Föllesdal Dagfinn,
Wallöe Lars & Jon Elster
Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi
Kapitel 9 handlar om logik och
logik kan kort definieras som ”studiet av giltiga argument” (Föllesdal m.fl.
2001: 289). För att förstå vad logik är, är det alltså viktigt att förstå vad
argument och giltiga sådana är. Nedan beskrivs därför först argument, sedan
giltiga argument och till sist logik.
Ett
argument kan beskrivas som ”en rad satser varav några, som kallas premisser,
utges för att vara skäl eller grunder för en annan av satserna, som kallas
slutsats” (Föllesdal m.fl. 2001: 289). Vi kan således förtydliga genom att säga
att ett argument består av premisser och slutsats, där slutsatsen motiveras
genom premisser. Som ett exempel kan vi se till argumentet:
1.
Alla studenter är människor
2. Alla
människor är dödliga
3.
Alla studenter är dödliga
Den första raden, ”Alla
studenter är människor”, är en premiss, vilket även den andra raden är ”Alla
människor är dödliga”. Dessa två rader är premisser eftersom de leder fram till
och motiverar slutsatsen i argumentet, som är att ”Alla studenter är
dödliga”.
Fråga 1.1: Vad är
en premiss?
Svar1.1: En premiss är en del av, eller en sats i, ett
argument. Det är en sats som leder fram till en slutsats. I exemplet ovan finns
två premisser:
1.
Alla studenter är människor
2. Alla
människor är dödliga
Fråga 1.2: Vad är en
slutsats?
Svar 1.2: En slutsats är en del av, eller en sats i, ett
argument. Det är en sats som man kommer fram till genom premisserna i
argumentet. I exemplet ovan fann vi en slutsats:
3.
Alla studenter är dödliga
Fråga 1.3: Vad är ett argument?
Svar 1.3: Ett argument består av ett antal satser;
premisser och slutsats. Det är premisserna som leder fram till slutsatsen. I
exemplet ovan såg vi ett argument:
1.
Alla studenter är människor
2. Alla
människor är dödliga
3.
Alla studenter är dödliga
Fråga 1.4: Vad är
ett giltigt argument?
Svar 1.4: Ett giltigt argument kan beskrivas
som ett argument där följande gäller: om argumentet har sanna premisser då har
det också en sann slutsats. I
ett giltigt argument gäller alltså att om premisserna är sanna, är även
slutsatsen sann (Föllesdal m.fl. 2001: 293). Exemplet ovan kan ännu en gång ges
som exempel:
1.
Alla studenter är människor
2. Alla
människor är dödliga
3.
Alla studenter är dödliga
Premissen ”Alla studenter
är människor” är sann, vilket även premissen ”Alla människor är dödliga” är.
Slutsatsen, ”Alla studenter är dödliga” baseras på de två sanna premisserna och
är sann även den, varför argumentet bör ses som ett giltigt
argument.
Fråga 1.5: Vad är ett entymem?
Svar 1.5: Ett
entymem är ett argument som är ofullständigt. Med ofullständigt menas att det
saknas premisser och/eller slutsatser. För att premisser skall kunna utelämnas,
måste de vara av sådan natur att de är så pass uppenbara, att det inte anses
nödvändigt att ange dem (Föllesdal m.fl. 2001: 289f). I exemplet ovan kan vi se
hur de två premisserna är så pass uppenbara att de egentligen skulle kunna
utelämnas. Att ”Alla studenter är människor” och att ”Alla människor är dödliga”
är uppenbara sanningar som alltså inte nödvändigtvis behöver
anges.
För att det skall vara
möjligt att utelämna en slutsats, måste den framgå av sammanhanget, om inte så
måste hela argumentet ges (Föllesdal m.fl. 2001: 289f). Även här kan vi se hur
detta skulle vara möjligt i det ovanstående exemplet. Att ”Alla studenter är
människor” och att ”Alla människor är dödliga” leder naturligt fram till
slutsatsen att ”Alla studenter är dödliga”, som därför kan lämnas
outtalad.
Logik kan kort definieras
som ”studiet av giltiga argument” (Föllesdal m.fl. 2001: 289). För att förstå
vad logik är, är det alltså viktigt att förstå vad argument och giltiga sådana
är, vilket diskuterats ovan. Vi kunde då se hur ett giltigt argument kan
beskrivas som ett argument där följande gäller: om argumentet har sanna
premisser då har det också en sann slutsats (Föllesdal m.fl. 2001: 293).
Fråga 2.1: Vilka
är logikens fyra huvuddelar?
Svar 2.1:
Föllesdal m.fl. presenterar ett
“logiskt vokabulär” som omfattar tio termer. Dessa tio termer utgör tillsammans
logikens fyra huvuddelar; satslogik, predikatlogik, predikatlogik med identitet
och mängdlära.
1.
Satslogik omfattar termerna ’icke’, ’och’, ’eller’, ’om’ och ’endast om’.
2.
Predikatlogik omfattar termerna ’alla’, ’några’ och ’ingen’.
3.
Predikatlogik med identitet omfattar termen ’=’ (är identisk med).
4.
Mängdlära omfattar termen ’spegelvänd trea’(är medlem av) (Föllesdal
m.fl. 2001: 292).
Fråga 2.2: Vad är en logisk sanning respektive
falskhet?
Svar 2.2: Begreppet logisk sanning används när man talar
om satser. Ett exempel på en logisk sanning är:
Ingen omotiverad student är
motiverad.
En logisk sanning är
alltså en sådan sanning som är självklar. Ingen omotiverad student kan vara
motiverad, för om en student är motiverad så är den inte omotiverad. Ett exempel
på en logisk falskhet är:
Det finns en omotiverad student som är
motiverad.
En logisk falskhet har
således en likadan självklarhet som vi såg i den logiska sanningen. Att påstå
att en omotiverad student är motiverad innebär att man påstår att den är
motiverad, vilket den inte kan vara om den är omotiverad. Den logiska falskheten
är således självmotsägande (Föllesdal m.fl. 2001: 293).