Språk Kapitel 7

Grundläggande om språk
Ett språk är ett system av ljud eller andra tecken som gör det möjligt för oss att kommunicera, dvs överföra information från en person till en eller flera andra. Språket kan bestå av ljud, skrifttecken, röksignaler, handrörelser eller ansiktsuttryck och det måste alltid vara möjligt att uppfatta med hjälp av ett eller flera sinnen (Föllesdal et al, s244).

Det filosofiska studiet av språk delas ofta in i tre delar: syntax, semantik och pragmatik.

Syntax

Fråga 1.1 - Förklara vad som menas med syntax?
Svar 1.1: Hur en menings/sats grammatiska uppbyggnad ser ut.
Man kan utifrån ett begränsat antal ord konstruera oändligt många olika satser med hjälp av grammatiken. Satser som betyder samma sak kan formuleras på helt olika sätt. Något som beror på både sociala, geografiska och personliga faktorer.(Föllesdal et al, s246)

Fråga 1.2 - Hur avgör man om en grammatik är tillfredsställande?
Svar 1.2:

Noam Chomsky (1928-), amerikansk språkforskare, anser att ”en tillfredsställande grammatik inte bara måste generera den rätta mängden språkliga uttryck, utan att den även måste generera dessa uttryck på ett korrekt sätt” (Föllesdal et al, s248).
Med detta menar han att: sätten de olika uttrycken genereras på, måste återspegla vad uttrycken betyder, hur de faktiskt genereras i medvetandet hos en som har språket som modersmål osv.

Semantik

De språkliga uttryckens betydelse, dvs förhållandet mellan språk och verklighet (Föllesdal et al, s251).

Fråga 2.1 - Vad är skillnaden mellan syntax och semantik?
Svar 2.1: Inom syntaxen pratar man om språkets form, dvs dess grammatiska uppbyggnad, men inom semantiken fokuserar man på språkets betydelse, dvs ordens förhållande till verkligheten (Föllesdal et al, s251).

Fråga 2.2 - Hur skapas/uppstår mening?
Svar 2.2: ”Meningsteorin” har sitt ursprung i antikens Grekland och huvudidén är att man skiljer mellan språkliga uttrycks mening (intention), deras referens (extension) och själva uttrycket (Föllesdal et al, s252).

Mening (intention)
Mening är detsamma som ett ords betydelse, dvs den mening som skapas när man förstår ett ord eller uttryck.
Exempel: Ordet häst har en viss betydelse/mening för dig, en betydelse som för allmänheten är rätt lika. Meningsskapandet ligger till grund för all kommunikation. En person säger något och yttrandet har en viss betydelse. Förutsatt att man kan språket så förstår man vad som sägs eller skrivs (Föllesdal et al, s252).

Referens (extension)
Själva föremålet man pratar om.
Exempel: kan vara en sten, ett träd, en person. Men det kan även vara något abstrakt som uttrycket fem vilket refererar till ett tal (Föllesdal et al, s252).

Uttryck
Det skrivna ordet. Uttrycket kan i sin tur delas in i tre delar: satser, generella termer och singulära termer (Föllesdal et al, s253).

Satser: en mening kan bestå av olika typer av satser så som bisatser och frågesatser.
När det gäller uttryck i den här meningen fokuserar vi på falska/sanna satser, dvs deskriptiva satser.

Singulära termer: ett ord som refererar till en bestämd sak eller person.
Den singulära termen fungerar på samma sätt som ett namn gör.
Exempel: ”Den högsta byggnaden i Västerås”

Generella termer: Refererar inte till en specifik sak eller person.
Exempel: order katt, refererar inte till en bestämd katt utan det är en generell term.

Fråga 2.4 - Vad beskriver Ogdens triangel?
Svar 2.4: Charles Kay Ogden (1889-1957) och Ogdens triangel visar på sambanden för hur mening, referens och uttryck förhåller sig till varandra (Föllesdal et al, s253).

Pragmatik

Pragmatik är studiet av antydningar, man kan säga en sak men antyda en annan (Föllesdal et al, s265).

Fråga 3.1 - Pragmatik kan studeras inom tre olika områden vilka?
Svar 3.1:
Studie av kommunikationssituationer
Studerar språklig kommunikation som en speciell kollektiv handling. Det man vill uppnå med kommunikation är att man som regel strävar efter att förstå varandra och uppnå eller uträtta något genom det som sägs (Föllesdal et al, s265).

Studiet av olika typer av talhandlingar
De många olika sätt språket kan användas på. En sats som ”Det är kallt här” kan användas i flera olika ändamål. Semantiskt är det en beskrivning av temperaturen. Men den kan användas som en uppmaning att stänga fönstret etc (Föllesdal et al, s268).

Indexikala uttryck
Ord som ”nu” och ”jag” som ändrar referens från en situation till en annan. Det problematiska med dessa ord är vilken mening de har och vad de refererar till (Föllesdal et al, s272).