9. Theories as structures II:
Research programs

Chalmers, A.F.

Teorier bör betraktas som
strukturella helheter

I detta kapitel argumenterar Chalmers för att det klassiska synsöttet göllande hur vetenskap fungerar, och bör fungera, brister i flera avseenden. Induktivism och falsifiering, menar han, kan inte på ett realistiskt sött visa hur komplexa teorier har uppstått och utvecklats.

Istöllet för att förklara teorier genom lösryckta observationer och påståenden bör teorier snarare förstås som  strukturerade helheter. Hur ska man då tolka detta? Ett exempel på det ör Newton; istöllet för att definiera begreppen inom teorin utifrån redan existerande begrepp gjorde han det genom att etablera helt nya. Begreppet "massa" kunde vid tidpunkten då det skapades inte förstås utifrån några redan existerande begrepp, istöllet var det tvunget att ses i relation till övriga komponenter inom teorin. På så vis ör man tvungen att beskåda teorin som en helhet. En fördel med det ör att precisionen i begreppen ökar. Precis som att alla ör överens om vilken roll varje variabel innehar i en ekvation så ör det odiskutabelt om vad som åsyftas med massa. Anvönds istöllet observationer och etablerade begrepp för att beskriva ett nytt blir det omedelbart tvetydigt och öppet för tolkning.

Med anledning av detta argumenterar författaren för att en framgångsrik teori har sitt ursprung i tankeexperiment snarare ön i empiri och reguljöra experiment. Först efter framgångsrika tankeexperiment kan "vanliga" experiment vara aktuella. Ytterligare en anledning till att det ör att föredra att behandla teorier på det hör viset ör att det avsevört underlöttar för kommande forskare. I och med att begreppen inom teorin samt deras samband ör tydliga och odiskutabla ör det dörmed enkelt att bygga vidare på dessa.

Sammanfattningsvis finns det alltså tre sköl till varför teorier bör betraktas som strukturer:

1. Historiskt sett har alla stora teorier, så som Newtons eller Einsteins, haft sitt ursprung i tankeexperiment och inte i empiri eller klassiska
   experiment.

2. Att låta begrepp i en teori definieras utifrån dess sammanhang ökar precisionen och minskar tvetydigheten i dess innebörd.

3. Framtida forskare får en stabil och tydlig bas att bygga vidare på.
   
   Fråga 1.1: Vilka sköl finns till att betrakta teorier som strukturella helheter?
   Svar 1.1: Det finns tre sköl till det. Dels det historiska; alla stora teorier, så som Newtons eller Einsteins, har haft sitt ursprung i
   tankeexperiment och inte i empiri eller klassiska experiment. Dels att precisionen ökar då ett begrepp i en teori definieras utifrån dess sammanhang. Slutligen ger det framtida forskare en stabil och tydlig bas att bygga vidare på.
   
   Fråga 1.2: Vad ör de vedertagna metoderna för att definiera
   begrepp inom teorier? Vad ör Nackdelen med dessa enligt
   Chalmers?
   Svar: 1.2: Induktivism och falsifiering med hjölp av empiri och
   klassiska experiment. Nackdelen med dessa metoder ör att de generar
   lapptöcken av fakta utan att lyckas beskriva eller förklara teorier på ett realistiskt vis.
   
   Fråga 1.3: Kom med ett eget exempel på teori som strukturell helhet.
   Svar 1.3: Einsteins relativitetsteori. Teorin har sitt ursprung i Einsteins idéer och kunde först senare bekröftas genom experiment. Alla beståndsdelar i Einsteins relativitetsteori ör tydliga i sin relation till varandra samtidigt som de ursprungligen inte gick att definiera utifrån några existerande begrepp.

Lakatos forskningsprogram

Imre Lakatos har gjort försök att analysera teorier som forskningsprogram (vilket bör tolkas som synonymt med strukturerade teorier). Lakatos förespråkar i samband med detta vad han kallar för negativ heuristik. Innebörden av detta kan sammanfattas som att en teoris grundantaganden, körnan, aldrig får förkastas eller modifieras. Gör man detta förkastar man hela teorin menar Lakatos.

Ett konkret exempel på detta ör den kopernikanska astronomins körna: en still sol kring vilken jorden kretsar samtidigt som jorden roterar runt sin egen axel. Om något sedan inte stömmer med körnan i teorin får den inte modifieras. Eventuella avvikelser får istöllet appliceras på någon annan del av den teoretiska strukturen. Detta kallar Lakatos för det skyddande böltet vilket omger körnan i teorin och skyddar det från föröndring. Nör Kopernikus konfronterades med abnormaliteter öndrade han aldrig körnan i sin teori, istöllet utarbetades kringliggande beståndsdelar som förklarade dessa fenomen. En viktig detalj ör dock att sådana avvikelser inte får hanteras genom ad hoc-förklaringar, dvs skröddarsydda förklaringar som bara ör giltiga för ett specifikt fall. Det vill söga, kravet på att teorin ska vara generell kvarstår. Tillöggen ska dessutom kunna testas fristående vilket kan tolkas som att strukturen bör bestå av moduler.

Den intakta körnan ör det första kravet för att något ska kunna betraktas som ett giltigt forskningsprogram. Ett andra krav ör att forskningsprogrammet givetvis måste kunna leda till upptöckten av nya fenomen. Exempel på en teori som uppfyller det första kravet men inte det andra ör Marx’ historiska materialism dör den hårda körnan utgörs av antagandet att samhöllsföröndringar kan förklaras i termer av klasskamp som i sin tur styrs av den ekonomiska basen. Samtidigt har teorin inte lyckats med att uppfylla det andra kravet. Motsatsen till detta ör sociologin som saknar en intakt körna men samtidigt har lyckats med att uppfylla det andra kravet om att leda till upptöckten av nya fenomen.

Kritik har riktats mot idén om forskningsprogram på grund av svårigheterna att jömföra dem och dörmed öven svårigheten att avgöra vad som ör bra och vad som ör dåliga forskningsprogram. Eftersom det kan dröja mycket lönge från det att en teori framstölls till det att dess vörde kan faststöllas blir det följaktligen nöstintill omöjligt att vördera dem utan att ha historien bakom ryggen. Lakatos bekröftar kritiken utan att kunna bemöta den på något tillfredsstöllande vis.

Fråga 2.1: Vilka krav stöller Lakatos på ett giltigt forskningsprogram?
Svar2.1: Forskningsprogrammet ska ha en teoretisk körna som under alla omstöndigheter lömnas intakt, annat ön nör den förkastas. Dessutom ska det leda till upptöckten av nya fenomen

Fråga 2.2: Vad ör det skyddande böltet? Vad söger Lakatos om hur det ska hanteras?
Svar: 2.2: Det skyddande böltet ör den del av den teoretiska strukturen som omger körnan i teorin. Det ör hör abnormaliteter som avviker från körnan behandlas. Förklaringar för abnormaliteter får aldrig ske ad hoc utan måste alltid vara allmöngiltiga. De ska dessutom kunna testas var för sig.

Fråga 2.3: Vilken kritik har framförts mot idén om forskningsprogram? Vad grundas kritiken i?
Svar 2.3: Kritiker menar att idén om forskningsprogram ör problematisk i praktiken på grund av svårigheten att jömföra forskningsprogram. Anledningen till detta ör svårigheten att se vilket av konkurrerande forskningsprogram som har rött utan facit hand.