Teorier som strukturer: Kuhns paradigm kapitel 8

AF Chalmers

Paradigmteorin

Kuhn framställer en teori som försöker förklara funktionen av de olika komponenterna av vetenskapen. Hur stor roll paradigmen har i samband med vetenskapen och hur ett paradigm förhåller sig till konkurrerande paradigm. Kuhn tar även upp utifrån ett historiskt perspektiv hur vetenskapen kan framåtskrida, förändras med tiden. Hur paradigm kan ersätta vissa paradigm i samband med en såkallad ”vetenskaplig revolution”. Kuhns bild av vetenskapens föreskridande kan sammanfattas via det nedre schemat:

 

förvetenskap – normalvetenskap – kris – revolution – en ny normal vetenskap – ny kris

En enhet som spelar en stor roll i samband med vetenskapens förändringar är begreppet paradigm. Ett paradigm (i denna kontext) består av de allmänna teoretiska antagande, lagar och tekniker för deras tillämpning som medlemmarna i ett bestämt forskningssamhälle inför. Newtons rörelselagar är t ex en del av det som utgör Newtonska paradigmet. De som arbetar inom ett paradigm utövar det som Kuhn brukar kalla ”normalvetenskap”. Förekomsten av ett paradigm med förmågan att stödja en normalvetenskaplig tradition är enligt Kuhn det som särskiljer vetenskap från icke-vetenskap.

Tidigare i ett par länder, t ex Frankrike så har det förekommit att folket tappat sin tilltro till samhällets system vilket i sin tur lett till en revolution. Precis som ett samhälle kan drabbas av en kris och framhäva en revolution så kan även en vetenskap drabbas av en kris, vilket i sin tur kan leda till en ”vetenskaplig revolution”. Dessa vetenskapliga paradigm kan stöta på svårigheter och fenomen som tycks falsifiera paradigmet. Blotta förekomsten av olösta gåtor inom ett paradigm skapar däremot inte ofta en kris. Kuhn nämner att ett paradigm alltid kommer att möta svårigheter. Problemet uppstår när de personer inom verksamheten träffar på faktorer som får dem att börja tvivla på själva grunderna i paradigmet. Skulle sådana svårigheter visa sig vara oöverstigliga, om motståndet påverkar grunderna av paradigmet så allvarligt att större delen av dess forskarsamhälle börjar ifrågasätta den så kan det uppstå en kris. Detta kan leda till att en helt nu paradigm framträder och vinner anslutning bland allt fler forskare, tills det ursprungliga, problemdrabbade paradigmet överges och blir ersatt. Det nya paradigment blir helt oförenligt med det gamla. Sådan tvär omkastning, paradigm skifte innebär en ”vetenskaplig revolution”. Det nya paradigmet som till synes är utan några oövervinnliga svårigheter kommer nu att vägleda en nya normalvetenskaplig verksamhet, ända tills den själv blir utsatt för stora problem med en ny kris och ny revolution som följd.  

 

Fråga 1.1: Beskriv kortfattat vad en vetenskaplig revolution kan innebära?
Svar1.1: Med revolution avses då att en paradigm överges och ersätts med ett annat, oförenligt med den första.

Fråga 1.2: Varför bör den som tillhör ett paradigm inte vara kritisk mot dess grundläggande regler?
Svar 1.2: En normalvetenskapsman måste vara okritisk mot det paradigm han arbetar inom. Bara på detta sätt kan normalvetenskapsmannen koncentrera sina ansträngningar mot en mer detaljerad formulering och utföra det esoteriska arbetet som krävs för att på djupet utforska naturen. Om alla forskare hela tiden vore kritiska mot alla delar av den struktur inom vilken de arbetar, skulle aldrig något detaljerat arbete bli gjort. Man kommer inte särskilt långt om man diskuterar det fundamentala om och om igen.

Fråga 1.3: När kan anomalier ses som särskilt allvarliga, så allvarliga att de kan vara delaktig i framhävande av en vetenskaplig revolution?
Svar 1.3: Blotta förekomsten av olösta gåtor inom ett paradigm skapar inte en kris. Anomalier kommer alltid att existera. Det är bara under särskilda förhållanden som anomalier kan utvecklas på ett sådant vis som kan underminerar förtroendet för paradigmet. En anomali kommer att ses som särskilt allvarlig om den anses slå mot själva grunderna av paradigmet, och ändå ständigt lyckas motstå alla de försök att avlägsna den som medlemmarna i normalforskarsamhället företar. Allvaret i sådana svåra anomalier påverkas även av hur länge de motstått försöken att avlägsna dem och dess antal (dvs antalet svåra anomalier).

Fråga 1.4: Nämn någon bra egenskap med att jobba inom ett paradigm?
Svar 1.4: När ett specifikt forskarsamhälle äntligen ansluter sig till ett och samma paradigm så kan den kaotiska och mångskiftande verksamheten som föregår uppkomsten av en vetenskap äntligen få en struktur och inriktning.

Fråga 1.5: Varför är det så viktigt att kunna ha möjligheten att via en revolution kunna bryta sig låss från ett paradigm?
Svar1.5: Det finns inga skäl att förvänta sig att ett bestämt paradigm skulle vara det perfekta, eller ens det bästa som finns. Det finns ingen induktiv procedur för att nå fram till ett fullständig adekvat paradigm. Därmed är det väsentligt för vetenskapen att ha inom sig ett verktyg som gör det möjligt att bryta sig ur ett paradigm och in i ett nytt.

Fråga 1.6: Nämn något som skulle kunna ses som en svaghet med Kuhn teori?
Svar1.6: Något som skulle kunna ses som en svaghet med Kuhns teori är att det inte hundra procentigt går att svara på om ett paradigm är bättre än ett annat, det är beroende av gruppens eller samhällets värderingar.