En av vetenskapens viktigaste uppgifter är att förklara olika saker, man försöker ta reda på varför något förhåller sig på ett eller annat sätt. Det som man försöker förklara kan till exempel vara en händelse, ett permanent sakförhållande eller andra typer av förhållanden. Inom vetenskapen finns det tre sorters förklaringar. Orsaksförklaringar förklarar olika fenomen med hjälp av deras orsaker. Funktionalistiska förklaringar förklarar fenomen med deras verkningar och ändamålsförklaringar förklarar fenomen med hjälp av deras avsedda verkningar (Føllesdal et al., 1993, s 185).
Orsaksförklaringar är den viktigaste typen av förklaringar inom vetenskapen. En orsaksförklaring förklarar ett fenomen genom angivande av dess orsak. Det man vill förklara är ofta händelser men även permanenta sakförhållanden, som till exempel ett vulkanutbrott eller en tsunami (Føllesdal et al., 1993, s 198). Orsaksförklaringar används ofta inom fysik. David Hume är en av företrädarna för orsaksförklaringar och beskriver dem på följande sätt:
En händelse A är orsak till en annan händelse B om A föregår B i tiden och händelser av typ A alltid följs av händelser av typ B givet vissa bestämda yttre betingelser C (Føllesdal et al., 1993, s 199).
Ex. Två biljardklot krockar med varandra. Vi vet båda kropparnas massa och hastighet före krocken (orsaken), vilket gör att vi kan ta reda på deras hasighet efter krocken (verkan) med hjälp av två allmänna lagar (lagen om konstant rörelsemängd och konstant energi) (Føllesdal et al., 1993, s 200).
Fråga 1.1: Vad innebär orsaksförklaringar?
Svar 1.1:
Orsaksförklaringar innebär att man söker efter bakomliggande faktorer, som
framkallar det man vill förklara. De bakomliggande faktorerna inträffar alltid
före det fenomen man ska förklara.
Fråga 1.2: Vad är skillnaden mellan orsaksförklaringar och
orsaksförhållanden?
Svar 1.2: Orsaksförhållanden saknar
hänvisning till någon allmän lag, i övrigt är de lika orsaksförklaringar. Ett
orsaksförhållande kan beskrivas på samma sätt som orsaksförklaringar ovan genom
att utelämna de yttre betingelserna (Føllesdal et al., 1993, s 200).
En händelse A är orsak till en annan händelse B om A föregår B i tiden och händelser av typ A alltid följs av händelser av typ B.
Ex. Orskasförhållande:Orsaken till att tändstickan antändes var att den ströks mot tändsticksasken. Orsaksförklaring: Orsaken till att tändstickan antändes var att den ströks mot tändsticksasken så att den skapade friktion som gjorde att svavlet på tändsticksasken reagerade (Føllesdal et al., 1993, s 200).
Med funktionalistiska förklaringar vill man förklara fenomen genom deras faktiska verkan. Vi säger ofta att biologiska eller sociala fenomen ”har en funktion” och menar därmed att de har verkningar som är gynnsamma eller nyttiga för organismen eller samhället. Funktionalistiska förklaringar är mest påtagliga inom biologin men existerar även inom samhällsvetenskapen, de är då kopplade till positiva samhällseffekter i helhet var effekterna inträffar efter det fenomen som man ska förklara. Denna modell fungarar inom biologin men är mer kritiserad när den används inom samhällsvetenskapen (Føllesdal et al., 1993, s 205).
Ex. Vi säger att hjärtats funktion är att pumpa blod runt i kroppen eller att religionens funktion är att trygga social sammanhållning. Dessa påståenden kan dock inte i sig själv förklara de fenomen som sägs ha en sådan nödvändig funktion, eftersom det finns andra organ eller institutioner som skulle kunna utföra samma uppgift (Føllesdal et al., 1993, s 205).
Uppgiftens nödvändighet förklarar att den blir utförd, inte vad som utför den. Ändå förklarar man ofta fenomen utifrån de gynnsammma verkningar de har för den större helhet de ingår i.
Med funktionalistiska förklaringar vill man visa att ett fenomen som redan existerar bevaras och varför. Man Använder ofta funktionalistiska förklaringar när man upptäcker att det människor tror på inte kan förklara varför de gör som de gör.
Fråga 2.1: Vad innebär funktionalistiska förklaringar?
Svar
2.1: Att ett fenomen förklaras med dess konsekvenser för ett större system.
En förklaring som används om man vill förklara varför något bevaras eller varför
människor gör som de gör.
Fråga 2.2: Hur förklarar man det naturliga urvalet med en funktionalistisk
förklaring?
Svar 2.2: Eftersom organismers beteenden och
egenskaper förklaras genom sin funktion, det vill säga genom sina gynnsamma
effekter på förmågan att efterlämna avkomma, tänker man sig att organismers
beteenden och egenskaper har fyllt (och fyller) en funktion som gjort att de
selekterats i det naturliga urvalet. Ex. Giraffernas långa hals.
I ändamålsförklaringar söker man efter motivet eller intentionen i en handling. En handling är ett beteende som styrs av ett medvetet syfte. Ändamålsförklaringar förklarar enskilda individers handlingar utifrån deras avsikter, men de kan också förklara sociala fenomen genom att varje individs handlingar förklaras genom en ändamålsförklaring. Ändamålsförklaringar används främst inom samhällsvetenskap. Vi konstaterar att en person har ett visst beteende, samtidigt anser vi att vi kan tillskriva honom/henne vissa önskningar och uppfattningar. Genom att sätta beteendet, önskningarna och uppfattningar i förhållande till varandra uppnår vi en ändamålsförklaring (Føllesdal et al., 1993, s 217).
Ex. Pelle tyckte att lärarens handlande var oförnuftigt (att ge Pelle läxa över påsklovet) men givet att vi vet lärarens avsikter (att se Pelle ta examen i vår) så kan vi ändå förstå att han gör det han gör.
Det som förklaras med hjälp av ändamålsförklaringar kan också förklaras med en orsaksförklaring.
Ex. Vi kan förklara en viss handling utifrån dess ändamål som när vi säger att en person öppnade fönstret för att få frisk luft. Men det kan även även beskrivas som ett fysiologiskt fenomen och därför ha en orsak. En fullständig beskrivning av personens fysiologiska tillstånd vid en tidpunkt kort före det han öppnade fönstret skulle göra det möjligt för oss att ge en orsaksförklaring av denna handling med stöd av allmänna fysiska lagar.
Vad som skiljer orsaksförklaringen från ändamålsförklaringen i det här fallet är att vi i orsaksförklaringen ändå inte kunde se vad som var mening med handlingen. Förklaring med hjälp av mening kan endast ske genom en ändamålsförklaring.
Fråga 3.1: Varför har människans förmåga att överblicka sina handlingar
och avsikter av stor betydelse när det gäller ändamålsförklaringar?
Svar 3.1: Det är de avsedda verkningarna och inte de faktiska
verkningarna som står i fokus. Ändamålsförklaringar bygger på att människan är
en medveten varelse som utför medvetna handlingar med intentioner.
Fråga 3.2: Varför måste man veta vad en person tror på när det gäller
ändamålsförklaringar?
Svar 3.2: För att uppfattningar inte
behövar vara ”sanna”, men personen måste tro på att det hon uppfattar som sant
också är sant. En ändamålsförklaring av en handling bygger på att man kan visa
att handlingen enligt den som handlar var det bästa medlet för att realisera
dennes önskemål. Utöver det måste vi kunna påvisa att förhållandet mellan
handlingen, önskningen och uppfattningarna inte var godtycklig, det vill säga
att handlingen faktiskt utfördes på grund av att den överensstämde med den
handlades uppfattningar och önskningar (Føllesdal et al., 1993, s 219).
Referenser:
Föllesdal, D., Wallöe, L., Elster, J.(1999).
Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi
http://www.ling.gu.se/~ankid/lau250v04/carle.htm (31 mars 2005)