Kapitel 8, Tolkning och precisering

Föllesdal Dagfinn, Wallöe Lars & Elster Jon
- Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi

Bakgrund till kapitelts teorier:
Jag kommer att ta upp språkliga sammanhang, tolkning och precisering, vilka behandlas i kapitel 8.

För att få en bakgrund till vad kapitlet handlar om tänkte jag börja med att ta upp formuleringar, vilket är samma sak som en sats eller mening. Med hjälp av meningar bygger vi upp vårat språk och således ingår de i språkliga sammanhang, tolkningar och preciseringar.
Formuleringar kan vara av olika slag, ställda som exempelvis frågor eller påståenden.
För att göra det hela lite mer konkret tänkte jag ta upp exempel på formuleringar:
- Det är kallt här - ett påstående som även kan leda till en handling, man stänger fönstret eller sätter på sig en tröja
Formuleringen kan även ställas som en fråga:
- Är det inte kallt här? Denna formulering blir då till en frågesats.

Fråga 0.1: Vad är en formulering och ge exempel på olika slags formuleingar?
Svar 0.1: En formulering är samma sak som en sats/mening. Det finns frågesatser, påståendesatser m.m. (Föllesdal m.fl. s:279)

Språkligt sammanhang

Varje formulering betyder olika saker beroende på vad för slags formulering det är (om den sägs som en fråga, ett påstående eller en uppmaning till exempel) och vilket språkligt sammanhang den sägs i, till exempel i ett specifikt samtal eller en debatt. Även situation är viktig för betydelsen för hur en formulering skall tolkas och förstås.

Till exempel så skulle det jag säger kunna tolkas annorlunda om det istället var en professor inom området som talade eller om ni istället hade varit barn, hade ni säkerligen inte förstått det jag säger på samma sätt som ni gör nu. Något som också spelar in är när, var och hur det jag säger sägs.
För att ta ett väldigt konkret exempel så skulle jag kunna säga:
Jag tycker om dig, vilket skulle kunna tolkas olika beroende på vem som säger det och vem det sägs till, liksom vad syftet är, vilken situation och vilket sammanhang det är.


Fråga 1.1: Vilka tre faktorer är viktigt för en formulerings betydelse?
Svar 1.1: De faktorer som påverkar betydelsen för är: vad för slags formulering det är, vilket språkilgt sammanhang och i vilken situation formuleringen förekommer i.(Föllesdal m.fl. s:281)

Tolkning

Tolkning handlar även om hur ett uttryck kan betyda olika saker i olika sammanhang och hur olika uttryck kan betyda samma sak i olika sammanhang. En formulering sägs då vara en tolkning av en annan formulering om det finns ett sammanhang där de har samma betydelse.
Exempel: Två formuleringar som innehåller samma påstående är "Patrik är längre än Michaela" och "Michaela är kortare än Patrik". Det omvända kan också förekomma.

Vidare tar kapitlet upp påståendeolikhet som används för att avgöra hur specifik en formulering är.
Exempel på påståendeolikhet:
Formuleringen "Andreas och Emanuel är födda samma år" är mindre specifik än meningen "Andreas och Emanuel föddes 1979", som således specificerar det exakta årtalet då de är födda. Formuleringarna är påståendeolika eftersom om det skulle visa sig att de båda var födda 1980 så skulle den första formuleringen vara sann och den andra falsk.

Fråga 2.1: Vad är tolkning enligt kapitel 8?
Svar 2.1: En formulering är en tolkning av en annan formulering om det finns ett sammanhang där de har samma betydelse.(Föllesdal m.fl. s:282)

Fråga 2.2: Vad är påståendeolikhet?
Svar: 2.2Formuleringen "Andreas och Emanuel är födda samma år" är mindre specifik än meningen "Andreas och Emanuel föddes 1979", som således specificerar det exakta årtalet då de är födda. Formuleringarna är påståendeolika eftersom om det skulle visa sig att de båda var födda 1980 så skulle den första formuleringen vara sann och den andra falsk. (Föllesdal m.fl. s:283)

Precisering

Att kunna precisera (avgränsning) vad vi menar, i exempelvis en debatt, är viktigt för att inte blir misstolkad. För att minska risken för feltolkning vill man således ta bort tolkningsmöjligheterna så mycket som möjligt.
Exempel:
Formuleringen "Karin är dum" kan preciseras med "Karin är elak" eftersom hon i detta fall slagit sin syster. Detta kallas för precision eftersom den första satsen också har en annan rimlig tolkning: "Karin är korkad." Precisering är inte samma sak som specificering eftersom det är något som tillför något mer.
Exempel:
Karin är dum och ful.
Depreciering är inte samma sak som generalisering då generalisering vidgar subjektets omfång ytterligare.
Exempel:
Karin och hela hennes familj är dumma.

Fråga 3.1: Varför vill man precisera uttryck?
Svar 3.1: För att slippa bli missförstådd och för att tolkningen ska bli riktig (Föllesdal m.fl. s:285f)

Fråga 3.2: Vad är skillnaden mellan precisering och specificering?
Svar: 3.2:Se exempel ovan. (Föllesdal m.fl. s:287)