Forskning och Etik – Kapitel 12

Föllesdal Dagfinn, Wallöe Lars & Jon Elster

Forskningens betydelse för etiska beslut

Deskriptiv etik

Forskningens betydelse för etiska beslut har inom den deskriptiva etiken, alltså empirisk etik, en betydelse till den del att den belyser vilka normer och värden som vi har och hur man går tillväga för att fatta etiska beslut. Exempelvis kan man läsa sig till hur vissa normer och värden godtas av en viss person, grupp eller kultur innan man gör en undersökning [Föllesdal 1993: 403].

 

Normativ etik

Forskningens påverkan av den normativa etiken, alltså vad vi bör göra, är det mer komplicerat. Det är lätt att se de sätt som forskningen visar på hur vi når ett mål men det är mera omstritt i vilken utsträckning den visar på vilka mål vi bör sträva emot.

Forskningen påverkar hur vi når ett mål genom att den visar på de alternativ som finns tillgängliga vid en given situation, vilket medför en större handlingsfrihet då antalet alternativ ökar. Den redogör även för vilka som kan bli konsekvenserna då man väljer ett alternativ vilket gör att vi bättre kan reducera sannolikheten för att en icke önskad effekt ska uppstå.

I vilken utsträckning forskningen påverkar vilka mål vi bör sträva emot finns många motsägelser. Forskning anses av många endast kunna visa på hur någonting är, inte hur det bör vara. Dock anses forskningen kunna påverka våra normer genom att bidra till ökad förståelse, exempelvis bidrog forskning om djurens nervsystem till ett mer human djurhållning[Föllesdal 1993: 404].

 

Fråga 1.1: Ge exempel på hur forskningen kan påverka den deskriptiva etiken (empiriska etiken)?

Svar1.1: Genom att undersökningar finns om hur vissa normer och värden godtas av en viss person, grupp eller kultur vilket gör att man utifrån det väljer att utföra sin egen undersökning på ett visst sätt [Föllesdal 1993: 404].


Fråga 1.2: Nämn 3 olika sätt som forskningen påverkar hur vi ska nå ett mål inom den normativa etiken (hur vi bör göra).


Svar: 1.2:

1.      Den klargör vilka alternativ vi kan välja emellan i en given situation

2.      Den klargör vilka konsekvenser som kan uppstå då man väljer ett alternativ

3.      Den sätter oss mer in i hur vi ska kontrollera dessa konsekvenser, alltså hur vi kan öka respektive minska någon av dem

[Föllesdal 1993: 404]

 

Fråga 1.3: Diskussionen kring frågan om forskningen kan visa på vilka mål vi bör sträva emot talas det ofta om ”från är till bör”, vad handlar det om?


Svar 1.3: Många anser att forskningen endast kan tala om för oss hur världen är och inte hur den bör vara. Hume tar upp att man inte kan härleda ”bör” ur ”är” utan att man tydligt måste redogöra om detta förhållande tydligt genom att förklara hur detta förhållande kan härledas ur andra [Föllesdal 1993: 405].

Etikens betydelse för forskarens beslut

Som all aktivitet så påverkar även forskningen våra allmänna normer som styr vår övriga aktivitet. Man säger att etikens betydelse för forskarens beslut görs  på tre olika sätt [Föllesdal 1993: 406] :

 

  1. Forskaren måste, som alla andra, fatta beslut om vad denne ska göra med sitt liv, ska hon eller han syssla med forskning? Bör man bedriva forskning? Forskningens resultat missbrukas ofta och används till större del till ont än till gott vilket och gör världen sämre. Vad är rätt och fel?

 

  1. Vilka forskningsuppgifter ska forskaren arbeta med?

Här bör forskaren göra en jämförelse av de olika alternativen och deras konsekvenser. Vilket samhälle lever forskaren i och till vad kommer forskningsresultatet att användas till?

 

  1. Kommer etiken in genom de krav som måste ställas på god forskning?

Dessa krav samlas under beteckningen vetenskaplig metod. Normerna är inte direkt estetiska men brott mot dessa kan också bli brott mot vissa estetiska normer.

 

Alltså etikens påverkan av forskningen kan ses som att man bör göra en eftertanke innan man sätter igång med forskningen.


Fråga 1.1: Varför är det inom forskning så viktigt med metodfrågor?


Svar1.1: Eftersom forskare i stor utsträckning bygger på varandras resultat är det mycket viktigt att man kan lita på att även andra forskare lägger samma vikt vid metoden. Det är underbyggnaden av metoden som är av vikt då den avgör om påståendena kan ses som sanna [Föllesdal 1993: 409].


Fråga 1.2: Ge några exempel på varför valet forskningsprojekt är viktigt för forskaren?
Svar: 1.2


[Föllesdal 1993: 408]

 



Objektivitet

Ett viktigt begrepp inom forskningen är objektivitet. Den allmänna synen på forskning är att den försöker vara objektiv och det är objektiviteten som skiljer den från icke-vetenskap och gör den tillförlitlig för oss [Föllesdal 1993: 411].

Ett sätt att definiera objektivitet kan vara att :

Om upprepade observationer av ett konstant fenomen av samma observatör, eller av flera ger konstant data, sägs observationen vara intersubjektiv eller pålitlig.

Dessa två krav, pålitlighet och intersubjektivitet, kan tillsammans användas som definition för objektivitet.

Det förs dock en diskussion kring om vetenskapen verkligen är objektiv. Det finns en tron att den istället skadar genom att den skapar en överdriven tilltro till vetenskapen och resultatet.

Många anser att objektivitet istället måste definieras med hänvisning till vetenskaplig metod i allmänhet, man måste ställa krav på både datainsamling, hypotesbildning och hypotesprövning. För om man fortsätter i definitionens riktning så blir objektiviteten mer en synonym till vetenskapen. Detta är inte rimligt då objektivitet används även inom nyhetssändningar, artiklar och andra muntliga, skriftliga framställningar. Det kan därför ses som om objektiviteten istället är en egenskap hos framställningen och inte hos de metoder som används för att uppnå de resultat som framställs. En framställning är objektiv om de uppfattningar och attityder den skapar hos mottagaren inte skulle förändras om man hade haft fullständig kännedom om saken, med alla upplysningar och alla alternativa hypoteser.

Trots att denna definition inte är fullständig, är det ett steg i rätt riktning. Den fångar det som är viktigt i den diskussionen som förs om objektivitet vilken kan sammanfattas av att det handlar mycket om att man strävar efter att man inte vill få en bild som är ensidig, skev eller förvrängd. Det är viktigt att skilja på att förändra en uppfattning och fördjupa den.

Om en framställning är objektiv, ska inte ytterligare upplysningar få oss att förkasta något av det som står i framställningen, men vi kan komma att få en mer precis uppfattning om den, en mer fullständig bild. Vi måste förbjuda känsloladdade ord. Om man låter de förekomma kan alternativa beskrivningar av samma sakförhållanden lätt förändra våra attityder och därmed omöjliggöra objektivitet [Föllesdal 1993: 414].

 

Fråga 1.1: Intersubjektiviteten är ett viktigt begrepp inom observation och objektivitet. Vad betyder begreppet?


Svar1.1: Intersubjektivitet betyder att upprepade observationer av ett konstant fenomen, som görs av samma eller fler observatörer, ger konstant data [Föllesdal 1993: 412].


Fråga 1.2: Vad anses av några objektiviteten ha för negativa effekter på vetenskapen?


Svar: 1.2 Objektiviteten anses skada vetenskapen genom att den skapar en överdriven tilltro till den och dess resultat [Föllesdal 1993: 412].


Fråga 1.3: Vissa anser att objektiviteten är en egenskap hos framställningen och inte hos de metoder som används. Vad understryker det?


Svar 1.3: En vanlig definition av objektivitet ser begreppet som liktydigt till vetenskapen. Detta är inte rimligt då objektivitet används även inom nyhetssändningar, artiklar och andra muntliga/skriftliga framställningar. Därför är objektiviteten mer en synonym till hur något framställs [Föllesdal 1993: 416].