Kapitel 1: Science as knowledge derived from the facts of experience

Vetenskapsteori - Vad är vetenskap?

I första kapitlet av Chalmers bok "What is this thing called science" börjar han med att förklara vad vetenskap är ur ett "common sense perspektiv", han säger att "vetenskaplig kunskap är bevisad kunskap". Teorier ska kunna härledas ur erfarenhetsfakta som erhållits vid observation och experiment och att vetenskapen bygger på vad man kan se, höra, känna etc. Den får inte innehålla personliga åsikter, preferenser eller andra spekulationer. Med andra ord ska vetenskapen vara objektiv och tillförlitlig eftersom den är objektivt bevisad kunskap [1, s.1]. Den moderna vetenskapen föddes på 1600-talet. Tidigare hade vetenskapen byggts på auktoritet från till exempel Aristoteles och Bibeln. Det var först när Galileo, Newton och Francis Bacon började ifrågasätta det klassiska tänkandet och hävda att för att förstå naturen så måste vi vända oss till naturen och inte till Aristoteles tankar. De ansåg att ”vetenskapen är en struktur byggd på fakta” [1, s.1].

Fråga 1.1: Vad är common senseuppfattningen av vetenskap?

Svar 1.1: Som den beskrivs ovan under "vad är vetenskap" är det att vetenskaplig kunskap utröns ur observationer och experiment. Vad människan har uppfattat med sina sinnen blir sedan grunden för teorier och lagar.

Empirism och Positivism

Dessa två filosofiska inriktningar förklarar vad vetenskaplig kunskap är för något och anser att kunskap hämtas ur fakta från en observation eller experiment. Brittiska empirister på 1700-1800-talet som Locke, Berkley och Hume [2] fastslog att all kunskap skulle komma från idéer som uppkom i hjärnan via sinnesperception [3]. Positivismen utvecklad av August Comte [4] hade en något bredare syn och ett mindre psykologiskt tankesätt på vad fakta består av. Däremot delade empirismen och positivismen samma syn på att kunskap uppstår ur erfarenhetsfakta.  Empirismen och positivismen i sin klassiska form är i dag en i stort sett övergiven position. Inslag av empirism är dock viktiga ingredienser i många av dagens åsikter om kunskapens och vetenskapens natur.

Fråga 2.1: Vad kännetecknar en empirist?

Svar 2.1: Empirister anser att grunden till kunskap fås genom sinnesintryck och erfarenhet. De undersöker saker och ting med sina sinnen och erfarenheter samt testar sina funderingar mot verkligheten. Ifall det regnar ute, så tittar en empirist ut och ser efter ifall det verkligen stämmer överens med verkligheten.

Fråga 2.2: Hur ser Chalmers på fakta?

Svar: 2.2: Enligt Chalmers finns det tre komponenter som definierar termen fakta: Fakta fastställs via observation med hjälp av sinnen Fakta kommer före och är oberoende av teorier Fakta ger en bra grund för vetenskaplig kunskap Själva termen fakta finner jag vara ett svårdefinierat begrepp. Chalmers menar att de som säger att kunskap kommer ifrån fakta misstar sig och egentligen menar påstående. Basen för vetenskap måste därför utgå från påståenden. Dessa kommer till oss via våra sinnen. Han anser att det är ett misstag att förutspå att man först måste observera för att komma fram till fakta eftersom man från början måste ha utgått från något.

Fråga 2.3: Kan man tro på det man ser?

Svar 2.3: Fakta från den externa världen kommer till oss genom våra sinnen säger empiristerna. Om man bara skulle använda sig av till exempel ögonen vid en observation skulle upplevelsen för alla vara identisk. Men så är inte fallet eftersom två observatörer som förvisso har samma fysiska egenskaper inte upplever samma visuella upplevelser även om de ser samma sak. Chalmers använder sig av ett bra citat för att förklara denna tvåsidighet "there is more to seeing than meets the eyeball" (s.5). Varje observatör har sitt förhållningssätt till observationen och påverkas också av tidigare erfarenhet eftersom man lär sig att observera.  Författaren tar här upp exemplet med en tre dimensionell trappa och hävdar att vi i västvärlden som har lärt oss blivit vana vid dessa typer av bilder och hur vi ska tolka dem medan människor från andra kulturer inte ser bilden på ett likadant sätt. De ser endast ser bilden ur ett två dimensionellt sätt. Ett annat exempel skulle ju kunna vara java-programmering. Första gången man ser koden förstår man inte innehållet. Men efter att ha gått på flera föreläsningar lär man sig sakta att tolka koden och utvecklar sina kunskaper. Därefter kan man förstå vad innebörden utav den och själv kunna programmera.

Fråga 2.4: Varför är det empiristiska synsättet inte gångbart för att fastställa vetenskaplig kunskap?

Svar: 2.4: För att man helt enkelt lär sig att veta vad man ska söka efter. Samt att man har vissa förväntningar som också styr hur man uppfattar observationen. Dessa kan då göra att man inte endast använder sig av sina organ utan även använder sin perception för att tolka något. Mer utförligt beskrivs detta i kapitel två där Chalmers hävdar att observerbara fakta är bristfälliga och det kan även vara så att de inte alls stämmer överens med verkligheten. Ytterligare problematik med detta synsätt beskrivs i kapitel fyra där induktionsproblemet beskrivs.

Fråga 2.5: Vad kommer först, fakta eller teori enligt Chalmers?

Svar: 2.5: Chalmers framhåller att det finns ett återkommande samspel mellan fakta och teori. Enligt Empiristerna införskaffas fakta ur observationer som sedan används för att bygga teorier. Frågan som Chalmers ställer sig är hur vi kan samla fakta om världen utan att ha något att utgå ifrån? Därför bör man utgå från det man redan vet för att göra en observation för att sedan komma fram till en förklaring. Det finns dock en svårighet med att utgå från observerad fakta eftersom den kan vara felaktig och då bygger man en felaktig teori.  Exemplet från boken på en sådan teori är att jorden är platt. Det är en observerad upplevelse som inte stämmer överens med verkligenheten.

Referenser: Chalmers, A.F. (2000). What is this thing called science? Open University Press. Chalmers, A.F. (1999). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya Doxa Nationalencyklopedin 2000 CD-ROM http://www.liu.se/ihs/temah/ingno/itkurs.htm http://www.infovoice.se/fou/bok/10000025.htm http://www.infra.kth.se/phil