Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi
Dagfinn Föllesdal, Lars Wallöe, Jon Elster
En översikt över de ämnen som tas upp på föreläsningarna. Observera att det kan
vara mycket svårt att få ut något av nedanstående satser om man inte deltagit på
föreläsningarna. Satserna kan ses som rubriker för de viktigaste sakerna som togs upp på föreläsningarna.
1 Hur blir våra uppfattningar till?
- Under 30-talet uppstod psykologiska teorier som baserades på experiment
- Oförenlighet mellan en persons uppfattningar, känslor, hållningar och handlingar
skapar en spänning/dissonans som leder till förändringar i personens uppfattningar, känslor,
hållningar och handlingar och som leder till att spänningen/dissonansen reduceras.
- Heiders balansteori
- Osgood's och Tannenbaum's kongruensteori
- Festinger's dissonansteori
- Aristoteles visade att den viktigaste komponenten i om man låter sig övertalas av
en person beror på den grad av tilltro man hyser till personen.
- Reklam och propaganda baseras ofta på att avsändaren påstår sig vilja
mottagaren väl.
- Fursten (Machiavelli) bör öppet dela ut belöningar men i hemlighet dela ut bestraffningar
- Avsändarens trovärdighet avtar snabbt med tiden. Man kommer ihåg budskapet men
glömmer dess upphovsman
- Reklamen vill inte få oss att förändra våra uppfattningar utan fokuserar
istället mot valda delar av något som kan påverka vårt beteende.
Om påverkan
- Forskning visar att balanserad argumentation övertygar mest. Högtryckspropaganda övertygar
minst.
- De sidor av en sak som läggs fram först har störst effekt (t ex åsikter
som ärvs av föräldrar)
- Påverkan är starkast när när mottagarna medverkar aktivt
- För att åstadkomma handling bör avsändaren förklara i konkreta steg
vad som behöver göras
- Man avvisar sällan en ståndpunkt som passar väl in med ens övriga ståndpunkter.
Man låter sig påverkas till en viss gräns då man når acceptansmarginalen och då
reagerar man tvärtom.
- Man hatar den människa man handlar orätt mot. T ex rånare som misshandlar den
de rånar
- Vi kommer undan en konflikt genom att bagatellisera den
- Belöningen kan motverka syftet. Ett experiment (sida 30) visade att de som bara fick 1
$ och positiv suggestion för ett tråkigt arbete blev mer motivera än de som fick 20 $ och positiv
suggestion. Förklaringen är att de som bara fick 1 $ blev tvungna att reducera dissonansen i det tråkiga
arbetet genom att acceptera det medan de som fick 20$ blev tillräckligt motiverade av pengarna för att
utföra det trots att det var tråkigt.
- Våra handlingar påverkar våra uppfattningar mer än något annat.
"Det faktiskas normativa kraft"
2 Vilka uppfattningar bör vi ha
- Sanning är inte samma sak som bra skäl för sanning
- Koherensteorin visar att bra argument för något som passar in med åsikter vi
redan har får oss att tro att det är sant.
- Korrespondensteorin visar att åsikterna stämmer med verkligheten. Svagheten är
dock att våra åsikter får oss att använda ett visst språk när vi beskriver verkligheten
som i sin tur konfirmerar korrespondensen.
- Lögnparadoxen förklaras med att vi inte skiljer på språk och metaspråk.
Barberaren rakar sig själv och rakas inte av en barberare.
Induktion och deduktion
- Induktion är slutledning från det individuella till det allmänna
- Rättfärdigande underfrån. Konsekvenser man kan härleda ur våra uppfattningar
- Rättfärdigande uppfrån. Uppfattningarna får stöd av de premisser
de är en logisk följd av.
- Ett system av teorier som baseras på några få axiom och en mängd slutsatser
som kan dras ur axiomen kallar vi för axiomatiska system
- Enligt aristoteles är det bevis bättre som gör bruk av färre hypoteser
- Imanuell Kant: Det rum vi uppfattar med våra sinnen måste vara "Euklidiskt"
eftersom vi inte har en kunskapsapparat som klarar av att uppfatta något annat typ av rum.
- Vetenskap refererar till en stor mängd relativt säker kunskap
- Kartläggning (analytisk survey) handlar om att beskriva verkligheten på ett systematiskt
sätt. Även här finns det underliggande hypoteser som bestämmer vilka variabler som används
för kartläggningen.
3 Hypotetisk-deduktiv metod
- 1840 var medicinskt teori lik den som fann på antiken. 1870 var den i stort sett likadan
som den som finns idag.
- Empiriskt konsekvens= ett påstående som följer logiskt av hypoteserna och vars
sanningsvärde kan avgöras genom direkt observation.
- Horisont/bakgrund/kontext är de medvetna och omedvetna uppfattningar som vi vid en given
tidpunkt hyser och som vi inte har vår uppmärksamhet riktad mot.
- AD-HOC. En sådan hypotes är formulerad för ett specifikt syfte
- Harmoni är ofta en ledtråd i forskning. När man inte vet svaret så söker
man efter "vackra" lösningar
- Alla vetenskapliga teorier står i kontakt med våra vardagliga begrepp via ett nätverk
av logiska samband
- Teori = en mängd uppfattningar vilkas inbördes sammanhang har gjorts explicit
- Ett deduktivt system har tre nivåer: 1) Grundläggande principer (t ex Newtons lagar),
2) härledda principer, 3) Särskilda konsekvenser
Val mellan hypoteser
- Tre kriterier för att välja hypoteser
- Säkerhet
- Styrka. Den som påstår mest
- Enkelhet. Man väljer alltid den som förefaller enklast
Vetenskapliga revolutioner
- Det är svårt att skilja vetenskapliga revolutioner från normalvetenskap
- Popper: Att försöka specificera under vilka betingelser man är villig att ge
upp sina teorier
- Enligt Kuhn är kritik under normala vetenskapliga förhållanden bannlys. Med
kritik kan inte effektiv vetenskap utföras. Vetenskapliga revolutioner är "utom-vetenskaplig"
kritik som övergår till tro och normalvetenskap. Att ge förslag till nya teorier är endast
tillåtet under krisperioder
- Idiografisk vetenskap eller deskriptiv vetenskap är en initial fas i denna vetenskaps mognadsprocess
- Nomotetisk vetenskap handlar om att upptäcka lagbundenheterna i beskrivningarna och motsvarar
ett senare mogenhetsskede
- Logisk deduktion kan inte baseras på statistiska lagar. I logisk deduktion är det
antingen/eller som gäller.
- Alla teorier är modeller av verkligheten men alla modeller är inte teorier. Teorier
uttrycker kausala orsakssammanhang
Teori och empiri
- Det finns empiriska lagar och teoretiska lagar
- Formalvetenskaperna (matematik) innehåller teoretiska lagar
- Otto Neurath: Vi är som sjöfarare som måste bygga om skeppet i öppen sjö
utan att någonsin ta upp det på land och bygga om det helt och hållet. Vi utgår ifrån
tillförlitliga uppfattningar och bygger sedan kontinuerligt på dem. Detta kan också kallas för
holism i motsats för Cartesianism som anser att det finns en "torrdocka" där man kan ta in
sina teorier och bygga om dem.
4 Användning av hypotetisk-deduktiv metod i samhällsvetenskap
- Även i historiska arbeten hittar man den hypotetisk-deduktiva metoden. Man ställer
upp hypoteser som man sedan "bevisar" genom att visa hur väl de stämmer med andra välgrundade
uppfattningar.
- Vad är det som är relevant i vår prövning av en hypotes. Det är det
som:
- har vissa konsekvenser gemensamma med hypotesen och därmed bidrar till att konfirmera den
- har vissa konsekvenser som står i strid med hypotesen och därmed bidrar till att
vederlägga den
Förståelse
- Inom samhällsvetenskaperna hävdas det att man använder den hermeneutiska metoden
och hävdar att det finns ter metoder:
- hypotetisk-deduktiv
- hermeneutisk
- kritisk
- Naturvetenskaperna förklarar medan de humanistiska vetenskaperna försöker "förstå"
- Hermeneutik= studiet av vad förståelse är
- En ständig rörelse fram och tillbaka mellan olika hypoteser har kallats för den
"hermeneutiska cirkeln"
- Den hermeneutiska metoden används för att ta fram en hypotes och den deduktiva för
att testa hypotesen. Hermeneutiken sysslar med mer komplexa och översiktliga frågeställningar som
brukar tillhöra den deskriptiva fasen i en vetenskaps mognad
Ny-hermeneutik
- Vi befinner oss alltid inom vår "förståelsehorisont"
- Gadamer: Förståelse är inte att begripa en mening utan att komma fram till en
enighet om saken
- Summan av alla förståelseprocesser kring utvecklingen av en teori/text kallar Gadamer
för textens "verkningshistoria"
Ideologikritik
- Uppfattningar i vår förståelsehorisont som förvränger vår uppfattning
kallar Habermas för "ideologi"
- Att avslöja dessa kallas "ideologikritik"
- Otto Neurath: Förnekar att det finns någon fast utgångspunkt i helheten
- Den hypotetisk-deduktiva metoden används i alla vetenskaper
- Inom samhällsvetenskaperna är det mycket lättare att förklara än att
förutsäga
5 Vetenskaplig förklaring
- När en sak har bevisats inom matematiken eller naturvetenskapen tar det en mycket kort
tid innan samma sak har bevisats av andra med helt andra metoder från helt andra utgångslägen.
Detta visar att det är själva de logiska sambanden kring hypoteserna som det tar tid att komma fram till
- Om man utgår ifrån att det endast är förmågan att förutsäga
som är riktig vetenskap så utesluts allt som inte är naturvetenskap
- William Blake: Art and science cannot exist but in minutely organized particulars
6 Två former av samhällsvetenskaplig förklaring
- Finns den fria viljan: Vad säger detta om personen som inte vill röka men ändå
tänder en cigarett. Förklaringen här kan vara att den omedvetna viljan kan vara starkare än
den medvetna viljan
- En metodologisk princip är att försöka ta fram förklaringar som förefaller
så förnuftiga som möjligt
- Biologer antar att det inte är möjligt med ett rent altruistiskt beteende som går
ut på att man gör något som inte är bra för en själv
- Vi har inte tid att välja det bästa så väljer det som verkar OK just nu
= begränsad rationalitet
- Rationalisering. Vi skapar orsakssammanhang som gör att vi känner oss trygga i all
förvirringen
- Är det önskningarna som har oss eller är det vi som har våra önskningar
- Finns självdestruktion eller är själva neurosen och rationell utifrån sin
egen synvinkel
Dialektik
- Kriget är alltings fader. Without contraries no progression
- Vi söker ömsesidiga erkännanden. Misshandel av slavarna visade att slavägarna
inte respekterade dem. I modernare former ser man detta när någon vill avskilja sig från de människor
de på något sätt utnyttjar
- Gregory Bateson och schitzofreni från dubbla budskap. Var spontan?
- Kapitalismens självmotsägelse. Varje enskild handling motiveras av en strävan
att maximera förtjänsten men i det långa loppet kan detta motverka de positiva effekterna. T ex:
Varje enskild person har fördelar från sin bilkörning men om alla resonerar på samma sätt
förstörs miljön för människan. Detta kan motivera tvingande lagar.
7 Språk
- Två ljud tillhör olika fonem om det ena inte kan ersättas av det andra. Det
finns 20-40 i språket
- Språkets produktivitet är att vi utifrån ett begränsat antal ord kan skapa
ett oändligt antal satser.
- En "tillfredställande" grammatik ger oss alla de uttryck om vilka det råder
en enighet om att de är grammatiska
- Meningen eller intensionen är själva betydelsen i språket
- Referensen eller extensionen är det som uttrycket refererar till
Satser
- Satslogik berör bara sanna eller falska satser, dvs deskriptiva satser. Den berör
inte frågesatser, uppmaningar, befallningar, utrop etc.
- En sats sanningsvärde kallas ofta för dess extension
- Inom matematiken är det mycket viktigt att ge bevis för entydighet innan man börjar
använda en term.
- Quine hävdar att det är omöjligt att skilja på den mening ett begrepp har
och den teori som begreppet uttrycker eftersom samma beskrivning kan utryckas på många olika sätt
Talhandlingar
- Intentionen bakom talhandlingen är viktigare än själva meningen i satsen
- Inom pragmatiken är det viktigt att ta reda på vilka omständigheter kring ett
yttrande som ger det en påståendekraft
- Indexikala uttryck (jag, som, nu etc.) ändrar referens från en situation till en
annan.
- Herbert Spencer hävdade att de egenskaper som ökar en arts möjligheter att överleva
är moraliska
- Genusforskningen har visat att den utgångspunkt man har i språket styr hur man bedömer
fenomen. T ex hanlejonen tillåter honorna att leda dem, istället för att skriva honlejonen leder
hanlejonen
8 Tolkning och precisering
- Sammanhang = kontext + situation
- Påståendeolikhet. Locke och Spinoza föddes samma år är mindre specifikt
än Locke och Spinoza föddes 1632.
9 Logik
- Ett argument anger skäl eller grunder för slutsatsen
- Logiknivåer
- Satslogik
- Predikatlogi
- Predikatlogik med identitet (med =)
- Mängdlära. (Kan uttrycka allt)
- Logisk konsistens är samma sak som motsägelsefri
- Analytisk sanning = logisk sanning där man kan byta ut termer mot synonymer
- Syntetiska sanningar är varken analytiskt sanna eller analytiskt falska
10 Deduktiv argumentation
- Inte ens matematiken är ett område där man kan använda sig av satser som
man vet är sanna
- Vi utgår ifrån premisser som vi inte vet är sanna, vi härleder konsekvenser
ur dem för att se hur dessa passar ihop med andra saker som vi betraktar som sanna. Allt hänger ihop
= holism
- Ett ofrånkomligt krav på axiom och härledningsregler är att det skall
vara en rutinsak att kontrollera om ett bevis är sant. Vi vill ha ett mekaniskt sätt att finna bevisen.
Mekaniska bevis är en bevismetod
- En bevismetod är en avgörbarhetsmetod för bevisbarhet. Om en sådan metod
är fullständig kallar vi det för avgörbarhetsmetod för giltighet
- Om och endast om vi har en fullständig bevismetod och en fullständig motbevismetod
har vi en avgörbarhetsmetod
- Kurt Gödel bevisade att predikatlogiken är en fullständig bevismetod.
- Gödels ofullständighetsteorem visade å andra sidan att vilka axiom och härledningsregler
man än följer så finns det mängdteoretiska satser som inte kan bevisas men som liväl
dock är sanna. (metaspråk?)
- Aristoteles visade att vi med hjälp av logik kan upptäcka att våra ståndpunkter
grundar sig på antaganden som vi kanske inte vill stå för
- Det är betydligt mer fruktbart att angripa en person för de ståndpunkter han/hon
står för än att angripa de förutsättningar man antar att personen utgår ifrån.
Språkliga fel
- Många termer saknar referens ( t ex ingen) och många är flertydiga.
- Syntaktisk flertydighet (vind på ett hus och vind som blåser)
- Semantisk flertydighet (rådhuset, huset Habsburg)
- Meningsskifte: 1) Alla metaller är grundämnen och 2) mässing är en metall
=> 3) Mässing är ett grundämne. Fel eftersom 2) är en vardaglig betydelse
- Svagheten med operationella definitioner är att de inte tar hänsyn till samspelet
mellan teori och begreppsbildning. Den operationella delen kanske är begränsad till ett specifikt område
men opraktiskt i ett annat
11 Hur bör vi handla
- Beslutsmodeller finns för att hantera komplexitet:
- Stödja våra intensioner
- Underlätta kommunikation om valsituationen
- Analysera situationen samt argumentera kring olika alternativ
- Det finns i stor sätt två modeller:
- Ta fram och jämföra olika alternativ
- Direkt ta ett tillräckligt bra alternativ (rutinbeslut)
- Vi vill göra alla beslut till rutinbeslut eftersom det tar längre tid att specificera
och välja bort alternativ än att bara specificera och välja ett enda tillräckligt bra alternativ.
Detta går på rutin
- Utilitarismen. Handlingsalternativen rangordnas efter den totala summan av deras konsekvenser.
Problemen är att det är svårt att mäta nyttan. Detta problem löses i preferensutilitarism
där man begränsar sig till uttalade preferenser.
- Beslutsträd, beslutsmatriser och sannolikheter
- Bayes, abduktion och beslut baserad på vaga uppskattade sannolikheter
- Enklare metoder: En pro - contralista, med eventuell vikt på 1) dimension och 2) argumentet
- Spelteori baseras på att handlingar sker i konkurrens. Konkurrens finns överallt.
Vad man förväntar sig att andra aktörer skall göra.
12 Forskning och etik
- Ju mer abstrakt desto svårare att nå en objektiv konsensus
- Grundläggande etiska principer är allmänt vedertagna. T ex som att forskaren
bör vara objektiv och att forskaren bör redovisa alla sina ställningstaganden för att undanröja
misstankar om subjektivitet.
- Mer generella etiska principer är svårare eftersom ingen kan överblicka konsekvenserna.
Det anses idag i Sverige oetiskt att forska om kärnkraft. Men om forskningen leder till säkrare reaktorer,
mindre riskabel slutförvaring och minskad växthuseffekt blir det plötslig etisk oförsvarbart
att inte använda kärnkraft.
- Kan forskningen skapa en normativ etik? Vad man bör göra
- Historiskt sätt så förutsätter de flesta moralsystem Guds existens och
någon profet som uttolkar Guds vilja
- Om man inte kan vara objektiv så kan man åtminstone vara intersubjektiv