Föllesdal Dagfinn, Wallöe Lars & Jon Elster
- Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi
Hermeneutik
och hypotetisk-deduktiv metod
Författarna
väljer att ta upp förståelse som två olika teser och skillnaden mellan det
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektivet. Den första tesen
säger att samhällsvetenskapen använder sig främst av den hermeneutiska metoden
men att det även existerar en kritisk metod. Naturvetenskapen använder sig av
den hypotetisk-deduktiva metoden.
Den andra tesen
säger att den hermeneutiska metoden skapar en förståelse för någonting. Vad som
bör nämnas gällande det samhällsvetenskapliga perspektivet är att det ses som
ett försök att gå från fakta till teori vilket innebär enklare förklarat att vi
tolkar vad vi ser. Det naturvetenskapliga är något av en motsats där vi går från
teori till fakta, vilket skulle kunna beskrivas med att vi vet vad som ska
undersökas och att syftet med svaret är att avgöra vad som är sant eller falskt.
Dessa två teser kopplas ofta ihop med varandra.
Den
hypotetiskt-deduktiva och den hermeneutiska metoden är var för sig två utmärkta
metoder för att ta fram sanning fast med två olika perspektiv. Författarna
jämför även metoderna och påvisar en rad liknelser och vad som skiljer dessa
åt.
Den främsta
liknelsen är att båda metoderna har en iterativ process för att komma framåt i
forskningen. I den hermeneutiska metoden är tyngdpunkten på hur förståelse
skapas och i den hypotetisk-deduktiva metoden kunna avgöra vad som är sant eller
inte.
I den
hypotetiskt-deduktiva metoden kallas iterationen för forskningsspiralen och i
den hermeneutiska metoden för den hermeneutiska cirkeln.
Hermeneutiska
cirkeln
För att komma
fram till hur vi skapar oss förståelse börjar man alltid med att överblicka det
material som man önskar att förstå. När man överblickat materialet ger detta
upphov till att skapa en hypotes, det vill säga ett antagande om att saken man
valt att undersöka är på ett visst sätt. Nästa steg i processen är att det sker
ett jämförande mellan hur väl den egen konstruerade hypotesen stämmer överens
med övrigt källmaterial samt övriga uppfattningar man har om den specifika
saken. Detta kan enkelt sammanfattas med att vi har för avsikt att antingen
bekräfta eller vederlägga hypotesen.
Oftast kommer man
fram till att hypotesen måste göras om, och det är nu som iterationen börjar
genom att man ställer upp en ny hypotes för att se om den passar in bättre. Vid
skapandet av nya hypoteser förändras även övriga uppfattningar som man tidigare
hade angående källmaterialet och övriga uppfattningar.
När vi kommit
fram till en hypotes som verkar överensstämma med källmaterialet, upplever vi
förståelse för materialet.
Slutsats
Författarna har i
boken med hjälp av den hypotetisk-deduktiva metoden förklarat den hermeneutiska
metoden. Genom att författarna skriver att de anser att den hypotetisk-deduktiva
metoden används såväl när vi ska försöka förstå människor som när vi studerar
naturen, är det lättare att förstå följande tes som skapats av författarna
(Föllesdal m.fl.135).
"Den
hermeneutiska metoden är den hypotetisk-deduktiva metoden använd på meningsfullt
material, dvs. texter, konstverk, handlingar osv." (Föllesdal m.fl. s:135).
Detta förstår jag
som att hypotesen som ställts upp i den hermeneutiska metoden, kan med hjälp av
den hypotetisk-deduktivt metoden “bevisas” som sann eller
falsk.
Fråga 1.1: När är det lämpligt att använda sig av
den hermeneutiska metoden?
Svar1.1: Eftersom vi hela tiden förstår
saker skriver författarna att det är när man inte förstår exempelvis en text som
man börjar tolka vad som verkligen menas med texten, och det är det lämpligt att
använda sig av den hermeneutiska metoden för att försöka tolka vad som menas
(Föllesdal m.fl. 136).
Fråga 1.2: Varför väljer man att skapa teorier i
olika forskningsmetoder exempelvis inom samhällsvetenskapen och
naturvetenskapen?
Svar: 1.2: Det hävdas i kapitlet att det finns fundamentala
skillnader mellan den naturen och människan, vilket gör att det är viktigt att
skilja på forskning av naturen och forskning på människan.
Fråga 1.3: Vad är den hermeneutiska cirkeln och
vad är dess syfte?
Svar 1.3: Denna process tillåter att betraktaren utifrån det
källmaterial som finns tillgängligt, skaffa sig en uppfattning eller hypotes om
någonting. Hypotesen testas mot källmaterialet och oftast stämmer inte dessa
överens. Under processen fortgår det förändringar vad det gäller förståelsen som
man har av källmaterialet vilket leder till att det ställs upp nya hypoteser.
Detta pågår tills att man anser att hypotesen stämmer överens med källmaterialet
Det är själva iterationen som benämns som "den hermeneutiska cirkeln".
Fråga 1.4: Vad är det som cirkelstrukturen
försöker förklara/karakterisera?
Svar 1.4:
Den förklarar den
iterativa förståelseprocessen som pågår när man tolkar något.
Fråga 1.5: Vad
är den främsta likheten mellan den hypotetiskt-deduktiva och den hermeneutiska
metoden?
Svar 1.5: Den främsta likheten är att båda metoderna har en
iterativ process för att komma framåt i forskningen.
Fråga 1.6: Naturvetare kan ses som motsatsen till
det hermeneutiska synsätt, det vill säga att utifrån ett hermeneutisktperspektiv
måste allt rättfärdigande måste vara cirkulärt. Hur skulle exempelvis en fysiker
betrakta den hermeneutiska cirkeln och varför?
Svar 1.6
Han skulle se den
som suspekt och menar att om den ska accepteras som en vetenskap måste
cirkelrörelsen förr eller senare upphöra.