Experiment är en
metod inom vetenskapen med vars hjälp man kan se samband genom att studera
relationen mellan orsak och verkan. Med hjälp av samband kan hypoteser ställas,
påståenden formas och slutsatser dras vilket bidrar till ny kunskap så att
vetenskapen vidareutvecklas. Då vetenskapen ska vara baserad på objektiva fakta
så är det viktigt att det är
relevanta fakta som ligger till grund för den kunskap man vill uttala sig
om.
Observation är
ett sätt att samla fakta på men enligt Chalmers så räcker det inte med att se.
De fakta som fås vid observation anses inte tillförlitlig då de tenderar att
vara bundna till observatörens upplevelser, kunskap och erfarenhet. Detta gör
att de fakta som fås vid observation inte anses vara tillräckligt relevanta, det
vill säga inte tillräckligt objektiva för att utgöra vetenskaplig kunskap.
Experiment däremot anser Chalmers vara en mer lämplig metod därför att
experimentsituationen i viss mån är kontrollerbar samt att den är mer
teoribunden än observationen. Inom naturvetenskapen är experiment i större
utsträckning förbundet med (vilar på) teori än vad samhällsvetenskapen gör.
Fråga 1.1: Varför anser Chalmers att observation inte är en
lika lämplig grund för vetenskapliga fakta jämfört med
experiment?
Svar 1.1: Därför att observation i större utsträckning har
en tendens att grunda sig på observatörens tidigare erfarenheter, kunskaper och
upplevelser. Observatören konnoterar på det ena eller andra sättet det han ser
och därmed anses giltigheten av observationen inte tillämpbar inom vetenskapen
eftersom den saknar objektivitet och teoretisk bakgrund.
(Chalmers svenska
upplagan s 41-50)
Fråga 1.2: Vad är skillnaden mellan relevant fakta och
fakta?
Svar 1.2: Chalmers menar att vetenskapen ställer frågorna
och att experiment besvarar dem. Varje område inom vetenskapen bestämmer själv
vilka fakta som anses relevanta (vilka frågor som ska ställas) och det görs
utifrån den position i utvecklingen som området befinner sig i. Skillnaden
ligger då i att relevant fakta bidrar
till områdets vidare- utveckling och skapandet av ny kunskap. (Chalmers s
27-28)
Fråga 1.3: Varför
utför man experiment?
Svar 1.3: För att man vill kunna se samband mellan orsak
och verkan som gör det möjligt att dra slutsatser. Experiment ger möjligheten
att i viss mån kontrollera situationen man vill undersöka, exempelvis genom att
utföra experiment i laboratorium som då får motsvara en del av verkligheten
eller genom att en grupp människor får utgöra en population. Enligt Chalmers får
man genom experiment möjlighet till att skapa uppfattningar om faktorers
betydelse och omfattning inom det man undersöker.
(Chalmers s 28)
2 Variabler och dess betydelse
Kärnan i
experiment är att fånga in fakta mellan orsak och verkan för att få underlag
till att kunna dra slutsatser. Varje vetenskapsområde bestämmer utifrån sin
position inom forskningen vad som utgör just de relevanta fakta som är nödvändig
och lämplig för områdets utveckling. En viktig beståndsdel i
experimentsituationer är de variabler som man inkluderar. De bör vara
representativa för att kunna ge effekt inom det man undersöker.
Vid ett
medicinskt experiment vill man exempelvis ta reda på vilken effekt ett nytt
läkemedel mot högt blodtryck har. Det blir då viktigt att ha en grupp ”en population” som utgörs av både män och
kvinnor med normalt och högt blodtryck.
Gruppen delas
(utan deras vetskap) upp i en experimentgrupp och en testgrupp. Den första
gruppen bestående av män och kvinnor med normalt och högt blodtryck får äta det
läkemedel man vill testa. Den andra gruppen bestående av personer med samma
kriterier får till skillnad från den förra äta sockerpiller. Både innan, under
och efter experimentets gång har man mätt personernas tryck för att se om och
hur förändringarna ser ut. Förhoppningsvis kan man nu efter avslutat experiment
uttala sig om läkemedlets effekt. Hur har experimentgruppen påverkats? Har de
personer med högt tryck fått bättre, sämre eller oförändrade värden, ser man
skillnader i värden mellan män och kvinnor, har de personer med normalt tryck
fått biverkningar och så vidare?
Genom att jämföra
experimentgruppens värden med testgruppens kommer man närmare frågan om vilken
effekt läkemedlet har.
Att ta fram
variabler inför experiment kännetecknas enligt Chalmers av stort förarbete i att
ta fram dem och planera utförandet men också av teoretisk kunskap (know-how) inom området.
Fråga 2.1: Varför är
det viktigt att inkludera representativa variabler när man utför experiment?
Svar 2.1: En variabel är en egenskap som ingår i experimentet
man utför och man antar att egenskaper påverkar. I exemplet ovan så utgör man,
kvinna, högt blodtryck och lågt blodtryck de egenskaper man tror är viktiga
(relevanta) för att uttala sig om läkemedlets effekt. Representativa variabler
bör öka sannolikheten att uppnå tillförlitliga resultat och chanserna till att
kunna dra slutsatser.
(Chalmers s.
29-38)
3 Utveckling och ifrågasättandet
av experiment
Att kontinuerligt
forma hypoteser och påståenden genom experiment bidrar till den vetenskapliga
utvecklingen och varje nytt experimentresultat utgör en mer tillförlitlig och
stringent bas än dess föregångare. Orsaker till att gamla teorier och påståenden
förkastas beror bland andra på nya tekniska möjligheter och ny teoretisk
förståelse. Jag förstår det som att den vetenskapliga utvecklingen ska ses i
ljuset av det teoretiska sammanhanget och
samhällsutvecklingen.
Till sist
ifrågasätter Chalmers experiment och undrar om det verkligen kan utgöra grunden
för vetenskaplig kunskap. Trots att experiment är arrangerbara och
kontrollerbara så kan det vara svårt att ha kontroll över alla ingående
variabler och även helt säkert veta att de variabler som ingår verkligen är
relevanta. Detta gör det lätt att navigera fel och få otillförlitliga resultat i
det som undersöks. Han ser också att experiment och teori ingår i en relation
och utgör ett slags förbund med varandra. Han använder uttrycket circular argument och förklarar att det
uppstår då teorier härleds från experiment.
I ett försök att
tydliggöra resonemanget förstår jag det som att vetenskapen riskerar att hamna i
ett ”dödläge” då man i experimentsituationer vänder sig till teorierna för att
få bekräftelse och tvärtom så vänder man sig till experiment när man vill
bekräfta teorin. Experimentets uppgift i att föra vetenskapen framåt och vara
det ”bevismaterial” vid eventuella tvister mister därmed sin
funktion.
Utifrån denna
risk menar Chalmers att experiment trots allt är ett meningsfullt sätt att få
fram kunskap på och som bidrar till framtagandet av nya teorier. Det som är
viktigt att inse är att resultaten från experiment inte kan formas till att
passa en teori utan det som styr både experimentets och teorins formande är den
verkliga världen och den världsliga ordningen.
Fråga 3.1: Vilken är
drivkraften bakom den vetenskapliga utvecklingen?
Svar 3.1: Både sammanhanget inom vetenskapsområdet och
samhällsutvecklingen bidrar till framåtskridande. Tillsammans utgör dem den
helhet ur vilken framsteg bör förstås.
(Chalmers
s.31-37)
Fråga 3.2: Vilka
nackdelar tar Chalmers upp i samband med experiment?
Svar 3.2: Svårigheten med att kontrollera variabler som gör
det lätt att navigera fel samt hans begrepp Circular argument som rör relationen
mellan experiment och teori.
(Chalmers s
38-40)
Referenser:
Chalmers, A.F. (2000). What is this thing called science? Open University Press.
Chalmers, A.F.
(1999). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya
Doxa.
Esiasson, Peter, Gilljam, Mikael,
Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. (2003). Metodpraktikan-konsten att studera samhälle,
individ och marknad Norstedts Juridik.