Uppsatsmall

Senast uppdaterad 2001-09-05

Följande är en mall för hur du kan strukturera din uppsats. I nedanstående exempel är uppsatsen uppdelad i 7 kapitel för att poängtera varje enskild del och för att täcka alla typer av uppsatser. Vissa av dessa kan med fördel slås ihop.

1. Kapitel 1och 2. Förutsättningar för arbetet.
2. Kapitel 3 - 5 i uppsatsen, Arbetet.
3. Kapitel 6-7, Resultat av arbetet.
4. Typer av problem
5. Allmän formalia

Kapitel 1 och 2. Förutsättningar

Kapitel 1 Översikt av uppsatsen

Strukturen i kapitel 1 bör helst korrespondera mot hela uppsatsens struktur. Nedanstående är en standardstruktur för en uppsats. De delar som är inom [ ] klamrar är inte nödvändiga.

Uppsatsens Titel: Bör helst referera till det mest intressanta i uppsatsen
Sammanfattning eller "Abstract": Bör innehålla uppsatsen i ytterst komprimerad form. Ofta är "Abstract" en komprimerad version av kapitel 1 med isåfall bör du tänka på att "Abstract" innehåller en mening om hur slutsatserna har härletts ur insamlade data..

1. Bakgrund/Introduktion/Inledning: Bör gå från en generell beskrivning av området till en specifik beskrivning av det speciella område uppsatsen berör
2. Problem (Kan ingå i bakgrunden): Själva fokus av uppsatsen. Syftet skall leda till ett resultat som underlättar för Målgruppen att lösa problemet. Problemet är oftast inversen av målet. Problemet är inte författarens eget problem utan problemet som finns i området, i företaget eller hos uppdragsgivaren.
3. [Målgrupp]: De som har nytta av att läsa uppsatsen. T ex uppdragsgivare, en grupp av intressenter med liknande problem etc..För en magisteruppsats kan hela det vetenskapliga samfundet utgöra målgruppen.
4. [Mål]: Det mål som målgruppen vill uppnå. Målet är mer generellt och inte begränsat i tiden som syftet är. Målet kan inte vara författarens eget mål med arbetet eftersom det då skulle kunna förväxlas med syftet. Målet konkretiseras i modellen för att mäta måluppfyllelse. Målet är oberoende av uppsatsen. Målet är inversen av problemet. Det ena eller det andra måste finnas. Problemet är ofta mer specifikt än målet.
5. Syfte: Författarens syfte med arbetet, dvs hur författaren tänker komma fram till resultat som målgruppen kan använda för att komma närmare målet. Detta kan beskriva själva nyttan med uppsatsen.
6. Förväntade resultat. De specifika konkreta målen med arbetet. (Enligt vissa traditioner kan man kalla det för bara Mål. De bör isåfall beskrivas efter själva syftet och vara mycket konkreta). Detta är det som författaren förbinder sig att utföra i sitt arbete. Observera att man i stort sett aldrig har både: Mål, Syfte och förväntader resultat utan vanligtvis bara ett av dem.
7. [Avgränsning]: Kan bara avgränsa syftet. Om Syftet är att välja dator och avgränsningarna att det gäller bara persondatorer inom område X så kan man lika gärna skriva att Syftet är att välja persondator inom område X.
8. Metod
   1. Förarbete.
      1. Detta resultar ofta i det som beskrivs i utvidgad bakgrund. Motsvarar kapitel 2 i denna exempelmall.
      2. [Förundersökning]
         1. Kan vara nödvändigt om arbetet är av explorativ karaktär
   2. Framtagning av modell för att mäta måluppfyllelse. . Motsvarar kapitel 3 i denna exempelmall
      1. En vetenskaplig uppsats måste alltid redovisa väl strukturerade, verifierbara/sakliga skäl till slutsatserna
   3. [Utvecklingsarbete]. Motsvarar kapitel 4 i denna exempelmall
      1. Detta sammanfaller ofta med det arbete som utgör kärnan i examensarbetet. Det som många studenter kallar för examensarbete.
   4. Datainsamling. Motsvarar kapitel 5 i denna exempelmall
      1. Alla uppsatser innehåller någon typ av datainsamling för att kunna dra slutsatser.
   5. Utvärdering. Motsvarar kapitel 6 i denna exempelmall
      1. Hur man tolkar insamlade data.
      2. [Falsifiering]
         1. Det finns exempel på där man inte kan bevisa något men man kan visa att det inte går att falsifiera resultaten
   6. [Struktur på uppsatsen]
      1. Detta behövs bara om du har en egen unik förvirrande struktur som måste förtydligas.
9. [Förväntade slutsatser]: . Motsvarar kapitel 7 i denna exempelmall. Behövs sällan. Det kanske är självklart i syftet och problemet/målet vad som förväntas.

Kapitel 2 Utvidgad bakgrund

I detta kapitel brukas utgångsläget presenteras utförligt. Det kan innehålla någon eller några av nedanstående:

1. Nuläget när det gäller målet/problemet
2. Annan forskning på området, Litterturreferenser
3. Intervjuer av experter och sakkunninga om vad som är viktigt intressant inom området
4. Material från uppdragsgivaren
5. En presentation av det system som skall utvärderas
6. Frågeställningar som tas upp i just min lösning på problemet.

Kapitel 3- 5. Arbetet

Kapitel 3 Framtagning av modell för att mäta måluppfyllelse

Den modell man använder består ofta av ett antal utvärderingskriterier. Om det mål man har inte innehåller något som liknar en utvärdering så kan modellen bestå av ett antal kriterier för någon annan typ av måluppfyllelse. Nedanstående är ett antal exempel på hur man kan ta fram kriterier för måluppfyllelse.

1. Genom att initialt ge en översikt över självklara kriterier som är vedertagna. Det kan finnas självklara kriterier av typ:
   1. Billigast
   2. Snabbast
   3. Säkrast
2. Man kan ta fram preliminär önskemål om vad som bör uppfyllas genom att:
   1. Studera litteratur. Böcker och artiklar.
   2. Intervjua experter
   3. Analysera det material man tagit fram, skissat på
   4. Leta i manualer och diskutera med uppdragsgivare
3. Hur man formaliserar önskemål till kriterier
   1. Gruppera, klassificera, kategorisera
   2. Generalisera
   3. Prioritera
   4. Objektifiera
   5. Formalisera
4. Hur man verifierar formaliserade kriterier för måluppfyllelse så att det framgår att de inte är godtyckliga
   1. Jämförelse med vad som sägs i böcker och artiklar
   2. Via enkäter med intressenter
   3. Via intervjuer av experter
   4. Via sammanställningar av material
   5. Via egna bedömningar och analyser

Kapitel 4 Utvecklingsarbete

(Utvecklingsarbete är det studenten ofta kallar examensarbete)

Nedanstående är olika exempel på arbete som kan utföras i detta steg.

1. [Val av försökspopulation]
   1. Slumpmässigt urval, selectivt urval, stratifierat urval
2. [Utveckling av testmetodik]
3. Val av systemutvecklingsmetod för prototyp
4. Val av representativt företag för fallstudie. T ex en Motivering av varför man utgick ifrån ett enda företag
5. Utveckling av prototypsystem
6. Utveckling av system/rutin eller modell för någonting
7. Utveckling av algoritm
8. Utveckling av kravspec
9. Framtagning av intervjuer med frågor och enkäter, etc...
10. Analys av system

Kapitel 5 Datainsamling

Den typ av uppsats man väljer dominerar vilken typ av datainsamling man gör. Har man utvecklat ett system så handlar datainsamlingen om hur man får fram testresultat när man utvärderara i vilken mån systemet uppfyller kriterierna för måluppfyllelse. Har man gjort en förstudie så handlar datainsamlingen om att ta fram material som visar i vilken mån den framtagna kravspecifikationen uppfyller de krav som fanns på systemet när projektet startade. Datainsamlingen kan bestå i att genomföra en intervjuundersökning eller att genomföra ett antal empiriska test eller att samla in fakta från vitt skilda områden. Syftet med datainsamlingen är alltid att kunna erhålla erhålla en tillräcklig mängd data för att kunna avgöra i viken mån kriterierna för måluppfyllelse blivit uppfyllda.

Följande är exempel på några olika typer av datainsamlingar:

1. Intervjuer. Bör alltid baseras på en intervjumall.
   1. Enkät
   2. Öpna intervjuer
   3. Styrda intervjuer
   4. Intervjuer med experter på området
   5. Djupintervjuer
2. Test. Bör alltid baseras på ett testprotokoll
   1. Jämförande test av system
   2. Testa försökspersoner i relation till uppsatsens syfte
3. Analys
   1. Ta fram information och härled användbara fakta ur denna information.
   2. Bedömningar
   3. Detaljerade resonemang som leder fram till varför författaren har en viss synpunkt

Kapitel 6-7. Resultat

Kapitel 6 Mätning av måluppfyllelse

Oavsett vilken metod för datainsamling man genomfört så utför man i detta kapitel en kontroll av måluppfyllelse genom att jämföra insamlade data med de kriterier man tagit fram för måluppfyllelse. Ur denna jämförelse får man fram uppsatsens resultat.

1. Sammanställ data från datainsamlingen
   1. Numerisk räkna ihop ( tex hur många svarade ja eller svarade nej)
   2. Medelvärde
   3. Antal avvikande från en trend
   4. Korrelationskoefficienter. Samband mellan insamlade data
2. Jämför de sammanställda data med måluppfyllelsekriterier
3. Klassificera dina resultat/bedömningar

Kapitel 7 Epilog

1. Slutsatser
   1. Härledbara tolkningar från resultat i kapitel 6. Måste hålla för en logisk analys
   2. Summeringar av resultat
2. Diskussion
   1. Författarens uppfattning
      1. Behöver ej vara bevisbar
      2. Bör följa en logisk argumentation
      3. Kan innehålla alla undanflykter
3. Framtid eller frågor
   1. Kan innehålla spekulationer
   2. Kan innehålla förslag på hypoteser som bör undersökas

Typer av problem

12 stiliserade beskrivningar om hur man kan lösa problem som dyker upp med vissa typer av uppsatser.

1. Programmera ett system

1. Vilket problem löser systemet
2. Finns det något annat sätt att lösa problemet
3. Jämför de två sätten att läsa problemet
4. Slutsatsen är att det ena sättet att lösa problemet är bättre än det andra.

2 Förbättra prestanda

1. Vilka förändringar föreslås
2. Hur mycket bättre blir systemet om dessa införs
3. Vad krävs för att införa förändringarna
4. Sammanställ fördelar, nackdelar och [kostnader] i en rekommendation om förändringar.
5. Om förändringarna genomförts så dra slutsatser om detta och rekommendera andra att göra likadant.

3 Ett lämpligt användargränssnitt

1. Rita ett antal bilder över gränssnittet (eller tillverka ett antal "dummygränssnitt")
2. Generalisera dem till några typer av gränssnitt
3. Verifiera att dessa typer täcker de vanligaste sätten att lösa motsvarande problem
4. Formulera ett antal frågor angående gränsnitten som beskriver vilka krav man brukar ställa på denna typ av gränssnitt, eller jämför med reaktioner på gränssnitt till liknandesystem
5. Sammanställ försökspersoners reaktioner på bilderna

4 Den kontinuerligt upprepade förstudien

1. Är problemet redan klart definierat eller skall förstudien göras på en organisationsnivå
2. Rita en skiss över systemet
3. Ta fram alla krav som gäller för systemet
4. Gör en informell verifikation av i vilken mån den översiktliga beskrivningen kan tänkas uppfylla kraven
5. Upprepa 2 - 4 tills 4 är sann
6. Gör en mer detaljerad specifikation
7. Gör en formell verifikation av i vilken mån specifikationen uppfyller kraven
8. Om allt inte är klart. Gå tillbaka till 2 eller 6.

Det viktiga här är att inte börja gå in på detaljer innan allt är klart

5 Förutsättningar för en ide

1. Vad finns det för mål bakom ideen
2. Ta fram enstaka funktioner i iden som är konkreta och som går att formalisera
3. Analysera dessa funktioner och visa att de är nödvändiga för att iden skall lyckas
4. Gör en analys av i vilken mån funktionerna uppfyller målet
5. Generalisera från funktionerna till hela ideen

6 Vilken modell är bäst

1. Välj ut modeller utifrån de som är tillgängliga och representativa(vanliga)
2. Ta fram en egen modell om du inte är säker på att någon av dem är bäst
3. Ta fram mål med modellerna utfrån vad du tycker att de bör användas till
4. Modifiera målen utifrån litteraturreferenser
5. Ta fram skillnader mellan modellerna
6. Utvärdera skillnader

7 Ett avlägset eller abstrakt mål som intresserar dig

1. Studera lättillgänglig litteratur på området (eller lämna iden med att skriva en uppsats om ett abstrakt mål)
2. Hitta beskrivningar i litteraturen på hur liknande mål
3. Dela upp målet i delmål
4. Jämför delmålen med beskrivningarna i litteraturen av motsvarande delmål
5. Resonera sakligt kring varje enskild likhet eller skillnad och redovisa när ett steg i resonemangskedjan vilar på författarens egna bedömningar
6. Gör en sammanställning utifrån likheter och skillnader mellan olika sätt att nå delmålen.
7. Dra endast slutsatser kring konkreta verifierbara analysresultat men formulera hypoteser i diskussionen som är av mer generell natur om hela idén.

8 Systemteorin

1. Läs in dig på teorin
2. Applicera den på organisationen
3. Upptäck problemet
4. Jämför hur andra organisationers problem har beskrivits med samma teori
5. Ta fram en lösning utifrån lösningarna i andra organisationer
6. Utvärdera denna genom resonemang och bedömningar
7. Verifiera genom referenser till hur andra har bedömt liknande saker.

9 Val av system

1. Ta fram ett omfattande testprotokoll med utvärderingskriterier som motsvarar det som går att mäta via tester
2. Testa systemen
3. Presentera resultaten i tabellfrom
4. Vilka uppfyllde flest kriterier
5. Rekommendera ett system

10 Komplexa system

1. Avgränsa bort alla delar av systemet som inte är av avgörande betydelse
2. Skissa på en prototyp för en del av systemet
3. Undersök om denna prototyp verkligen är en generell lösning av problemet
4. Programmera och testa prototypen
5. Extrapolera till hela systemet

11. En survey

1. Undersök först om det finns tillräckligt med information eller statistik
2. Avgränsa det som din survey skall handla om till de mest intressanta dimensionerna
3. Konstruera en modell för hur du systematiskt vill beskriva området
4. Applicera vissa typiska exempel på din modell
5. Verifiera modellen
6. Samla in större kvantiterer av data och klassificera dessa så att fyller modellen som ger en översikt över området.

12. Är modellen den bästa

1. Välj ett antal modelleringsproblem som anses viktiga (litterturreferenser)
2. Beskriv dem enligt den modell du vill testa
3. Beskriv exakt samma processer i text
4. Ta fram ett antal kriterier för vad som bör finnas i en modell
5. Lät försökspersoner försöka tolka texten respektive modellen

Vad säger ovanstående 12 exempel

1. Det svåraste i uppsatsen är att hitta en vetenskapligt accepterad metod för att mäta grad av måluppfyllelse.
2. Kan man inte hitta en vetenskapligt accepterad metod måste man formulera om:
   1. Syftet
   2. Måluppfyllelsekriterierna
   3. Metoden för datainsamlingen
3. Kriterierna för att mäta måluppfyllelse bör göras tillräckligt enkla för att kunna appliceras på insamlade data

Övrig formalia

1. Ämnet är godkänt om
   1. En vetenskaplig mätning av måluppfyllelse kan göras
   2. Arbetet måste kunna klassificeras i relation till liknande forskningsarbeten
   3. Arbetet tillhör området Data och Systemvetenskap och skulle inte kunna genomföras utan kunskaper i detta ämne
2. En magisteruppsats är godkänd om
   1. Den uppfyller merparten av de punkter som finns i checklistan
   2. Den skall ha ett generellt värde, dvs kan läsas av andra än kunden/uppdragsgivaren (gäller ej C-uppsats)
3. Referenser
   1. Skall innehålla årtal och publiceringskälla
4. Det går att analysera sin egen vision inom ett valfritt område om man kan göra det enligt vetenskapliga formalia