Att observera verkligheten används som en av flera metoder för att samla fakta och på så sätt få vetenskapen att gå framåt. Boken talar om observationen i olika former: som passiv eller aktiv – privat eller publik. Detta är en omdiskuterad fråga för filosoferna. En del menar att observationen är passiv i den mån som vi antar vi ser saker genom att helt enkelt öppna ögonen och titta. Andra menar att det man uppfattar av sina synintryck är privat, det tolkas och uppfattas olika beroende på vem som ser. Chalmers motsätter sig att det finns observationer som är passiva. Genom att observera så gör man flera saker, många av dessa görs omedvetet för att skapa giltighet i det man iakttagit (Chalmers, s.19).
Observationen används ofta inom den samhällsvetenskapliga forskningen för att på ett induktivt sätt samla fakta och lösa problem. Detta är kritiserat av den naturvetenskapliga forskningen då men menar att den inte är giltig på grund av att den inte genererar objektiva fakta.
Fråga 1.1: Vad är det för skillnad mellan en passiv
observation och en aktiv observation (om man utgår från att det ”finns” en
passiv observation)?
Svar1.1: För att svara på denna fråga har jag
tagit ett exempel ur Molanders bok Vetenskapsfilosofi (1988, s.33). Jag står och
ser ut genom mitt fönster. Kanske jag dagdrömmer eller tittar på några fåglar
som bygger ett bo. Någon kommer och frågar hur vädret är, och då tittar
jag efter. Jag har fått ett problem att lösa. Jag observerar på ett nytt
sätt och uppmärksammar andra saker. Skådeplatsen är den samma men jag har gått
från att passivt se ut genom fönstret till att aktivt titta för
att lösa problemet (svara på frågan).
Fråga 1.2: Vad menas med en privat
observation?
Svar 1.2: Det en person uppfattar när ett föremål
observeras baseras på tidigare erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Jag har gjort ett eget exempel för att
förtydliga detta: Om två personer promenerar på en gata i stan, de är på samma
ställe vid samma tidpunkt och borde se samma saker. Men omedvetet så ser man det som är
aktuellt för en själv för tillfället. Den ene är på gång att köpa en lägenhet
och ser små lappar på stolpar som annonserar om lägenheter, vet exakt hur många
mäklarfirmor som de gått förbi. Den andre är gravid och har istället kanske sett
två babyaffärer och flera nya barnvagnsmodeller och två höggravida kvinnor.
Fråga 1.3: Hur kan en privat observation bli
publik?
Svar: 1.3 Om en person observerat ett fenomen så
är det dennes privata observation som är grundad på egna tolkningar och
uppfattningar. När observatören skrivit ner eller på annat sätt formulerat
observationssituationen och förmedlat vad som iakttagits och detta blir
tillgängligt för kontroll och kritik så har observationen blivit publik.
Fråga 1.4: Vad menas med att ingen observation kan vara
passiv?
Svar 1.4: Varje gång när vi tittar på ett föremål så ”scannar” vi med hjälp av ögonen in en bild i hjärnan, av det vi ser. Det tolkas automatiskt och kan vi inte avgöra vad vi ser så tittar vi på föremålet från olika vinklar, eventuellt går vi närmare för att se bättre för att avgöra vad vi ser. På detta sätt menar bland annat Chalmers att man inte kan säga att någon observation är passiv.
Galileo konstruerade ett teleskop som han använde för att studera himlen. Bland det första han upptäckte var att Jupiter hade månar. När han studerat fenomenet så märkte han att det var fyra månar som kretsade runt Jupiter. Det var svårt att övertyga sina kollegor om detta faktum eftersom det bara var tre åt gången som syntes (den fjärde var bakom Jupiter). Han utförde mätningar och förde dagbok om månarnas storlek och deras positioner och kunde med hjälp av dessa data bevisa att de överstämde med vad han iakttagit, att månarna faktiskt kretsade kring Jupiter. Han tog hjälp av oberoende observatörer som dokumenterade de data som uppstod. Galileo utgick på detta sätt från sin observation av Jupiters månar till att generera en teori, som i sin tur innebar att tidigare astronomiska teorier inte längre var sanna (Chalmers, s. 22-23).
Fråga 2.1: Hur kunde Galileos observation av Jupiters
månar bevisa att jorden inte var i centrum?
Svar 2.1: Den tidigare teorin var att jorden var i
centrum och att alla himlakroppar kretsade runt jorden. Om Jupiters månar
kretsar runt Jupiter är det ju inte längre sant att all rörelse sker kring
jorden.
Den kvalitativa observationsmetoden utgörs inte enbart av en objektiv observation av verkligheten, den är beroende av observatören som ett tolkande redskap. För att få objektiva observationer och tillförlitliga fakta så gäller det att ta fram en observationssituation som minimerar individuella tolkningar och bedömningar. Uttalanden efter observation kan utgöra grund för vetenskap om man kan kontrollera dessa observationer genom nya tester och resultaten klarar dessa tester (Chalmers, s. 25). Men det behöver inte betyda att de överensstämmer med verkligheten. Dessa iakttagelser gäller tills de blir överbevisade som exempelvis tron att jorden var solsystemets centrum.
Fråga 3.1: På vilket sätt kan man ta fram en
observationssituation som ger objektiva observationer?
Svar: 3.1 Man ska följa uppsatta riktlinjer, till
exempelvis upprepade observationer med samma förutsättningar och låta flera
observatörer kontrollera dessa fakta oberoende av varandra.
Referens:
Molander, B (1988), Vetenskapsfilosofi, Bokförlaget Thales
Chalmers,
A.F. (2000), What is this thing called science? Open University
Press