Ämnen för examensarbeten från
Jacob Palme
Mindre typsnitt eller parentes på förslag i listan nedan
anger ämnen som jag vet att någon annan överväger
eller bestämt sig för att skriva uppsats om. Även
förslag som inte har parentes kan dock vara upptaget, och parentesmärkta
förslag kan vara att någon börjat men aldrig fullföljt
uppsatsen. Gunnar Björkman <gb@dsv.su.se>
vet ofta bättre än jag vilka ämnen som är tagna
och vilka som är lediga.
Listan är någotsånär sorterad med de uppgifter,
som jag upplever som mest intressanta, först i listan. Nya uppgifter
lägger jag till först i listan, så de som är i
slutet av listan kan ibland (inte alltid) vara tämligen föråldrade.
- DSV har under åren 1999 och framåt utvecklat ett eget
system "Daisy" för den interna administrationen. Gör
en utvärdering av om Daisy har lönat sig. Vad har utvecklingen
av Daisy kostat, vad kostar driften av Daisy, hur mycket tjänar
man på effektivare verksamhet till följd av Daisy?
- Statliga myndigheters information på Internet. Välj ett
antal statliga myndigheter som allmänheten ofta har behov av
kontakt med. Intervjua ett antal människor om frågor, som
de kan ha behov av att ställa till dessa myndigheter. Kolla hur
lätt det är att få fram svar via myndigheternas webbsajter.
Exempel på frågor: "Hur stort är basbeloppet
för allmän försäkring", "Kan jag få
studiemedel under sommaren", "Hur deklarerar jag en förlust
vid försäljning av fondandelar", "Försäkringsbolaget
vägrar betala för min förstörda cykel, vad kan
jag göra?". Läs gärna "Öppna System"
nr 1/2001 från Statskontoret.
- Missbrukshantering hos Internet-leverantörer.
Enligt den s.k. BBS-lagen (och även av andra skäl) har Internet-leverantörer
i Sverige vanligen en s.k. "abuse"-tjänst som hanterar
klagomål på olaglig information på leverantörernas
webbsidor. Denna tjänst kan då ta bort sidor som är
olagliga eller diskussionsgrupper där mycket olaglig information
finns. Gör en inventering av hur dessa tjänster fungerar,
vilka slags klagomål de får in, vilka typer av information
som de tillåter och tar bort.
- Datainspektionen och Personuppgiftslagen: Granska hur lagen tillämpas.
Hypotes: Lagen har blivit en samlingsplats för att stoppa sådan
som hotar etablissemanget och den allmänna opinionen. Granska
fall för att testa om denna hypotes stämmer.
 Utveckla
ett program, som kan fungera som en "helper" till webbläsare
och e-post-program. Programmet skall "packa upp" en fil
i MHTML-format, och producera en mapp så att den som tittar
på "index.html" i mappen med en webbläsare kan
läsa hela MHTML-dokumentet. Denna funktion finns redan inbyggde
i vissa webbläsare, men när detta skrivs (november 2000)
bara i Windows-miljö, inte i Unix, Linux och Macintosh-miljö.
- Utarbeta att klassificeringssystem för att klassificera olika
webbläsares kapabiliteter ifråga om HTML, CSS och XML.
Systemet skall kunna användas av en webbserver för att kunna
skräddarsy utmatningen till varje mottagares webbservers kapabiliteter.
Klassificera ett antal generationer av webbläsare med detta system.
-
Test av MHTML-standarden:
- RFC2557 MIME Encapsulation of Aggregate Documents, such as HTML
(MHTML). J. Palme, A. Hopmann, N. Shelness. March 1999. (Format:
TXT=61854 bytes) (Obsoletes RFC2110) (Status: PROPOSED STANDARD)
- RFC2387 The MIME Multipart/Related Content-type. E. Levinson.
August 1998. (Format: TXT=18864 bytes) (Obsoletes RFC2112) (Status:
PROPOSED STANDARD)
- RFC2392 Content-ID and Message-ID Uniform Resource Locators.
E. Levinson. August 1998. (Format: TXT=11141 bytes) (Obsoletes
RFC2111) (Status: PROPOSED STANDARD)
Enligt IETFs regler måste en standard, för att få
övergå från status "proposed standard"
till status "draft standard" kunna demonstreras i interoperabilitet.
Din uppgift blir att skriva ett program som tar existerande webbsidor
från ett Intranet och skickar dem via MHTML. Programmet bör
stödja användning av Content-Location-funktionen i MHTML-standarden.
Därefter skall du testa några av de vanligaste mailprogrammen,
hur bra de kan ta emot det som ditt program sänder. Och så
skiva rapport över slutsatserna av detta jobb.
- Gör en studie av vilka prissättningsmetoder för Internettjänsten,
som används och som visat sig mest framgångsrika i Sverige.
Bakgrundläsning se http://www.research.att.com/~amo/doc/networks.html.
- Datorstöd för demokrati: Gör
en inventing av produkter, företag och tjänster på
marknaden i Sverige, och vilka produkter och tjänster vill politikerna
ha och har politikerna valt att utnyttja. (Exempel på produkter-tjänster:
Omröstningar, icke-samtidiga forum, chat, information om offentliga
beslut, remisser till allmänheten.)
- Testa hur väl olika e-post-program stödjer standarderna
för Delivery och Receipt Notifications. Resultatet av ditt arbete
kan bli stöd för framtida standardiseringsarbete inom IETF.
- Det finns en massa allmänt kända föreställningar
om hur en webbsida bör se ut och fungera. Testa någon av
dessa i försök med verkliga användare. Exempel på
föreställningar att testa:
- Verdana och Georgia är de mest lättlästa typsnitten
- (Textrader är mest lättlästa
om det går 40-60 tecken/rad)
- Om en sida har mycket grafik som tar tid att ladda ner, blir
användarna missnöjda
- Det är OK med små tecken (relativ storlek 1 eller
2) om bara det inte är för många tecken/textrad
- Information bör organiseras i grupper om högst 7 enheter
per grupp (vid fler, dela in i subgrupper)
- Logisk hierarkisk struktur av en webbsida i delar och underdelar
är viktigt
- Man skall pressa in maximal information i det som syns på
skärmen av toppen på första webbsidan, även
om det känns hoptryckt, för många bläddrar
aldrig längre fram
- Det är lätt att hitta mer exempel, läs bara någon
webbdesignbok eller webbdesignsida.
- Folk tolererar dåliga svarstider om de får någon
information fort, och inte bara sitter och väntar.
-
Specificera hur forumsystemet KOM 2000 (http://cmc.dsv.su.se/KOM2000)
kan utvidgas för att stödja terminologidatabaser med inbyggd
möjlighet att knyta forum till varje term i terminologidatabasen.
- Använder sig folk av mottagningsbekräftelser?
Internets standarder har sedan 1996 inkluderat funktioner för
att få mottagningsbekräftelser på epost (RFC 1894,
1891) och sedan 1998 haft funktioner för lästbekräftelser
(RFC 2298). Hur vanligt är det att (a) e-post-programvaror stödjer
dessa funktioner (b) användare använder sig av möjligheterna
att explicit styra om de vill ha sådana bekräftelser. Utred
och diskutera. (Man kan även tänka sig andra typer av utredningar
av hur mycket olika funktioner i olika Internetstandarder verkligen
används.
- Listserver software: Make an overview of existing listserver software
and their functionalities, including user-friendliness.
- Applet for submitting HTML: Some programs allow people to submit
HTML-formatted messages through the web. The standard text box in
HTML, however, is not very good for editing HTML. Would it be possible
to develop an applet, which will make it easy for people to write
(a simple subset of) HTML into messages, which they submit through
the web, for example to forum systems or web hotels.
- Client side proxies can be used to remove content (cookies, Java,
adverts), modify content (remove blink, GIF animation), Security (anonymisation,
blocking), logging, acceleration, adding content (annotations, related
links). Make a through study of this, test some client side proxies,
propose your own ideas. http://crit.org/.
Well-known is the Muffin proxy.
- Altruism on the Internet. Why are people willing to help other people
so much on the Internet. How common is it? Is it really altruism?
- (Torgny Tholerus vid DSV har utvecklat en forumprogramvara, KOM
2000. Han har valt att utveckla en egen databas, mycket baserad
på användning av Unix filsystem. Alternativt kunde man
tänka sig att använda ett databassystem, t.ex. Microsoft
SQL server, Oracle eller DB2 och ett utvecklingsverktyg för websystem,
t.ex. Microsoft Visual InterDev och Microsoft Visual Studio. Gör
en testimplementering av en del av funktionerna i KOM 2000 med några
av dessa metoder, och jämför de olika metoderna. Jämförelsen
bör innefatta mätningar som visar datorbelastning och kapacitetsgränser,
men kan även innefatta bedömning av hur utvecklingsarbetet
och kvalitén på koden påverkas av de olika metoderna.
)
- (Eriks Sneiders, a research student at DSV, has developed a system
for providing web-based FAQs (collection of common questions and answers)
and looks for research students who want to develop such FAQs on topics
like, for example, Internet protocols. His e-mail address is Eriks
Sneiders <eriks@dsv.su.se>. His system can be tested, but
on a specific topic, on http://ekd.dsv.su.se/,
click on FAQ.)
- Pseudocurrency on the web, example: http://www.beenz.com.
How much is it used, what are the benefits, when will it be successful.
- Skriva ett program i Java som kan laddas ner från en webbserver
till en webbläsare, och som kan ge användaren möjlighet
att redigera text på ett bättre sätt än med dagens
<textarea>. Detta skulle behövas som en förbättring
av KOM 2000-systemet.
- Utreda och testa vilka typsnitt och radlängder som gör
e-post-brev mest lättlästa på skärmen. Är
Courier mera lättläst än Verdana eller Georgia eller
Arial? Blir e-post-brev mera lättlästa om man minskar radlängden
till 40 eller 60 tecken/rad?
- Folk klagar ofta över att det är så svårt
att hitta information på Internet, och att sökmotorerna
returnerar hudratals irrelevanta dokument men inte det man söker
efter. Analysera hur folk gör när de söker på
Internet, vad orsaken till problemen är och hur man kan få
det att fungera bättre.
- Det finns undersökningar och argument både för att
kommunikation via e-mail ökar och minskar risken för missförstånd
jämfört med ansikte-mot-ansikte-kommunikation. Skriftlig
kommunikation är mera exakt, och vid ansikte-mot-ansikte-möten
är det inte ovanligt att man tror sig ha kommit överens,
men har olika uppfattning om vad det är man kommit överens
om. Å andra sidan är det känt att skriftlig diskussion
via e-post ibland kan dra ut på tiden med ständigt upprepade
argument och utan vilja att förstå varandra. Pröva
vad som är riktigt genom att genomföra några experiment,
dår olika personer får klara ut problem via e-post och
genom att träffas. (20 p.)
- Företag kan via Internet samla in, och sälja till varandra,
uppgifter om sina kunder. Hur mycket förekommer detta, och vad
är lagligt och olagligt i Sverige, andra EU-länder, USA.
- Kvalitet på websidor: Installera och testa programvaran http://www.nist.gov/webmetrics
genom att göra en kvalitetsvärdering av DSVs websidor. Utvärdera
hur bra denna programvara är, titta på andra liknande programvaror,
göra en översikt över denna typ av program och föreslå
förbättringar i framtida sådana programvaror.
- Förr i tiden var de flesta dokument
på Internet rena textdokument. Numera används HTML-formatet
mycket för webdokument, medan dokument i e-post och Usenet News
fortfarande huvudsakligen är i textformat. En hypotes är
att HTML-formatet ger längre skrivtid men effektivare läsning.
Detta borde då innebära att HTML "lönar sig"
sammanlagt i tid för läsare och skrivare om antalet mottagare
är tillräckligt stort. Syftet med denna uppsats är
att genom praktiska experiment testa hur mycket tiden att skriva och
att läsa olika typer av dokument skiljer sig mellan formaten
ren text och HTML, och därur räkna ut vid vilket antal läsare
som HTML eventuellt blir mera lönsamt än vanlig enkel text
(20 poäng). Se även http://www.landfield.com/usefor/1998/Apr/0175.html
och (i RTF format) http://dsv.su.se/jpalme/reports/c10166.rtf,
(i Adobe Acrobat format: http://dsv.su.se/jpalme/reports/c10166.pdf.
- Svarstidsproblem vid web-baserade användardialoger, vad de
beror på och vad man kan göra åt dem.
- Chefer får för mycket e-post! Tekniska
och organisatoriska problem och lösningar.
- Mobbning och personförföljelse i Internet.
- Ett vanligt sätt att ta reda på önskvärda funktioner
i datorprogram är att intervjua användare. Men användarnas
svar i sådana enkäter styrs ofta av andra faktorer än
de man tänker sig. Undersök detta problem genom att intervjua
ett antal användare av e-post-program, om vilka funktioner de
helst vill ha i bra e-post-program. Ta även reda på vilka
e-post-program de har erfarenhet av, och analysera sedan data för
att se hur deras önskemål styrs av vilka program de har
erfarenhet av.
- Gruppstorlek vid gruppkommunikation: Det är välkänt
att bästa storleken på en arbetsgrupp oftast är 1-7
personer. Gäller detta även om arbetsgruppen huvudsakligen
kommunicerar via skriftlig kommunikation (e-post och liknande). Eller
är en annan gruppstorlek bättre då? Det har t.ex.
hävdats att den skriftliga kommunikationen, med längre tid
att skriva och kortare tid att läsa, möjliggör större
gruppstorlekar. Uppsatsen bör inte endast baseras på enkäter,
utan också på försök eller analys av verkliga
gruppers framgångar i olika gruppstorlekar och med olika medier.
- Vilka yrkesroller tänker sig studerande vid DSV-s olika utbildningslinjer,
varför har de valt att läsa vid DSV, i vilken mån
beror det på förväntad yrkesroll, passar utbildningen
till dessa förvätningar. Tag ev. även med studerande
vid D-linjen på KTH i undersökninge. Tag ev. även
reda på om de verkliga framtida yrkena stämmer överens
med förväntningarna.
- Den som skriver en websida vill ofta
använda nya avancerade funktioner i nya webläsare, men vill
också att websidan skall vara läslig för mottagare
som har olika slag av webläsare. Gör en förteckning
över funktioner i HTML och kolla vilka av dessa som (a) fungerar
i Netscape Communicator, (b) fungerar i Microsoft Internet Explorer,
(d) Överenstämmer med HTML-standarden 3.2 och förslaget
till ny HTML-standard 4.0.
- Analysera diskussionerna i några elektroniska diskussionsgrupper,
och undersök i hur hög grad som folk instämmer med
varandra eller invänder mot varandra.
- Internet har gett starkt ökade möjligheter för vem
som helst att kommunicera med vem som helst via websidor, e-post,
newsgroups m.m. Fråga: Använder folk detta för att
i ökad utsträckning kommunicera med andra människor
med samma intressen, värderingar och verklighetsmodeller, eller
använder folk detta för att få information om och
kontakt med människor med annorlunda intressen, värderingar
och verklighetsmodeller?
- Gynnas
invandrare och andra studerande med speciella svårigheter av
att kurser ges med konferenssystem (såsom *:88) eller missgynnas
de? Analysera resultaten av senaste omgången av *:88 och jämför
för varje studerande hur denna klarat andra kurser, för
att se vilken kursform som är mindre missgynnande för invandrare
och andra studerande med speciella svårigheter.
- ABNF:
IETF, Internets standardiseringsorganisation, har en standard för
specifikation av protokoll, ABNF. Skriv en syntaxanalysator för
ABNF och använd den för att testa syntaxerna i några
olika IETF-standarder som använder ABNF.
- Webhotell i Sverige: Marknadsöversikt och marknadsanalys.
- Digital information: Evig eller förgänglig. Digital information
kan kopieras praktiskt taget obegränsat antal gånger utan
förvanskning, och borde därmed bli mera evig än t.ex.
vanliga konstverk och skulpturer. Men istället är den digitala
informationen ofta beroende av programvaror som försvinner, och
har därmed kortare livslängd. Kan något göras
för att göra den digitala informationen långtidssäker?
- Arkivering av Internet. Behöver informationen på Internet
långtidsarkiveras för framtida forskning? Vilken sådan
arkivering görs idag, vilken behöver göras?
- Datorstöd för distansundervisning med hjälp av konferenssystem.
En student vid DSV utvecklade 1996 en prototyp för detta, i syfte
att skriva en uppsats om detta. Troligen blir hans uppsats aldrig
skriven. Utvärdera den prototyp han gjorde och diskutera hur
bra den fyller användarnas krav.
- Bryggor
till Internet från program som från början inte gjorts
för Internet. Jämför metoder som använts och hur
bra de fungerat. Lotus Notes Domino och First Class är två
produkter som bör granskas.
- Publicering av vetenskapliga tidskrifter på Internet. (a)
Hur mycket förekommer det, hur bra fungerar det (b) använder
man speciell programvara för produktionen, hur fungerar den i
så fall, hur borde den fungera, vilka krav bör man ställa
på en sådan programvara.
- Förslag från Bengt
Olsen, Gruppvaruexperterna, Uppsala om införande av gruppprogramvara
i företag.
- Förslag från Johan Kullberg, LM Ericsson
Data om WWW och dokumenthantering.
- Reklam i web-sidor (s.k. "banner advertisment"): Lönar
den sig för (a) annonsörerna (b) de som säljer annonsplatser?
Hur fungerar den, hur upplevs den av annonsörer, annonssäljare
och konsumenter?
- Censur av Internet: Gör en översikt över vilka försök
som gjorts i olika länder att censurera Internet (t.ex. Kina,
Singapore, Tyskland, Sverige och USA).
- Är PICS ett misslyckande? PICS skall hjälpa föräldrar
att hindra sina barn att se olämplig information på Internet.
Men många hävdar att det inte finns databaser för
PICS som gör det användbart. Databaser som räknar upp
bara "tillåtna" web-sidor gör Internet för
litet och ointressant, databaser som räknar upp förbjudna
web-sidor är för ofullständiga, säger man. Stämmer
det?
- Många påstår att Internet skulle bli mycket effektivare
om man använde sig av proxy-servrar för websidor. Trots
detta används sådana sällan? Vad beror det på?
Gör en ekonomisk kalkyl över vinster och kostnader med att
sätta upp en proxyserver, och kolla om de verkligen är så
lönsamma som det påstås.
- IETFs standarder utarbetas till stor del via e-post mellan tekniker.
Dessa har ibland mera förståelse för tekniska frågor
än användaraspekter. Analysera detta genom att läsa
igenom diskussionerna i en eller flera IETF-grupp och klassificera
hur mycket tid som ägnas åt olika frågor, och hur
viktiga dessa frågor är för användarna av e-post.
T.ex. ietf-drums vore bra objekt för en sådan studie.
- En uppsats vid DSV i oktober 1996 med titeln "Piratkopiering
av programvara inom organisationer - en effektstudie" diskuterade
problemet med piratkopiering i uppenbart syfte att varna för
riskerna med piratkopiering. Uppsatsen hade "Microsoft"
som "uppdragsgivare". Jag föreslår en ny uppsats,
som försöker skapa en bild av piratkopiering sett ur användares
och samhällets totala synvinkel, och kritiskt ifrågasätter
de påståenden som föreningar som BSA (Business Software
Alliance) gör. För att kunna skriva en sådan uppsats
krävs att man kan gå in i någon organisation med
strikta löften om anonymitet och observera hur piratkopiering
verkligen används. Någon universitetsinstitution kunde
vara lämplig.
- Många tror att datorer används för att göra
saker till lägre kostnad än utan datorer. Men istället
har datorer ofta använts till att göra saker på krångligare
sätt till samma eller till och med högre kostnad. Det krångligare
sättet kan innebära ett bättre sätt, men det är
inte säkert. Försök att utreda vad som är sant,
genom att ta ett antal exempel på välkända datoranvändningar
och utreda hur kostnad, nytta etc. ändrats när man datoriserat
uppgifterna, eller när man bytt från enklare till mer avancerat
program/dator.
- Skriva ett program e-mail-lint, which checks if the syntax of an
e-mail message agrees with the IETF standards, similar to c-lint and
weblint.
- Utred och specificera hur det välkända datorprogrammet
Listserv (ett program för mailing-listor) kan utvidgas med funktioner
som gör det till ett icke-samtidigt konferenssystem.
- Roller, rollelement och behörighet. Många datorsystem
bygger på att användarna tilldelas olika roller, och för
varje roll har viss behörighet, beskriven av ett antal rollelement,
vilka utgör elementära behörigheter. Uppsatsen skall
studera existerande system och teori inom området, och speciellt
titta på de risker som en alltför hård rolluppdelning
kan innebära för verksamhetens flexibilitet.
- Datorstöd för beslut om tidpunkt via mailinglistor. Beslut
om tidpunkt för ett sammanträde måste ibland tas via
mailinglistor. Detta blir ofta väldigt klumpigt. Med en väl
konstruerad mail server borde processen väsentligt kunna underättas.
- Hur bör studenterna vid DSV organisera sin web-information
om sig själva? Kan man införa ett program, med vars hjälp
en student själv kan anmäla sig Welcome.html-fil och få
med den i en katalog över sådana sidor som sköts av
DSV eller D.I.S.K.?
- Ett ökande problem på Internet är förekomsten
av s.k. spamming (oönskad e-mail och oönskade artiklar i
Usenet News). Detta behöver utredas både etiskt (vad bör
man kunna hindra), regulatoriskt (hur bör man reglera detta i
lagar och regler) och tekniskt (åtskilliga anti-spamming-verktyg
finns redan i drift).
- Kan "Anonymity servers" på Internet användas
för anonyma intervjuer, alltså intervjuer där den
som besvarar frågorna är anonym för den som ställer
frågorna, men där ändå frågorna kan vara
mer än bara enkla urvalsfrågor. Testa metoden praktiskt.
- Utveckla ett e-post-baserat system för omröstningar. Systemet
skall stödja specifikation av frågeställning, insamling
av röster, rösträkning och presentation av resultat.
Olika algoritmer för att räkna rösterna och olika varianter
av frågesyntax bör testas (20 poäng).
- Utveckla ett datoriserat lexikon över datatermer. Lexikonet
skall bl.a. kunna användas av studerande vid DSV som undrar över
någon dataterm. Poster i lexikonet skall kunna finnas på
både engelska och svenska, plats bör finnas för definition.
Lärare vid DSV skall enkelt kunna lägga till nya termer
till lexikonet (20 poäng)
- Utveckla ett datorprogram som testar vilket språk en text
är skriven på. Tänkbar testmetod: Kolla frekvensen
av de 20 vanligaste orden i ett antal olika möjliga språk.
Uppsatsen bör även handla om metoder och problem och om
tillförlitlighet. Kan t.ex. användas i web-servrar och e-post-servrar
för att sätta språk-attributet i HTTP/RFC 822. Uppgiften
kan ev. utvidgas till att även omfatta detektion av teckenstandard.
- Utveckla ett program som gör statistik på WWW: Hur stor
andel av weben är skriven i olika språk, använder
sig av olika format (HTML, PDF, TEXT, etc.) genom en robot som scannar
web-världen och sammanställer sin statistik.
- JP gjorde för femton år sedan en serie studier av hur
Sveriges första BBS, KOM, användes (medeltid att läsa
ett meddelande, medeltid att skriva ett meddelande, hur användningen
fördelas över dygnet, vilka som kommunicerade om vad på
vilket avstånd, kostnads- nytto analys m.m. Gör om delar
av dessa studier på Internet idag, med samma metoder som jag
använde för 15 år sedan.
- Utveckla en multimedia-version av någon kurs eller del av
kurs vid DSV. Exempel: Kursen *.48 Elektronisk post eller kursen INT
2: Datorförmedlad kommunikation. (Några studerande håller
på att göra detta, men det finns säkert fler moment
i kurser att göra multi-media av.)
- Innehållsanalys av texter som en forskningsmetod vid studier
av textbaserade kommunikationssystem. Arbetet innefattar inventering
av vad som gjorts, förslag till metoder och eventuellt utveckling
av programstöd för någon vald metod. Test av metoder
på något existerande material kan också ingå.
- Statistik vid forskning om BBS-er. Vilken statistik behövs.
Hur kan funktioner för detta läggas till existerande programvara,
t.ex. First Class.
- (Betygssättning vid datorstödd undervisning med hjälp
av BBS-er (konferenssystem). Hur bör den gå till, vilka
hjälpmedel behöver läraren? Arbetet kan även innefatta
utveckling av ett sådant hjälpmedel.)
- (Analysera behov för och utveckla ett program för långtidsarkivering
av det som skrivs i något Internet-CMC-system (t.ex. Usenet
News, Web4Groups, World Wide Web eller Listserv). Kontakt bör
tas med arkiveringsexperter på Kungliga Biblioteket och/eller
Riksarkivet. Viktigt vid långtidsarkivering är att formatet
är sådant att de sparade dokumenten går att läsa
långt in i framtiden. Formatet bör alltså inte vara
bundet till specifika datorsystem eller program som kanske inte finns
i framtiden (20 poäng).)
- Vilka funktioner behöver tillföras ett datorstött
konferenssystem för att kunna användas på flera språk
som hjälpmedel i internationellt samarbete (10-20 poäng).
- Kan man ur låntagares lån vid Stockholms Stadsbibliotek
härleda en databas som kan ge andra låntagare råd
om vilka böcker de troligen kommer att gilla? (20 poäng)
- Datorstöd för omröstningar. Vad finns, hur bör
det utformas, vad är problemen? (10 eller 20 poäng)
- Kan man uppnå högre kvalitet på information i Internet
genom att låta användare kvalitetssätta varandras
websidor och lagra informationen i en databas? Vad har andra redan
gjort? Hur skulle en sådan databas bäst fungera? (10-20
poäng).
- (Det finns en del experimentella datorkonferenssystem baserade på
World Wide Web. Testa och utvärdera några sådana
system och skriv en rapport som beskriver deras principer och uppbyggnad
(10-20 poäng)).
- Vilka människor använder Internet, och hur har det påverkat
deras konsumtion av andra media (tidningar, böcker, bibliotek,
radio-TV m.m.). Undersökning baserad på enkäter med
strategiska sampel (20 poäng).
- Hur skiljer sig de människor som aktivt använder Usenet
News från (a) andra datoranvändare (b) en genomsnittspopulation.
Jämför ifråga om kön, ålder, utbildning,
personlighetsprofil (personlighetstestresultat m.m.) (10-20 poäng).
- Gör en enkät med 100-200 lärare vid gymnasier i Stockholm,
för att ta reda på om de använder IT i undervisningen,
hur, varför/varför inte, vad de anser vara hinder för
att använda IT i undervisningen m.m (10-20 poäng).
- Samla data om några Usenet News-användares filtreringsönskemål,
och sedan testa några olika filtreringsmetoder mot dessa data
(10 eller 20 poäng.)
- Videokonferenser som undervisningsverktyg: Det förekommer många
försök att använda videokonferenser (alltså dubbelsidig
bild- och ljudförbindelse) som verktyg i distansundervisning.
Utvärdera på grundval av intervjuer med elever och lärare
vid flera sådana projekt hur bra denna metod är, jämför
den speciellt med inspelad video (10-20 poäng).
- Multiplattformsverktyg. Vilka verktyg finns för att utveckla
program som går att köra på olika plattformar (Windows,
Macintosh, Unix/motif o.s.v.) Hur bra är de? Intervjua de som
använt dem! (10-20 poäng.)
- De flesta programvaror har ett fönster "Inställningar"
där användaren kan modifiera programmets funktion efter
sina egna önskemål. Gör en studie, på något
eller några lämpliga företag, av i hur utsträckning
som användarna har ändrat dessa inställningar från
de förvalda värden som är satta när de först
installerade programmet (10 eller 20 poäng).
- Vilka är skillnaderna i effekt mellan synkron (samtidig) och
asynkron (icke-samtidig) diskussion med användning av textkonferensprogramvara?
Forskningsmetod: Kontrollerat experiment med utvärdering. (10
eller 20 poäng.)
- Ett pedagogiskt experiment, där studenter får lösa
grupparbetsuppgifter med olika typ av datorhjälpmedel, för
att se hur datorhjälpmedlen påverkar tidsåtgång
och kvalitet. Exempel på datorhjälpmedel: Gemensamma textredigerare,
simultan datorkonferens, icke-simultan datorkonferens. (10 eller 20
poäng.)
- Konsumentupplysning via databaser. Hur skulle det kunna utformas,
vad skulle det kosta, är det något vi borde satsa på?
(10 poäng.)
- Analys av begreppet kritisk massa som avgörande för framgång
vid användning av datorstödda konferenssystem. Metod: Dels
litteraturstudier, dels insamlande av empiriskt material och bearbetning
av detta med statistiska metoder. (10 eller 20 poäng.)
- Skaffa kopior av olika existerande filtreringsprogram och testa
hur bra dessa kan uppfylla användares filtreringsbehov (10 eller
20 poäng, Fredrik Kilander vid DSV bör vara sidohandledare
för detta).
- Någon studie inom området filtrering av meddelanden
på grundval av användarens intressen. Studien kan t.ex.
innefatta en jämförelse av hur lätt det är att
filtrera som man vill med olika existerande filterprogram. (10 eller
20 poäng.)
- Analys av filtreringsbehov genom att låta vana användare
av Usenet News titta på artiklar i newsgroups och göra
filtreringsbedömningar. (10 eller 20 poäng.)
- Datorstött hemarbete. Hur vanligt
är det, vad är erfarenheterna? (10 poäng.)
- Klientprogramvaror för elektronisk post, en översikt över
programvaror, vilka funktioner de erbjuder och användarnas behov.
(10 eller 20 poäng.))
- Konverteringsprogram mellan olika format för e-post. Marknadsöversikt,
funktionsöversikt. (10-20 poäng.)
- Förekommer mobbning i elektronisk post och datorstödda
diskussioner (konferenssystem, BBS-er, Netnews, IRC, Mud m.m.). Med
mobbning avses att någon viss person på ett överdrivet
sätt utsätts för andras ringaktning, att denna persons
förslag kritiseras och förlöjligas på ett starkare
sätt än om förslagen kommit från någon
annan o.s.v. Frågan bör både analyseras ur mobbarens
och den mobbades synvinkel. Kan personer känna sig mobbade, utan
att andra personer upplever att personen är mobbad? Vad är
orsakerna till och effekterna av detta slag av mobbning, och vad kan
behöva göras för att förhindra mobbning? (10 poäng.)
- Standard och verklighet. Intervjua ett antal personer som arbetat
med att implementera system enligt standarder inom dataområdet,
för att undersöka i hur hög grad verkligheten (det
som man implementerar) avviker från det som står i standarden,
och i så fall varför och på vilket detta påverkar
implementeringsarbetet. (10-20 poäng.)
- Kvalitet i Internet. Gör en utredning av hur hög kvalitén
är på den information som finns i Internet, och metoderna
att hitta informationen, och föreslå åtgärder.
(10-20 poäng.)
- Upphovsrätt i Internet. Vilka regler och sedvänjor gäller?
Vilka önskemål har användarna? Behövs åtgärder?
(Kontakta marsha-w@uiuc.edu, hon har idéer). (10 poäng).
- Elektroniska marknader: Vilka är behoven av och möjligheterna
för tjänster i näten. Kan specialiseras till viss grupp
av tjänster, t.ex. banktjänster, "postorder",
utbildning, underhållning, "uppslagsböcker",
samhällsinformation. (10 poäng).
- Produktion av elektroniska tjänster: Hur går det till,
vilka är arbets- och marknadsvillkoren. (10 poäng).
- Översikt över marknaden för Internet-produkter och
tjänster i Sverige. (10-20 poäng).
- Kommersiella BBS-er i USA: America online, Bix, Compuserve, GEnie,
Prodigy m.m. (10-20 poäng).
- Fidonet - översikt över tjänster, användning
och begränsningar. (10 poäng)
- Användning av datornät för samhällsinformation
och samhällsdialog. (kommunikation mellan politiska beslutsfattare
och allmänhet) (10 poäng).
- De politiska partiernas BBS-er i Sverige: Hur används de, vad
har de för nytta och begränsningar (10 poäng).
- Minitel-tjänsten i Frankrike: Hur används den, varför
har den lyckats, kan vi göra något liknande i Sverige,
jämförelse med Internet. (10-20 poäng, du bör
förstå franska om du väljer denna uppgift).
- Utredning om möjligheten att använda WWW som ersättning
för andra dokumenthanteringssystem i företag, se bilaga
(10 poäng)
|