Kapitel 4, Driva teorier ur fakta

AF Chalmers

Induktion

I de tidigare kapitlen har Chalmers diskuterat att den vetenskapliga kunskapens karaktär kommer från fakta. I detta kapitel beskriver Chalmers hur fakta (baserad på observation eller experiment) kan härleda till vetenskaplig kunskap. Men Chalmers har vissa tvivel om detta och frågar sig hur ska det då gå till.  Ämnet som Chalmers vill utforska innefattar tolkning ”härledd” från någon typ av logisk snarare än temporär betydelse. Han menar att det spelar ingen roll vad som kommer först, fakta eller teori. Snarare är frågan hur stor del av teorin som är baserad på fakta. Det tydligaste borde vara att teorin är logiskt härledd från fakta.

 

Induktion handlar om att skapa teorier ur fakta. Fakta som baseras på objektiva (utan några förutfattade meningar eller åsikter) observationer (erfarenhet). Från ett singulärt påstående (en observation på bestämd plats och tid) till ett universellt och generellt påstående (flertal observationer utförda enligt vissa villkor) till en giltig teori - detta kallas för en induktiv slutledning och processen kallas induktion.

För att ett påstående ska bli universellt/generellt måste dessa villkor uppfyllas.

1. Att ett stort antal observationer har gjorts
2. Att observationerna har gjorts under olika omständigheter (olika sorters metaller, olika storlekar och former på metallbitarna, olika tryck och temperatur, o.s.v.)
3. Att inga observationer falsifierar den lag man vill härleda

 

Exempelvis: Man upptäcker att en typ av metall utvidgas av hetta vid ett tillfälle och vid ett annat tillfälle utvidgas en annan typ av metall av hetta, bägge påståenden är singulära (var för sig och vid specifika tidpunkter). För att generera en giltig slutsats och vetenskaplig kunskap måste påståendet prövas enligt ovanstående krav.  Om samtliga observationer och tester uppfylls så är teorin Alla metaller utvidas av hetta sann (induktiv slutledning), och då har villkor 1 och 2 uppfyllts. Men om minst en metall inte klarar testerna så är teorin osann och inte generell eller universell-teorin håller inte som vetenskaplig kunskap. [Chalmers 2000:44]

 

Induktionsprincipen

Enligt Chalmers lyder induktionsprincipen: ”Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga A egenskapen B”.generelltan dra en universell slutsats avid Hume kritiserade det induktivistiska synsättet och krvationer och  Detta är den generella uppfattningen om vetenskaplig princip för induktivismen enligt Chalmers och tilläger i sin diskussion att han har svårt att rättfärdiga denna princip. Han ställer frågan; hur kan induktionsprincipen rättfärdigas? För vad är det som gör att ett antal observationer kan anses som sann vetenskaplig kunskap. Chalmers besvarar frågan med att säga att induktivisten kan rättfärdiga principen antingen genom att hänvisa till logiken eller till erfarenheten. Beskrivning av logiskt argument i boken är inte någon exakt redogörelse men med hjälp av exempel ger den insikt i betydelsen logik, i detta fall för logisk deduktiv slutledning.[Chalmers 1999:33]

Logisk och deduktiv slutledning

Skillnaden mellan induktion och deduktion är att induktionens slutsats baseras på fakta som härleds ur observationer medans deduktionen härleder slutsatserna ur teorin och med logisk aspekt. Logik baseras utifrån tidigare upplevda påståenden och används för att skapa logiska och giltiga slutledningar. Nedan visas olika triviala exempel för att visa vad Chalmers och deduktionen menar med begreppet logik.

 

Ett exempel på logisk giltig deduktion:

 

1. Alla böcker om filosofi är tråkiga (påstående)
2. Den här boken är en bok om filosofi
3. Den här boken är tråkig (slutsats)

 

Punkt 1 och 2 är premisser och 3 är slutsatsen. Om premiss 1 och 2 är sanna så måste även 3 vara sant. Det är inte möjligt att slutsatsen (3) är osann om premisserna är sanna.

Om man nu skulle säga att slutsatsen (3) är osann skulle vara att säga emot sig själv. Det är detta som utgör det väsentliga i deduktionen, premiss 1 och 2 måste vara sanna för att slutsatsen ska vara sann.

 

Ett exempel på logisk ogiltig deduktion:

 

1. Många böcker om filosofi är tråkiga (påstående)
2. Den här boken är en bok om filosofi
3. Den här boken är tråkig (slutsats)

 

I detta fall kan premiss 1 och 2 anses vara samma som i tidigare exempel, men skillnaden är att man benämner bara många böcker i premiss 1 istället för alla. Det innebär att man inte kan dra en fullständig slutsats (3) av premisserna eftersom många inte innebär alla böcker. Det skulle kunna visas sig att just den här (2) boken var rolig att läsa. Slutsatsens är därmed en ogiltig.

Logiken erbjudande i detta fall är att om alla premisser (1 & 2) är sanna så måste slutsatsen (3) vara sann. Men om premisserna är sanna eller inte är inte en fråga för logikens helhet utan det enda logiken erbjuder är att om premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann. Men för att tydliggöra premissernas faktum om sanning och helhet visas här ett exempel på giltig deduktion trots premisserna osanna (för var finns det fembens kattor?).

 

1. Alla katter har fem ben (påstående)
2. Misse är min katt
3. Misse har fem ben (slutsats)

 

Detta är en perfekt giltig deduktion enligt logikens helhet (om 1 och 2 är sanna, så måste 3 också vara sant) [Chalmers 2000:42 ]

Logik handlar om slutledningens giltighet men säger ingenting om de inblandade premissernas sanning, eftersom den logiskt giltiga härledningen (deduktionen) är: Om premisserna är sanna så är slutsatsen sann.

 

Induktiv slutledning

 I en induktiv slutsats kan slutsatsen vara sann även om premisserna är osanna, utan att det finns någon motsägelse. Chalmers tar upp följande förklaring som exempel induktiv slutledning: Anta att man observerat ett stort antal korpar under flera olika förhållanden och alla har varit svarta. Anta då att slutsatsen blir: alla korpar är svarta. Slutledningen är korrekt enligt induktionen men det finns ingen logisk garanti för att nästa korp inte är skär. Och skulle det inträffa så skulle teorin ”alla korpar är svarta” vara falsk vilket innebär att induktionsprincipen inte kan rättfärdigas enbart på logik. [Chalmers 1999:34]

Problem med induktivismen

Det finns vissa tvivel kring induktivismens generaliserbarhet enligt Chalmers som menar att det är svårt att veta vad ett stort antal observationer är. När vet man att man har gjort tillräckligt många? Eller att de varierande omständigheterna är relevanta. Dessutom har de flesta vetenskapliga lagarna falsifierats någon gång. Problemet uppkommer när man frågan om hur induktionen själv kan stå till svars för sina handlingar. Det är svårt att på ett allmänt sätt specificera villkor för ”giltiga” induktiva härledningar eftersom vetenskapliga påståenden gäller ofta icke-observerbara entiteter, t.ex. DNA-molekyler, gener, elektroner, protoner, o.s.v. 

[Chalmers 2000:49]

 

Induktionsproblemet

Det var under 1700-talet som filosofen David Hume kritiserade det induktivistiska tillvägagångssättet. Kortfattat går kritiken ut på att man inte kan dra en universell slutsats genom en mängd olika enskilda (subjektiva) observationer, eftersom dessa iakttagelser är begränsade. Även om man har observerat ett stort antal svarta korpar i världen så betyder det inte att alla korpar är svarta.

 

Ett förslag enligt Chalmer är att induktivismen erkänner sin svaghet och ändrar induktionsprincipen till ”Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har troligen samtliga A egenskapen B”. [Chalmers 2000:52]

______________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:1

Vad är induktion?

 

Svar till fråga 1:1

En process för att ta fram en teori ur fakta. Genom en induktionsslutsats som bygger på att flertal observationspåståenden blir generaliserbara.

_______________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:2

Hur lyder en induktiv slutledning?

 

Svar till fråga 1:2

I en induktiv slutsats kan slutsatsen vara sann även om premisserna är osanna, utan att det finns någon motsägelse

_______________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:3

Vad är induktionsproblemet?

 

Svar till fråga 1:3

Ett problem som David Hume anser att induktionen har eftersom det finns inte någon garanti för att nästa observation inte motsäger den tidigare.

________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:4

Hur lyder induktionsprincipen?

_______________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:5

Vad är induktionsprincipens svaghet?

Svar till fråga 1:5

Svagheten är likt induktionsproblemet, det finns inga garantier för att nästa observation innefattar egenskap B och enligt Chalmers borde de erkänna denna svaghet och ändra från det generella ”alla A” till att ”alla A troligen” har egenskapen B.

________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 1:6

Vad är den främsta skillnaden mellan induktion och deduktionens slutlednings förfaranden?

Svar till fråga 1:6

Skillnaden mellan induktion och deduktionen är att induktionen baseras på observationer med utgångspunkt från fakta medan deduktion härleder slutsatserna ur teorin. Deduktionen använder logiken som härledning vid slutsatser och induktionen påvisar att slutsatsen baseras utifrån erfarenhet.

 

 

 

                                                                                                                       

Referenser:
Chalmers, A.F. (2000). What is this thing called science? Open University Press.
Chalmers, A.F. (1999). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya Doxa