 100 % större bränsleåtgång pga beväxning. Det är därför man har giftiga bottenfärger, för att spara bränsle ! (Giftiga bottenfärger är ett stort miljöhot, som ni vet) Således: Det är undervattenskroppens utformning och inte höjd som avgör hur trögt att fartyg går genom vattnet.
(57618)
(57626) 80-02-11 13:04 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :56987: av Tomas Moll Ärende: Sjöliv Jovisst har du rätt, Tomas. Men för mig gav "skovla sig fram" ett intryck att man stakade sig fram genom vattnet pss som när man åker skidor (jo, jag vet att det är jordens reaktiob reaktionskraft som driver då också, med den skillnaden att jorden har "oändlig" massa) Jag tror att turbinerna i en jetmotor roterar parvis åt motsatt håll (borde ge bästa verkningsgrad), varför resulterande vridmoment blir 0. En annan aspekt på problemet: Stora jumbojets har kraftig växelverkan med den omgivande luften, och flera minuter efter en jumbos start finns det kraftiga virvlar kvar över startbanan. Dessa virvlar är så kraftiga att små flygplan riskerar att helt kastas ur kurs, eller blåsas av startbanan.
(57626) (kommentar i 57693)
(57642) 80-02-11 13:09 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57017: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv Nu hänger jag inte med riktigt - du säger att båten girar åt olika håll beroende på propellerns vridningsriktning. Och jag säger att det beror på att båten tar upp propellerns vridande moment, och därför girar. Vad ligger det för motsägning i det ?
(57642) (kommentar i 57832)
(57656) 80-02-11 13:15 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57064: av -Jacob Palme Ärende: Komplexa radioaktiva molekyler Du menar att man har svår att fastställa ämnets kemiska sammansättning ? . OK. Men i så fall hade ämnet varit farligt pga av sina kemiska egenskaper, inte pga att det var radioaktivt. (För humansiter: Radioaktivitet är en egenskap endast beroende på ett ämnes atomära sammansättning, dvs vilken isotop det är frågan om, dvs hur många protoner och neutroner atomkärnan har. Ett ämnes radioaktivitet ändras inte (frånsett hyperfinväxelverkan o likn som vi kan bortse ifrån) pga en kemisk reaktion, den kemiska reaktionen ändara endast ielektronmolnet runt atomkärnan.)
(57656)
(57693) 80-02-11 13:41 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57626: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv Enligt vad jag förstått är luftturbulensen efter en Boeing 747 särskilt farlig och kvardröjande efter en l a n d a n d e sådan, med utfällda klaffar, slots och allt vad de heter. Vad gäller turbojet-(och turbofan-)motorer så går nog inte olika turbinhjul åt olika håll, inte ens vid skilda hög- och lågtrycksturbiner (som i DC9-motorerna). Däremot kan fasta ledskenor mellan konsekutiva turbin- och kompressorsteg "vrida tillbaka" gasströmmen så att varje steg utnyttjas ordentligt. Min gissning är att utloppsstrålen har ett viss rotation som härrör från sista turbinsteget och att därför motorn som helhet ger flygplanet ett obetydligt moment förutom dragkraften.
(57693) (kommentar i 59213)
(57832) 80-02-11 18:10 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57642: av Jörgen Pihl Ärende: Sjöliv Att propellerns vridande moment enbart, eller ens delvis, skulle verka i en riktning, som är vinkelrät mot propelleraxelns, är kanske inte helt självklart för alla. Utred gärna i detta möte hur det egentligen hänger ihop!
(57832) (kommentar i 57842)
(57842) 80-02-11 20:05 Björn Backström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57832: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv OK. Propellerns moment överförs till båten, som vrider sig längs sin längdaxel. Den våta ytan blir därmed osymmetrisk. När propellern vill driva båten framåt (eller bakåt) blir friktionen större på den sida som har störst våt yta. Detta resulterar i en kraft som vill vrida båten åt ena eller andra hållet, beroende på om man backar eller kör framåt. En höger-propeller vrider båten i längdaxeln i motsatt riktning mot en vänster-propeller. Därmed blir effekten olika, det som i ena fallet blir en babordsgir blir i andra fallet en styrbordsgir.
(57842) (kommentar i 58015)
(58015) 80-02-12 12:25 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57842: av Björn Backström Ärende: Sjöliv Girtendensen kvarstår om man 'nollställer' båtens lutning t.ex. genom att flytta lasten. Möjligen flyttas då också båtens 'gircentrum'=tyngdpunkten och då kommer propellerns drivande kraft inte längre att vara riktad genom tyngdpunkten. Varje kraft, som verkar på båten men inte är riktad genom dess tyngdpunkt, kommer att sträva att svänga den. Jag tror dock inte att det räcker som förklaring.
(58015) (kommentar i 58029)
(58029) 80-02-12 12:39 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :58015: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv För att ett system ska vrida sig kring tyngdpunkten är det den r e s u l t e r a n d e kraften som ska ha sin verkningslinje vid sidan härom - i detta fall summan av drivkraft och vattenmotstånd (flyt- och tyngdkraft saknar ju horisontella komposanter). Men om drivkraften går genom båtens symmetriplan, och båten tack vare förskjuten last har detta plan vertikalt, så torde vattenmot- ståndskraften också verka samma plan och - vid konstant fart - precis ta ut drivkraften, så att båten går rakt fram medan momentjämvikt råder mellan propellerreaktion och tp:s förskjutning från symmetriplanet.
(58029) (kommentar i 58091, 59221)
(58091) 80-02-12 14:05 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :58029: av Tomas Moll Ärende: Sjöliv Den här senaste serien av inlägg handlar tydligen om ev. girnings- tendenser under gång p g a att propellern roterar åt ena hållet. Det ursprungliga fenomenet under denna rubrik hade att göra med att man kan få båten att svänga innan den får upp fart, genom att växelvis backa och köra framåt. Tord Beckman tror jag gav en bra förklaring till det.
(58091)
(59213) 80-02-14 18:14 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :57693: av Tomas Moll Ärende: Sjöliv Vad är det för skillnad mellan en turbojet och en turbofläktmotor?
(59213) (kommentar i 59344)
(59221) 80-02-14 18:24 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :58029: av Tomas Moll Ärende: Sjöliv Ett annat sätt jag prövat är att parera med rodret. Härigenom förhindras bl a båtens benägenhet att beskriva stora cirklar över fjärdens blanka vatten! Det där med våta ytan osv är f övr något jag inte alls tänkt på. Faktum är att propellern vrider akterstäven, förlåt driver katerstäven t o m när båten är förtöjd i fören. Jag trodde detta berodde på attt propellern v ållar virvelströmmar i vattnet. Momentet uppkommer då genom att strömningsmotståndet avtar mot ytan. Men detta är ett rent spekulativt antagande. PS Katerstäv (ovan)=akterstäv (KOMfelsnisse)
(59221)
(59344) 80-02-15 09:55 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :59213: av Göran Westlund Ärende: Sjöliv Turbojetmotorn är den ursprungliga "reamotorn" i vilken all luft som kommer in i luftintaget komprimeras (och därvid upphettas kraftigt) och sedan blandas med fotogen i brännkamrarna, varefter den ännu hetare förbränningsgasen rusar förbi turbinen ut genom utloppet. Eftersom denna gas har syreöverskott kan man i en efter- följande efterbrännkammare (EBK) pressa in ytterligare bränsle så att gasens temperatur och hastighet ytterligare stegras. Denna motortyp (tror jag) finns på t ex Lansen, Draken, DC9, Caravelle. Turbofläktmotorn (eng.turbofan) är som en turbojet, men före den egentliga kompressorn sitter en "fläkt" bestående av ett mindre antal skovelhjul, vilka kan liknas vid förstorade kompressor- steg och som roterar på kompressorns axel. Mellan fläkten och kompressorns första del (lågtrycksdelen) delas luftströmmen upp i ett yttre flöde som går utanför resten av motorn (men innanför ytterhöljet) och ett inre som fortsätter genom kompressorn och brännkamrarna. Luftströmmen från fläkten ger en avsevärd reaktions- kraft (på Boeing 747 tror jag omkring hälften av motorns totaldrag- kraft på ca 22.000 kp), samtidigt som jetbullret dämpas eftersom den "långsamma" fläktluften skiljer den överljudssnabba heta jetstrålen från den yttre luften. Funktionellt kan alltså fläkten liknas vid propellern på en turbopropmotor (gasturbindriven propeller- motor). Denna motortyp finns på Viggen, senare DC8, DC10, B747. På Boeing 747 ser man att framdelen av motorerna är mycket tjockare än bakändan, och det är där framdelen tar slut som fläktluften blåser ut.
(59344)
(59356) 80-02-15 10:11 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: sjöliv Jag kom just in i detta möte,och orkar inte läsa alla de 345 inlägg som varit,men diskussionen om fartygs girtendens pga propellerrotationen innehöll en del saker jag inte hört förut. Det jag lärt mig är att det finns två väsentliga orsaker till girtendensen pga propellerrotation: 1) De undre bladen på propellern arbetar i varje ögonblick i ett tätare medium än de övre,och drar därför aktern åt ena hållet,vid högerroterande propeller (sett akterifrån vid fram- fart) slår aktern babord hän vid back,styrbord hän vid fram. Detta märks mest vid back och låg fart emedan vare sig propeller- ström eller fartström då påverkar ett normalt placerat roder. 2) Propellern kastar en vattenström upp mot botten och ev. roderstäv som trycker aktern åt sidan. Vid högerroterande propeller och framfart svagt styrbord hän,vid back starkare babord hän,för propellerströmmen är förstås huvudsakligen riktad i fartygets längsriktning och missar då botten/roderstäv vid framfart. Dessa krafter samverkar alltså. Dessa två modeller har räckt för mig och ett stort antal generationer andra sjöofficerare för att förklara fartygets ibland bristande samarbetsvillighet vid tilläggningar mm. Men här har tydligen också diskuterats en effekt pga propeller- inducerad asymmetri i undervattenskroppen. Hur stor är den? Har någon praktiskt iakttagit denna effekt som skild från de jag nämnt ovan?
(59356) (kommentar i 59407)
(59407) 80-02-15 11:46 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :59356: av Björn Bergström Ärende: sjöliv De där modellerna funkar alldeles utmärkt då det gäller att förutse ett fartygs beteende vid manövrar. Det som startade det här meningsutbytet var ett påpekande av Lars Hellvig att vattnets täthet är lika stor i propellerns ovankant som i dess underkant, eftersom vatten är i huvudsak inkompressibelt. Det var inlägg 51492 som började det hela.
(59407) (kommentar i 60966)
(60966) 80-02-19 17:08 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :59407: av Arne Rejby Ärende: sjöliv Självfallet kan inte vatnets uppenbarligen konstanta täthet inverka på girtendensen. Men skillnaden i strömningsmotstånd mot turbulens på olika djup borde skenbart kunna liknas vid en täthetsförändring. Är det verkligen sant att navigations- undervisningen nöjt sig med en så naiv bild? DET var i så fall ett konstigt fenomen - att vattnets dynamik förändras endast vid ytterst extrema tryckfförändringar trodde jag man vetat rätt länge.
(60966)
(61142) 80-02-19 21:37 Mikael Ros Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Sjöliv En annan aspekt på båtars beteende i vatten är friktionen mot vattnet och turbulensen. Ett roder har sin största effekt när
(61142)
(61148) 80-02-19 21:49 Mikael Ros Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Sjöliv En annan aspekt på sjöliv är den effekt en båts skrov har på det strömmande vattnet. Vid friktion mot vattnet uppträder vid visst värde på Reynolds tal turbulens. Frågan är då om det gär att öka den hastighet vid vilken strömningen övergår från att vara laminär till att vara turbulent. En lösning på detta är att blanda in polymerer i färgen på skrovet och att se till så att de sakta diffunderar ut i vattnet och pss påverkar Reynolds tal, ett annat sätt skulle kunna vara att ändra ytan på skrovet Inom fiskvärlden erinrar man sig då att våra vänner i vattnet har fjäll och att en dylik ytstruktur möjligen kan inverka. Hajen, en skinnfisk, har starkt markerade strukturer på skinnet och en ubåt med en liknande yta kanske skulle kunna få förbättrade egenskaper. Det har stått något om detta i ett nummer av Forskning och Framsteg. Är det någon som vet mer om detta?
(61148) (kommentar i 62076)
(62076) 80-02-21 20:43 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :61148: av Jesper Oppelstrup (Har utträtt ur KOM) Ärende: Sjöliv En fiffig metod att minska strömningsmotståndet längs skrovet är att blåsa ut luft i fören och leda bubblorna i hålkärl under vattenlinjen. Luften smörjer skrovet mot vattnet, kan man säja. Metoden utvecklades före svävarna och lär ha inspirerat dessas uppkomst. Den är mycket effetiv - ökar den möjliga toppfarten och minskar energiåtgången för framdrivning.
(62076) (kommentar i 62087)
(62087) 80-02-21 20:48 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :62076: av Göran Westlund Ärende: Sjöliv Hålkärl? Kanske inte heller det rimligare ordet hålkäl är vidare känt? Förklara!
(62087) (kommentar i 62109)
(62109) 80-02-21 21:06 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :62087: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Sjöliv Just det, skall vara hålkäl (komfelsnisse). Åstadkoms med en hålkälshyvel eller fräs. Jfr hålkälslist. En konkav längsgående profil, t ex en cylindrisk urgröpning. Ordet är naturligtvis olämpligt när man talar om båtar. Sålunda upptäcker man ständigtför sent att man lever i sitt eget språks fängelse. Min far, som var konsthistoriker, fyllde tidvis min språklåda med vulster, kapitäl, pilastrar, hålkäl, tympanon och annan liknande kuriosa. Själv borde jag naturligtvis avstå från dessa facktermer, som jag ju inte själv ens stavar rätt till. Men nu ligger dessa ord och skramlar där tillsammans med med uppdatering, diskdrive, ram-chip, minifloppy och andra självklara varadagsbegrepp. Skomakare, bliv vid din läst! Vad är f övr en skomakarläst? Undrar en förbryllad f d karduansmakare.
(62109) (kommentar i 62115, 72470)
(62115) 80-02-21 21:12 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :62109: av Göran Westlund Ärende: Sjöliv Läst är väl helt enkelt den fotliknande anordning som skomakaren sätter upp en sko på när han syr, pliggar eller dylikt.
(62115) (kommentar i 62272)
(62272) 80-02-22 09:42 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :62115: av Lars Enderin FOA1 Ärende: Sjöliv Parmmätare bliv vid din parm!
(62272)
(63060) 80-02-25 17:10 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: (Fusions-)kärnkraft Den där solen som linje 3-anhängarna har (och tackar nej till?) i sitt emblem, varför har den fått ett så gemytligt ansiktsuttryck? När kärnkraftens motståndare ska sätta ögon och mun på den mest betydande kärnreaktor som finns i hela vår tillvaro, den kärnreaktor som fyllt och fyller alla våra s k alternativa energikällor med sin kärnenergi, då borde väl deras artist åtminstone kunna åstadkomma ett par rynkade ögonbryn och ett några hotfulla rovtänder?
(63060) (kommentar i 63387)
(63387) 80-02-26 15:10 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63060: av Tomas Moll Ärende: (Fusions-)kärnkraft Det här måste väl vara mötets hittills mest ovidkommande inlägg. Vilket är det konstiga fenomenet? Skriv i Fritt forum istället.
(63387) (kommentar i 63460)
(63460) 80-02-26 17:34 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63387: av Lars Hellvig QZ Ärende: (Fusions-)kärnkraft Jo det att antikärnkraftemblemet synes dyrka kärnkraften, ett fenomen som i detta möte kanske trots allt kan finna sin like i grumlighet, men jag håller med om att Fritt forum vore lämpligare!
(63460) (kommentar i 63666, 63738)
(63738) 80-02-27 11:15 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63460: av Tomas Moll Ärende: (Fusions-)kärnkraft Solen drivs visserligen av kärnreaktioner, men saknar i övrigt alla problem som är förknippade med kärnkraften (bränsleförsörj- ning, avfallshantering, strålningsrisker, etc.). Att kalla solen för en reaktor är ett utslag av mänsklig hybris, tycker jag. Vad oss människor beträffar kunde den lika gärna vara en jättelik lampa i skyn.
(63738) (kommentar i 63756, 65363, 65516)
(63756) 80-02-27 11:48 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63738: av Lars Hellvig QZ Ärende: (Fusions-)kärnkraft Solstrålningen orsakar en del hudcancer, åtminstone bland blekansikten.
(63756)
(65363) 80-03-01 10:30 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63738: av Lars Hellvig QZ Ärende: (Fusions-)kärnkraft Solensänder ut en massa partiklar som går rakt igenom dig just nu ! En glödlampa sänder bara ut fotoner.
(65363)
(65516) 80-03-02 15:18 Sven Jacob Arved Palme Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :63738: av Lars Hellvig QZ Ärende: (Fusions-)kärnkraft Troligen orsakar solen betydligt mer cancer och genetiska skador genom sin strålning än vad kärnkraften gör. Att därför förlöjliga dem som vill jämföra solen med kärnkraft är nog lite tokigt. Sedan kan man ju diskutera farligheten hos solkraft. Om solkraften skall baseras på biomassa, så finns uppenbara risker för cancer genom cancerframkallande ämnen i rökgaser. Och skall man bygga sådana där solfångarspeglar i rymden, som riktar in energistrålning mot viss punkt på jorden, och sattelitstyrningen inte fungerar korrekt, kan otrevliga saker hända där strålen råkar hamna.
(65516) (kommentar i 65630)
(65630) 80-03-03 12:25 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :65516: av -Jacob Palme Ärende: (Fusions-)kärnkraft Hela den här debatten är meningslös. Solen är vi och allt liv på jorden beroende av sedan miljarder år, dess effekter i form av strålning, väder och vind, eld, etc. likaså. Kärnkraftverk däremot med åtföljande hantering av uran och plutonium är ett mänskligt påfund som vi (lyckligtvis) har en möjlighet att välja bort så småningom. Föreslår att den här debatten förvisas till Fritt forum.
(65630)
(70618) 80-03-13 10:11 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Optik och trafik Om ni ska åka bil på kvällen med familjen (eller motsv.) kommer här ett tips som kan göra mörkerkörningen intressantare: Ta med några prismor och titta er omkring (kanske från en gammal lampkrona)! Det finns mycket att upptäcka och man kan lära sig en del om ljus och färger. Några exempel: vanliga billyktor ger snygga spektra, bakljus delar bara upp sig i rött-gult, högtrycks- Hg-lampor syns som 4 separata lampor (rött gult grönt violett), gula Na-lysrör ser precis ut som vanligt genom prismat (om det inte är något fel; då avslöjas lampan obarmhärtigt genom att man ser en röd lampa (linje) bredvid den gula). Apropå Na-lampor, vad beror det på att en sådan som ses genom glas (gärna en blöt vindruta) syns omgiven av en gloria av fina, parallella streck? kan det bero på de närliggande gula Na-linjerna?
(70618) (kommentar i 70630)
(70630) 80-03-13 10:31 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :70618: av Lars Hellvig QZ Ärende: Optik och trafik Kanske finns det något prisma (att ta fram när man har bråttom) som bryter ut gröna strålar ur de röda trafikljusen?
(70630)
(72470) 80-03-17 18:31 Krister Janzon Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :62109: av Göran Westlund Ärende: Sjöliv F.ö. vet ni väl att läst också är ett mått som förr användes för mätning av fartygs lastförmåga. Idag mäter man i dwt (dödvikt/ton). Men vad är en karduansmakare? Och vad är parm? Ett mått på järn?
(72470) (kommentar i 72494, 72599, 72613, 72626, 75333)
(72494) 80-03-17 19:11 Lars Enderin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :72470: av Krister Janzon Ärende: Sjöliv Parm: Tror det rör sig om halm eller hö.
(72494)
(72599) 80-03-18 07:10 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :72470: av Krister Janzon Ärende: Sjöliv Det här gäller en parm som om jag inte minns fel är omkring 17 kubikmeter hö.
(72599) (kommentar i 72601)
(72601) 80-03-18 07:22 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :72599: av Per-Åke Jansson Ärende: Sjöliv Det kan också vara halm, jag vet inte om jag kommer ihåg riktigt. Full förklaring finnes nere på T-banestationen rådhuset som ju har en uppgång vid Parmmätargatan.
(72601)
(72613) 80-03-18 08:22 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :72470: av Krister Janzon Ärende: Sjöliv Du skriver dödvikt/ton... menar väl dödviktston,för det är ett viktsmått?
(72613)
(75333) 80-03-24 10:25 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :72470: av Krister Janzon Ärende: Sjöliv Urschäkta petigheten, men dödvikt är inget mått på lastförmåga, utan precis tvärtom! Fartygs storlek anger man i registerton, som är ett rymdmått, ung.=2,83 kubikmeter. Ton dödvikt är alltså den VOLYM på ett fartyg, som EJ kan nyttjas för last.
(75333) (kommentar i 75367)
(75367) 80-03-24 10:53 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :75333: av Arne Rejby Ärende: Sjöliv Räknas skorstenarna in i denna volym? Enligt tullverket kan där förvaras last för miljontals kronor.
(75367)
(107241) 80-06-18 15:16 Åke Broxvall Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: KOM-systemet (-) grundläggande synpunkter. Sändare: -Jacob Palme Kommentar till :9351: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spegelbilder Det är väl inte konstigare att spegelbilden skiftar höger mot vänster än att en bokstavstyp, som ju visar en spegelvänd bokstav, inte blir upp oochned-vänd när man trycker e den mot ett papper. Spegelfrågan kan omformuleras till: Varför blir bokstavstypen för "P" inte uppochned-vänd när man använder den för tryckning?
(107241) (kommentar i 108115)
(107271) 80-06-18 15:28 Åke Broxvall Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :9698: av Kjell Waltersson Ärende: Spegelbilder Spegelbildsfrågan är väl inte så konstig? Smeta in ansiktet med t ex skokräm och tryck det mot ett papper. avtrycket kommer inte att bli upp- och nedvänt, däremot spegel- vänt lägga
(107271) (kommentar i 107794)
(107794) 80-06-19 15:30 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :107271: av Åke Broxvall Ärende: Spegelbilder Visst, problemet kan lika gärna formuleras med avtryck som med spegling. Men egendomligheten kvarstår förstås: hur kan papperet veta att höger-vänster ska byta plats och inte upp-ner. Om du läser hela den gamla spegeldiskussionen kommer du att få en utförlig förklaring. Du kan också pröva att göra ett avtryck av ordet DIOXINBIOCID så ser du att bokstaven N faktiskt blir upp-och-nervänd.
(107794)
(108282) 80-06-23 10:31 Rolf Åkerlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Förvillande storlek Ibland är det förvillande, att samma sak ser olika stor ut, beroende på i vilken riktning jag ser saken. Ofta ser grejor större ut när man ser dem horisontellt än vertikalt. T ex ser månen större ut ju lägre den står. Ett annat exempel: En människa ser större ut på 100 m avstånd horisontellt än vad hon gör, om man tittar på henne från ett 100 m högt torn. Detta går att förklara, men det är förvillande ändå.
(108282)
(108508) 80-06-23 16:29 Dan Ståhlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Rulltrappor När jag åker rulltrappa, blir jag alltid retad av att ledstången ( bandet ) åker fortare än trappan. Finns det någon vettig förklaring till detta. Det måste gå att justera.
(108508) (kommentar i 108512, 108549)
(108512) 80-06-23 16:32 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108508: av Dan Ståhlberg Ärende: Rulltrappor I bland är ledbandet så löst spänt att man kan hålla emot förskjutningen med armkraft. Det värsta med rulltrapporna tycker jag dock är att folk står i bredd och inte tycks förstå att en del människor gärna vill gå i rulltrappan.
(108512) (kommentar i 108521, 113417, 113419)
(108521) 80-06-23 16:40 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108512: av Tomas Moll Ärende: Rulltrappor Om SL hade en skylt med ingående tåg vid biljettluckorna skulle man slippa springa i trapporna i onödan. Och spara mycken stress !
(108521) (kommentar i 108531, 108535)
(108531) 80-06-23 16:43 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108521: av Jörgen Pihl Ärende: Rulltrappor Men även i varuhusens rulltrappor byter man väl gärna till sig några sekunder mot ett par kalorier. Och på den skylt jag efterlyser står det "Stå till höger, gå till vänster":
(108531) (kommentar i 108537)
(108537) 80-06-23 16:46 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108531: av Tomas Moll Ärende: Rulltrappor Jodå, det blir ju nästan politisk vits av det hela !
(108537)
(108549) 80-06-23 16:51 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108508: av Dan Ståhlberg Ärende: Rulltrappor Förmodligen drivs ledbandet via en kilremskoppling.Och vid låg belastning får man kanske något större radie på drivhjulet (kilremmen kilar inte ned sig så hårt mellan drivskivorna)och något större utväxling. Men är inte det en petitess ! Varför väljer du (DS) att bli retad på sådana småsaker ?
(108549) (kommentar i 108565, 108669)
(108565) 80-06-23 17:00 Dan Ståhlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108549: av Jörgen Pihl Ärende: Rulltrappor Du har räytt. Det är en småsak. Det är viktigare att dryfta huruvida vi skall "gå", eller "stå" i politiken.
(108565)
(108669) 80-06-24 00:53 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108549: av Jörgen Pihl Ärende: Rulltrappor Jag har faktiskt också retat mig på det! Är man på väg upp/ned i rulltrappan och är utmattad efter dagens id så står man ju nästan på näsan innan man kommit upp (ned) för att bandet går för fort!
(108669) (kommentar i 111651)
(111090) 80-06-29 01:12 Per TMP Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Ärende: Programmering och SF Jag tror mej ha upptäckt ett fenomen: en osedvanligt stor andel av programmerare läser Science Fiction. I synnerhet "Hackers", entusiastiska programmerare med förkärlek för det vackra i programmering. Warum?
(111090) (kommentar i 111124, 111410)
(111124) 80-06-29 09:59 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111090: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF Du har glömt konstaterandet att många programmerare gillar klassisk musik, i synnerhet Bach.
(111124)
(111406) 80-06-30 11:03 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Med min förra bil inträffade något märkligt som jag fortfarande söker förklaringen till. Det var en Volvo 142 med motor B20A, försedd med fyrbladig kylarfläkt av pressad stålplåt, monterad på vattenpumpens axel. Till en början var fläkten gul, men byttes senare mot en orangefärgad, kraftigare, sedan Volvo återkallat en serie bilar efter enstaka brustna fläktar av gula typen. Vad jag råkade ut för var att den orangefärgade fläkten brast, och detta 3 (tre) gånger med ett knappt års intervall (som tur var med tanke på garantiskyddet). Varje gång lossnade ett fläktblad, oftast vid ca 100 km/h, varvid obalansen deformerade resten av fläkten som skar upp hela kylaren. Det lossnade fläktbladet klippte första gången av ena bromskretsen, andra gången gick det rakt igenom motorhuven, tredje gången for det ner i vägbanan. Att Volvos verkstäder förklarade fenomenet som helt unikt var en klen tröst för den tvekan man började känna inför driftsäkerheten vid långresor. Något halvår efter tredje haveriet började jag granska fläkten regelbundet med avseende på sprickbildning och upptäckte så småningom en spricka som kunde ha orskat ett fjärde haveri. Vilka orsaker är tänkbara? Skevhet i vattenpumpens axel tror jag inte på, eftersom hela pumpen byttes efter andra haveriet.
(111406) (kommentar i 111428)
(111410) 80-06-30 11:12 -Dan Ståhlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111090: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF Kanske ett SF-möte vore på sin plats ?
(111410) (kommentar i 111414, 111820)
(111414) 80-06-30 11:29 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111410: av -Dan Ståhlberg Ärende: Programmering och SF Ett ofta påpekat samband mellan fallenhet för matematik och för musik har jag faktiskt försökt undersöka genom att fråga alla matematiker jag träffat om deras musikaliska aktivitet. Samtliga (!!!) har varit musikälskare och cirkanio tiondelar utövande musiker. Att programmering och SF går in i samma bild är egentligen inte ett dugg mystiskt. Det är frågan om en dragning till ABSTRAKTA IDEER. Musik är den mest abstrakta konstarten, SF är idelitteratur etc.
(111414) (kommentar i 111571, 111822)
(111428) 80-06-30 11:59 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111406: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Kan sprickbildningen bero på termospänningar? Alla brotten inträffade tydligen vid samma årstid.
(111428) (kommentar i 111440, 111818)
(111440) 80-06-30 12:12 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111428: av Martin Nilsson Ärende: Med min förra bil Men bara på min och inte på någon av hundra tusen andra bilar som utrustats med den nya förstärkta fläkten.
(111440)
(111571) 80-06-30 14:33 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111414: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Är inte matematik den mest abstrakta konstarten?
(111571) (kommentar i 111617)
(111617) 80-06-30 15:08 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111571: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Programmering och SF Nja, matematik är väl ofta ganska konkret - geometri, aritmetik etc har ju klara motsvarigheter i verkligheten. Men det har i allmänhet inte musiken.
(111617) (kommentar i 111643, 111731, 115038)
(111643) 80-06-30 16:19 -Dan Ståhlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111617: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Geometri o. dyl. är ju idella abstraktioner och generaliseringar. Det finns områden som går utanför verkligheten, var finner man t.ex j st äpplen ?
(111643) (kommentar i 111683)
(111651) 80-06-30 16:40 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108669: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Rulltrappor Är det inte helt simpelt så att drivhjulet för ledbandet och drivhjulet för trapp-bandet sitter på samma axel? Tyckte det såg ut så när man i våras höll på att reparera en SL-rulltrappa. Fäste mig vid det därför att i så fal borde ledbandet gå med AVSEVÄRT mycket större hastighet än trappan. Har man nån sorts slirkoppling? Var finns KOM:s escalatorspecialister?
(111651)
(111683) 80-06-30 17:09 -Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111643: av -Dan Ståhlberg Ärende: Programmering och SF Du menar väl i st äpplen? Det hittar man i vår imaginära parallell- värld, där alla längder är imaginära, dvs de är tider. I den välden har man 3 tids-dimensioner, men bara en rums-dimension.
(111683) (kommentar i 111824, 111848)
(111731) 80-06-30 17:47 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111617: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Tja. Mycket musik är väl konkret. Tag t.ex. all programmusik, t.ex. Beethovens 6:a. Annars kan man nog lugnt säga att väldigt mycket matematik är väldigt okonkret. T.ex. gruppteori, matematisk logik, rekursiva funktioner, kategoriteori etc. (Fast det sista sysslar visst inte seriösa matematiker med har jag hört.) En helt annan sak är att man ofta kan hitta konkreta tillämpningar av dessa saker.
(111731) (kommentar i 111762)
(111762) 80-06-30 18:20 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111731: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Programmering och SF Sammanfattningsvis gillar vi programmerare SF (dock inte space opera som ju saknar abstrakta ideer), musik (dock inte Beethovens sexa som skildrar livet på landet) och matematik (dock inte lant- mätargeometri eller ränta på ränta). I en artikel i Asimovs SF magasin förra året räknade någon in pusseldeckare (Christie, Carr, Queen etc) i denna grupp av abstrakta hobbyer. Finns det fler? Javisst! Konstiga spel är väl det mest typiska. Jag undrar om det finns någon psykologisk eller sociologisk undersökning av den här människogruppen. Av egen erfarenhet anar jag den kan ha svårigheter att smälta in i sällskapslivet. Men - för att anknyta till mötets rubrik - hur kommer det sej att jag trivs så bra tillsammans med barn fast jag ofta blir illa till mods tillsammans med vuxna? Barn - det borde väl vara motsatsen till abstrakta spekulationer?
(111762) (kommentar i 111778, 111782, 114390)
(111778) 80-06-30 19:09 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111762: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Konstiga spel - jovisst! Känner du till ELEUSIS, som spelas av mig, Per TMP Lindberg, Martin Nilsson (vilka är med i KOM) och en del andra personer?
(111778) (kommentar i 111780, 111786)
(111782) 80-06-30 19:10 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111762: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Barn har en så utvecklad fantasi att de ser abstrakta spekulationer som verklighet. Det är kanske därför du trivs bra tillsammans med dem. (Nu är jag nog ute och cyklar, misstänker jag - psykologi är inte min starka sida, fast det är intressant!)
(111782) (kommentar i 113698)
(111786) 80-06-30 19:15 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111778: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Programmering och SF Det finns beskrivet i Gardners spalt i Scientific American för ett antal år sedan. Spelat, vilket är ett kortspel, går ut på att upptäcka en hemlig regel för kortsekvenser. Denna regel hittas på av spelföraren (kallas också Gud, Buddha, Tao, eller vad man känner för). De olika spelarna lägger därefter kort på bordet i tur och ordning och får veta om det kort de la enligt regeln är en tillåten fortsättning på den kortsekvens som växer fram på bordet. Iden är nu att spelarna genom logiskt och induktivt tänkande och "experiment" med kortutlägg, skall hitta den hemliga regel som Gud bestämt. Ett normalt spel (med c:a 5 deltagare) varar i c:a 10-12 timmar och är vansinnigt roligt och stimulerande för de grå cellerna.
(111786) (kommentar i 111790)
(111818) 80-06-30 21:25 Per TMP Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111428: av Martin Nilsson Ärende: Med min förra bil I hållfasthetsläran lärde jag mej om nåt som kallas kritiskt varvtal. Är månne denna demon verksam i din bil?
(111818) (kommentar i 111933)
(111820) 80-06-30 21:26 Per TMP Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111410: av -Dan Ståhlberg Ärende: Programmering och SF Utmärkt ide'!! HURRAA!! En SF-konferens skulle nog få många deltagare.
(111820)
(111822) 80-06-30 21:28 Per TMP Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111414: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF (Inte för att detta längre har att göra med SF, men..) Jag läste nånstans att det numera var allmänt känt att musiker blir bra programmerare.
(111822)
(111824) 80-06-30 21:30 Per TMP Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111683: av -Torgny Tholerus Ärende: Programmering och SF i programmeringsvärlden talar man väl om n st. äpplen?
(111824)
(111848) 80-07-01 08:37 -Dan Ståhlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111683: av -Torgny Tholerus Ärende: Programmering och SF Imaginära längder ( eller tider ) och imaginärt antal är inte samma sak. 2 meter jordgubbar ?
(111848) (kommentar i 115040)
(111933) 80-07-01 12:35 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111818: av Per Lindberg NADA Ärende: Med min förra bil Nej, varvtalen är ju desamma i hundra tusen andra likadana bilar. Och tanken på att någon i min motor unik obalans skulle förstärka centrifugalpåfrestningarna i fläkten faller på att fläkten är (ej kugg-)remdriven av motoraxeln och inte roterar synkront med någon av motorns axlar eller kolvrörelser. Det är åtskilliga som begrundat fenomenet och alla är väl ense om att de fyra brustna fläktarna är en alltför osannolik serie händelser för att kunna hänföras till slumpen. Hos Volvobil AB är inte något annat fall känt där den nya orangefägade fläkttypen brustit.
(111933) (kommentar i 111985, 112673)
(111985) 80-07-01 14:00 Elisabeth Lundgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111933: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Det måste ha varit så att just de gångerna du lämnade in din bil för utbyte/reparation var det en novis pryoelev som utan uppsikt av erfarna utförde arbetet... Visserligen är sanolikheten liten men det är den ju också att detta fel inträffar fyra gånger på ett år...
(111985) (kommentar i 112005)
(112005) 80-07-01 14:21 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111985: av bruno billman Ärende: Med min förra bil Men haverierna inträffade med knappt ett års mellanrum under långfärder i Norrland, och det var skilda auktoriserade Volvo- verkstäder, dit bilen bärgades, som utförde reparationerna. Varje gång väckte fläkthaveriet rätt stor uppmärksamhet på verkstaden, så jag tror att kvalificerat folk övervakade jobbet. Alla var häpna över att den nya fläkttypen kunnat brista.
(112005) (kommentar i 112017)
(112017) 80-07-01 14:36 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112005: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Jag känner till ett liknande fall här på FOA och då skar fläktbladet sönder batteriet också. Är fläkten av plast?
(112017) (kommentar i 112021)
(112021) 80-07-01 14:41 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112017: av Per-Åke Jansson Ärende: Med min förra bil Nej, den är av pressad stålplåt och därför är ett lossnat fläktblad ganska förödande vid ca 3000 rpm (ja fläkten går väl ännu fortare). Varje haveri började med en skarp, stålhård knall följd av kraftiga vibrationer och rök (av kylarvatten) som trängde upp runt motorhuven (i ett fall genom det hål i huven som bladet skar upp). Ganska obehagligt.
(112021) (kommentar i 112023)
(112023) 80-07-01 15:04 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112021: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Det hänger en järnpinne på insidan av din motorhuv. När du fäller upp huven och undersöker fläkten kan du inte se någon- ting som tar emot men så snart du fäller ner huven dinglar pinnen in i fläkten och slår så småningom sönder bladen.
(112023) (kommentar i 112040)
(112040) 80-07-01 15:47 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112023: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Med min förra bil Ja, sådana teorier har också förekommit i funderingarna, men sedan fläktbladet vid andra haveriet slog igenom huven byttes denna mot en ny motorhuv varefter ytterligare två fläktbristningar inträffade. Så pinnen under huven tror jag inte på. Vad jag närmast lutar åt är att en obetydlig avvikelse från tolerans- specifikationerna vid tillverkningen av motorn gjort att denna i någon roterande del fått en obalans som ger motorn en svängnings- rörelse kring en axel parallell med vevaxeln, med en frekvens som vid driftvarvtal ligger bortom karossens egenfrekvenser eller som har så ringa amplitud att den helt absorberas av motorns gummiupphängningar och därför aldrig märks. Eftersom fläktaxeln följer motorns svängningsrörelse ökar centrifugalkraften i fläktbladens fästen i tur och ordning mellan bladen allteftersom dessa är riktade motsatt accelerationen i motorns svängningsrörelse pga obalansen. Vilket blad som slutligen brister avgörs av slumpen enligt denna hypotes.
(112040) (kommentar i 112441)
(112441) 80-07-02 14:09 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112040: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Hur är fläktbladen utförda? Är alla blad pressade ur ett och samma stycke stålplåt eller är det två eller fyra separata plåt- bitar? Hur är infästningen till fläktnavet? Skruvar? Var skedde brotten? Vid navet eller längre ut? Vid skruvhål eller utanför? ---- Om Din teori ovan är riktig BORDE Du långt före ev fläktbladsbrott ha drabbats av läckage i vattenpumpens tätningar, som pallar avsevärt mindre än godset i fläktbladen för axelvibrationer. Hade Du såna besvär? Dvs blev Du av med kylvätska utan att det s a s märktes - tätningarna behöver inte läcka vid stillastående eller tomgångsvarvande motor?
(112441) (kommentar i 112445)
(112445) 80-07-02 14:18 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112441: av Claes-Göran Lindström Ärende: Med min förra bil Fläkten är klippt och pressad ur ett enda stycke stålplåt, dvs helt utan nitar. Navet utgörs av ett större cirkulärt hål omgivet av fyra mindre hål för de bultar som fixerar fläkten vid vatten- pumpens axel. Brotten skedde tvärs över fläktbladens innersta del, utan anknytning till de fyra skruvhålen. Vid samtliga tre fullbordade totalhaverier letade jag rätt på det lossnade bladet till stöd för mina garantianspråk. Inget påfallande behov att fylla på kylvätska kan jag erinra mig. Även om läckage i vatten- pumpens tätningar inte behöver ske vid tomgång eller stillestånd så borde det ju någon gång ha synts väta vid inspektion strax efter körning med marschvarvtal.
(112445) (kommentar i 112498, 112544, 113282)
(112498) 80-07-02 16:00 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112445: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Om fläktens rotationsplan inte är helt vinkelrätt mot den luftström som blir vid hög hastighet kommer väl fläktbladen då de är åt ena hållet att påverkas av en större kraft än när de är åt andra hållet. Det medför att de kommer att böjas fram och tillbaka och till slut utmattas på det smalaste stället.
(112498) (kommentar i 112514)
(112514) 80-07-02 16:37 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112498: av Lars Blomberg Ärende: Med min förra bil Detta är förstås en tankeställare, men vinkeln mellan luftström och rotationsplan måste variera försumbart lite mellan olika exemplar av samma bilmodell. Vore förklaringen att finna häri så skulle antagligen fler fläkthaverier vara kända på grund av den spridning som måste vidlåda den där vinkeln vid monteringen av motorerna. Jag vet faktiskt inte ens om från början (efter montering av ny fläkt) ett bestämt fläktblad var predestinerat att lossna, eller om slumpen avgjorde vilket som brast först.
(112514) (kommentar i 112524)
(112524) 80-07-02 17:05 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112514: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Sedan finns det någonting som kallas PSI...
(112524) (kommentar i 112528)
(112528) 80-07-02 17:09 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112524: av Martin Nilsson Ärende: Med min förra bil Programmed Software Interrupt?
(112528)
(112544) 80-07-02 17:57 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112445: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Ja, nog har Du ett fenomen här! Hur var det nu: Det var väl en fyrbladig fläkt? (Jag har själv aldrig haft nån Volvo...) Om bladen gick av där Du beskrev, varför höll inte fästskruvarna fast det brustna bladet ? Slets dom hålen upp? - Teorin om vinkelställd fläk t i förhållande till luftströmmen tror jag knappast håller. Måste vara försumbar "obalans" och, som Du säger, i så fall drabba fler. Är den (ev) fyrbladiga fläkten helt symmetrisk?
(112544) (kommentar i 112651)
(112651) 80-07-03 12:54 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112544: av Claes-Göran Lindström Ärende: Med min förra bil Som jag tidigare sagt började jag efter tredje totalhaveriet granska (den fjärde) fläkten regelbundet med avseende på sprickor. Ca ett halvår (3000 mil) efter tredje haveriet upptäckte jag en fin spricka tvärs över fästet för ett (men bara ett) av de fyra bladen. Jag demonterade omedelbart fläkten (det går ju bra att köra utan), vilken nu finns till påseende om någon vill se den. Fläkten är alltså tillklippt och pressad ur ett enda stycke stålplåt. Man kan säga att vingarna utgår från en skiva med kanske 15 cm diameter. Sprickan löper tangentiellt innanför en av vingarna på i så fall (15 cm diam) 7.5 cm avstånd från centrum. I mitten av skivan finns ett cirkulärt hål ca 5 cm diam omgivet av fyra mindre hål (för fästskruvar till vattenpumpens remskiva) belägna någon cm utanför det större centrala hålet.
(112651) (kommentar i 112683, 112740)
(112673) 80-07-03 13:56 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111933: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Du är inte ensam broder! Jag har en 144 med B20-motor. 70 års modell. Inom ett år har två orangefärgade fläktar gått för mig. Bägge gångerna vid låg fart, c:a 30 resp c:a 50 km/h. Första gången på Valhallavägen strax innan jag skulle svänga in på Ban'ergatan. Då gick dels kylaren och när jag tittade efter den avbrutna vingen satt den i batteriet som hade kluvits mitt itu. Andra gången uppe i Jämtland för några veckor sedan. Då gick bara kylaren men vingen hade brustit på exakt samma ställe. Jag bytte till en äldre modell av fläkt från en B18 tror jag som (fläkten alltså) är gjord av två punktade plåtar i mittpartiet. Fläkt + kylare köpte jag för 100 kr på en liten skrot i Ocke. Det var den enda ljusglimten. Annars var jag rejält förbannad.
(112673) (kommentar i 112700)
(112683) 80-07-03 14:00 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112651: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Jag har kvar en av mina havererade fläktar. Vore kul att jämföra med din!
(112683) (kommentar i 112704)
(112700) 80-07-03 14:42 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112673: av Jonas Agerberg Ärende: Med min förra bil Utomordentligt intressant! Min bil var av årsmodell 69. Var den oranga fläkten fabriksmonterad på din motor eller fick du den i samband med att Volvo återkallade en lång serie bilar för byte av kylfläkten? Min smala lycka var att min oranga utbytesfläkt var mindre än ett år gammal vid första haveriet, varigenom mina garantianspråk godtogs. Sedan följde de andra två haverierna med mindre än ett års intervall, varför inte heller dessa kostade mig mer än självrisken på min särskilda hyrbilsförsäkring. Den interndebiterade reparationskostnaden varierade mellan 1.400 och 2.900 kr per gång. Kylaren hade inbyggd oljekylare för automat- växelolja och var dyrare än normalt. Har du hört talas om ytterligare fall, eller har du hört någon förklaring till fläktbristningen?
(112700) (kommentar i 113612)
(112704) 80-07-03 14:46 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112683: av Jonas Agerberg Ärende: Med min förra bil Jag ska försöka komma ihåg att ta med min (som nu hänger på väggen som minne av den bil som tjänat mig troget i 49600 mil) i morgon till jobbet. Den har alltså ännu inte brustit, bara spruckit. De övriga, brustna, fläktarna jämte lossnade vingar sändes från resp verkstäder in till Volvos reklamationsavdelning i Göteborg.
(112704) (kommentar i 113615)
(112740) 80-07-03 16:18 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112651: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Det skulle vara intressant att höra, om Du har testat balansen hos den kvarvarande fläkten! Naturligtvis borde man kolla hela den roterande enheten (dvs inkl vattenpumpsrotor och remskiva), men möjligheten härtill finns ju inte - längre. Om det finns bara aningen av statisk obalans i fläktvingen KAN detta mycket väl vara förklaringen. Vet inte hur noga Volvo är, men på många andra bilmärken testas detta på varje exemplar (dvs statisk obalans på fläktvingar av metall - nån som mäter dynamisk också känner i varje fall inte jag till.) Din trogna tjänare (var det 49600 mil?) mådde möjligen inte dåligt i sina motorfästen vid något tillfälle? Som sagt har jag ingen erfarenhet av just Volvo, men det har hänt t ex med Mercedesar att motorfästena "mjuknat" (de-vulkaniserats eller vad det heter) så att motorn kunnat röra sig otillåtet mycket i längsriktningen, varvid fläkt och radiator (den är ofta också gummiupphängd) kommit varandra alltför nära vid inbromsningar och vid körning på dålig väg. Men såna "kollisioner" ger i regel väl synliga märken på såväl fläktvingar som radiator. Det kunde ju tänkas, att sådana kollisioner var utlösande faktorer vid de tre katastroftillfällena. I förening med redan materialutmattad fläktvinge behövs inte mycket för att orsaka brott. --- På den gamla, s k goda, tiden när jaktplanen hade träpropellrar och Fokker-synkroniserad kulspruta som sköt genom propellerplanet hände det inte så sällan, att man trots synkroniseringen fick skott genom propellern, ganska nära navet. Hålen brukade man borra upp och plugga på "båtvis". Men mer än tre sådana lagningar tillät man inte förrän propellern kasserades. Anledningen lär inte i första hand ha varit försvagningen, utan den inverkan på dynamisk balans som de osymmetriskt placerade limmade pluggarna orsakade. Den effekten verkade i sin tur utmattande på övriga limfogar. Jag tyckte detta verkade överdrivet när jag för länge sedan hörde det berättas av en gammal flygmek, men kom att tänka på historien i samband med Din fläkt. Det är svårt, det där med balansering...
(112740) (kommentar i 112754)
(112754) 80-07-03 17:09 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112740: av Claes-Göran Lindström Ärende: Med min förra bil Nej jag har inte testat balansen hos den kvarvarande fläkten, kanske beroende på att jag har svårt att inse att orsaken till haverierna kan ligga i att något fläktblad är längre eller tjockare än de övriga. Påfrestningen vid inre delen av detta blad blir väl knappast så mycket större att den kommer utanför de marginaler som ändå måste finnas i hållfastheten. Och fläktaxeln är så styv att dess extra utböjning p g a fläktens obalans inte nämnvärt förstärker påfrestningen i fläktbladet. I stället blir det väl vattenpumpens kullager som slits lite mer om fläkten har obalans. Vad gäller fläktens dynamiska balans så torde den väl sammanfalla med den statiska eftersom fläkten nästan ryms i ett plan. Mina motorfästen byttes sannolikt vid motorbytet efter 23070 körda mil. Men sådant svängrum har motorn aldrig haft att fläkten på detta sätt kunnat nå fram till kylaren. Samtliga haverier har också inträffat under konstant fart (ca 100 km/h) på väg av högsta standard.
(112754) (kommentar i 112798)
(112798) 80-07-03 19:19 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112754: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Tja... Vad Du anför verkar onekligen rimligt. Jag har aldrig räknat på obalanseffekter hos fläktar, men däremot vet jag, att dom flesta fläktar av metall har små "hack" i en eller två av vingarna, vilket är resultatet av att man filat/stansat bort ett eller annat milligram i samband med balansering vid till- verkningen. Det rör sig inte om stora vikter, och skulle förmodligen inte göras om det inte ansågs ganska vitalt. - Motorfästesteorin kan vi nog, som Du säger avskriva. Tittade just nyss på en god väns Volvo - det ska en kraftig smäll till för att tippa fram motorn så mycket att fläkten kan ta i - om den roterar i sitt "originalplan". Fast, det är klart, har en försvagning skett av ett blad kan detta "suga" sig framåt ganska mycket under gång, troligen t o m så mycket att det slår i och slutligen brister i sprickan. Min Volvo-ägande kompis hade förresten också en gång en 144/70. Han sade sig ha hört om många fall av brustna fläktar på de års- modellerna. Det är kanske inte bara energisparskäl som motiverat övergång till fläkthjul av plast och/eller elmotordrivna kylfläktar?
(112798) (kommentar i 113008)
(113008) 80-07-04 10:43 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112798: av Claes-Göran Lindström Ärende: Med min förra bil På äldre bilar ur 140-serien inträffade en del fläkthaverier med den ursprungliga gula fläkten. Vore intressant att veta hur vanligt det egentligen har varit med bristningar i den oranga fläkten. I dag har jag i alla fall tagit med mig min fjärde fläkt, den som jag upptäckte sprickan på innan den hann brista. Sprickan når inte ända ut till kanterna, men det måste ha varit ganska nära. Finns till påseende i mitt rum plan 4 block 13.
(113008) (kommentar i 113131)
(113131) 80-07-04 13:51 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :113008: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Sorry, sitter dels i Solna, har dels knackigt med tid och hinner nog inte komma och kika på underverket. Intressant att sprickan tydligen uppstått "från mitten" och inte - vilket säkert är vanligare - från plåtens kant. Min Volvo-vän visste också om det där med gula och orangefärgade. Men enligt honom finns åtskilliga fall med orange-brott också, och just som Du upplevt har brotten uppstått i samma bilar, dvs först hhar en gul gått, sedan den nymonterade orangefärgade. Det var därför jag började fundera på motorfästen och sådant som inte direkt har med fläktvingen men väl den speciella bilen att göra. Nån kunde ju detektiva lite hos Volvo. Kanske dom hade ett lager gamla fläktar kvar, som egentligen skulle gulmålats, men som blev orangefärgade enligt någon arbetsorder. Med FOAs enorma resurser borde det väl inte vara särskilt svårt att mäta upp Din fläkts balans. Gör det och berätta!
(113131)
(113282) 80-07-04 17:58 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112445: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil OK, nästa teori: utmattningsbrott?
(113282)
(113419) 80-07-06 09:34 Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :108512: av
(113419)
(113421) 80-07-06 09:43 Giltighetstid 30846078610 dagar. Mottagare: Annonsering (av nya) möten För kännedom: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring
(113421) (kommentar i 116159)
(113612) 80-07-07 13:52 Jonas Agerberg Mottagare: Tomas Moll. Mottaget: 80-07-07 13:58 För kännedom: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Svar till :112700: Ärende: Med min förra bil Vet ej hur gammal min fläkt var eftersm jag köpte bilen begagnad för ett par år sen. Så jag kunde inte dra nytta av någon garanti. Första gången kostade det mig c:a 500 kr för nytt batteri samt kylare (endast vatten) och fläkt från skroten. Andra gången fick jag kylare och fläkt för 100 kr. Otäckt det där med dina bromsledningar. Jag tänkte på det första gången när batterit gick. Nån decimeter längre ner sitter bromsledningarna. Bägge systemen intill varann just där.
(113612)
(113615) 80-07-07 13:53 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :112704: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Jag har min första på jobbet, L89.
(113615) (kommentar i 113666, 114428)
(113698) 80-07-07 17:15 - Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer Kommentar till :111782: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Programmering och SF Ja, att vara tillsammans med barn är verkligen att upptäcka att ens egen fantasi har stagnerat och blivit verkligehetsbunden.
(113698)
(114390) 80-07-09 15:23 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :111762: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Andra karakteristiska egenskaper för den här människogruppen (som jag räknar mig själv till), iakttagna hos mig själv eller andra: skepsis mot astrologi, spiritism, Däniken o likn. välvillig inställning till parapsykologi skepsis mot psykoanalys, sociologi o likn vetenskaper bristande socialt engagemang svårigheter att tala om egna känslor (känner kanske inte till dem) Fler förslag? Eller protester?
(114390) (kommentar i 114394, 114472, 114529, 114533, 118144)
(114422) 80-07-09 16:41 Mette Holmgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :114394: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Det finns även psykologer som är lite data-tokiga.
(114422)
(114428) 80-07-09 16:55 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :113615: av Jonas Agerberg Ärende: Med min förra bil Nu har jag och Jonas Agerberg jämfört våra skadade fläktar. Båda är av samma orangefärgade typ. Brottlinjen på hans fläkt löper praktiskt taget konformt med sprickan på min. En intressant iakttagelse som kanske kan rymma en del av förklaringen var den att på bägge fläktarna hade skadan drabbat just det blad (av de fyra) på vilket blivit stansat "Volvo" jämte detaljnummer och tillverkningsmånad längst ut på bladet. Detta kan vara en tillfällighet (sannolikhet 1/16) men kan också tas som ett tecken på att stansningen av det (troligen) redan formpressade bladet utsatt detta för en sådan påfrestning att det blev svagare än de övriga bladen. Ännu skymtar dock inte förklaringen till varför just våra bilar drabbats av 4 resp 2 fläkthaverier medan >99.9 % av bilarna aldrig råkar ut för sådana.
(114428) (kommentar i 114739, 114805)
(114472) 80-07-09 21:10 -Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Science Fiction, framtid, spekulativa ideer. Sändare: ADB och lagstiftning Kommentar till :114390: av Lars Hellvig QZ Ärende: Programmering och SF Dålig kontakt med sina egna känslor, är nog en ganska typisk egenskap hos oss data-människor. Det är nog därför vi har valt data-yrket, datorerna passar nog vår robotaktiga personlighet bättre. Inget trassel med en massa komplicerade känslor. Datorerna gör exakt vad vi säger åt dem att göra.
(114472) (kommentar i 114612, 115032, 119092)
(114612) 80-07-10 09:32 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114472: av -Torgny Tholerus Ärende: Programmering och SF Jag skulle önska, att datorerna gjorde vad jag VILL, att de skall göra, inte vad jag säger åt dem att göra!
(114612) (kommentar i 115034, 115131)
(114739) 80-07-10 12:52 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114428: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Vad har Du för underlag för att hävda att >99,9% av de aktuella bilarna aldrig råkar ut för sådana fläkthaverier? SÄGER Volvo det eller kan dom visa dokumentation som tyder på detta? Jag har ingen anledning att misstänka Volvo för att dölja sanningar, men det är tydligen nästintill affärssed i branschen att inte låtsas om eventuella konstruktionsmissar (eller produktions-d:o), särskilt sådana "löjligt bagatellartade" saker som t ex fläktar. Jag VET, att andra tillverkare systematiskt gör så, och Volvo är ju bevars i samma bransch, så...
(114739) (kommentar i 114845)
(114805) 80-07-10 14:05 -Mats Ohlin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114428: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil Förslag - sänd utskrift av inläggen om fläktarna till någon lämplig instans på Volvo.
(114805)
(114845) 80-07-10 15:03 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114739: av Claes-Göran Lindström Ärende: Med min förra bil Jag har inget underlag för att säga >99.9%, men av de kontakter jag haft med erfaret verkstadsfolk som spontant och uppenbarligen utan hämningar uttalat sig om problemet har jag fått det bestämda intrycket att haverier med oranga fläktar är mycket sällsynta - "högst en på tusen" har det sagts mig av en verkmästare i Umeå som själv aldrig haft något fall men som hört talas om ett i ett granndistrikt.
(114845) (kommentar i 119667)
(114916) 80-07-10 16:08 Magnus Karlson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :44114: av Claes-Göran Lindström Ärende: Brum Hur är ditt kassetdäck placerat? Det har möjligen inte och göra med att det står fel placerat i förhållande till någon annan transformat detta kan annars producera de mest underliga störningar i kassetdäck från högfrekvens till låg och inte som man kan tro enbart 50Hz.
(114916) (kommentar i 115463)
(115032) 80-07-10 22:08 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114472: av -Torgny Tholerus Ärende: Programmering och SF Är vi inte ute på mycket hal is nu? Hur skulle Du vilja definiera "god kontakt med sina egna känslor?" (Jag kan delvis hålla med om att alla människor som sysslar med EN sak (vare sig det är teknik eller ngt annat) blir mer eller mindre miljöskadade. Men hur DET yttrar sig, är nog MYCKET individulellt!))
(115032)
(115034) 80-07-10 22:10 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114612: av Arne Rejby Ärende: Programmering och SF Asch! Då blir det väl ingen Sport att programmera längre? (jag tillhör nog de som skulle bli dödligt uttråkade i Schlaraffenland.)
(115034) (kommentar i 115271)
(115038) 80-07-10 22:22 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :111617: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF Njae, nu håller jag inte med dig riktigt. Geometri etc. måste väl nästan anses sm en av den abstrakta matematikens TILLÄMPNINGAR? Ungefär som musiken?
(115038) (kommentar i 115139)
(115040) 80-07-10 22:28 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :111848: av -Dan Ståhlberg Ärende: Programmering och SF Nu är vi ute på hal is igen. Det finns (tror jag) mer än EN imaginär enhet. Antagligen ett oändligt antal... men det är en ren intuitiv gissning från min sida. Jag såg för ett tag sen en film om något som kallas "quarterions" eller ngt sådant. Det är en generalisering av komplexa tal-begreppet som nån irländsk matematiker kom på för länge sedan. Tyvärr slutar min matematiska horisont här, så någon annan får fortsätta. Martin?
(115040) (kommentar i 115095)
(115095) 80-07-11 08:33 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115040: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF William Rowan Hamilton (1805-1865) var mycket riktigt irländare. Mest känd är han väl för Hamiltons princip i mekaniken. 1843 upp- täckte han quaternionerna, ett talsystem med tre imaginära enheter i,j,k, som var det första exemplet på ett ickekommutativt system. Gauss hade visserligen upptäckt dem redan 1819, men som vanligt behållit upptäckten för sig själv (jmf med den icke-euklidiska geometrien). PS. Han uppfann inte Hamiltons blandning.
(115095) (kommentar i 115145)
(115131) 80-07-11 09:27 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114612: av Arne Rejby Ärende: Programmering och SF det tror jag inte. hur skulle maskinen kunna skilja på din medvetna vilja och de förträngda hemskheter som kanske vilar i ditt undemedvetna?
(115131) (kommentar i 115279)
(115139) 80-07-11 09:36 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115038: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF musik en tillämpning? även om mycket inom musiken kan beskrivas matematiskt skulle jag inte vilja kalla den så; matematik kan användas just för att BESKRIVA musik men var ingalunda nödvändig för att musiken skulle uppstå.
(115139) (kommentar i 115600)
(115145) 80-07-11 09:37 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115095: av Bengt Alenius QZ Ärende: Programmering och SF Yep. Det där med komplexa tal och kvaternioner är skojigt. Man ka generalisera vidare på följande sätt: Reella talen känner folk till: a och imaginära talen: a + b*i Hamiltons kvaternioner: a + b*i + c*j + d*k MEN det går att generalisera vidare! Man kan betrakta varje system som ett vektorrum av dimension expt(2,N), där N=0 för ella tal, =1 för komplexa, =2 för kvaternioner osv. MEN det allra skojigaste är att man kan inte generalisera längre än till N=5 (tror jag att det var). För varje steg man går tar man nämligen bort någon viktig relation, tex från reella till komplexa tal försvinner ordningen (<), från komplexa till kvaternioner försvinner kommutativiteten vid multiplikation osv. När man då kommit till N=5 finns det inte tillräckligt med regler för att det ska vara meningsfullt att generalisera vidare.
(115145) (kommentar i 115167, 115339, 115598)
(115167) 80-07-11 10:33 LennartS Månsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115145: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Bör det inte vara N=3 för kvaternionerna (de har ju 3 komplexa delar) ? Dessutom tycker jag att det är fel att säga att Hamilton "upptäckte" kvaternionerna. Det tyder ju på att icke definierade matematiska begrepp liksom finns svävande någonstans och bara väntar på att plockas. Bättre vore väl att säga att han definierade begreppet kvaternion och möjligtvis sedan upptäckte deras egenskaper.
(115167) (kommentar i 115183, 115233, 118106)
(115183) 80-07-11 10:44 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115167: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Programmering och SF expt(2,n)=2**n
(115183)
(115233) 80-07-11 11:53 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115167: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Programmering och SF Dim = 2! expt(2,2) = 2 * 2 = 4, En bas för kvaternionerna är Ä1, i, j, kÅ, som innehåller 4 element.
(115233) (kommentar i 115235)
(115235) 80-07-11 11:54 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115233: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Jag menar föstås Dim = 4! (det behövs en editor!)
(115235) (kommentar i 115275)
(115271) 80-07-11 13:04 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115034: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF Jag tror inte man är uttråkad så lång tid, då man äntligen fått som man vill. Det är snart något annat man vill göra. T.ex så dog ju inte programmerarjobben då COBOL och FORTRAN introducerades, trots att de skulle göra det möjligt för direktörer och forskare att själva göra sina program. Visserligen tror ju en del att ADA och liknande språk kommer att ta död på programmering som heltidssysselsättning, men men...
(115271)
(115275) 80-07-11 13:05 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115235: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Det åttadimensionella vektorrum du syftar på kallas Cayleytalen. Multiplikation är där varken kommutativ eller associativ. Att det skulle finnas någon speciellt intressant sextondimensionell reell algebra (så kallas vektorrum med multiplikation mellan vektorer) har jag aldrig hört. Jag synar härmed Martins bluff!
(115275) (kommentar i 115289)
(115279) 80-07-11 13:06 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115131: av Maj-Britt Kåhre Ärende: Programmering och SF Det där låter som ett argument från dem, som inte vill avskaffa oss programmerare!
(115279) (kommentar i 115319)
(115289) 80-07-11 13:18 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.). Sändare: Jan Åman Kommentar till :115275: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Programmering och SF BLUFF??!!!!???! Bäste Henrik! En sådan förolämpning! Skall vi ses i gryningen iförda judodräkter, så får vi göra upp det här? Skämt åsido (sa han som sorterade ägg), närmare upplysningar fås av min lärare, Rune Gustavsson på matte-institutionen i Uppsala.
(115289)
(115319) 80-07-11 13:47 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115279: av Arne Rejby Ärende: Programmering och SF vårt yrke är nog dömt att försvinna på lång sikt, men vilket yrke är inte det? tidigare i detta möte har det ju talats om maskiner som kan konstruera nya d:o, intelligentare än de själva; en sådan maskin kan givetvis programmera sig själv.
(115319)
(115339) 80-07-11 14:23 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.) Kommentar till :115145: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Kvaternioner och i synnerhet det nänmda 8-dimensionella vektorummet över kvaternionerna spelar stor roll i fysiken. I regel använder man en matrisrepresentation i form av 2*2 matriser med komplexa matriskomponenter. I flertalet fysikaliska tillämpningar kan man emellertid begränsa sig till matriser med determinant=1 och man får då en 6-dim matrisgrupp kallad SU(2) (special unitary group, dim 2). Som bas i denna grupp anvånds i regel de så kallade Paulimatriserna. Dessa kan erhållas genom att multiplicera matriser som representerar kvaternionerna med i (ej att förvåxla med en av kvaternionerna). Dessa beskrivcningar som är ekvivalenta med kvaternioner används i för att beskriva spinorer. Dessa uppträder i kvantmekanik och numera även i t ex relativitetsteori. Beräkningar med spinorformalism ger många fördelar och förenklinar jämfört med de i princip ekvivalenta beräkninarna i traditionell tensorformalism. Mänga fysiker som ofta använder kvaternioner känner inte till begreppet kvaternioner utan bara begreppen paulimatriser och spinorer. ps En (matris-)representation av en grupp är en uppsättning matriser med samma multiplikationsregler som gruppen.
(115339) (kommentar i 115345)
(115345) 80-07-11 14:37 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.) Kommentar till :115339: av Jan Åman Ärende: Programmering och SF Rättelse: Den beskriva gruppen heter SL2(C) inte SU(2).
(115345) (kommentar i 115351)
(115351) 80-07-11 14:53 Arne Franse'n Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.) Kommentar till :115345: av Jan Åman Ärende: Programmering och SF Låt mig lägga det hela på ett lägre plan och referera till ett av de senare numren av Elementa, där en ide' i den här riktningen publicerades i notisform. Jag har även sett liknande i andra mera avancerade tidskrifter, varför det tycks vara på modet att arbeta med sådana här saker just nu. Har ni något nytt att komma med på området, så försitt inte chansen till publicering. Det råder en stor konkurrens, varför det gäller att smida medan järnet är varmt, om man överhuvudtaget skall kunna få in något i de större tidskrifterna nu för tiden!
(115351) (kommentar i 115533)
(115463) 80-07-11 17:11 Claes-Göran Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114916: av Magnus Karlson ADB/SU Ärende: Brum Tänk, att nån äntligen brydde sig om min lilla notis - det var ju "evigheter" sen - och faktiskt har även kassettdäcket hållit sig i skinnet ganska länge nu. Vad är "fel" placerat i det här sammanhanget? Däcket står i en bokhylla, över en förstärkare/tuner och under en rullbandspelare. Jag experimenterade åtskilligt med olika placering, men utan märkbart resultat. Jag lade även skärmar av Al-folie (som jag jordade) mellan de olika komponenterna i hyllan, men icke att någon förändring märktes. Om jag tänker efter så tror jag inte att jag hört något brum sedan tidigt i våras. Och gjorde det nog inte förra sommaren heller. Och, som jag tror jag sagt, aldrig under mörker.
(115463) (kommentar i 116089)
(115533) 80-07-11 17:58 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Matematik (svar på frågor, erfarenhetsutbyte m.m.) Kommentar till :115351: av Arne Franse'n Ärende: Programmering och SF Användandet av spinorer för beräkningar inom allmän relativitetsteori började omkring 1962 medan användningen inom kvantmekanik var väl etablerad långt tidigare. Inom allmän relativitetsteori är det fortfarande ej majoritet av forskarna som hellre håller sig till den klassiska tensorbeskrivningen. Visst har jag uppnått nya publiceringsvärda resultat med hjälp av beräkningar som utförts i det formelbehandlande LISP-baserade språket SHEEP med ett tillägg för att kunna räkna i spinorformalism.
(115533)
(115598) 80-07-12 02:32 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115145: av Martin Nilsson Ärende: Programmering och SF Så min intuitiva "hunch" om at det skulle finnas n st. olika ickereella enheter går allstså i stöpet? snyft!
(115598) (kommentar i 116030)
(115600) 80-07-12 02:41 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115139: av Maj-Britt Kåhre Ärende: Programmering och SF Pratar vi inte om samma sak, ändå? (Vilket kom först, hönan eller ägget?)
(115600) (kommentar i 116072)
(116030) 80-07-14 08:21 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115598: av Per Lindberg NADA Ärende: Programmering och SF Hav förtröstan! Nog kan du väl skapa ett algebraiskt system med n icke-rella enheter om du antingen har en annan definition på icke-reella enheter eller fimpar några axiom?
(116030)
(116089) 80-07-14 09:48 Magnus Karlson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115463: av Claes-Göran Lindström Ärende: Brum Med "fel placering" menade jag att inferenser mellan andra apparaters transformatorer och tonhuvud samt avmagnitesringshuvudet magnetfält sker. Detta brukar försäljare av Hi Fi utrustning tyvär aldrig nämna för sina kunder utan det måste man lista ut själv eller få reda på av någon annan. Detta fenomen brukar ofta uppstå när man har stero prylarna placerade i en samma hylla med små mellanrum imellan. Detta tycks du dock ha tagit hand om med jordningar du hade nog glömt och nämna att du inte hade några störningar under mörker. Det sista sänker ju min teori helt eftersom den bygger på att man har kontinuerliga störningar. Några andra tips kan jag just nu inte komma på.
(116089)
(116787) 80-07-16 08:26 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :11320: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Spegelbilder Marxister i alla länder förenen er! Den här veckan visas på Filmstaden bröderna Marxs film Duck Soup, där den underbara spegelscenen förekommer liksom sketchen med motorcyken och sidovagnen. Gack och njut! Groucho har skrivit en mycket rolig självbiografi "Groucho and me" som han inleder med: I was born at a very erly age. Before i had time to regret it, I was four and a half years old.
(116787)
(116793) 80-07-16 08:39 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Svepningen i Turin Några diskuterade rubr. här vill jag minnas. Fick i går se att National Geographic Magazine juni har en artikel om den med många bilder. Vetenskapens nuvarande ståndpunkt verkar vara
(116793) (kommentar i 118231)
(117201) 80-07-17 09:00 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Minnet. Igår på kafferasten såg en av mina kollegor (sic!) väldigt utarbetad ut, varvid följande samtal utspann sig: -Donald är du knäckt? -Är han knekt skall han stå i givakt! -Han kan väl inte vara knekt. En knekt skall ha huvud i båda ändarna! Den sista repliken fälldes av mig efter en association av knekt med kung och erinring på bråkdelen av en sekund av följande gamla historia: Det var under gamle kungens Eriksgata. En liten gosse skulle för första gången i sitt liv få se en verklig kung. Men när kungen kom,sa gossen föraktfullt: -Det där är väl ingen kung. En kung skall ha huvud i båda ändarna! Vad använder hjärnan för accessmetod egentligen?
(117201) (kommentar i 117296)
(117296) 80-07-17 10:47 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :117201: av Bengt Alenius QZ Ärende: Minnet. associativ. tänk på melodiigenkänning o. dyl.
(117296)
(118106) 80-07-20 14:45 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :115167: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Programmering och SF Enl. sista numret av elementa finns det en matematisk-filosofisk inriktning som faktiskt ser matematiska objekt (som kvarternioner) som evigt existerande, endast väntande på att bli upptäckta.
(118106) (kommentar i 118243)
(118144) 80-07-20 15:24 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114390: av Lars Hellvig QZ Ärende: Programmering och SF De första 3 punkterna håller jag helt med om. Däremot ej de två sista.
(118144)
(118243) 80-07-21 09:55 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :118106: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Programmering och SF det synsättet är endast en kunskapsteoretisk konsekvens av en fenomenalistisk åskådning. fenomenalism = den skola, som hävdar att alltet, uppfattat som skilt från individen, består av en mängd fenomen som kan upplevas. huruvida denna mängd vore ändlig eller ej är en intressant fråga. om man istället anlägger ett kantskt synsätt kan kunskap visserligen vinnas, men, p.g.a att människans tänkande och varseblivning endast kan finnas i form av hennes kategorier, endast sådan kunskap som kan uttryckas så att den definieras av icke-tomma kategorier, m.a.o. kunskap om en tidlig (kausal) process. något evigt (Schellings def av evighet: frånvaro av tid, dvs. även av kausalitet) vore människan alltså förmenat att äga kunskap om. däremot kan man ju välja ett antal axiom och därav bygga ett system, men då får man, som farbror Goedel påpekade, välja något axiom utanför systemet (jfr. Kants axiom om guds existens).
(118243)
(119092) 80-07-22 23:39 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114472: av -Torgny Tholerus Ärende: Programmering och SF Det där sista vill jag inte helt hålla med dig om!
(119092)
(119667) 80-07-24 10:35 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :114845: av Tomas Moll Ärende: Med min förra bil
(119667)
(119673) 80-07-24 10:46 Jonas Agerberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: volvofläkten en möjlig förklaring, som jag inte hunnit verifiera är följande. 8teminalen är knasig, skriver bara gemena bokstäver9 om fästet som fläkten är fastskru<vad på inte är riktigt plan så kommer man att få spänningar i just de partiedär sprickorna uppstått när man drar åt fästbultarna. på min motor tycker jag mig se en deformation, troligen orsakad av att någon applicerat en rörtång e d på fäkthjulsfästet. så har det stukats upp en smula och ytan som fäkten ligger an mot är inte riktigt plan. på en av dom trasiga fläktarna äe färgen 8den oranga9 avskavd just på det stället. det stället.lä
(119673) (kommentar i 120162)
(120162) 80-07-25 09:50 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :119673: av Jonas Agerberg Ärende: volvofläkten Jag tror nog ändå, att det är vibrationer, som är orsaken. En rak fyra går aldrig att balansera ordentligt. Att man inte känner så mycket av det i bilen beror på upphängningen. Andra bilar har drabbats av, att vissa detaljer har gått sönder stup i ett, trots kraftig dimensionering. Tillverkningstoleranserna är väl antagligen sådana, att man räknar med, att ett litet antal motorer kommer att drabbas. Eftersom Volvo förstärkte fläkten, så fanns det tydligen problem från början och alldeles säkert skulle några exemplar drabbas även med den nya fläkten, fast mycket färre.
(120162) (kommentar i 120374)
(120374) 80-07-25 14:03 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120162: av Arne Rejby Ärende: volvofläkten Apropå kylfläktar, men lite vid sidan av konferensämnet: Är det någon som har erfarenhet av vilken bränslebesparing och buller- dämpning som kan uppnås genom byte av vanlig remdriven fläkt mot en som drivs av en termostatstyrd elmotor? Sådant byte kan genomföras bl a på Volvo 240-serien för ca 650:-.
(120374)
(120427) 80-07-25 15:47 Per Lundin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Närsynthet Om jag som är närsynt en mörk kväll försöker att fokusera en gatlykta utan att använda mina glasögon så ser jag gatlyktan som en oregelbundet pulserande boll. Accepterar inte hjärnan att jag är närsynt eller är det någon annan mekanism?
(120427) (kommentar i 120869)
(120869) 80-07-28 10:37 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120427: av Per Lundin Ärende: Närsynthet Kan det vara pupillens diameter (bländaren) som fluktuerar?
(120869) (kommentar i 120889)
(120889) 80-07-28 11:04 ANDERS WAHLBERG Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120869: av Lars Hellvig QZ Ärende: Närsynthet Är du säker på att det inte var några små gröna män i närheten? En annan förklaring kan ju vara begynnande grön starr.
(120889) (kommentar i 120901)
(120901) 80-07-28 11:29 Per Lundin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120889: av Anders Övergaard Ärende: Närsynthet Tack för de tröstande orden. Orsaken är troligen att ögat försöker hitta focus . Frågan är bara varför man inte accepterar att man inte kan hitta det.
(120901) (kommentar i 120928, 121566, 121761)
(120928) 80-07-28 12:51 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120901: av Per Lundin Ärende: Närsynthet Det är nog mycket en vanesak/träningsfråga. Jämför med någon som är ovan och försöker se en stereobild utan hjälpmedel.
(120928)
(121566) 80-07-29 21:59 Anders Wahlberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120901: av Per Lundin Ärende: Närsynthet NÅJA, DET VAR KANSKE LITET VÄL RÅTT,MEN KOMMENTAREN OM GRÖN STARR BASERADES FAKTISKT PÅ VÄLKÄNDA MEDICINSKA FAKTA.MAN FÅR LÄTTARE GRÖN STARR OM MAN ÄR KRAFTIGT NÄRSYNT OCH ETT SYMPTOM PÅ DETTA (STARREN ALLTSÅ) ÄR ATT MAN SER REGNBÅGAR KRING PUNKTFORMIGA LJUSKÄLLOR. DINA SYMPTOM ÖVERENSSTÄMDE JU INTE RIKTIGT MEN JAG TYCKTE ATT DET VAR EN GOD APPROXIMATION. FÖRMODLIGEN ÄR DIN EGEN FÖRKLARING RIKTIG OCH SKÄLET ATT MAN INTE ACCEPTERAR ETT DÅLIGT FOKUS SKULLE KUNNA BERO PÅ ATT MAN MÅSTE UPPNÅ ETT VISST TRÖS- KELVÄRDE PÅ KONTRASTEN, ELLER VAD SOM NU KONSTITUERAR FOKUS,INNAN ÖGAT SÅ ATT SÄGA LÅSER.
(121566)
(121761) 80-07-30 10:53 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :120901: av Per Lundin Ärende: Närsynthet eftersom fenomenet uppträdde när det var mörkt ute var iris antagligen fullt öppen, dvs. ögats skärpedjup litet. om ögat inte lyckats fokusera lyktan avbildas den som en oskärpecirkel på ögonbotten; i och med att skärpedjupet är litet kommer små förändringar i ögonbottens läge i förhållande till linsen att påverka oskärpecirkelns storlek förhållandevis mycket. jag gissar att tryckförändringen vid varje hjärtslag får ögonbotten att pulsera en aning och att det räcker för att framkalla fenomenet. (jag är själv närsynt och har erfarit ngt liknande, särskilt om jag varit trött, dvs. fokuserat sämre än vanligt; bilden har då pulserat i takt med hjärtats slag.) att en normalt seende inte besväras av ngt liknande beror antagligen på att oskärpecirklarna i ett fokuserat öga är så små att hjärnan inte förmår upptäcka de små fluktuationerna.
(121761) (kommentar i 122694)
(122694) 80-08-02 21:40 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :121761: av Maj-Britt Kåhre Ärende: Närsynthet Har ni lagt märke till att det är betydligt svårare att fixera ett litet föremål på långt håll eller läsa kontrakt(*) samtidigt som man TUGGAR på något(**)? Borde inte detta bero på att man s.a.s. "skakar på kameran"? (*) Det finstilta. (**) T.ex. kola. Mums.
(122694) (kommentar i 123366)
(123366) 80-08-05 14:13 Kari Dubbelman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :122694: av Per Lindberg NADA Ärende: Närsynthet En liknande effekt kan iakttas om man t.ex. tuggar på knäckebröd samtidigt som man ser på TV (detta gör man givetvis ENDAST i experimentsyfte). Då kan man se att bilden hoppar till eller förvrängs, p.g.a. att ögat skakar till. Denna effekt förstärks av TV:ns avsökning av bildytan.
(123366) (kommentar i 123370, 124039)
(123370) 80-08-05 14:26 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123366: av Kari Dubbelman SSRC Ärende: Närsynthet Samma effekt syns på ett roligt sätt t ex på Kastrup om man kommer gående (med bestämd klack-isättning) och tittar på skärmarna som visar avgående plan. De tycks föra ett eget liv oberoende av inredningen i övrigt.
(123370) (kommentar i 123384)
(123372) 80-08-05 14:35 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Fler TV-fenomen 1. Om man sjunger en låg baston framför sin terminal (gäller åtminstone Mini-tec och Tele-tec) kan man se bilden gå i vågor. Tydligen kommer man i närheten av bildens genereringsfrekvens. Ju lägre ton desto långsammare vågor. 2. En liknande effekt upptäckte min son (5) när vi satt och spelade på kam en gång framför TV:n (som var påslagen). Bilden tycktes överlagrad med olika mönster beroende på tonfrekvensen.
(123372) (kommentar i 123646, 124011)
(123384) 80-08-05 15:21 Lasse Sjöström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123370: av Lars Hellvig QZ Ärende: Närsynthet Hoppas klackisättningarna sker endast i exprimentsyfte precis som smörgåsä eller...
(123384) (kommentar i 123462)
(123462) 80-08-05 17:05 Anders Ström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123384: av Lasse Sjöström Ärende: Närsynthet Jag är inte riktigt säker på klackisättningens betydelse. Jag tycker skärmarna på Kastrup för ett eget liv så fort man tittar på dem. Naturligtvis tittar man på dem enbart i experimentsyfte.
(123462)
(123646) 80-08-06 09:29 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123372: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Är det möjligt? Eller bara en ploj för att få folk att spela apa framför tv och terminal? Om det är sant, hur skall det då förklaras? Kastrup-varianten (med klack-isättning) är ju inte svår att förstå. Kan t ex jämföras med förvrängningen i bilden när man fotograferar ett snabbrörligt motiv på kort tid med ridåslutare. Den verkliga slutartiden är då längre än exponeringstiden per filplanets ytenhet. Ridån lämnar nämligen en spalt som löper över filmplanet. Vid längre tid helöppnas ridån, då blir rörliga motiv suddiga. Vid korta tider blir det skarpt men skevt i konturerna precis som tv-bilden om man t ex ruskar på huvudet. Men att en akustisk ton skulle iterferera med bildsärmen, det var en nyhet för mig.
(123646) (kommentar i 123657, 123678, 124047)
(123657) 80-08-06 09:50 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123646: av Göran Westlund Ärende: Fler TV-fenomen Den där kammen måtte generera en ton, som ytterst sällan förekommer i det ljud, som kommer ur TVn:s egen högtalare!
(123657) (kommentar i 123682)
(123678) 80-08-06 10:16 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123646: av Göran Westlund Ärende: Fler TV-fenomen När det gäller attsjunga framför TV eller terminal så kan man ju kolla att man är ensam innan man börjar, men pröva själv får du se! Jag tror att tonen man genererar fortplantar sig via skall- benet och påverkar ögat på samma sätt som knäckebrödsätningen (det går bra utan bröd också om man hackar tänder). Beträffande Kastrupfenomenet kan jag inte riktigt se parallellen med ridåslutaren, men det kanske bara är en tidsfråga (innan jag inser det). Men för att se TV-bilden skev ska man väl inte ruska på huvudet utan på ögonen?
(123678) (kommentar i 123739)
(123682) 80-08-06 10:25 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123657: av Arne Rejby Ärende: Fler TV-fenomen Nej inte alls, det viktiga tror jag är att tonen genereras i det egna huvudet, i vilket ögonen sitter. TV-bilden påverkas inte, bara perceptionen av den.
(123682) (kommentar i 123762)
(123739) 80-08-06 12:51 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123678: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Sambandet mellan skeva tv-biler och ridåslutar beskrivs här: 1. Ridåslutaren. När spalten löper över filmplanet, så exponeras inte hela motivet samtidigt (som vid helöppne slutare). Om motivet rör sig underexponeringst- tiden, så visas på bilen inte hela motivet vid ett bestämt läge i tiden, utan i stället olika delar av motivet vid olika tidpunkter. Resultatet kan bli en skevhet eller förvrängning av motivets rörliga del (t ex en framrusande bil). 2. TV-skevhet En sådan kan naturligtvis framkallas av fel i apparaten. Så kanske är fallet på kastrup? Annars kan man lätt få en hastigt övergående skev bild på näthinnan från vilken tv som helst. Jag förmodar det beror på att hela TV-bilden inte är synlig samtidigt. Bilden ritas ju uppifrån och ned 50 ggr/s. Kombinationen av skärmens efterlysning och ögats tröghet gör den ändå relativt fri från flimmer. Men ögat fixerar inte en bild mer än under någon bråkdel av en sekund. Sedan förskjuts den optiska axelns vinkel mot motivet och det blir en ny fixering.Detta är en reflex hos ögat - den bidrar till att reaktivera syncellerna. Teoretiskt sett skulle det svartna för ögonen ganska snabbt utan denna omfixering. (Mörkerseende och indirekt seende lär dock funka annorlunda). Om en omfixering av tv-bilden sker mitt under pågående svep, så projiceras över- och underdelen av bilden inte lnjärt i förhållande till varandra på näthinnan, utan bilden blir skev och förvrängd. 3. Sammanfattande slutsats. Likheten mellan tv-förvrängningen och ridåslutarförvrängningen är således den, att a) motivet (fotograferad bil resp tv-bild) under exponeringens gång rör sig relativt fokalplanet (film resp näthinna). Om det är kameran eller motivet som är i rörelse spelar ingen roll. b) hela motivet exponeras inte samtidigt (om så vore skulle bilden bli suddig i stället för skev). I kamerafallet sker en kontinuerlig förändring av exponerad motivdel, med kontinuerlig skevhet som följd. Vid tv-bild och öga sker en språngvis förändring av exponerad yta - språnget är ögats omfixering. I själva verket är även i tv-fallet exponeringsförändringen kontinuerlig, representat av strålens svep över skärmen. Men denna kontinuitet bortser ögat från. Det upptäcker däremot hur bilden förändrats mellan fixeringarna. Solklart, eller hur?
(123739) (kommentar i 123770, 124013)
(123762) 80-08-06 13:04 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123682: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen OK! - Missuppfattning från min sida! De där vibrationerna från kammen känner man väl rätt påtagligt, om jag minns rätt?
(123762) (kommentar i 123774)
(123770) 80-08-06 13:08 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123739: av Göran Westlund Ärende: Fler TV-fenomen Tack för den utförliga förklaringen. Så är det nog. Det speciella med Kastrup är att man ser TV-skärmar på ovanligt långt håll. Det tycks göra den här effekten mer accentuerad eller lättobserverad. Det går också bra med tv-apparater i skyltfönster på andra sidan gatan t ex. Huvudsaken är att man går eller hackar tänder eller äter Wasabröd, fast jag förstår nu att det även räcker med små automatiska omfokuseringar även om de kanske inte ger lika god effekt. En annan speciell sak med Kastrup är att bilden inte genereras uppifrån och ned utan från vänster till höger (gissningsvis), eftersom de har ställt apparaterna på högkant!
(123770) (kommentar i 123910)
(123774) 80-08-06 13:16 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123762: av Arne Rejby Ärende: Fler TV-fenomen Jo, det kittlar på läpparna. Har någon förresten prövat att föra en svängande stämgaffel mot tungan? En chockartad sensation. För övrigt tror jag också att jag har sett TV-bilder som har störts av sitt eget ljud, särskilt av orkestermusik. Kanske har apparaten varit dåligt inställd eller fått svag antennsignal, men resultatet blev i alla fall olika mönster överlagrade på bilden, väl synliga utan kamspelning eller knäckebrödsätning.
(123774)
(123910) 80-08-06 18:15 -Tommy Ericson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123770: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Undrar hur många av observatörerna som har glasögon ...
(123910) (kommentar i 124061)
(124011) 80-08-06 20:01 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123372: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Jag har nu provat med min Beehive B-150 terminal, och den gick inte i vågor. Kanske kan jag inte sjunga lågt nog, eller också sjöng jag inte högt (starkt!) nog. Jag är inte helt säker på att folk i min omgivning direkt skulle inse att det givetvis endast skedde i experimentsyfte, så jag höll igen lite.
(124011) (kommentar i 124311)
(124013) 80-08-06 20:04 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123739: av Göran Westlund Ärende: Fler TV-fenomen det är inte bara i teorin som det svartnar för ögonen! Om man t.ex. mediterar och stirrar på väggen framför sig så gör det det!
(124013)
(124039) 80-08-06 20:52 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123366: av Kari Dubbelman SSRC Ärende: Närsynthet En liknande grej: När man lyssnar på musik, ska man DEFINITIVT inte tugga på något, isynnerhet inte knäckebröd. Det krasande ljudet går via käkbenet och skallbenet DIREKT in i öronen och överröstar allt, Wagner inkluderat!
(124039) (kommentar i 124059)
(124047) 80-08-06 20:56 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123646: av Göran Westlund Ärende: Fler TV-fenomen Det senare tror jag mig (hrrm!) hunna förklara. Det beror på att skallen vibrerar i ungefär samma takt som bildskärmen ritas om. Detta BORDE ge upphov till en del sköna interferensfenomen...
(124047)
(124059) 80-08-06 21:03 Anders Ström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124039: av Per Lindberg NADA Ärende: Närsynthet Alltså, när man inte står ut med Wagner så är det bara att tugga på lite knäckebröd. Att jag inte kommit på det tidigare...
(124059)
(124061) 80-08-06 21:05 Anders Ström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :123910: av --Tommy Ericson Ärende: Fler TV-fenomen På Kastrup kan möjligen fenomenet förklara av tullfria varor...
(124061) (kommentar i 124309, 124467)
(124309) 80-08-07 12:57 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124061: av Anders Ström SSRC Ärende: Fler TV-fenomen Men står det inte "må ej åbnes paa flyvepladsen" eller något liknande på påsarna? Skämt åsido, om man tittar på den senaste månadens kommentarer verkar det som om de flesta medverkande i det här mötet är mer intresserade av att göra lustiga eller sarkastiska kommentarer till beskrivna fenomen (eller till beskrivarna själva) än av att försöka förstå, pröva själva, fundera vidare. Eller hur? "Seriös Surpuppa"
(124309) (kommentar i 124471)
(124311) 80-08-07 12:59 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124011: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Fler TV-fenomen Vänta tills omgivningen är folktom och försök komma ner till låga C så kanske det går.
(124311) (kommentar i 124323)
(124323) 80-08-07 13:06 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124311: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Tur att man inte har basröst! - Jag skulle nog inte stå ut med, att folk blev suddiga så snart jag började prata med dem!
(124323)
(124467) 80-08-07 15:26 -Tommy Ericson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124061: av Anders Ström SSRC Ärende: Fler TV-fenomen Ja, jag har alltid tyckt att parfymer är farliga.
(124467)
(124471) 80-08-07 15:28 -Tommy Ericson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :124309: av Lars Hellvig QZ Ärende: Fler TV-fenomen Åtminstone jag ställde mig tvivlande till påståendena, därav glasögonteorin.
(124471)
(126478) 80-08-15 07:37 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Dagg I morse när jag stapplade ut för att hämta tidningen såg jag ETT KONSTIGT FENOMEN! Vi bor i kedjehus med gavlarna vända mot en asfalterad gata. Gavlarna är triangelformade och ganska höga. På gatan syntes ett mönster av våta och torra områden som avspeglade gavlarna på liknande sätt som om solen skulle skinit. Det våta var då s.a.s. skuggan och det torra utanför. Att det verkligen hängde ihop med husen kunde man se genom att husen har olika inbördes avstånd och ligger olika långt från gatan. Natten hade varit daggrik men utan nederbörd. VAD KAN FÖRKLARINGEN VARA? 1. En svag svag vind har drivit den fallande daggen så att den fastnade på taken. Men 'skuggan' var ju våt ... 2. Solen kan igår ha värmt gatan så att daggen dunstade på vissa ställen. Ja, solen sken delvis under eftermiddagen men den flyttar ju på sig och gränsen mellan det våta och det torra var skarp högst 10-15 cm.
(126478) (kommentar i 126512, 126710)
(126512) 80-08-15 10:17 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126478: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Dagg är ju luftfuktighet som fälls ut när temperaturen blir tillräckligt låg (daggpunkten). Låt oss anta att morgonsolen började skina precis innan luft- temperaturen nått daggpunkten. Då skulle temperaturen börja stiga igen på soliga platser medan den fortsatte att falla på skuggiga platser. Detta förutsätter absolut vindstilla natur- ligtvis. Redan utfälld dagg tar ett tag innan den torkar upp. Detta kan kanske förklara fenomenet, men då måste ju gatan ligga i rätt väderstreck. Gör den det?
(126512) (kommentar i 126533, 126597)
(126533) 80-08-15 11:10 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126512: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Denna morgon var det molnigt kanske jag skulle ha tillagt. Gatan ligger i NNV-SSO
(126533) (kommentar i 126577, 126591, 126605)
(126577) 80-08-15 13:31 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126533: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Gatan tycks omringa dig. Solen går så här års upp någonstans i NO. Har du gatan söder till väster om huset så ger morgonsolen en hus- skugga på gatan. Är du riktigt säker på att det var molnigt vid soluppgång? I sådant fall måste vi hitta på en ny förklaring till fenomenet. Kanske lämpligt att fråga SMHI.
(126577)
(126591) 80-08-15 13:36 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126533: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Det kanske var sol innan du vaknade. Ligger husen på östra sidan om gatan så att det stämmer med solens läge kl 5, t ex? Annars kanske ni hade besök av ett flygande tefat som stannade upp och brände av en värmeblixt på morronkulan.
(126591)
(126597) 80-08-15 13:41 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126512: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Varför förutsätts absolut viindstilla? Daggen faller väl inte som något slags duggregn, utan bildas direkt på (den kalla) marken när den fuktiga luften kommer i kontakt med den. (lagen om kalla väggen)
(126597) (kommentar i 126623, 126942)
(126605) 80-08-15 13:48 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126533: av Lars Blomberg Ärende: Dagg KAN det inte ha varit vinden som torkat upp daggen på stälen där husen inte givit lä?
(126605) (kommentar i 126609)
(126609) 80-08-15 13:52 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126605: av Tomas Lindgren Ärende: Dagg Knappast med så skarpa "skugg-gränser" som 20 cm.
(126609) (kommentar i 126621)
(126621) 80-08-15 14:43 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126609: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Huset ligger sydväst om gatan och vädret var sådant att solen knappast kan ha lyst tidigare på morron ( <kl 6 ) eftersom det var dimmigt och förmodligen också dim-moln som inte lättade förrän på förmiddagen.
(126621) (kommentar i 126996)
(126623) 80-08-15 14:47 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126597: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Angående att daggen inte faller som duggregn är det kanske riktigt men den kraftiga dimma som rådde på natten var nästan som ett duggregn. Min son som sov ute under ett träd denna natt kom in kl 4 för det var så fuktigt att han frös. Det kanske var fel av mig att kalla det dagg, det var kanske dimma som 'landat'. Men det förklarar ndå inte varför det var vått på gatan just vid gavlarna, man tycker att det borde varit lä där.
(126623) (kommentar i 126712)
(126942) 80-08-18 09:55 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126597: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Nej men för att få olika temperatur i olika luftskikt krävs att det inte sker något utbyte mellan skikten. Om nu markfuktigheten såg ut som en skugga av husen så måste man förutsätta att husen spelat någon aktiv roll vid ut-fällningen av fukten. Är dta ett riktigt ande? Vilken roll spelar husen?
(126942) (kommentar i 126988)
(126988) 80-08-18 10:58 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126942: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Efter en del funderande tror jag att förklaringen är att solen var framme en stund på eftermiddagen dagen före och värmde upp asfalten utom där husen kastade sin skugga. Ingen kan nu i efterhand erinra sig hur det var med solskenet men en annan dag såg jag att skuggan föll ungefär som de våta partierna var den morgonen. Fast temperaturskillnaden måste efter mer än 12 timmar ha varit mycket liten.
(126988) (kommentar i 127131)
(126996) 80-08-18 11:19 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126621: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Synd att inte gatan låg sydväst om husen, för jag hade tänkt föreslå att det var morgonsolen ändå, trots dimman. Infraröd strålning och ännu långvågigare värmestrålning har ju en viss förmåga att ta sig igenom dimma och moln som är ogenomskinliga för vanligt ljus; kanske tillräckligt för att lämna en skugga. Det kan t ex bli ganska varmt i en bil som står parkerad när det är dimma eller mulet, har jag märkt. Kanse finns det en likadan husrad på andra sidan gatan som kastar skugga på morgonen?
(126996) (kommentar i 127227)
(127131) 80-08-18 14:02 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126988: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Den förklaringen tror jag mindre på. Även om solen bara lyser under en timme så hinner den flytta sig 15 grader och den "integrerade" skuggan får en helt annan form än en husgavel, troligen något kupolliknande i detta exemplet. Nej husgavlarnas inverkan på daggen måste ha skett i själva utfällningsögonblicket. Kan gavlarna ha reflekterat någon form av strålning som kan ha givit denna effekt?
(127131) (kommentar i 127139)
(127139) 80-08-18 14:11 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127131: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Kanske var gavlarna plåtklädda?
(127139) (kommentar i 127485)
(127227) 80-08-18 16:25 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :126996: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Nu är vi visst på väg tillbaka in i spegeldiskussionen, som fördes här för åtskilliga månader sedan! Står husen på andra sidan gatan upp och ned?
(127227) (kommentar i 127344)
(127344) 80-08-19 07:36 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127227: av Arne Rejby Ärende: Dagg Det där begrep jag inte. Det är spegelbilden som är på andra sidan gatan och uppochned. Trodde du annat?
(127344) (kommentar i 130991)
(127346) 80-08-19 07:39 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Americas Cup Sverige tycks gå sämre för babords halsar, ett fenomen som Pelle & Co inte lyckats trimma bort. Kan sånt bero på skevhet i skrovet?
(127346)
(127485) 80-08-20 10:26 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127139: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Dagg Gavlarna äro av trä
(127485) (kommentar i 127624)
(127624) 80-08-20 12:38 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127485: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Frågan om husgavlarnas proträtt i dagg på gatan är intressant på mer än ett sätt. Nämligen: hur har denna fråga tacklats i diskussionen. Jag vill mena att diskussionen innehållit analytiska ansatser som inte fullföljts. Innan man t ex formulerar teorier om lä och morgonsol, så bör man (tycker jag) ta ställning till vissa grundfrågor. T ex: - har HELA gatan varit täckt med dagg, varefter senare det mesta försvunnit? - eller har daggen fälts ut bara på de observerade områdena? - är det temeperaturskillnader i marken som framkallat mönstret, eller finns det andra möjliga förklaringar? Vanligtvis ligger fallen dagg kvar en stund när morgonsolen kommer. Den torkar upp snabbare på släta hårda ytor än t ex i gräs. Självklart torkar den bort fortare påsolbelysta ytor än i skuggan. På bilar kan man se väl avgränsade ytor täckta med dagg. Uppenbarligen är det inte temperaturdifferenser i olika plåtytor under utfällningen som framkallar dessa mönster, utan de framträder genom bestrålning lokalt av vissa ytor, som fårn början var daggbetäckta. Vidare så brukar inte dagg falla på t ex plåt eller asfalt när det blåser. Tvärt om tycks dagg- mönster förutsätta vindstilla väder. Daggen kan börja falla närsomhelst från solnedgång till gryning, men påtagligast är utfällningen av fukt i samband med snabba temperaturförändringar. Både vis solnedgång och gryning under stilla sommarnätter kan lokala dim- stråk dyka upp och plötsligt försvinna. Fenomenet med husgavlarna borde förklaras inom endera av följande två modeller. 1. Daggen har fallit tidigare under natten och täckt större ytor. Temperaturförändringar under gryningen eller straxt efter solupgången har åstadkommit mönstren. 2. Daggen har fallit lokalt på de mönstrade ytorna under gryningen. Temperaturskillnader i markytan har gjort att dagg fallit bara på vissa fläckar - eller snarare har den mycket snabbt torkat upp igen på de daggfria ytorna, beroende på att lufttemperatur och relativ fuktighet balanserat mycket nära gränsen för ut- fällning av fukt. I bägge fallen borde loklalt fördelad strålningsvärme vara fenomenets källa. Frågan blir då: har mönstren framkallats av direkt strålning eller av temperaturskillnader i marken på grund av lokal strålning? Är det solstrålning eller värmestrålning från husen som är kö som är källan? Kan elektrisk jonisering ha spelat någon roll i sammanhanget? Måste det vara så att de torra ytorna är varmast? Sammanfattningsvis vill jag hävda, att en analytisk ansats i tänkandet kräver genomgång av många detaljer i problemet, innan man formulerar den övergripande teorin. Det är m a o oftast inte så givande att flytta intresset från problemet till dess lösning. Lösningen kan komma fram ur en problem- analys utan större möda. Mödan är analysen. Att söka lösningen I STÄLLET för analysen kan vara festligt (som diskussionen om brödrostar i Fritt forum). Men det blir lätt nonsens (vilket jag inte beskyller härvarande diskussion för, det får var och en själv bedöma). Härlarande skall vara härvarande (paritetsfel).
(127624) (kommentar i 127688)
(127688) 80-08-20 14:30 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127624: av Göran Westlund Ärende: Dagg Det var en intressant analys. Dock har jag en del invändningar. 1. Dagg faller inte. Det är fråga om kondensation på kalla ytor. 2. Dagg har inget samband med dimma. Det kallas dugg då. Tvärtom fälls dagg gärna ut på ytor exponerade mot en klar natthimmel (jämför rimfrost på bil parkerad under ett enkelt plåttak vintertid, eller rättare sagt, det blir ingen rimfrost då). 3. Daggmönster på bilar behöver inte ha med bestrålade ytor att göra; det kan vara bilens egen värme som hindrar daggutfällning, t ex kan det bli mönster på motorhuven beroende på hur den är isolerad på insidan. Samma gäller gator; det kan finnas fjärrvärmeledningar t ex (dock knappast i form av husgavlar). I övrigt tror jag att jag håller med dig. Vi har fortfarande chansen att analysera det systematiskt. Jag tror jag ska läsa om inläggen från början.
(127688) (kommentar i 128175)
(128175) 80-08-21 10:46 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127688: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Låt mig repetera och komplettera fakta lite. De våta områdena hade samma form som skuggan av husen ungefär kl 16. Husens gavlar är ca 7 m höga och det våta sträckte sig 10-15 m ut från husen. På morgonen kl 6 står ju solen nästan i motsatt riktning men knappt över horisonten varför det är svårt att tänka sig att en spegling kan ge en så kort bild. Gränsen mellan vått och torrt var skarp som sagt, ca 20 cm vilket tyder på att det är en strålning som är orsak. Rörelser i luften kan knappast ge sådan skärpa. Vädret under natten var mycket fuktigt och vindstilla (praktiskt taget) med kraftig befuktning av marken, av dagg och/eller nedfallande dimma. Troligen var hela gatan fuktig och sedan torkade vissa områden, men det bygger på gissning och ej observation. Kl 6 hade dimman lättat från marken men dimmoln fanns fortfarande och solen lyste ej.
(128175) (kommentar i 128237, 128261)
(128237) 80-08-21 11:54 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128175: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Refererande till min analys samt kommentarer. Ok - min analys hade förstås vissa brister, och sakfel. Vad jag egentligen ville göra var inte att verka kunnig på meteorologi, för det är jag inte. Utan min avsikt var att ge ett konkret exempel på vad jag menar med analys, eller snarast med analytiskt tänkande. Nu hoppas jag förstås att frågan om daggen skall benas upp. Men samtidigt skulle jag gärna vilja att vi uppmärksammar själva sättet att analysera, för det var det som mitt eget inlätt syftade till. Jag menar, att ofta när vi ställs inför ett problem, så söker vi dess lösning I STÄLLET för att analysera själva problemet. Frågan är då vad en analys innebär. Jag skall återkomma till denna fråga under en ny ärenderubrik.
(128237)
(128261) 80-08-21 12:27 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128175: av Lars Blomberg Ärende: Dagg Om solen lyste ett tag på eftermiddagen dagen innan så blir det förstås en temperaturskillnad mellan belysta och icke belysta ytor. Inte mycket av den skillnaden kan finnas kvar i marken nästa morgon, men man kan ju med värmekamera registrera värmen efter ett fotsteg på marken en timme efter att någon har gått där. Kanske råkade temperaturgränsen för daggutfällning eller icke daggutfällning ligga precis i det lilla intervallet (1 grad, 1/10 grad?) mellan de båda ytornas temperaturer. Det händer väl inte ofta på din gata, det här?
(128261) (kommentar i 128287, 128351)
(128287) 80-08-21 12:47 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128261: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Efter att ha gjort en liten tillbakablick får jag be om tillgift för föregående inlägg, för jag såg att jag hade skrivit nästan samma sak som du själv gjorde i 126988.
(128287)
(128295) 80-08-21 13:04 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring För kännedom: Jan Åman. Mottaget: 80-08-21 13:52 För kännedom: Tomas Moll. Mottaget: 80-08-21 13:23 Ärende: newtons brygga vi är två som tvistar om hur detta fenomen skall förklaras. (newtons brygga: ett antal likadana kulor upphängs med lätta trådar intill varandra i en ram; upplyftas x kulor och släpps mot de övriga kommer x kulor att utstötas på ramens andra sida.) jag hävdar att det är det enda möjliga, då rörelsemängden bevaras samt, p.g.a. fullständigt elastiska stötar, även energin. en annan person hävdar att fenomenet är ett resultat av x skilda stötförlopp, dvs. att de fallande kulorna en efter en genom att stöten fortplantas genom de övriga kulorna "slår ut" den bortersta kulan. vill någon ha vänligheten att döma?
(128295) (kommentar i 128303, 128307, 128363, 135939)
(128303) 80-08-21 13:14 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128295: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Jag tycker inte att era uppfattningar verkar motstridiga?
(128303) (kommentar i 128305)
(128305) 80-08-21 13:17 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128303: av Martin Nilsson Ärende: newtons brygga min antagonist hävdar, att det är nödvändigt att det finns ett litet mellanrum mellan de fallande kulorna, jag att det inte är det.
(128305) (kommentar i 128325)
(128307) 80-08-21 13:18 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128295: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Fenomenet kan även studeras med hjälp av mynt på en bordsskiva. Låt t ex 5 enkronor ligga på rak linje intill varandra och låt ytterligare n enkronor, som rör sig på samma linje, stöta till den yttersta av de 5 enkronorna. De n ligger från början intill varandra och bringas i rörelse genom att den sista kronan accelereras längs linjen. Efter stöten visar det sig att n (n=1,2,3,4,5,6,..) frigör sig från de n+5 som ligger tillsammans i stötögonblicket. Den "andra personen" menar alltså att antalet bevaras genom en serie av n distinkta stötförlopp, och att impuls- och energibevarande i och för sig kunde tillgodoses på annat sätt, t ex genom hastighet hos frigjorda mynt.
(128307) (kommentar i 128309)
(128325) 80-08-21 14:08 Jan Åman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128305: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Jag håller med om att båda synsätten ger en korrekt beskrivning av förloppet. Något mellanrum mellan kulorna behövs inte. Skulle man utgå från en modell där kulorna är separerade och bara tänka sig separata stötar mellan två kulor åt gången får man för fallet att kulorna berör varandra acceptera att resultatet blir det gränsfall man får när kulorna närmar sig varandra - eller byta beskrivning av förloppet så att man utgår från bevarande av energi och impuls(rörelsemängd).
(128325) (kommentar i 128365, 128385)
(128351) 80-08-21 15:06 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128261: av Lars Hellvig QZ Ärende: Dagg Nej, det är första gången jag ser fenomenet.
(128351)
(128363) 80-08-21 15:24 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128295: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Som jag ser det så är egentligen bägge förklaringarna lika giltiga, eller två sätt att säga samma sak.
(128363)
(128365) 80-08-21 15:24 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128325: av Jan Åman Ärende: newtons brygga Jag har för mig att det är nödvändigt att kulorna ligger dikt an för att det skall fungera. Annars får man ett antal kulor som svänger ur fas och väldigt snart dämpas rörelserna ut. Jag är emellertid inte helt säker varför ett experiment re- kommenderas.
(128365)
(128385) 80-08-21 16:11 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128325: av Jan Åman Ärende: newtons brygga Frågan gällde nog egentligen hur det kommer sig att antalet i bortre ändan utstötta mynt (eller kulor) blir detsamma som det som ingår i den påstötande myntraden. Hur resonerar man för att med stöd av impulsens och energins bevarande förklara detta? ooo---> ööööööö ger resultatet oooöööö ööö----> ooooooo---> ööö ger resultatet ooo ooooööö---->
(128385) (kommentar i 128408)
(128408) 80-08-21 16:40 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128385: av Tomas Moll Ärende: newtons brygga m1 * v1 = m2 * v2 (m1 * v1 ^ 2) / 2 = (m2 * v2 ^ 2) / 2 lös ut t.ex. m2 ur båda leden och sätt lika, dividera därefter bort m1 och vi får v1 / v2 = v1 ^ 2 / v2 ^ 2 v1 ^ 2 = v1 * v2 v1 = v2 , m1 = m2
(128408) (kommentar i 128420, 128424)
(128420) 80-08-21 16:48 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128408: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Här är alltså m1 och v1 den påstötande myntradens massa och hastighet. Men om m2 och v2 är motsvarande storheter för den utstötta myntraden så måste man förutsätta att övriga mynt ligger blickstilla så att ingen impuls eller energi försvinner ner i bordsskivan och att mynten är perfekt elastiska så att de inte tar upp någon värme vid stötarna. Vid alla praktiska experiment rör emellertid alla mynten på sig, och de utstötta mynten har mycket lägre hastighet än de påstötande. Icke desto mindre är antalet utstötta mynt detsamma som antalet påstötande.
(128420) (kommentar i 128696)
(128424) 80-08-21 16:49 Per Olof Lundqvist Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128408: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga Men varför har alla utkommande mynt samma hastighet?
(128424) (kommentar i 128428)
(128428) 80-08-21 16:52 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128424: av Per Olof Lundqvist Ärende: newtons brygga För att de har samma massa, väl?
(128428) (kommentar i 128806)
(128696) 80-08-22 08:54 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128420: av Tomas Moll Ärende: newtons brygga att stötarna inte blir fullständigt elastiska kan vi bortse ifrån ( i alla fall så länge vi inte använder flirtkulor e.dyl.). energi förloras främst genom friktion ( mynten mot bordet, kulornas svängningar dämpas ), dock inte i själva stötögonblicket OM det inte är fler än två mynt inblandade och det finns icke- försumbara mellanrum mellan dem ( om det finns mellanrum mellan kulorna blir det besvärligt, stötarna kommer då inte att inträffa vid kulornas bottenlägen och blir inte centrala ).
(128696)
(128806) 80-08-22 12:33 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128428: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: newtons brygga Om utstötta mynt skulle ha olika hastighet, så måste ju detta i sin tur förklaras. Hur skulle man kunna förklara det? Om mynten resp kulorna har olika massa, eller om friktionen är olika, så avviker väl resultatet från det som blir vid lika massa och friktion. Hurdan avvikelsen blir är en annan sak. Jämför med biljardkulor på ett biljardbord. Om man stöter in en kula hårt i en sammanpackad kulmängd, så far kulorna i väg åta all möjliga håll, mängden splittras. Tydligen ingen tillämpninga av Newtons brygga. Här är visserligen kulorna av samma massa, och friktionen lika. Men impulsenergin förloras ur mänden genom att kulor kan rulla ut i olika riktningar med tillfälligtvis olika hastighet.
(128806) (kommentar i 128826, 128845)
(128826) 80-08-22 12:58 Peter Stendahl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128806: av Göran Westlund Ärende: newtons brygga det blir inga raka, centrala stötar så ( krav ).
(128826)
(128845) 80-08-22 13:40 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128806: av Göran Westlund Ärende: newtons brygga Om kulorna ligger som de ska och väl packade: 1 x x x x x x x x x 2 x x x 3 så tror jag att 2:an och 3:an ger sig iväg, när man stöter på 1:an. Någon pool-spelare som kan verifiera?
(128845)
(130991) 80-08-26 16:41 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :127344: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Min tanke var, att om daggbilden har gavelns spets riktad mot huset, så måste något vara upp och ned!
(130991) (kommentar i 131377)
(131377) 80-08-27 08:16 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :130991: av Arne Rejby Ärende: Dagg Nej, gavelns spets var riktad ut från huset, precis som en skugga. I morse var det förresten samma fenomen fast inte alls så tydligt. Men då kunde man konstatera att gatan var helt våt och 30 min senare hade delar av den torkat upp. Även där höga häckar o.dyl. låg bredvid gatan var det vått.
(131377) (kommentar i 131388)
(131388) 80-08-27 08:27 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :131377: av Lars Blomberg Ärende: Dagg I natt var det förvisso inte dagg som föll i Linköping. Det var väldigt disigt redan kl 23 på kvällen och nu (kl 0830) ligger dimman ganska tät utanför FOAs fönster. Förklaringen måste således finnas att hämta i detta faktum, men jag kan inte komma på något att föreslå.
(131388) (kommentar i 132122)
(132122) 80-08-28 00:54 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :131388: av Thomas Gundmark Ärende: Dagg Jag förstår inte, det blir alltid imma på min skärm när jag går till detta möte.
(132122) (kommentar i 132402)
(132402) 80-08-28 12:04 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132122: av Per Lindberg NADA Ärende: Dagg Det intressanta är väl, vad för sorts mönster, imman bildar!
(132402) (kommentar i 132747)
(132747) 80-08-28 20:45 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132402: av Arne Rejby Ärende: Dagg Bokstäver, siffror och andra tecken kanske??
(132747) (kommentar i 132755, 134487)
(132755) 80-08-28 20:55 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132747: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Dagg Nja, mönstret ser ut som en persons ansikte.
(132755) (kommentar i 132765)
(132765) 80-08-28 21:01 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132755: av Per Lindberg NADA Ärende: Dagg Hr Flathead, direktören för Bank of Zork, kanske?
(132765) (kommentar i 133522)
(133522) 80-08-29 20:12 Anders Ström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132765: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Dagg För mig blir mönstret någonting gavelliknande.
(133522)
(134487) 80-09-01 14:34 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :132747: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Dagg Hur skulle det vara med en immig klar?
(134487)
(135939) 80-09-03 17:23 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :128295: av Maj-Britt Kåhre Ärende: newtons brygga För många år sedan hörde jag en installationsföreläsning av professor H C P Fischer i Uppsala. Den handlade om stötar och stötvågor, speciellt i stavar och andra "endimensionella" kroppar. Det är länge sedan och jag har glömt det mesta. Jag minns dock att han taade om vad som händer när en rak, homogen stång träffas i axiell led av en annan kortare stång med samma diameter. Då uppstår en stötvåg som fortplantas i den träffade stången. När den når stavens ända blir det en lokal spänning så att stötvågen försöker slita bort ett stycke från den träffade stången, lika långt som den kortare stången. Det intressanta är att hela teorien ställdes upp vid sekelskiftet men inte kunde verifieras experimentellt. Först långt senare när man fått trådtöjnings- givare och oscillografer kunde man konstatera att den var alldeles riktig. Newtons brygga är väl en vacker tillämpning av teorin. Teorin ger svar på tvistefrågan; det är inte alls nödvändigt att det finns mellanrum mellan kulorna.
(135939)
(135966) 80-09-03 18:15 Göran Westlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Pang i armaturen! Härförleden när min 11-åriga dotter skulle tända sin sänglampa, så hände följande. 1. En kraftig knall 2. Avbränd säkringspropp 3. Viss oreda och förvirring 4. Byte av propp och återställande av lugn och ordning 5. Undersökning av brottsplatsen 6. Följande fynd gjordes: a) Glaskolven till den berörda glödlampan hittades oskadd på golvet flera meter från armaturen, avliten från sin sockel men oskadd i övrigt b) Mässingssockeln satt kvar i armaturen. Både glödlampa och armatur har varit i bruk ca ett halvt år. Med anledning av det inträffade föreslås följande förbättring: 6-pipig 25 w projektillampa med inbyggd rökdetektor för automatisk träffmarkering! Men, skämt åsido, har någon annan observerat dylika, liksom losskjutna lampkolvar?
(135966) (kommentar i 136014, 136196, 136330, 139171)
(136014) 80-09-03 19:48 Mats Wallin För kännedom: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Svar till :135966: Ärende: Pang i armaturen! Ja, precis detsamma hände mig för två år sen, men den glödlampan satt i köket, inuti en sån här vanlig vit glaskupa. Det originella var alltså att den vita glaskupan splittrades, men precis som i ditt fall så var glödlampan oskadd, sånär som på att den var delad i mässingsfästet respektive glaskropp. Jag tog med bägge delarna till LUMA, men fenomenet väckte ingen större uppståndelse, jag fick ersättning för den krossade kupan, inget mer. De muttrade nåt om dålig keramik...
(136014) (kommentar i 136596)
(136014) 80-09-03 19:48 Mats Wallin För kännedom: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Svar till :135966: Ärende: Pang i armaturen! Ja, precis detsamma hände mig för två år sen, men den glödlampan satt i köket, inuti en sån här vanlig vit glaskupa. Det originella var alltså att den vita glaskupan splittrades, men precis som i ditt fall så var glödlampan oskadd, sånär som på att den var delad i mässingsfästet respektive glaskropp. Jag tog med bägge delarna till LUMA, men fenomenet väckte ingen större uppståndelse, jag fick ersättning för den krossade kupan, inget mer. De muttrade nåt om dålig keramik...
(136014) (kommentar i 136596)
(136196) 80-09-04 01:20 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :135966: av Göran Westlund Ärende: Pang i armaturen! Du glömde spårljus! (Undrar om det här inte skulle kunna bli ett givande FOA-projekt?) Men skämt åsido, jag har oxo blivit föremål för en dylik attack. Jag satt en kväll och läste vid mitt skrivbord, då plötsligt glödlampan sa PANG! och det blev mörkt. När jag fem minuter senare återställt min puls och adrenalinnivå till någotsånär moderata nivåer, och försiktigt kikade fram ur mitt skydd under skrivbordet, fann jag att: 1. Glödlampan inte lyste. 2. Det låg en päronformad glaskolv på mitt skrivbord. 3. Det inte var frågan om något väpnat överfall. 4. Resten av gödlampan satt kvar i sockeln i skrivbordslampan. Vid undersökning av resterna av glödlampan kom haverikommisionen fram till att glaskolven hade gått av alldeles intill sockeln och kanten var hur jämn och fin som helst. Jag drog slutsatsen att det måste ha rört sig om mekaniska spänningar i glaset som fått kolven att gå i två snygga bitar. Någon säkring gick dock inte.
(136196)
(136227) 80-09-04 07:59 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Spårning. BMW, går som på räls.
(136227) (kommentar i 136244, 137633)
(136330) 80-09-04 10:24 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :135966: av Göran Westlund Ärende: Pang i armaturen! Samma sak hände mig för några år sedan. Det var skrivbordslampan vid arbetsplatsen, som smällde. Det är kanske därför, som jag har sådan motvilja mot skrivbord utan ett tillräckligt tjockt, skyddande lager av papper.
(136330)
(136596) 80-09-04 15:54 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :136014: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Pang i armaturen! Även jag konstaterade till min förvåning en gång, att en glödlampa lossnat från mässingbehållaren, i det här fallet dock inte helt.
(136596)
(137633) 80-09-05 14:25 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :136227: av Bengt Alenius QZ Ärende: Spårning. Du menar sådan räls som i Gröna Lunds spiralbana?
(137633)
(139171) 80-09-08 17:37 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :135966: av Göran Westlund Ärende: Pang i armaturen! För något över 20 år sedan hade jag en liknande erfarenhet med en 500 W fotolampa. En sådan lampa brinner med överspänning d v s den har en mycket stor ljusstyrka men håller i stället bara 1-2 timmar. Jag hade satt in den i en vanlig takarmatur, en stor glob av mjukplast på en metalltrådsställning. På så sätt kunde jag filma med en naturlig belysning och slippa använda strålkastare som ger en onaturlig belysning. Jag hade haft lampan tänd några gånger, varje gång högst en minut. När jag så tände den på nytt exploderade lampan med en dov knall. I mitt fall lossade inte kolven från fattningen. En stor del av den satt kvar. Resten hade splittrats i bitar från några kvadratcentimeters storlek ner till "strösocker". Många av dem satt fastsmälta i plasten. Glödtråden var hel (jag hade brutit strömmen omedelbart). Hos Osram eller var det Philips, jag minns inte, var man mycket intresserad och ville ha kvarlevorna. De fick dem tillsammans med ett brev med beskrivning. Jag fick en ny lampa men tyvärr inget besked om orsaken till krevaden.
(139171)
(148161) 80-09-24 23:47 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Ett fall för Göran Grimvall En rund skiva är horisontellt upphängd och lagrad i sin axel. Skivans ovansida är belagd med ett material med hög friktionkoefficient. Skivan bringas att rotera, och ett litet hjul, bestående av en utstansad skiva av aluminiumplåt, ställs att rotera ovanpå den stora skivans ovansida nära periferin. När hjulet släpps, fortsätter det att "rulla" ovanpå skivans yta på ett färvånansvärt stabilt sätt. Efter ett tag börjar hjulet -som tidigare till synes stått kvar och rullat på samma plats relativt åskådaren- att rulla mot färdriktningen i allt snävare cirklar (avståndet från skivans centrum minskar), för att till sist lägga sig tillrätta på skivans centrum. Fenomenet ser fullkomligt otroligt ut för en vanlig dödlig. Experimentet kan upprepas av envar som har en skivspelare av någorlunda kvalitet hemma, där skivtallriken ligger fritt lagrad (eventuellt får man ta bort drivremmen för att få plattan att rotera fritt). lägg en PLAN gummimatta el.dyl. på skivtallriken, och sätt fart på densamma genom att snurra runt den med ett finger på ovansidan. Ju snabbare desto bättre. (Jag påtar mig INGET ansvar för ev. förstörda skivspelare!) Ta sedan en "skivpuck" eller en sådan där tachometer-stroboskobskiva med hål i mitten. Håll den med en penna i hålet mot gummimattan tills den roterar någorlunda självständigt, och släpp den. Häpna. Kan någon förklara varför "hjulet" beter sig som det gör??
(148161) (kommentar i 150116)
(148480) 80-09-25 14:34 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Är det nån som vet hur den häringa ungerska kuben är konstruerad?
(148480) (kommentar i 148937)
(148937) 80-09-26 09:36 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :148480: av Tomas Lindgren Ärende: Är det nån som vet hur den Det har varit en LÅNG diskussion om det i KOM på NADJA.
(148937) (kommentar i 149212)
(149212) 80-09-26 14:09 Tomas Lindgren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :148937: av Martin Nilsson Ärende: Är det nån som vet hur den Var kan man köpa en kub ?
(149212) (kommentar i 149220)
(149220) 80-09-26 14:20 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :149212: av Tomas Lindgren Ärende: Är det nån som vet hur den Ingen som visste, men många som ville.
(149220) (kommentar i 149396)
(149396) 80-09-26 18:11 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :149220: av Martin Nilsson Ärende: Ungerska kuben Finns at köpa nånstans i england.
(149396) (kommentar i 160387)
(150013) 80-09-29 07:47 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Denna gången lägger sig daggen som spindelnät över gräs- tovor och över buskar. Jag kan inte påminna mig att någonsin ha sett fenomenet förut. Det ser verkligen ut som spindelnät men är garanterat inget annat än vatten. Hur då då?
(150013) (kommentar i 150032)
(150032) 80-09-29 08:17 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150013: av Thomas Gundmark Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Varför tror du att det bara är vatten, det är väl dagg som fastnat i spindelnäten, jag såg just tidigt igår morseockså hundratals små spindelnät på en liten äng. Men det är klart att det är spindelnät, fast de försvinner ju ur syn(sinne-)världen på en kvart när solen torkar bort daggen.
(150032) (kommentar i 150368)
(150116) 80-09-29 09:29 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :148161: av Per Lindberg NADA Ärende: Ett fall för Göran Grimvall Tja, varför inte applicera vanliga fysikaliska grundprinciper: t ex lagarna om energin och momentets bevarande i ett system. Låt oss fundera på vilka alternativ snurran har när man drar ur pinnen: 1 - Lagen om momentets bevarande säger att den ska behålla sin riktning (jmfr gyrot) 2 - Eftersom snurra står på samma plats på skivtallriken är den i n t e accelererande (dvs ej utsatt för centrifugalkraft) Slusatsen blir att snurran står kvar på samma ställe. Men så småningom sjunker varvtalet, rotationshastigheten. Vad händer då ? 1 - Om snurran skulle börja backa på skivtallriken ändras dess moment, vilket kostar mycket enrgi (Jag antar att snurran har en avsevärd rotation) 2 - Någon utåriktad kraft finns inte, enligt 2/ ovan. Men - om snurran vandrar något inåt minskar 'utväxlingen', då ju radien minskar. Och ingen energi behöver tillföras för att vrida på snurran. Min slutsats blir att snurran vandrar inåt i takt med att dess varvtal sjunker, då detta är den mest energikonservativa lösningen på problemet.
(150116) (kommentar i 150547)
(150368) 80-09-29 16:13 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150032: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Jag nöjde mig inte med att titta utan jag kände verkligen efter. Det är faktiskt bara vatten!
(150368) (kommentar i 150505)
(150505) 80-09-29 19:58 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150368: av Thomas Gundmark Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Hmmmmm. Jag vet inte om jag skall tro dig, nästa helg skall jag också känna efter.
(150505) (kommentar i 150535, 158150)
(150535) 80-09-29 22:09 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150505: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Som bekant så kan vissa ämnen fungera som KONDENSATIONSKÄRNOR. Undrar om någon gjort någon undersökning av huruvida spindelnät är speciellt effektiva som kodensationskärnor. Det är säkert beroende på zillioner olika faktorer, såsom spindelart, vad spindeln ätit senaste veckan, olika luftföroreningar, hur gammalt nätet är, månens faser, etc......
(150535) (kommentar i 150795)
(150547) 80-09-29 22:13 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150116: av Jörgen Pihl Ärende: Ett fall för Göran Grimvall Om snurran börjar backa på skivtallriken, backar den i TANGENTENS riktning, inte sant? Och där snurrar tallriken "fortare". Tilläggas bör, att snurran efter en tid börjar rulla "framåt" i färdriktningen, och samtidigt tar mer "innerspår", dvs närmare skivtallrikens centrum.
(150547)
(150795) 80-09-30 11:55 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150535: av Per Lindberg NADA Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Kondensationskärnor förklarar inte bildandet av det spindelvävs- liknande mönstret. Jag ljuger inte när jag försäkrar att det inte är frågan om någon spindelväv utan endast vatten. Det rör sig inte om enstaka formationer utan massvis i gräset.
(150795) (kommentar i 155309)
(155309) 80-10-07 09:31 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150795: av Thomas Gundmark Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Förslag: Daggen kondenseras på alla de små spindelnäten i gräset. Innan du hunnit dit för att känna efter har emellertid vattnet i daggen hunnit lösa upp spindelnätet, men dropparna ligger kvar på samma plats.
(155309) (kommentar i 155951)
(155951) 80-10-08 10:57 Thomas Gundmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :155309: av Lars Hellvig QZ Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Ett hyggligt förslag men jag betvivlar att det skulle funnits så många spindelnät, vilket skulle förkasta förslaget.
(155951) (kommentar i 156642)
(156642) 80-10-09 13:26 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :155951: av Thomas Gundmark Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Nu har vi oxå fått dagg i Skärholmen. På min nyklippta gräsmatta (nyklippt sedan 6 tim) upptäckte jag det här med 'spindelnät'. Varför jag inte tror att det är spindelnät ska jag förklara närmare. Om jag har enmassa spindlar boende i min gräsmatta borde rimligen åtskilliga ha strukit med när jag klippte mattan och även vid efterföljande krattning. Eftersom jag såg samma fenomen dagen innan på samma matta fast oklippt och ungefär lika många 'nät' så tycker jag att det efter klippniingen borde vara färre 'nät' !? Att spindelnät känns vet alla som gått i skogen och fått ett nät i ansiktet. När jag kände på et av 'näten' i min gräsmatta (inte med ansiktet men ändå) så kändes som sagt inget, 'nätet' upplöstes och kvar hade jag bara ett blött finger.
(156642)
(158150) 80-10-13 09:12 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :150505: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Nu har jag varit på landet och känt efter, och jag håller med om att man verkligen inte kan förnimma nån som helst spindel- nätstråd inuti daggsträngarna, men då får jag i alla fall tro på den förklaringen som sa att det varit spindelnät som sen lösts upp.
(158150) (kommentar i 158785)
(158785) 80-10-14 01:20 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :158150: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. När en spindel ska göra en tråd, måste den använda något slags lösningsmedel för trådmassan. Att lösningsmedlet skulle vara något annat än H O tvivlar jag på. Så om spindelnät visar sig 2 vara vattenlösliga, är det inte att förvånas över.
(158785) (kommentar i 159254)
(159254) 80-10-14 15:18 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :158785: av Per Lindberg NADA Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Om spindelnäten löses upp av morgondaggen så får väl spindlarna jobba på rätt skapligt för att hålla nät uppe. Tänk vad regnet måste vara efterlängtat av de små flygfän som haft oturen att fastna men ännu lever.
(159254) (kommentar i 159362)
(159362) 80-10-14 16:55 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :159254: av Tomas Moll Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Det är ju lite mer dagg på marken än högre upp i träden, men gräsmattespindlarna måste ju onekligen ha det jobbigt.
(159362) (kommentar i 159402)
(159402) 80-10-14 18:08 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :159362: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Så var det dax för dagg i Linköping igen. Det här verkar kräva praktiska prov. Här tycks i varje fall ingen veta, om spindelnät är vattenlösliga, och lätt vatten- lösliga därtill! Är det ingen som vill bidra till kunskapsökningen "empiriskt", d v s mer konkret? Tyvärr har jag själv inte tillgång till spindelnät f n.
(159402) (kommentar i 159570)
(159570) 80-10-15 00:57 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :159402: av Siv Bäcklund Ärende: Är spindelnät vattenlösliga? Jag undrar om verkligen ALLA sorters spindelnät är vatenlösliga? Jag vill påminna mig att jag sett spindelnät i skogen uppspända mellan 2 trän, fulla med daggdroppar. (Ack så tjusigt! Och kameran hadde man med sig!) Detta kräver dock att spindelnäten inte löses upp av vatten, såklart. De spindelnät som någon såg i gräsmattan kanske var av en ovanligt svag och tunn sort (sådana finns!), som inte märktes för alla vattendropparna. Den här hyperteoretiska diskussionen påminner mej om en anekdot om två grekiska filosofer och en arab. Historien börjar med att två greker hadde en lång och invecklad diskussion om hur många tänder en häst har. Till sist råkar en arab gå förbi, och de två filosoferna ber honom slita tvisten. Araben går med på detta, och de två grekerna lägger fram sina argument och resonemang. När de gjort detta, går araben sin väg, men kommer strax tillbaka och säger vem som hade rätt. De två grekerna frågar då araben: "Nå, vilka argument var de avgörande? Vem hade den bästa Logiken?" "Jag struntar i logiken", svarade araben, "jag gick ut i stallet och räknade dem!"
(159570) (kommentar i 159700, 159963)
(159700) 80-10-15 10:13 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :159570: av Per Lindberg NADA Ärende: Är spindelnät vattenlösliga? Ja, det finns både vackra fotografier och filmade avsnitt som visar fina spindelnät med daggdroppar, och många är vi väl som njutit samma syner in natura tidiga ljuvliga, daggfriska morgon- stunder!
(159700)
(159963) 80-10-15 16:57 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :159570: av Per Lindberg NADA Ärende: Är spindelnät vattenlösliga? Usch, vilken trist typ! Materialist!
(159963)
(160387) 80-10-16 08:55 Jan Asp Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :149396: av Per Lindberg NADA Ärende: Ungerska kuben en bekant till mig har tagit kontakt med den ungerska tillverkaren för att rätten till att sälja den i sverige.Jag har också hört att alga varit(är) intreserade.
(160387) (kommentar i 160471)
(160471) 80-10-16 10:00 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :160387: av Jan Asp Ärende: Ungerska kuben Vad är ungerska kuben? Vet inte om jag missat något förklaring i tidigare inlägg, men vore tacksam få min nyfikenhet stillad.
(160471) (kommentar i 160483, 160801)
(160483) 80-10-16 10:07 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :160471: av Siv Bäcklund Ärende: Ungerska kuben Det är en kub, vars sidplan är vridbara, och målade i olika färger. Genom att vrida på sidorna skall man få varje sida att ha en färg vardera. Kuben är en mycket sinnrik mekanisk konstruktion.
(160483)
(160801) 80-10-16 15:06 Jan Asp Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :160471: av Siv Bäcklund Ärende: Ungerska kuben Den ungerska kub är en kub med sex färger en för varje sida. varje sida är uppdelad i 9 mindre kvadrater,alla utom den den mittersta på varje sida kan gevridning fås att inta olika platser runt kuben.Kuben är vridbar i x,y och z led där varje plan kan vridas i 3 olika delar.En delkub som är en hörndelkub blir alltid en hörnkub o.s.v . Vitsen med kuben är att alla ytorna skall ha samma färg på alla 6 sidorna.
(160801) (kommentar i 161025, 164927)
(161025) 80-10-17 00:30 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :160801: av Jan Asp Ärende: Ungerska kuben Tilläggas bör kanske att den är J-Ä-T-T-E-S-V-Å-R !
(161025) (kommentar i 161124)
(161124) 80-10-17 09:55 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :161025: av Per Lindberg NADA Ärende: Ungerska kuben Tack, för beskrivningarna Vet någon var man kan få tag i underverket och vad det möjligen kan kosta?
(161124) (kommentar i 161331)
(161353) 80-10-17 15:50 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :161331: av Anders Östrand Ärende: Ungerska kuben Tack! Då finns den förmodligen även i leksaksaffärer i Stockholm. Skall försöka ett exemplar.
(161353) (kommentar i 162538)
(163513) 80-10-22 18:25 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: lås utan dörr Jag har märkt att många äldre hus i Stockholm har ett vanligt cylinderlås inbyggt i väggen strax utanför entren, och till synes saknar funktion helt. Jag har funderat över varför man kan möjligen ha ett sådant lås utan någon dörr att öppna, och har endast kommit fram till 2 teorier: (1) att låset används för att vrida en kontroll till huvud elledningar eller liknande (2) att polisen har en hus nyckel i gropen bakom låset för att kunna komma in när porten är stängd. Har någon en förklaring till denna fenomen?
(163513) (kommentar i 163745)
(163745) 80-10-23 02:57 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :163513: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: lås utan dörr Om jag inte missminner mig, är alternativ 2) korrekt. Där bakom finns ett rör fyllt av huvudnycklar, som ex.vis brandchefen kan komma åt vi behov.
(163745) (kommentar i 164929)
(164927) 80-10-26 20:38 BENGT BÄVER Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :160801: av Jan Asp Ärende: Ungerska kuben Jaha jag förstår.... LÅTER INVECKLAT
(164927) (kommentar i 164964)
(164929) 80-10-26 20:40 BENGT BÄVER Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :163745: av Per Lindberg NADA Ärende: lås utan dörr MIG veterligen skulle det bara vara televerket som har tillgång till nycklarna men vem vet brandchef går väll bra det med.
(164929) (kommentar i 165166)
(164964) 80-10-27 05:33 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :164927: av Tord R Tengstrand Ärende: Ungerska kuben Det tror du bara. Det är VÄRRE!
(164964)
(165166) 80-10-27 13:14 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :164929: av Tord R Tengstrand Ärende: lås utan dörr Vad har televerket med säkerhet att göra? Vidare, varför har inte nyare bostadshus också sådana "lås utan dörr"?
(165166) (kommentar i 165217)
(165217) 80-10-27 13:57 Bengt Bäver Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :165166: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: lås utan dörr Antagligen finns det bättre sätt att förvara nycklar, än att ha dem i väggen. Att hacka hål i väggen är ju ingen större konst (?). I nya områden bevakar ofta ABAB,Securitas och andra företag som har väktare med nycklar. Det är i alla fall en god gissning.
(165217) (kommentar i 165643)
(165643) 80-10-28 01:33 Göran Stensson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :165217: av Tord R Tengstrand Ärende: lås utan dörr är det dÄr med nycklar verkligen rÄtt ? I mitt hus finns dylikt lÅs men samtidigt har vi kodlÅs till porten som sannoligt har en "nödkod" och dessutom har flera lÄgenheter (inklusive min) bytt lÅs utan att lÄmna nyckel till nÅgon.
(165643) (kommentar i 166394)
(166394) 80-10-28 23:02 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :165643: av Göran Stensson Ärende: lås utan dörr När kom nyckelcylindern upp, och när kom kodlåset upp?
(166394) (kommentar i 170405)
(170405) 80-11-06 00:01 Göran Stensson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :166394: av Per Lindberg NADA Ärende: lås utan dörr Relativt nÄra i tiden (kanske en ide) hur nÄra minns jag ej.
(170405)
(170459) 80-11-06 08:43 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Himlakroppar Man ser på morgnarna strax innan solen går upp 2 himlakroppar som lyser starkare än stjärnorna. Den ena är väl Venus men vilken är den andra? De ligger då i sydost och ganska nära varandra, för en vecka sedan var de ännu närmare.
(170459) (kommentar i 170847)
(170847) 80-11-06 17:08 Per-Olof Hertegren Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :170459: av Lars Blomberg Ärende: Himlakroppar Kan det möjligtvis vara jupiter?
(170847)
(175455) 80-11-14 10:00 Bengt Alenius QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Orsak och verkan? I onsdags sände Riksradion Ragnarök mellan 20 och 22. Klockan 22 sände man Smokerings!
(175455) (kommentar i 175480, 175602)
(175480) 80-11-14 10:28 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :175455: av Bengt Alenius QZ Ärende: Orsak och verkan? Kul!
(175480)
(175602) 80-11-14 12:36 Leoncio Maya Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Riktig svenska Kommentar till :175455: av Bengt Alenius QZ Ärende: Ragnarök. Är det någon som känner till etymologin av ordet?
(175602) (kommentar i 182539)
(179663) 80-11-19 14:40 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Ungerska kuben Finns nu på Stor & Liten. Man har lyckats pressa priset under 50 kronor (49.75). Tyvärr tillkommer sedan 1 kr moms i kassan! (Förmodligen hade den med normalt påslag kunnat säljas för 43.50 eller 45.20 eller liknande, men 49.75 låter ju lika billigt och ger mer vinst... /avd. för misstro mot köpmän/ ).
(179663) (kommentar i 179703, 180944)
(179703) 80-11-19 15:50 Leoncio Maya Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :179663: av Lars Hellvig QZ Ärende: Ungerska kuben Det borde finnas en lag som sa att andra siffran i ett pris endast fick vara ett jämnt tal, och tredje siffran endast 0 el. 5.
(179703) (kommentar i 179710, 180237)
(179710) 80-11-19 15:54 Leoncio Maya Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :179703: av Leoncio Maya Ärende: Ungerska kuben Eller kanske andra siffran redan skulle vara 0 el. 5, annars skulle allt kosta ?85*10^?.
(179710)
(180237) 80-11-20 10:10 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :179703: av Leoncio Maya Ärende: 9:or i priser Ja, eller i alla fall inte 9:or. Det finns inga priser som jag hatar så mycket som 9.95, 199:90 etc.
(180237) (kommentar i 180251, 180419, 182424)
(180419) 80-11-20 13:18 Tomas Moll Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :180237: av Mats Wallin FOA1 Ärende: 9:or i priser Jag hatar 10:- och 200:- ännu mer, eftersom jag vid dessa priser inte får några slantar alls tillbaka på mina sedlar.
(180419) (kommentar i 180538)
(180538) 80-11-20 14:50 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :180419: av Tomas Moll Ärende: 9:or i priser Och vad skall du med de där fem-öringarna till då, de går ju inte i nån parkeringsautomat i alla fall, där måste man väl snart för övrigt stoppa sedlar gissar jag. Det här med 9:orna får mig bara hela tiden att misstro affärerna.
(180538)
(180944) 80-11-21 01:32 Knut Smaaland UiO Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :179663: av Lars Hellvig QZ Ärende: Ungerska kuben Stor & Liten? Er det en större butikk kjede i Sverige? Er ca. 50,- Kr. den vanlige prisen i Sverige? Kan noen i så fall gi meg navn/adresse på et sted hvor jeg kan skrive/ringe å betsille noen U k? U k er kjempepopulär her også. Men vi kjöper de gjennom et firma i London for ca. 120,- Kr.
(180944) (kommentar i 180946, 181094)
(180946) 80-11-21 01:35 Knut Smaaland UiO Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :180944: av Knut Smaaland UiO Ärende: Ungerska kuben Hvor lang tid bruker dere på å trixe kuben? Selv brukte jeg nesten 3 uker för jeg fikk skikkelig orden på den. Men det gikk da på et vis.
(180946) (kommentar i 180948, 181085)
(180948) 80-11-21 01:37 Knut Smaaland UiO Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :180946: av Knut Smaaland UiO Ärende: Ungerska kuben, innenfra! Noen av dere som har lurt på hvordan den er satt sammen? Jeg for min del kunne ikke dy meg, MÅTTE sprette den opp for å se hvordan den funket. (Skyldes muligens at jeg er forhenvärende ingeniör.) Ganske fiffig funnet på det me alle kule-leddene.
(180948) (kommentar i 181991)
(181085) 80-11-21 10:41 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :180946: av Knut Smaaland UiO Ärende: Ungerska kuben Henrik Erikssons 13-årige(?) son räknade ut hur den var gjord på 2 minuter UTAN att ha sett någon själv, eller hur Henrik?
(181085)
(181414) 80-11-21 16:43 Curt Wells Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Operakö Det är väl konstigt, att vissa människor är villiga att köa i nästan två dygn för att få se och höra på en enda föreställningen.
(181414) (kommentar i 181611, 181661, 182103)
(181611) 80-11-21 20:36 --Tommy Ericson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :181414: av Curt Wells Ärende: Operakö Ja, men om Biggan bara gästspelar en a' två gånger per år på Operan så får man förstå dem. Jag inser nu att jag missat tåget i år också eftersom jag sitter här och inte i biljettkön!
(181611) (kommentar i 182542)
(181661) 80-11-22 13:23 -Christer Wikmark Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :181414: av Curt Wells Ärende: Operakö Nästan lika märkligt som att åtskilliga är villiga att eventuellt betala med sitt och/eller andras liv, och definitivt med 10 SEK/paket för att förpesta närmiljön.
(181661) (kommentar i 182105)
(181991) 80-11-22 17:50 Anders Ström SSRC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :180948: av Knut Smaaland UiO Ärende: Ungerska kuben, innenfra! Jag blev förvånad över hur enkel konstruktioen är.
(181991)
(182103) 80-11-22 22:40 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :181414: av Curt Wells Ärende: Operakö Jag tyckte att jag såg dig i kön. (På TV alltså).
(182103) (kommentar i 182644)
(182105) 80-11-22 22:41 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :181661: av -Christer Wikmark Ärende: SEK Är detta möjligen nån slags vedertagen förkortning av SvEnsk Krona??????? (p.s. jag hatar också rökare, åtminstoine när de röker i min närhet.)
(182105) (kommentar i 182144, 182923)
(182144) 80-11-22 22:47 Anders Ström SSRC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :182105: av Mats Wallin FOA1 Ärende: SEK SEK är förkortningen av "Swedish Krona". Det är en internationell standard. Jag tror att det finns en standard för hur man förkortar ett lands namn till två tecken. För valuta lägger man på ytterligare en bokstav, vilken är första bokstaven i valutan, exempelvis K för Krona. Några andra exempel: NOK - Norska kronor USD - USA-dollar DEM - Västtyska mark
(182144)
(182424) 80-11-23 19:35 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :180237: av Mats Wallin FOA1 Ärende: 9:or i priser När jag träffar på en vara som kostar 1999:95, så säger jag alltid "tvåtusen" , vilket väcker viss förvirring bland butikspersonalen (till min stora munterhet, måste jag erkänna)
(182424) (kommentar i 182477)
(182477) 80-11-23 21:26 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Fritt forum Kommentar till :182424: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: 9:or i priser Ja, jag brukar också alltid avrunda uppåt när jag pratar om vad saker kostar i sådana fall, men tycker att jag oftast möts av: NÄÄRÅ, inte så mycket, bara... Puh pust & stånk.
(182477)
(182539) 80-11-23 22:53 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Riktig svenska Kommentar till :175602: av Leoncio Maya Ärende: Ragnarök. Peter Stendahl gör det säkert. Annars tror jag att att det kommer av "Ragna rökr". "ragna" (om det är den korrekta stammen) betyder stor eller väldig (samma som namnet Ragnar, alltså). "rökr" betyder väl "strid". Den Stora Striden alltså. Jag är inte bergsäker på det här, så rätta mig om jag har fel.
(182539)
(182542) 80-11-23 22:55 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :181611: av --Tommy Ericson Ärende: Operakö Jag föredrar att köa för föreställningen och inte för sångarna. Alltså köar jag inte nu. (Men om de skulle få för sig att ge Ringen igen... mums)
(182542)
(182644) 80-11-24 09:16 Curt Wells Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :182103: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Operakö Det är ju inte helt omöjligt....
(182644)
(182923) 80-11-24 13:49 Leoncio Maya Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :182105: av Mats Wallin FOA1 Ärende: SEK Mycket värre är tuggummi tuggare,säger jag som råkade trampa på en tuggummi idag.
(182923)
(183549) 80-11-25 11:15 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Frusen dagg Nu är vi inne i den tid då bilisten ofta får ägna lite tid på morgonen (och kvällen ibland också) åt att skrapa rutorna fria från rimfrost. Jag har lagt märke till ett litet "fenomen" som ställer till problem ibland. Ofta dröjer det bara någon minut efter skrapningen så är vindrutan belagd med ett nytt, mjölkigt lager rimfrost-imma. Man blir kanske tvungen att hetsa ut under rött ljus och skrapa på nytt för att man inte ser någonting. Det verkar somm om beläggningen har samband just med själva skrapningen tidigare, eftersom områden man slarvat med tycks vara oförändrade.
(183549) (kommentar i 183618)
(183618) 80-11-25 12:32 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :183549: av Lars Hellvig QZ Ärende: Frusen dagg Det finns något som heter kristallgroddar. På dessa bildas lätt nya kristaller, i synnerhet om luften fortfarande är mättad med fuktighet.
(183618) (kommentar i 183622)
(183622) 80-11-25 12:34 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :183618: av Siv Bäcklund Ärende: Frusen dagg Kristallgroddar är naturligtvis inte någonting annat än kristaller. Ibland växer kristaller även lätt på deformationer i materialet, som kan få genom skrapning.
(183622)
(188159) 80-12-02 08:17 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: TV-pejl. Att man kunde pejla in en sändare visste jag, men hur i all världen kan man pejla in en mottagare? Avger en TV så mycket strålning (bildröret?) att det är möjligt? (apropos TV:s licensskolkningskampanj) (Hade det varit 1:a april nu hade jag trott det var ett aprilskämt.)
(188159) (kommentar i 188181, 188274, 188332, 189719)
(188181) 80-12-02 08:55 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188159: av Mats Wallin FOA1 Ärende: TV-pejl. Man pejlar väl signalen från lokaloscillatorn? Den genererar ju högfrekvens och är väl inte perfekt skärmad. (Vilket kanske vore en modifiering att tänka på, men tala inte om det för licensskolkarna)
(188181) (kommentar i 188238, 188358)
(188274) 80-12-02 10:28 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188159: av Mats Wallin FOA1 Ärende: TV-pejl. Om du är orolig kan du ju klä ditt TV-rum med aluminiumfolie...
(188274) (kommentar i 188276)
(188332) 80-12-02 12:11 Magnus Karlson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188159: av Mats Wallin FOA1 Ärende: TV-pejl. Dom får gjärna komma och pejla in min terminal i sådana fall det är det ända tv lika jag har på om kvällarna. Känner den av på elektromagnetisk strålning kanche eller är den lika trovärdig som sientologernas ohmmätare för intelegens.
(188332) (kommentar i 188430)
(188358) 80-12-02 12:48 Arne Rejby Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188181: av Björn Bergström Ärende: TV-pejl. På den gamla goda tiden, då vi hade rör i TV-apparaterna, kunde man hänga en liten grej bakpå apparaten och låta den plocka upp ljudmellanfrekvensen på 5,5 MHz. Den signalen kunde man sedan avkoda och skicka in i sin ljudanläggning direkt eller också kunde man göra om den till 10,7 MHz och gå in i mellanfrekvensdelen i sin radio och därifrån vidare i ljudanläggningen. Färginformationen i en TV har på samma sätt sin egen mellanfrekvens, 4,8 MHz eller däromkring. När man gick över till transistorer och integrerade kretsar i TV-apparaterna blev det betydligt svårare att fånga upp mellanfrekvensen för ljudet, men det kanske är lättare att fånga upp motsvarande bildsignal, eftersom den är betydligt bredbandigare.
(188358)
(188430) 80-12-02 15:20 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188332: av Magnus Karlson ADB/SU Ärende: TV-pejl. Ja den känner av strålning på precis den frekvens som mellanfrekvennsteget i färgtvmottagare plägar ha (tror jag).
(188430) (kommentar i 188464)
(188464) 80-12-02 16:19 Magnus Karlson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188430: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: TV-pejl. Klarar man sig om man har svart-vit då?
(188464) (kommentar i 188901, 189417)
(188901) 80-12-03 06:57 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188464: av Magnus Karlson ADB/SU Ärende: TV-pejl. Pejlarna har en lista över fastigheten där alla licensbetalare finns med, färg eller svart-vit.Dom kan sedan med pejlen avgöra om strålningen kommer från en färg eller svart-vit TV.Är man då antecknad för svart-vit men strålningen visar färg-TV så är det bäddat för böter och andra obehagligheter.
(188901) (kommentar i 188916)
(188916) 80-12-03 08:40 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188901: av Per-Åke Jansson Ärende: TV-pejl. Pejlar de MF? Med den lilla löjliga antennen? Vore det inte bättre att pejla HF ?
(188916) (kommentar i 188942)
(188942) 80-12-03 09:31 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188916: av Björn Bergström Ärende: TV-pejl. Nej. Man detekterar lokaloscillatorns utstrålning. Trots modern kretsteknik får man ju en viss spilleffekt tillbaks i antennen från blandarsteget. Men - man kan bygga ett effektivt hf-steg kanske, bygga in kretsarna i skärmade burkar men god jord a la kommunikationsmottagrae, så kanske man får bort det mesta av den utsrålade effekten. Skillnaden mellan färg och svartvitt är väl att färgsignalen innehåller en underbärvåg där färgen är (fas)modulerad (PAL - man skiftar fasen +/- och kan pss kompensera för dålig fasgång) z en färgmottagare finns en krets som detekterar färgbärvågen. När farg tas emot aktiveras ett lågpassfilter, så att inte färgen och myvket högfrekventa s/v signaler (dvs smala streck) interfererar. Om färgbärvågen blir för svag går de flesta mottagare över i s/v läge, eftersom färgsignalen då är så brusig att färgbilden i alla fall blir onjuybar.
(188942)
(189104) 80-12-03 13:12 Anders Andersson 365 Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: TV-pejl Ett förtydligande; Vid konstruktionen av färgtevesystemet var hänsyn tvungen att tas till det redan existerade sv-systemet då de båda systemem måste fungera samtidigt och utan att på-verka varandra. Den metod som kom till användning var av multiplextyp och fick följande konstruktion. I sändaren moduleras en bärvåg
(4,43 MHz) med färginformationen (ampl. och fas på färgerna blått,grönt och rött) varefter det ena sidbandet och bärvågen filtreras bort i ett vestigalt filter. I den utsända signalen som når mottagaren finns således färgen representerad endast med ett sidband (SSB). För att möjliggöra detektering av färg- informationen måste bärvågen lokalt tillsättas vilket sker med hjälp av en kristallstyrd oscillator infasad till sändarens motsvarighet med hjälp av en sk "burst". Oscillatorns signal används sedan som referens i en synkronmodulator där färgin- formationen återställs till det ursprungliga formatet. Den här aktuella oscillatorn finns endast i färgtevemottagare och är enl. flera källor det mätobjekt som är aktuellt vid sk pejling.
(189104)
(189417) 80-12-03 17:31 Staffan Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188464: av Magnus Karlson ADB/SU Ärende: TV-pejl. Färgbursten ligger på 4,43MHz. Kan det inte vara linjeoscilatorn som strålar den hörs i alla fall om man har god hörsel (15625Hz).
(189417)
(189719) 80-12-04 00:55 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :188159: av Mats Wallin FOA1 Ärende: TV-pejl. Jo, det går faktiskt. En Färg-TV sänder ut tillräckligt för att den ska gå att pejla. Nästa drag i telekrigföringen blir alltså att sälja en byggsats till en "pejl-pejl", jag gissar att pejlen inte är helt "tyst" den heller. Sedan när man sålt en massa pejl**2, skickar man ett brev till alla sina kunder där man förklarar att om dom inte genast skickar 500 SEK så kommer deras namn och adress att hamna på televerkets uppbördscentral. Nu har vi allstå fått dubbelt betalt. Men varför nöja sig med det? Alltså gör man ett deal med televerket, där dom köper hela adresslistan för 500 SEK / adress.
(189719) (kommentar i 190095, 191811)
(190095) 80-12-04 14:11 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :189719: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. Pejl-pejl? Varför inte meta-pejl?
(190095)
(190827) 80-12-05 10:50 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Låscylinder i stenvägg Jag tror att det var i det här mötet som någon önskade förklaring på de låscylindrar som man ibland ser in- borrade i stenväggen bredvid en port.I dag råkade jag bli vittne till dess användande,ett städbolag stannade utanför porten och en av patrullens medlemmar sticker en nyckel i låset i väggen,halar ut låscylindern och en nyckelknippa samt går sedan in genom porten med hjälp av de framtagna nycklarna.Vad jag kommer i håg har gissningar framförts åt samma håll.
(190827)
(191811) 80-12-06 19:13 Kari Dubbelman SSRC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :189719: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. En anna liten pryl man skulle kunna sälja är en liten plastburk med strömbrytare och en liten antenn som sänder ut den pejlade signalen. Alla som inte har TV uppmanas inköpa en sådan. När så Televerket ringer på visar man upp sin lilla burk och säger "April, April". När man så vant Televerket vid dessa små störsändare börjar man sälja en betydligt billigare variant av samma burk, men utan sändare. Denna skall användas av folk som verkligen har en svart färgtv.
(191811) (kommentar i 191981)
(191981) 80-12-07 08:29 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :191811: av Kari Dubbelman SSRC Ärende: TV-pejl. Mycket bra förslag! Men ännu bättre vore väl om ett helt kvarter eller hyreshus gock samman ock skaffade en lite större och starkare sändare som täcker ett kvarter? Då lär väl televerkarna oxo få problem med att pejla eventuella svaga sändare (=TV-mottagare)?
(191981) (kommentar i 192120, 193268)
(192120) 80-12-07 14:07 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :191981: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. Vore det inte bättre att televerket fick behålla sin möjlighet att fånga snyltare? Eller ännu bättre: att licensavgiften avskaffades och togs ut skattevägen istället som sker med radio. Praktiskt taget alla har ju TV numera och majoritetan av dessa har färg-d:o. (Nu får jag väl fan för att jag föreslagit ökade skatter...)
(192120) (kommentar i 192169, 193308)
(192169) 80-12-07 15:34 -Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192120: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: TV-pejl. Jag håller helt och hållet med dej om att man borde ta ut licencerna på skatten. Även trots att jag själv skulle drabbas av det, eftersom jag inte har någon TV. Jag tycker att det här systemet med licencer är ett konstigt fenomen. Likaså tycker jag systemet med att man måste betala när man använder de kollektiva transportmedlen är ett konstigt fenomen. Det skulle ju vara mycket bättre ifall man tog ut 70-kortet på kommunalskatten i stället. Är det någon som har någon vettig förklaring till detta fenomen?
(192169) (kommentar i 192185, 192548, 194630)
(192548) 80-12-08 09:53 Curt Wells Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192169: av -Torgny Tholerus Ärende: TV-pejl. Istället för att ta ut tv-avgiften via skatt eller licenser kunde man tvinga konsumenterna att betala för varje program. T.ex. genom att tvinga de att köpa någon sorts "decoder" då alla sendningar kunde tas emot endast av apparater med decoder'n. Men detta skulle vara oekonomisk (nationalekonomisk sett) då en nytillkommen tv-tittare inte uteslutar någon annan tv konsument. När det gäller kollektivtraffik finns en sådan effekt (åtminstone under vissa tider) varvid det vore ekonomisk motiverat med en "trängselavgift" under rusningstiden. Men jag håller med om att eftersom det vore politiskt svårgenomförbart att ta ut tränselavgifterna, vore det bättre att inför noll-taxan. Detta skulle ju innebära att bilavdragen också försvan och därmed skulle skatten inte ens behöva höjas för att tecka kostnaden för kollektiv- trafiken.
(192548) (kommentar i 192581, 193274)
(192581) 80-12-08 10:32 Peter Olofsson QZ Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192548: av Curt Wells Ärende: Bilavdrag Inte försvinner bilavdragen bara för att man inför nolltaxa. De som idag har rätt till bilavdrag kommer att ha det efter nolltaxans införande också. Däremot får de som nu drar av för kollektivtrafik inte att få dra av något.
(192581) (kommentar i 192759)
(192759) 80-12-08 14:53 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192581: av Peter Olofsson QZ Ärende: Bilavdrag Det här börjar likna Fritt Forum, tycker jag. Rätten till bilavdrag debatteras väl f.n. ooch kan mycket väl komma att tas bort.
(192759)
(193268) 80-12-09 09:35 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :191981: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. Och tänk så mycket pengarb statskassan får på alla böter för olaglig sändning !. Det är faktiskt fjörbjudet att sända all slags elektromagnetisk strålning med längre våglängd än infra-rött ljus !
(193268) (kommentar i 193316, 194011)
(193274) 80-12-09 09:43 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192548: av Curt Wells Ärende: TV-pejl. JAg tycker att man kan dra fler paralleller mellan kolektiv trafik och TV. Ett förslag: Låt kollektivtrafiken vara "gratis", dvs nolltaxa, under icke-rusningstid. Ta betalt som nu, dvs 70 kr/mån, av dem som vill åka i rusningstid. Så får man en styrning mot lågbeläggning och bättre resursutnyttjande. Ingen kan klaga, ty priset för de som åker högtrafik blir samma som i dag. Analogt i TV-fallet: Förse TV-motagarna med en decoder, som kan spärra vissa program. Låt allmänna "goda" program typ Aktuell/Rapport, teater, musikprogram, konstprogram, debatter etc gå okodade, så att alla kan se, "gratis". Men låt program som Colorado, Kojak och annat sk-t endast komm fram för dem som betalt särskild avgift. Kan t ex tillgå så. att man köper magnetkort med ett visst antal tittartimmar, som raderas vartefter man tittar. Så får vi förhoppnignsvis folk att tänka efter om de verkligen är intresserade av en NewNew york polis yrkesproblem.
(193274) (kommentar i 193351, 194009)
(193308) 80-12-09 11:18 Leoncio Maya Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192120: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: TV-pejl. Då förlorar man möjligheten att protestera mot dåligt programutbud genom att sälja el. packa in sin TV.
(193308) (kommentar i 193549)
(193316) 80-12-09 11:20 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193268: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. Värmestrålning inkluderar väl ännu långvågigare än infrarött?
(193316)
(193351) 80-12-09 11:33 Lars Lindwall Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193274: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. Och vem skall avgöra vilka program som är "goda" och vilka som är "dåliga"?
(193351) (kommentar i 193616, 195589)
(193549) 80-12-09 14:36 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193308: av Leoncio Maya Ärende: TV-pejl. Är det en möjlighet? Vad bryr sig TV om ifall Televerket får mindre inkomster?
(193549)
(193616) 80-12-09 15:52 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193351: av Lars Lindwall Ärende: TV-pejl. Storebror förstås!
(193616)
(194009) 80-12-10 06:12 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193274: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. Dom där magnetkorten, borde inte dom gå att kopiera? I likhet med vissa andra "magnetbiljetter"?
(194009)
(194011) 80-12-10 06:15 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193268: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. I så fall måste ju en TV-mottagare enligt samma resonemang vara illegal, eftersom den sänder ut strålning ???
(194011) (kommentar i 194017, 195580)
(194017) 80-12-10 06:53 Per-Åke Jansson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194011: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. Det finns tydligen ingen gräns för vad folk kan hitta på för att slippa betala för sig.Det kan verka som om kostnaderna för att undvika är större än för fallet att inte undvika betala.
(194017) (kommentar i 195582, 196364)
(194630) 80-12-10 19:41 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :192169: av -Torgny Tholerus Ärende: TV-pejl. Själv har jag ingen TV och protesterar starkt mot förslaget att dra av licensavgiften automatiskt från varje hushållets inkomster, skattevägen eller på ett annat sätt. Däremot kan man diskutera automatiskt betalande av nödvändiga eller samhällsviktiga saker, t.ex. kommunal transport som T-banan och busstrafik, som har nämnts i detta möte. Vi betalar ju kostnader för skolor, hälsovårdet och dylikt, och jag tycker att det vore helt rimligt att utvidga detta så att 70-kortet t.ex. också täcks (själv använder jag sällan sådant ty jag har möjligheten att gå till fots till arbetet). Ett sådant system skulle definitivt minska biltrafiken, tycker jag, och detta är jag beredd att betala. Vissa livsnödvändigheter borde kanske också betalas automatiskt - mjölk och bröd till alla hushåll, och barnmat till alla barnfamiljer. Men vad gäller TV-licens, konsumenter kan själva betala och borde skämmas om de lurar Televerket som ger dem denna service.
(194630) (kommentar i 194632, 194783, 194793, 194958)
(194632) 80-12-10 19:44 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194630: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Mitt inlägg ser rätt konstigt ut! Jag har nyligen ändrat min switch.ini fil, och har tydligen gjort något fel!
(194632)
(194783) 80-12-11 08:23 Curt Wells Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194630: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Du skämtar väl?????
(194783) (kommentar i 196418)
(194793) 80-12-11 08:44 Per Ånäs Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194630: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Menar Du verkligen allvar med det Du säger i slutet?!!?
(194793) (kommentar i 195133)
(194958) 80-12-11 12:30 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194630: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Det är skillnad mellan att tvinga varje hushåll att betala tvlicens och att skattefinansiera Sveriges Radio. För en inkomstlös studerande är skillnaden kolossal. Tanken att all samhällsnyttig konsumtion ska skattefinansieras är inte så dum, i alla fall inte dummare än det system vi nu har med slumpmässigt utvalda subventionsområden.
(194958) (kommentar i 194964)
(194964) 80-12-11 12:43 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194958: av Henrik Eriksson QZ Ärende: TV-pejl. Helt enig!
(194964)
(195133) 80-12-11 15:11 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194793: av Per Ånäs Ärende: TV-pejl. Tycker du alltså att man borde undvika att betala TV-licens avgift? Kan du berätta varför? Den här diskussionen om TV-pejl har varit oerhört intressant tekniskt sett. Jag borde inte ha brutit in med moraliska synpunkter. Men jag förstår verkligen inte vad människor tror att dem vinner när de lyckas lura en myndighet som ger dem en service dem tycks inte kunna leva utan. Och det handlar om en så liten summa (jämför t.ex. med vad en biobesök kostar). Så varsågod och upplysa mig!
(195133) (kommentar i 195333)
(195333) 80-12-11 21:06 Per Ånäs Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :195133: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Nej, jag tycker inte alls man ska låta bli att betala TV-licens o dyl avgifter. Tvärtom blir jag indignerad över dem, som "skryter" med att de struntar i bilskatt, -försäkring, TV-licens osv. Vad jag hade lite svårt att tro på var ide'n att mjölk, bröd (och barnmat till barnfamiljer) skulle betalas via skatter i sin helhet.
(195333) (kommentar i 195595)
(195580) 80-12-12 10:05 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194011: av Per Lindberg NADA Ärende: TV-pejl. Ja, om strålningens styrka överskrider ett visst gränsvärde.
(195580) (kommentar i 196366)
(195582) 80-12-12 10:05 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194017: av Per-Åke Jansson Ärende: TV-pejl. När det gäller att lura Storebror kan inga kostnader bli för höga , eller hur ?
(195582)
(195589) 80-12-12 10:07 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :193351: av Lars Lindwall Ärende: TV-pejl. Tja, det finns ju några politiker som uttalat sig om detta. Man vill förbjuda t ex antenner som kan ta emot sändningar från andra länder.
(195589) (kommentar i 196422, 196449)
(195595) 80-12-12 10:11 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :195333: av Per Ånäs Ärende: TV-pejl. Varför inte ? I STorbrittanien får man (eller fick för Mrs T ?) 1 pint mjölk per barn "gratis", dvs betald av staten. Och framför köksdörren, tidigt på morgonen dessutom
(195595) (kommentar i 196052)
(196052) 80-12-12 17:39 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :195595: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. Ja, jag är faktiskt från England, och jag kommer ihåg gratis-mjölk systemet (1/3 pint per dag, inte 1 pint ) på 60-talet. Men tonåringar tyckte det var barnslig med mjölken och köpte Coca-Cola i stället. Det var "tuffare" (fast man säger inte så på engelska). Inte bara mjölk utan också bröd, potatis och ägg fick vi hemma från "mjölkmannen", och betalde i efterskott varje lördag. Systemet skulle inte fungera i ett höghus område, och definitivt inte i Stockholm, tycker jag. De flesta hus saknar hiss ju. Även i England börjar denna service försvinna nu p.g.a. kostnader och mjölkstölder (förekom aldrig hos oss, kan jag minnas). Lite utpressning förekom ändå: mjölkmannen väntade en liten summa i pengar som julpresent. Finare hus skulle betala mera. Om folk "glömde" då glömde mjölkmannen att lämna sina varor utanför dörren ibland.Mellan 50p och en pund skulle man ge på 70-talet. Att återvända till vad jag skrev tidigare, jag tänkte att man skulle kunna hämta vissa matvaror gratis vid behov i ett "mjölk-systembolag" och betala genom skatter. Det skulle bli mer rationell hantering och billigare i längden. Är det inte samma tanke bakom kommunal sophantering o.s.v.? Svensk smörgåsbord tycks fungera så på många restauranger. Man betalar och sen tar vad man vill. Mycket gästvänlig och skulle inte fungera i centrala London. Folk skulle äta sig mätt för hela dagen, särskild Thatcher-anhängare . Vi har kommit långt från "konstiga fenomen".
(196052) (kommentar i 196420, 196553)
(196364) 80-12-13 22:06 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194017: av Per-Åke Jansson Ärende: TV-pejl. Helt riktigt! Jämför priset på en hembränningsapparat som ger en förstklassig produkt och priset på samma smörja på Bolaget. Bolaget vinner, (om man inte är en VERKLIG storkonsument, förståss! Men i så fall har man antagligen så lite initiativ- och planeringsförmåga att man klarar av att skaffa en Apparat!) Ändå finns det de, som skaffar en. Enda förklaringen jag kan se, är för "sportens" skull.
(196364)
(196418) 80-12-13 22:49 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :194783: av Curt Wells Ärende: TV-pejl. Det hoppas jag sannerligen att hon inte gör! Hennes förslag är utmärkt!
(196418)
(196422) 80-12-13 22:52 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :195589: av Jörgen Pihl Ärende: TV-pejl. Jo, gud vet vad de hittar på nästa gång. Snart kan det väl inte bli mycket dummare.
(196422)
(196553) 80-12-14 11:07 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196052: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: TV-pejl. Att man fick mjölken vid dörren var vanligt tidigare. I Uppsala förekom det ännu på 1940-talet åtminstone i några villakvarter. Det allmänna smörgåsbordet fanns på de flesta restauranger sedan urminnes tider. I forntiden, före restriktionerna fick man även brännvin från en stor antin med ett antal kranar för olika sorter. Smörgåsbordet väckte stor förvåning hos utlänningar. Det finns en gammal historia om skotten som föråt sig och avled vid sitt första möte med fenomenet i fråga. Smörgåsbordet förbjöds när livsmedelsransoneringarna kom 1940. Nu har det ju återuppstått men bara på en del krogar. Vi har som sagt kommit fjärran från ämnet.
(196553)
(196566) 80-12-14 12:45 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: elektronisk gaständare Det har nyligen kommit på marknaden en ny typ av gaständare för gasspisar och dylikt. Den fungerar utan batteri, stift, glöddelar eller vätska. Vet någon på vilken princip den fungerar? Den är garanterad för fem år utan några bytesdelar.
(196566) (kommentar i 196671, 196938)
(196671) 80-12-14 22:22 Kari Dubbelman SSRC Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196566: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: elektronisk gaständare Det har i ca 5 år sålts cigarrett-tändare (för gas) som fungerat enligt endera av två principer, ingen är med på din lista ovan: 1. Piezoelektrisk kristall som man böjer till lite plötsligt - då genererar den elektrisk ström under kort tid. 2. Magnet som hoppar fram i en spole (också ganska plötsligt). Eventuellt kan man behöva transformera till högre spänning i något eller båda av ovanstående fall. (Layouten av denna text bjuder KOM på)
(196671)
(196689) 80-12-14 23:12 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: skäggväxt. Växegg snabbare och snabbare för varje gång man rakar sig? Om så är fallet, så har jag en problemfylld framtid!!!
(196689) (kommentar i 196824)
(196693) 80-12-14 23:21 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Nycklar plötsligt, för en del år sen, när jag ärnade bestiga min då ägandes cykel, och, i syfte att bereda den för detta, isatte min nyckel i dess låsanordning, bara vek sig nyckeln under mina icke särdeles starka händer. Just hos en nyckel är detta beteende ej särdeles ovanligt, framkommer det vid ett hastigt inkallat symposium, vid vilket alla även är ense om det obehagliga i dessa incidenter. Vid alla kända tillfällen har temperaturen varit ca. 5-20 grader celsius. Metalltrötthet? Vid så små påfrestningar? Man rädes att använda själva cykeln!!
(196693) (kommentar i 196945, 198439)
(196697) 80-12-14 23:30 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Engelsk affärsmoral 31/10 erhöll Sounds Ahead, ett skivförsäljande företag i Croydon, Surrey en check på ca. 40 Pund Sterling, vilket inkluderade bla.a. flygfrakt. Ej ett svar, blott skogens sus, om ens det, blev min musiktörstande väns ( ty en vän till mig gällde det) belöning. Det är kanske inte så konstigt, det här, i varje fall inte för personer som handlar med engelska firmor, men nån förklaring kunde kanske vara interessant, till att detta alltid blir resultatet så fort det gäller nåt som har med ljud eller musik att göra! I England, alltså.
(196697) (kommentar i 196783)
(196783) 80-12-15 08:36 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196697: av Hans Albertsson Ärende: Engelsk affärsmoral Jag hävdar att det relaterade fallet måste vara en isolerad företeelse, kanske branschberoende. Jag köper 2 varor från England; böcker och the. Den tidigare varan styckevis, den senare i ton. I dessa branscher har hederligheten varit ytterst uttald, och dessutom förenad med en serviceanda av helt osvensk omfattning. Det mest påfallande är att man t ex utan att gnälla åtar sig att hålla ett account åt mig för struntsummor som blivit över vid bokköp. Och ärligt redovisar dem till sista p när jag gör en ny beställning. Musikbranschen kanske har infiltrerats av Cosa Nostra?
(196783) (kommentar i 196787, 196791, 199551)
(196787) 80-12-15 08:38 Mats Wallin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196783: av Björn Bergström Ärende: Engelsk affärsmoral Ja, jag har också köpt böcker från England, och skickat pengar och det har gått utmärkt.
(196787) (kommentar i 197028)
(196824) 80-12-15 09:19 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196689: av Hans Albertsson Ärende: skäggväxt. Jag har fått den uppfatnningen att växthastigheten är omvänt proportionellt mot längden. Man blir fort småskäggig, men att anlägga helskägg tar lång tid (Åtminsone för mig)
(196824) (kommentar i 196898)
(196898) 80-12-15 10:13 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196824: av Jörgen Pihl Ärende: skäggväxt. Med en pol vid militär visitation. Dvs Nilssons följdsats till Murphys lag (eller har nån annan redan upptäckt den tro?): Vid militära uppställningar med visitation inträffar alltid minst ett av följande: - Skäggväxten uppvisar en katatrofal derivata - Översta knappen i vapenrocken drabbas av typiskt sprödbrott - Skorna kröker till det lokala gravitationsfältet så att all tillgänglig lera och smuts kommer åkande, med viktning om- vänt proportionellt mot hur putsade skorna är.
(196898)
(196938) 80-12-15 11:05 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196566: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: elektronisk gaständare Redan för ca 20 år sedan fanns en gaständare, som vi hade hemma, som fungerade på det sättet (dvs utan alla grejer du räknar upp). Den enda aktiva delen var en platinatråd som satt skyddad i spetsen på tändaren. När man stack in den i gasströmmen började den glöda och därmed tände den gasen. Någon sorts katalys alltså. En genialisk ide' som borde ha stoppats av batteritillverkarna och stifttillverkarna och alla andra marknadskrafter som vill att vi ska köpa en ny sorts tändare två gånger om året.
(196938) (kommentar i 198435)
(196945) 80-12-15 11:11 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196693: av Hans Albertsson Ärende: Nycklar Hur gjorde egentligen Uri Geller? Henrik Eriksson kan kanske ge oss en demonstration. Där tycktes ha inträffat temporär och total metalltrötthet i skedar.
(196945)
(197028) 80-12-15 12:40 Beatrice Frock (NADA) Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196787: av Mats Wallin FOA1 Ärende: Engelsk affärsmoral Har din vän (jag kommer inte ihåg inläggnr.) som har problem med musik firman skrivit ytterligare brev? Man borde kanske ta reda på om de har använt chequen (fråga i banken). Ibland händer det att ett brev kommer inte fram, fast detta är ovanligt. Jag avskyr folk som inte svarar på brev. Det har hänt mig flera gånger, inklusiv en gång med en svensk organization när jag skrev från England. När jag senare besökte dem i Stockholm påstod de att de hade aldrig fått några brev (jag kan nämna att det gällde Stiftelsen Student Bostäder). En annan gång gällde det skattemyndigheterna (i England). Enda sättet är att ringa i sådana fall. Det finns ingenting som kan tvinga folk att svara om de beslutar att hålla tyst, tydligen. Jag önskar att man kunde kommunicera per dator. Då kan man också se tidpunkten för brevmottagandet.
(197028) (kommentar i 197082, 197099, 197506, 197510, 197676)
(197510) 80-12-15 20:18 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :197028: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: Engelsk affärsmoral Jojo, SSSB är kända för en hel del förut! Nu tillkommer alltså att de inte svarar på brev.
(197510)
(197676) 80-12-15 22:57 ROBERT VIRDING Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :197028: av Beatrice Frock (NADA) Ärende: Engelsk affärsmoral Det kan du ju !! Kommunicera på dator alltså.
(197676)
(198435) 80-12-16 23:54 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196938: av Lars Hellvig QZ Ärende: elektronisk gaständare Just precis vad jag tänkte gissa på. Men jag måste verkligen undra varför i all världen inte gasspis- tillverkarna monterar in en platinatråd i varje munstycke?? På så vis skulle gasen automagiskt tända sig själv när man sätter på spisen. Säkerheten hos gasspisarna skulle antagligen öka. Det skulle bli omöjligt att ta död på sig själv och andra genom att sätta på gasspisen och stänga av ventilationen. Inga fler explosioner p.g.a. otända gasspisar. En trolig förklaring KANSKE skulle vara att platinatråden blir utsatt för s.k. KATALYSATORFÖRGIFTNING, d.v.s. den samlar på sig ett monomolekylärt skikt av inhiberande ämnen, som förekommer i mycket små mängder i gasen, men som när de väl fastnat på katalysatorns yta sedan sitter kvar där.
(198435) (kommentar i 198457, 198607)
(198437) 80-12-16 23:55 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: NARKOMANI VARJE GåNG JAG SäTTER MIG VID TERMINALEN, BÖRJAR JAG SKRIVA FÅNIGA SAKER, SPECIELLT I SAMBAND MED KOM! V A R F Ö R ! ! ! !
(198437) (kommentar i 198485, 198498)
(198439) 80-12-17 00:04 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :196693: av Hans Albertsson Ärende: Nycklar I "hållfen" fick jag lära mig att vissa material, t.ex. lättmetall (däribland Al och Mg och deras legeringar) INTE HAR NÅGON UTMATTNINGSGRÄNS. Detta ger en hel del mer eller mindre lustiga följder: * Alla flygplan har ett begränsat antal flygtimmar, och måste skrotas efter ett visst antal timmar i luften. * S.k. magnesiumfälgar eller lättmetallfälgar till bilen är visserligen lätta och bra, men de pajar förr eller senare. * Förr i tiden fanns det lättmetallramar i vissa cyklar.Mycket trevliga cyklar, lätta att bära och åka på, men 4711:e gången man åkte över en trottoarkant så... Lösningen på problemet att det pajar förr eller senare är att se till att det pajar senare, mycket senare.
(198439) (kommentar i 198487)
(198457) 80-12-17 01:07 -Torgny Tholerus Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198435: av Per Lindberg NADA Ärende: elektronisk gaständare Jag trodde dessa elektroniska gaständare fungerade så att det i knappen satt en liten generator, som då framkallade några gnistor i gnistgapet längst fram, så att gasen antändes. Ty på min tändare måste man trycka på knappen för att en tändning ska ske. Men inga batterier behövs, och tändaren verkar kunna fungera hur länge som helst.
(198457) (kommentar i 198609)
(198485) 80-12-17 02:57 Bäverman Bengt Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198437: av Hans Albertsson Ärende: NARKOMANI Kanske är det av samma anledning som jag skriver detta ? Men va ?
(198485)
(198487) 80-12-17 02:58 Bäverman Bengt Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198439: av Per Lindberg NADA Ärende: Nycklar Vad är "hållfen" ?
(198487) (kommentar i 198586)
(198498) 80-12-17 03:56 Bäverman Bengt Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198437: av Hans Albertsson Ärende: NARKOMANI Andra konstiga saker händer mig när jag sätter mig ned vid terminalen. Idag har jag nämligen slagit ner två tekoppar när jag skrivit på terminalen.
(198498)
(198586) 80-12-17 09:55 Martin Nilsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198487: av Bengt Bäverman Ärende: Nycklar (KTH kursförkortningar: Hållf = hållfasthetslära Mek = Mekanik Mat Stat = Matematisk Statistik FNYS = Funktionalanalys Fys Mat = Fysikens matematiska metoder Anal Mek = Analytisk Mekanik ATT = Allmän teleteknik Elmät = Elektrisk mätteknik Numme = numerisk analys TET = Teoretisk elektroteknik mm mm)
(198586) (kommentar i 199184)
(198607) 80-12-17 10:33 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198435: av Per Lindberg NADA Ärende: elektronisk gaständare En enklare förklaring är att platinatråden inte tål att sitta i lågan. Gaständaren tar man ju undan så fort lågorna tänds.
(198607)
(198609) 80-12-17 10:35 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198457: av -Torgny Tholerus Ärende: elektronisk gaständare Den gamla (eller nya) gasspiständaren vi diskuterat har ingen knapp. Din tändare har väl en piezokristall, som ger en liten strömstöt när den trycks ihop.
(198609)
(199184) 80-12-18 02:42 Bäverman Bengt Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :198586: av Martin Nilsson Ärende: Nycklar Aha !
(199184)
(209778) 81-01-13 16:09 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Rimfrost 2-3 ggr har följande hänt under de senaste veckorna: en bil står parkerad över natten med nosen mot söder, ca 20 m till närmaste hus (som befinner sig sydöst om bilen). På morgonen eller förmiddagen (solen står ännu inte i söder och är dessutom svag) måste rutorna skrapas fria från rimfrost, MEN INTE DE HÖGRA SIDORUTORNA som alltså vetter mot väster, och inte eller högra delen av vindrutan. Dessa fönster var helt klara medan ganska tjock rimfrost låg på resten av bilen. Åt väster ligger en liten skogsdunge (tall).
(209778) (kommentar i 209830)
(209830) 81-01-13 17:16 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :209778: av Lars Hellvig QZ Ärende: Rimfrost Hur har vinden varit under natten? Ostlig?
(209830) (kommentar i 210149)
(210149) 81-01-14 09:50 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :209830: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Rimfrost Du menar att vinden skulle 'påföra' rimfrost på fönstren? Här gäller väl samma som för dagg att den avsätts direkt ur luften på kalla ytor, bättre ju kallare ytan är (t ex på biltak stjärnklara nätter). Jag skulle snarare tro att vinden varit västlig och 'värmt bort' rimfrosten eller förhindrat att den bildats, men jag vet inte.
(210149) (kommentar i 210171, 210311)
(210171) 81-01-14 10:35 Staffan Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210149: av Lars Hellvig QZ Ärende: Rimfrost ---------------------------------------------------------------- Om bilen står i ett skyddat kallgarage bildas heller ingen rimfrost på bilen, så vinden måste ha påverkan för rimfrostens bildande. Med kallgarage menar jag även ett sådant där det ej finns någon garagedörr.
(210171) (kommentar i 210456, 215534)
(210311) 81-01-14 14:50 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210149: av Lars Hellvig QZ Ärende: Rimfrost En väslig (kall) vind kan väl ha kylt de västra rutorna mer än de ostliga?
(210311) (kommentar i 214161, 215530)
(210456) 81-01-14 17:53 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210171: av Staffan Lindström Ärende: Rimfrost Det verkar vara ett märkligt fenomen! Stämmer det alltid? Vinden kan väl kyla ned rutan, så rimfrost bildas, eller bildas snabbare på vissa rutor än på andra. Men rimfrost bildas ju på träd och buskar i stor mängd i vindstilla, om bara temperaturen sänks tillräckligt kraftigt. Det torde finnas mängder med repiga bilrutor, där rimfrost lätt bildas, oavsett vindkylning eller ej. Däremot kan en vind genom friktionsvärme mot kristaller och ruta förmodligen tina rimfrosten snabbare än på andra ställen. Fukthalten var kanske även högre på västra sidan, där det stod skog, och vinden från detta håll (om det nu fanns en sådan) var kanske tillräckligt varm. Det underliga är att tillfälligheter ofta kan upprepas i märkliga serier. Är det fler som vet, att rimfrost inte bildas i öppna kallgarage?
(210456) (kommentar i 210678)
(210678) 81-01-15 08:26 Lars Blomberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210456: av Siv Bäcklund Ärende: Rimfrost Jag har en s.k. carport, alltså ett tak över bilen mellan två hus. Det är ALDRIG frost på rutorna på bilen, men jag tror att det beror på att temperaturen är en aning högre i carporten är utanför.
(210678) (kommentar i 210785, 215536)
(210785) 81-01-15 11:14 Siv Bäcklund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210678: av Lars Blomberg Ärende: Rimfrost Ja, det stämmer nog. Det behövs förmodligen inte stor temperatur- skillnad för att fuktigheten skall vandra och kristallisera på kallare ställen. Värmestrålningen från husen är nog tillräcklig i det här fallet.
(210785) (kommentar i 211224)
(211224) 81-01-16 12:08 Gunnar Holm Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210785: av Siv Bäcklund Ärende: Rimfrost Jag har en car-port som står ca fem meter från närmaste uppvärmda hus. Den är visserligen sammanbyggd med ett kallgarage men där saknas alltså uppvärmning elt och hållet. Jag har ändå alrig rimfrost på bilrutorna. Jag har tidiga på andra parkeringsplatser också uppmärksammat att helt vertikala rutor, t ex sidorutor får betydligt mindre rimfrost än sneda rutor, t ex vind- och bakruta.
(211224) (kommentar i 211850)
(211230) 81-01-16 12:14 Nils-Olov Norlander Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Mottagare: Jacob Palme FOA1. Mottaget: 81-01-17 13:08 Kommentar till :8913: av Jacob Palme FOA1 Ärende: Spikhuvud Hej, när jag var liten upplevde jag detta i den villa som vi bebodde. Förmodligen leder spikarna in kyla (skall vara leder ut värme). Detta förorsakar lite kondens på det kalla spikhuvudet. I den miljön (fukt och nästan rumstemperatur) uppstår sedan mögel som syns som mörka fläckar.
(211230)
(211240) 81-01-16 12:59 Nils-Olov Norlander Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: RIMFROST Teoretiskt kan man framställa is en stjärnklar kväll även om lufttemperaturen är över 0 grader C. Jag tror att gränsen gick vid ca 8+. Tanken är att ett tunt vattenlager läggs på en väl (ifrån underlaget) isolerad skiva. Den värme som då tillförs via ledning och konvektion är då mindre än den som strålar ut i rymden. Vattnet fryser så småningom. Kanske håller det i praktiken. Då skulle beduinerna kunna få is i öknen kalla nätter även om temperaturen inte går under 0 grader. Men vad ska de ha den till, de dricker ju inte sprit. Min tanke är att detta kan ha något med garagefrågan att göra. Bilen blir inte kall nog om taket hindrar strålningsvärmet. Marken utanför blir dock det. Jag vet inte.
(211240)
(211850) 81-01-18 15:16 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :211224: av Gunnar Holm Ärende: Rimfrost Detta med att en car-port förhindrar rimfrost (och dagg?) samt att det inte så gärna bildas på vertikala rutor, tror jag mig kunna förklara så här: Orsaken till att rimfrost uppstår bör vara att bilen är aningen KALLARE än luften som omger den. Att den blir kallare bör bero på att den UTSTRÅLAR VÄRME till rymden (uder klara nätter). Eller, med en isomorfism kan man säga att "rymden bestrålar bilen med kyla", vilket inte är helt sant, men illustrerar förloppet bättre. Därför skyddas bilen av en car-port och får ingen rimfrost. Av samma anledning får vertikala rutor mindre "kyl-bestrålning" än t.ex. taket. F.ö. håller jag med om att VINDEN är en viktig faktor i sammanhanget.
(211850) (kommentar i 215524)
(214161) 81-01-22 20:58 Robert Virding Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210311: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Rimfrost
(214161)
(215524) 81-01-26 11:15 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :211850: av Per Lindberg NADA Ärende: Rimfrost Instämmer helt i den förklaringen. Garagets tak är ju istället öppet mot rymden och blir säkert belagt med massor av rimfrost (eller dagg, när förhållandena är sådana).
(215524)
(215530) 81-01-26 11:20 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210311: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Rimfrost Kan en vind kyla något som inte är fuktigt, eller som inte självt producerar värme och omger sig med ett tunt, varmare luftlager? Jag tror inte det.
(215530) (kommentar i 216010)
(215534) 81-01-26 11:26 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210171: av Staffan Lindström Ärende: Rimfrost Se 211850.
(215534)
(215536) 81-01-26 11:29 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :210678: av Lars Blomberg Ärende: Rimfrost Ja, den blir lite högre p g a att värmeutstrålningen från bilen, mot himlen, blir mindre.
(215536)
(216010) 81-01-26 18:50 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :215530: av Lars Hellvig QZ Ärende: Rimfrost Jo, ifall luften är kallare än föremålet. Kanske sjönk lufttemperaturen hastigt, eller oxå fanns lite värme kvar i bilen från dagen innan.
(216010)
(216443) 81-01-27 12:59 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Mer rimfrost För ett par veckor sedan avlöstes en period med mycket kallt väder plötsligt av blidväder med mild, fuktig luft. Jag såg då ett litet naturfenomen som jag inte sett eller lagt märke till förut. På väg till jobbet åkte jag förbi några stora stenblock, 1-2 meter i diameter. Dessa var täckta med ett tjockt lager rimfrost, vitt som pudersocker, trots att varken snö eller rimfrost fanns kvar någonstans i närheten på marken eller träden. Man kom osökt att tänka på en hela punsch som legat i frysen ett bra tag innan den ställts fram. Tydligen hade blocken ackumulerat så mycket kyla (dvs förlorat värme) att de fungerade som kylelementet i ett kylskåp även ett dygn efter att vädret slagit om.
(216443)
(218012) 81-01-29 16:22 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Optiskt fenomen Under vissa förhållanden tycks gula natriumlampor vara omgivna av "glorior" som består av tätt, tätt med fina gula linjer. Jag har sett det från tågfönster när en bangård haft Na-belysning och genom bilrutan vid körning på trafikleder med samma sorts gula lampor. Jag är inte säker på om man kan se det med blotta ögat eller om det måste vara genom en glasruta. I det senare fallet kunde man tänka sig att det blir någon sorts interferens mellan de två närliggande Na-linjerna (gula dubbellinjen) när en del ljus går rätt igenom glaset och en del reflekteras två ggr inne i glaset. Eller vad tror den kunniga och ide'rika KOM-läsekretsen?
(218012) (kommentar i 218071, 218331, 219268)
(218071) 81-01-29 17:19 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218012: av Lars Hellvig QZ Ärende: Optiskt fenomen Ljuset från en Na-lampa innehåller bara en enda (dubbel) spektrallinje. Om belysningen haft glödlampor hade du förmodligen sett ett helt spektrum eller rättare sagt en hel mängd, en för varje vattendroppe.
(218071) (kommentar i 218592, 221031)
(218278) 81-01-30 03:27 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: TIME WHY IS IT HALF PAST THREE IN THE MORNING? AND ALL SO SUDDENLY, TOO?
(218278) (kommentar i 218531)
(218331) 81-01-30 08:19 Nils-Olov Norlander Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218012: av Lars Hellvig QZ Ärende: Optiskt fenomen Hur menar Du? Ser du det som en måltavla dvs cirklar i varandra, eller som en dimma kontinuerligt avtande i ljusstyrka.
(218331) (kommentar i 218351, 218598)
(218351) 81-01-30 08:45 Börje Lindberg Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218331: av Nils-Olov Norlander Ärende: Optiskt fenomen Hemma hos mig finns dylika lampor. Mellan mitt hus och en sådan lampa står en björk. När det har regnat ute och det är mörkt och lampan lyser reflekteras ljuset i dropparna i trädet. Då ser man tydligt dessa cirklar som konsentreras mot centrum (lampan). För att förtydliga det hela så ser det ut ungefär som om man fotograferat stjärnor med lång slutartid då bildar ju stjärnorna en cirkelrörelse på bilden. Om det är detta som Lars Hellvig menar vet jag ej, kanske jag kommit med ett annat fenomen ?????
(218351) (kommentar i 218608)
(218531) 81-01-30 11:59 Rolf Åkerlund Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218278: av Hans Albertsson Ärende: TIME Skulle tjänsterummen kanske utrustas med väckarklocka?
(218531) (kommentar i 227128)
(218592) 81-01-30 12:58 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218071: av Tord Beckman Ärende: Optiskt fenomen Vadå vattendroppe? Inget regn eller dis är inblandat. En dubbel spektrallinje är lika med två spektrallinjer.
(218592) (kommentar i 221011)
(218598) 81-01-30 13:00 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218331: av Nils-Olov Norlander Ärende: Optiskt fenomen Som alternativ två. I fallet gula lysrör är det fullt av fina linjer i "dimman", parallella med lysröret.
(218598)
(218608) 81-01-30 13:07 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218351: av Börje Lindberg Ärende: Optiskt fenomen Det där tror jag man kan se oberoende av vilken lampa som ses igenom trädet. Jag har alltid förklarat det (för mig själv) så att alla kvistar i trädet är blöta och reflekterar ljuset från lampan, men det är bara det refl. ljuset från de kvistar som är vinkelräta mot strålarna från lampan som faller in mot mig. Dvs jag ser lampan i mitten plus reflektioner från alla kvistar runt omkring som råkar stå vinkelrätt mot radien till lampan.
(218608) (kommentar i 218651)
(219268) 81-02-01 02:24 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218012: av Lars Hellvig QZ Ärende: Optiskt fenomen Jag har oxo sett fenomenet och funderat över det. (Kul att du tog upp det!) Min teori är att det beror på att Na-lampornas ljus är synnerligen MONOKROMATISKT. (D.v.s. består bara av en enda våglängd = färg). Detta faktum plus att fenomenet påminner om s.k. laser-speckles, d.v.s. den spefullt glittrande egenskapen hos laserljus, får mig att tro att fenomenet beror på att ljuset är monokromatiskt. När jag nu tänker närmare på saken, har jag för mig att monokromatiskt ljus från kvicksilverlampor (som bl.a. används för att betrakta hologram med) oxo har denna egenskap. (allt detta sagt innan jag sett de andra kommentarerna)
(219268)
(221011) 81-02-04 10:23 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218592: av Lars Hellvig QZ Ärende: Optiskt fenomen Nej, det är det inte. En dubblet är en dubblet.
(221011) (kommentar i 221885)
(221885) 81-02-05 10:35 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :221011: av Jörgen Pihl Ärende: Optiskt fenomen En dubblett är väl två spektrallinjer som är väldigt nära varandra, inte av en slump utan för att de representerar två energinivåer som bara skiljer sig genom att de motsvarar olika elektronspinn? Men det är ändå två distinkta linjer? I ett spektrum från solen kan jag tänka mig att det skulle kunna finnas linjer som ser ut som dubbletter, men inte är det utan kommer från olka grundämnen. Vad nu det skulle bevisa!
(221885)
(227128) 81-02-13 23:19 Hans Albertsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :218531: av Rolf Åkerlund Ärende: TIME SEN BEHÖVS EN VAKEN MAN SOM STÄLLER VÄCKARKLOCKAN ÅT EN. ANNARS KAN VÄL DECEN FÅS ATT PIPA VILT OM MAN FALLER FRAMÅT ÖVER TANGENTBORDET. JAG KANSKE BORDE TITTAT PÅ MITT URSPRUNGLIGA INLÄGG INNAN JAG SKREV DETTA.......
(227128)
(229353) 81-02-18 17:33 Tord Beckman Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: Lusen på gummibandet I det senaste numret av Elementa 1980:4 finns detta roande problem. Ett 100 cm långt gummiband är fästat i en vägg och hålls utsträckt horisontellt. Längst ute sitter en lus. Lusen börjar promenera mot väggen med hastigheten 1 cm/sek. Samtidigt drar man i gummibandet med samma hastighet. Kommer lusen fram och i så fall när? Man finner att lusen kommer fram efter 100(e-1) sek. Det intressanta är naturligtvis att lösa det generella fallet när hastigheterna är olika. Man finner med någon överraskning att lusen alltid kommer fram till väggen hur fort man än drar i bandet även om det kan ta förbålt lång tid för den. Man kan inse det med följande resonemang. Då lusen startar har underlaget den hastighet med vilken man drar i bandet. Efter en stund har lusen kommit in ett stycke på bandet. Där är underlagets hastighet något mindre. Om den ihärdiga lusen fortsätter kommer underlagets hastighet att minska undan för undan. Till sist - tålamod övervinner surkål - är underlagets hastighet = lusens och sedan klarar den skivan.
(229353) (kommentar i 229459, 229710)
(229459) 81-02-18 19:29 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229353: av Tord Beckman Ärende: Lusen på gummibandet Naturligtvis har det betydelse om lusen hinner fram under sin livS livstid, eller hur? Man kan ju också roa sig med att räkna UT HUR FORT MAN MÅSTE DRA I BANDET FÖR ATT DEN ALDRIG SKALL HINNA FRAM OM MAN ANTAR ATT DEN LEVER X ÅR!
(229459) (kommentar i 229513)
(229513) 81-02-18 20:39 Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229459: av Axel Skough Ärende: Lusen på gummibandet Annan intressant variant: Med vilken acceleration måste man dra i bandet för att lusen aldrig skall hinna fram?
(229513) (kommentar i 230247)
(229710) 81-02-19 10:00 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229353: av Tord Beckman Ärende: Lusen på gummibandet Man kan väl också se det så att vad som än händer med bandet så traskar lusen på framåt och lägger ett antal gummimolekyler bakom sig varje sekund, som han aldrig mer kommer att trampa på.
(229710) (kommentar i 230042, 230265, 230476, 230616)
(230042) 81-02-19 20:38 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229710: av Lars Hellvig QZ Ärende: Lusen på gummibandet En enkel fråga: Kommer lusen att trampa på dessa gummimolekyler igen om man SLÄPPER gummibandet? Eller händer nåt annat med lusen?
(230042) (kommentar i 230145)
(230145) 81-02-20 08:23 Björn Bergström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230042: av Axel Skough Ärende: Lusen på gummibandet Om man släpper ett spänt gummiband..... Lusens livförsäkringspremie torde stiga abrupt
(230145) (kommentar i 230587)
(230247) 81-02-20 11:34 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229513: av Lars-Henrik Eriksson ADB-Uppsala Ärende: Lusen på gummibandet Om bandets längd är exp(t) så är hastigheten i änden också exp(t) varav hastigheten på visst avstånd från väggen alltid är konstant. Accelerationen ska alltså vara exp(t). Anordningen skulle vara praktisk i motionssammanhang. Man kliver på bandet någonstans och springer mot väggen. Om man håller rätt hastighet kommer man inte ur fläcken, men om man slöar till några ögonblick bestraffas man genom att sedan behöva springa fortare än förut för att inte komma ur fläcken!
(230247) (kommentar i 231514)
(230265) 81-02-20 11:40 Henrik Eriksson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229710: av Lars Hellvig QZ Ärende: Lusen på gummibandet Även om lusen lägger ett antal gummimolekyler under fötterna varje tidsenhet så kan ju detta antal gå mot noll så snabbt att resultatet blir klent. Så blir det om bandet dras ut med exponentiell acceleration eller mer.
(230265) (kommentar i 230285, 231619)
(230285) 81-02-20 11:58 LennartS Månsson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230265: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Lusen på gummibandet Är det ingen som tänker på vad som händer med det stackars gummibandet när man drr i det med exponentiell acceleration under hela lusens livslängd.
(230285) (kommentar i 230975)
(230587) 81-02-20 20:32 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230145: av Björn Bergström Ärende: Lusen på gummibandet Antagligen. Men då lär den väl också få tillbaka de exponentiellt accelerade gummimolekylerna under fötterna igen - där ser man vad det kan leda till!
(230587)
(230616) 81-02-20 22:35 -Mats Ohlin Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :229710: av Lars Hellvig QZ Ärende: Lusen på gummibandet So what...?
(230616) (kommentar i 231627)
(230975) 81-02-21 23:39 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230285: av Lennart Månsson FOA2 Ärende: Lusen på gummibandet En ordningsfråga: vi betraktar väl ett matematiskt gummiband!?
(230975) (kommentar i 230979)
(230979) 81-02-21 23:50 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230975: av Per Lindberg NADA Ärende: Lusen på gummibandet hurså - - ett gummiband kan gå av, - det kan släppas, - det kan acceleras exopnentiellt och går sannolikt av efter en tid, - är inte detta viktiga faktorer att ta med i beräkningen, - sen kan förstås lusen ramla av bandet också förutom att den avlider av ålderdomssvaghet eller brist på näring under vistelsen på gummibandet.
(230979) (kommentar i 230982, 230984)
(230982) 81-02-21 23:59 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230979: av Axel Skough Ärende: Lusen på gummibandet det är alltså ett matematiskt-statistiskt problem! DUGER DET?
(230982)
(230984) 81-02-22 00:00 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230979: av Axel Skough Ärende: Lusen på gummibandet Det låter närmast som en beskrivning av ett FYSISKT gummiband. Ett MATEMATISKT gummiband föreställer jag mig i det här fallet som en yta som kan sträckas hur mycket som helst. På matematiska gummiband går dito löss, stackars varelser som inte har en aaaning om de matematiska makternas spel. De senare känns igen på sin avsaknad av massa, utsträckning (de är alldeles punktformiga, stackarna!), egen vilja, laddning, charm, spinn, och så vidare. Båda systemen är givetvis itressanta, men man kanske sak hålla isär dem. Förresten- om man drar i ett matematiskt gummiband: smalnar det av då, eller?
(230984) (kommentar i 230986)
(230986) 81-02-22 00:08 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230984: av Per Lindberg NADA Ärende: Lusen på gummibandet DET ÄR INTE BARA FRÅGA OM DET UTAN OM ATT GE PROBLEMET EN REALISTISK DIMENSION! MEN FÖRSÖK ATT INFÖRA REALISM I PROBLEMLÖSNING OCH FORSKNING VERKAR STARKT HÄMMANDE PÅ UTVECKLINGSTAKTEN: DET ÄR ALLTSÅ INTE SÄRSKILT SNÄLLT ATT KRÅNGLA TILL DET HELA FÖR DEN STACKARS LUSEN GENOM ATT GÖRA DET HELA REALISTISKT OCKSÅ!
(230986) (kommentar i 231324)
(231324) 81-02-23 08:52 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230986: av Axel Skough Ärende: Lusen på gummibandet Vad som diskuteras är ett "Gedanken" experiment - dvs ett experiment som inte utförs i praktiken. Inom fysiken diskuterar man ganska ofta i termer av ett "gedanken" experiment. Då tar man bara hänsyn till relevanta parametrar, som givetvis måste följa fysiska lagar. För beräkning av accelerationen i lus-gummiband experimentet har det ingen betydelse vid vilken tidpunkt bandet går av. Med "gedanken" experiment kan man bättre förklara en hel del svåra fysikaliska grundbegrepp, t ex Heisenbergs osäkerhetsrelation, som inte så lätt låter sig fattas med vanligt sunt förnuft.
(231324)
(231344) 81-02-23 09:17 Nils-Olov Norlander Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Ärende: HUR FUNGERAR DET Vid nåra tillfällen har jag sett den manöverkula som finns bla på bordet till (under) en radarsärm. Genom att rulla på denna kula flyttas markören på skärmen. Kulan kan rullas fritt i två dim dvs markören kan flyttas hur som i planet. Hur kan dessa två frihetsgrader uppnås? Rent mekaniskt alltså. Har någon ett förslag. Följdfråga, vad händer om kulan roteras kring den tredje axeln (normalen), kanske går det runt i huvudet på operatören.
(231344) (kommentar i 231972)
(231514) 81-02-23 11:42 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230247: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Lusen på gummibandet Om man å andra sidan är duktig och springer fortare får man det alldeles för lätt sedan.
(231514) (kommentar i 233280)
(231619) 81-02-23 13:22 Lars Hellvig Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :230265: av Henrik Eriksson QZ Ärende: Lusen på gummibandet Jo jo, men så var det ju inte. Samma hastighet stod det.
(231619)
(231972) 81-02-24 01:49 Per Lindberg NADA Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :231344: av Nils-Olov Norlander Ärende: HUR FUNGERAR DET Av känslan i en rullboll, och ljudet när man rullar på den, gissar jag att den sitter upphängd av små kulor eller hjul. dessa bör sedan vara kopplade (eventuellt via fler mekaniska delar typ hjul) till någon sorts givare. Om man vrider kulan runt, tja, är systemet riktigt gjort, ska siganlerna från givarna ta ut varandra?
(231972) (kommentar i 232241, 232248)
(232241) 81-02-24 15:08 Jörgen Pihl Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :231972: av Per Lindberg NADA Ärende: HUR FUNGERAR DET En vanlig trackerbollär kopplade till två digitala lägesgivare (vinkelgivare), i x resp y-led. Man får helt enkelt ett pulståg i till datorn, som bara har att räkna antalet pulser för att bestämma vridningsvinkel. Tredje dimensionen i det här fallet skulle innebära en translation, väl ? Och då trillar bollen ur sin hållare ! I CERN , där man har lång erfarenhet av rullbollar, har man designat ett system där bollen (motsv) går olika trögt beroende på vilken parameter som ändras.
(232241) (kommentar i 232560)
(232248) 81-02-24 15:18 Staffan Lindström Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :231972: av Per Lindberg NADA Ärende: HUR FUNGERAR DET Det finns två givare en för X-led och en för Y-led. Givarna är kopplade till klotet via små hjul. Att försöka vrida klotet i stället för att rulla detsamma är dels mekaniskt trögt, och resulterar i att markören inte flyttar sig alls. Ovanstående beskrivning gäller de rullbollar som jag har kommit i kontakt med.
(232248)
(233280) 81-02-26 09:31 Kjell Waltersson Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :231514: av Lars Hellvig QZ Ärende: Lusen på gummibandet När går gummibandet av?
(233280) (kommentar i 233654)
(233654) 81-02-26 22:13 Axel Skough Mottagare: (Konstiga) fenomen (och deras) förklaring Kommentar till :233280: av Kjell Waltersson Ärende: Lusen på gummibandet ja, det expanderas ju kontinuerligt i kontinuerlig tid och därför är sannolikheten att det går av vid en fix, bestämd, tidpunkt alltid noll oavsett vilken tidpunlkt man väljer. du får integrera för att få veta sannolikheten för att det går av före den fixa tidpunkten T, men jag har inget tips på nån lämplig modell för det.
(233654)