Version 0.2, 2004-02-16, Harald Kjellin

Granskning av uppsatser

Du och/eller din handledare har valt mig som granskare och/eller examinator vilket medför att du i varje enskilt steg i ditt uppsatsarbete själv kan välja när du vill bli granskad. Detta innebär att du kan få respons av mig via email på vart och ett av nedanstående av steg i ditt arbete. Jag garanterar dig en granskning på detaljnivå inom tre dagar efter att jag har fått din uppsats om du skickar mig uppsatsen som ett ”attachment” i ett email tillsammans med svar på frågorna i den del av uppsatsen du vill ha granskad. Dina svar skickar du i form av ett ifyllt Excel-ark. Varje del av din uppsats granskas endast en gång innan slutseminariet. När du blivit granskad på ett steg i arbetet skickar jag dig frågor och Excel-ark för nästa steg. Det finns alltså 8 sidor med frågor och 8 Excel-ark för granskningsprocessen.

2 Kapitel 1 och översiktlig metod. 2

3 Specifik metod (kan ligga inom kapitel 1) 4

4 Teoridelen eller Utvidgad bakgrund. 5

B. Relationen mellan teorier och kriterier 5

5 Empiri, Datainsamling och sammanställning av resultat 6

7 Proseminarium. 9

8 Slutseminarium. 10

Hur granskningarna genomförs

Samtliga granskningar genomförs via email men proseminariet kan genomföras med granskare/examinator närvarande. Inför granskningen bör studenten motivera med referens till rad i uppsatsen var läsaren kan hitta ett explicit svar på frågan i frågeformuläret. Om det inte går att hitta ett explicit svar på frågan direkt på en rad i texten i uppsatsen bör studenten motivera varför hon/han ändå anser sig kunna svara positivt på frågan. Om frågan är irrelevant för arbetet så skriver författaren in en 3 som svar på frågan och motiverar varför frågan är irrelevant intill svaret. Granskningen är formulerad som 8 stycken Excelfiler där studenten svarar på skalan 1-5 och motiverar varje skalsvar med referens till rad. I Excel-filerna sätter man alltid en neutral 3a om frågan är irrelevant för arbetet och motiverar detta i raden efter.

Rollfördelning mellan handledare och granskare

Vi utgår ifrån att handledaren utför 2/3 av arbetet som är begränsat till att stödja författarna med innehållet i uppsatsen och att granskaren utför 1/3 av arbetet och därigenom tar hela ansvaret för att den formella strukturen av uppsatsen har en hög vetenskaplig kvalitet. Handledaren examinerar innehållet och granskaren examinerar formella vetenskapliga krav på arbetet. Både handledare och granskare måste godkänna uppsatsen för att den skall bli slutgiltigt godkänd.

1 Uppsatsidén

1. I vilken mån klassificeras förslaget som tillhörande ett specifikt område

2. I vilken mån kan detta område relateras till det ämnesområde som studenten skriver inom

3. Har någon sökning gjorts som visar att relaterad forskning inte innehåller just detta förslag på arbete

4. Motiveras varför detta arbete är nytt

5. Finns det ett explicit förslag på bidrag

6. Finns det ett förslag på hur arbetet kommer att genomföras

7. Finns det förslag på källor som kan tänkas användas

8. Finns det förslag på hur datainsamling kommer att genomföras

9. Är det rimligt att anta att källstudierna kan genomföras inom 25% av tiden för arbetet

10. Är det rimligt att anta att själva datainsamlingen och tolkningen av denna kan genomföras inom 50% av tiden för arbetet.

11. Är det rimligt att anta att ämnet är forskningsbart, dvs att det kommer att vara möjligt att dra vetenskapliga slutsatser ur det insamlade materialet.

2 Kapitel 1 och översiktlig metod

A. Titel

1. Är titeln representativ för innehållet i uppsatsen

B. Bakgrund

1. Får läsaren en klar bild av det område inom vilket uppsatsen är skriven

2. Inser läsaren av bakgrunden behovet att behandla problemställningen i uppsatsen

3. Redovisas ramverket för uppsatsämnet, t.ex. i form av relevanta referenser till angränsande arbeten?

4. Avgränsar bakgrunden ämnesområdet stegvis på ett lämpligt sätt eller finns det något i bakgrunden som är alltför generellt eller alltför specifikt. Går bakgrunden från en allmän till en specifik del

5. Är början av bakgrunden intresseväckande

C. Problemområdet

1. Hänger problemområdet direkt ihop med bakgrunden. Framgår omständigheter kring varför arbetet genomförs

2. Är omständigheterna kring berättelsens tillblivelse kända

3. Om arbetet utförs inom ramen för en organisation. Beskrivs då organisationens övergripande mål för det område som problemet är en del av.

4. Finns det en tydlig beskrivning av sammanhanget där avhandlingsarbetet har genomförts

5. Finns det en beskrivning av ”state-of-the-art” inom området

D. Motiven till problemställningen

1. Framstår problemet som viktigt att lösa i relation till bakgrunden eller problemområdet

2. Är problemet tydligt beskrivet. Finns det ett problem, oavsett om det är i slutet på bakgrunden eller som ett separat stycke

3. Är problemet tillräckligt stor

4. Är problemet tillräckligt litet

5. Är problemet forskningsbart, dvs framgår det att det är möjligt att nå användbara resultat

6. Är problemet relevant för området

7. Är problemet obesvarat eller finns det redan beskrivna förslag på lösningar av problemet

8. Är problemet aktuellt

E. Problemställningen

1. Är syftet direkt relaterat till den specifika problematiseringen

2. Är syftet relaterat till uppsatsens titel

3. Är syftet tillräckligt generellt, d v s har även andra än uppdragsgivaren intresse av att läsa uppsatsen. Vilket är bidraget till det vetenskapliga samfundet

4. Är syftet formulerat så att innehållet i uppsatsen kan användas för att öka förståelsen för liknande eller angränsande problem

5. Är syftet tillräckligt konkret definierat

6. Finns det något i syftet som författaren bör flytta till arbetsmetoden

7. Om uppsatsen förutom en rubrik som beskriver syfte/uppdrag har ett mål explicit beskrivet under rubriken Mål/Goal/Aim/etc. Finns det då klara skäl till att ha denna specifika målrubrik eller kan den ses som en dubblering av syftet.

F. Mål/Förväntade resultat/Bidrag
Denna rubrik avser det konkreta målet med själva uppsatsarbetet och den kan användas som en beskrivning av det som författarna förbinder sig att genomföra inom uppsatsarbetets ram. Denna rubrik är inte nödvändig men det underlättar mycket för läsaren om ni har en konkret beskrivning på ert bidrag till mänskligheten. Det är dessutom ett utmärkt sätt för studenten att få en konkret känsla av varför uppsatsen genomförs.

1. Finns det en explicit beskrivning av vad som levereras när arbetet är avslutat

2. Finns en explicit beskrivning av hur det levererade är tänkt att användas

3. Är målgruppen definierad

G. Avgränsningar

1. Är avgränsningarna verkligen nödvändiga.

2. Avgränsar de något annat än syftet

3. Har författarna avgränsat bort någon viktig komponent i syftet

H. Målgrupp

1. Behövs det en målgrupp för denna uppsats eller framgår det klart i titel och bakgrund vem den är skriven för. När det gäller magisteruppsatser så får målgruppen inte vara för snäv. Uppsatsen måste vara tillräckligt generell för att kunna anses vara ett bidrag till det vetenskapliga samfundet.

2. Är uppsatsen tillgänglig för ett tillräckligt stort antal människor

Generellt om val och klassifikation av Metod/Arbetssätt

I vilken mån har studenten undvikit att motivera metodansatser som redan är kända

I. Klassifikation av generell metodansats

1. Finns det en klassifikation av ansatsen i någon av följande fyra kategorier eller motsvarande likvärdiga kategorier:

- Utveckling eller ingenjörsansats. Detta är den vanligaste ansatsen. författarna utvecklar och utvärderar.

- Utvärdering eller jämförelse. författarna studerar, analyserar, kategoriserar och jämför fördelar och nackdelar med olika företeelser.

- Beskrivande översikt (analytisk ”survey”). författarna beskriver hur delarna av ett fenomen eller område sitter ihop och bildar en helhet. Kan exempelvis vara en historisk översikt.

- Argumentation. Formell, matematisk eller filosofisk. Resonemang förs utifrån ett antal givna premisser eller välgrundade antaganden. Arbetet är fokuserat på själva bevisföringen i resonemangskedjan.

J. Generell beskrivning av ansats för datainsamling1

1. Finns en generell motivation av varför författarna prioriterat eller valt vissa källor vid datainsamlingen. Välj några av nedanstående:

- Tryckta källor, litteratur, artiklar

- Öppna intervjuer eller djupintervjuer

- Styrda intervjuer eller enkätundersökningar

- Observationer eller experiment

- Fältstudier eller fallstudier

K. Generell klassifikation av datainsamlingen

1. Har författarna beskrivit varför författarna klassificerar data enligt ett vedertaget klassifikationssystem eller varför författarna skapar eget system

2. Beskriver författarna hur insamlad data kan tolkas/mätas objektivt eller hur de använder en Hermeneutisk/interpreterande ansats för att tolka insamlad data.

3. Har författarna motiverat varför författarna prioriterar en kvalitativ eller kvantitativ metod

L. Hur arbetet utförs

Denna beskriver författarens relation till sitt arbete

1. Är arbetet huvudsakligen praktiskt/empiriskt eller baseras det mestadels på teoretisk analys

2. Framgår paradigmtillhörighet i relation till forskarens roll i forskningen

2.1. Aktionsforskning (Gemensamt arbete tillsammans med de som är objekt i forskningen, Grounded theory)

2.2. Objektiva studier (Experiment, fältstudier och fallstudier där forskaren håller distansen till det studerade)

3. Finns en generell beskrivning av vilken typ av steg som ingår i arbetet (objektiva studier) eller finns det en formalisering av hur man successivt anpassade sitt arbete under arbetets gång (aktionsforskning)

4. Finns det en generell beskrivning av i vilken mån det är en enda sekvens av steg eller om man redan i förväg har planerat in ett antal iterationer i arbetet

5. Baseras arbetet på en systematiskt insamling av objektiva data eller baseras den på tolkningar av förhållanden (hermeneutik)

M. Hur dras de flesta slutsatserna

1. Finns det en beskrivning och motivation av varför man har prioriterat 1) Induktiva, 2) Deduktiva eller 3) Abduktiva resonemang

N. Framåtreferens till specifika metoder

I vissa uppsatser är det lämpligt att beskkriva hela moteddelen i kapitel 1. I andra uppsatser vill man beskriva detaljerna mer utförligt i kapitel 2 eller 3.

1. Om metoden är placerad i kapitel 2. Finns det då en framåtreferens till detta. Om inte, anser du att metoden är tillräckligt detaljerad när den beskrivs i kapitel 1. (detta kan kontrolleras genom att studera Granskning

O. Disposition

3. Har arbetet en tydligt erkänd struktur

4. Har författaren gjort en översikt av hela arbetet i slutet av kapitel 1

3 Specifik metod (kan ligga inom kapitel 1)

A. Inledning

1. Finns det en beskrivning av förarbetet

2. Får läsaren en tydlig bild av hur arbetet har förberetts

3. Har man lyckats beskriva metodvalen objektivt eller finns det onödig eller personlig information i förarbetet

4. Om uppsatsen är av utredande karaktär, finns det en tillräckligt omfattande analys av varför vissa informationskällor har valts.

B. Metod för att få fram relaterad forskning

1. Finns det någon paragraf som beskriver relaterad forskning

2. Framgår det att arbetet är unikt d v s att det inte redan har gjorts tidigare. Visar uppsatsen via referenser var gränsen går för tidigare resultat inom området.

3. Har författarna på ett systematiskt sätt relaterat relevant forskning till det egna arbetet.

C. Princip för framtagning av kriterier för att mäta måluppfyllelse

Med kriterier syftas här på utvärderingskriterier, användbarhetskriterier, kvalitetskriterier eller vilka kriterier som helst som kan användas för att på specifik nivå avgöra i vilken mån syftet har uppnåtts eller inte.

1. Finns det en beskrivning av hur kriterierna för mätning av måluppfyllelse har tagits fram.

2. Finns en beskrivning av hur kriterierna har sin grund i litteraturstudier eller i egenhändigt framtagna kriterier.

D. Metod för att mäta grad av måluppfyllelse

1. Oavsett om en uppsats handlar om en "survey", utvärdering, förstudie, efterstudie, framtagning av en algoritm, framtagning av en metod eller modell, etc.. så behöver läsaren redan initialt i uppsatsen få reda på hur författaren motiverar sitt sätt att ta fram resultat ur insamlade data. Framgår det tydligt varför just denna ansats till att tolka insamlade data genomförs.

2. Om det finns en uppdragsgivare eller annan intressent till arbetet i uppsatsen. Framgår det då tydligt att utvärderingsmodellen sammanfaller med denna intressents mål och krav.

3. Finns det explicita kriterier för mätning av måluppfyllelse (utvärderingskriterier). Om inte, finns det en beskrivning av hur och varför författarna använder en viss metod för att mäta kravuppfyllelse eller måluppfyllelse.

4. Om det finns relaterade forskningsresultat, tar författarna då hänsyn till relaterade forskningsresultat när författarna tar fram kriterier för att mäta måluppfyllelse.

5. Finns det en tillräckligt tydlig beskrivning av hur författarna får fram en signifikans vid mätningen av måluppfyllelse. Om det är en kvantitativ studie kan denna vara statistisk. Om det är ett analytiskt arbete bör denna uppfylla krav på logiska resonemang.

6. Presenterar författaren sina motiv till att mäta på detta sätt. Har andra sätt att mäta beaktats innan valet gjorts.

E. Val av metod för datainsamling

1. Framgår det tydligt vilka motiv författaren har för att välja just den redovisade metoden för datainsamling. Datainsamlingen kan t ex ske via:

1. empiriska experiment

2. analys av färdigt material

3. intervjuer

4. fältstudier

2. Har författaren missat några alternativa sätt att samla in data

F. Hur slutsatserna kommer att dras

1. Finns det en beskrivning av hur författarna ämnar dra slutsatser från sin insamlade data

4 Teoridelen eller Utvidgad bakgrund

A. Utvidgad bakgrund/Relaterad forskning

1. Blir läsaren övertygad om att samtliga aspekter av relaterad forskning har tagits med i detta stycke

2. Finns det någon misstanke om att uppsatsen har missat något som skulle kunna vara av intresse

3. Framgår det tydligt var gränsen går mellan tidigare arbete och författarnas egna insatser?

4. Om författarna påstår att det inte finns tidigare forskning eller resultat inom området. Har då författarna lyckats med att beskriva minst två närmast liggande forskningsområden/ämnesområden.

5. Belyser teoridelen varför problemet är intressant och relevant

6. Belyser teoridelen varför det är nödvändigt med att försöka hitta de nya typer av lösningar som författarna letar efter

B. Relationen mellan teorier och kriterier

Det är rimligt att kräva att de kriterier som författarna använder för att mäta måluppfyllelse är direkt relaterade till de vetenskapliga teorier som redovisats

1. Finns en sammanställning av kriterierna för mätning av måluppfyllelse som relaterar till teorierna

2. Visar författarna tydligt hur kriterierna har jämförts med vedertagna värderingar inom området eller näraliggande områden

C Vilka områden man valt att inte titta på

1. Finns det referenser till de näraliggande områden som man valt att inte fördjupa sig i

2. Finns det en acceptabel argumentation till varför man inte fördjupat sig inom detta

5 Empiri, Datainsamling och sammanställning av resultat

A Exempel på insamlad data

1. Finns det en klar och tydlig beskrivning av den empiri som genomförts i form av intervjuer, experiment eller liknande.

2. Finns det en beskrivning av kontrollerade oberoende variabler

3. Finns det en beskrivning av beroende variabler som innehåller resultaten och hur dessa variabler antas vara beroende av de kontrollerade oberoende variablerna

4. Har författarna beskrivit exempel på insamlad data som ger läsaren en klar bild av denna data

5. Finns det sammanställningar av insamlad data eller hänvisningar till appendix av dessa sammanställningar

B Sammanställningar av resultat

1. Finns det en beskrivning av processen för att sammanställa resultat

2. Finns det tydliga sammanställningar av resultat

C Reliabilitet

1. Finns det ett resonemang om reliabiliteten i resultaten (Hur bra/noggranna/tillförlitliga resultaten är)

2. Är detta resonemang tydligt och logiskt

D Validitet

1. Finns det ett resonemang om validiteten i resultaten (I vilken mån resultaten verkligen säger något om det som efterfrågas)

2. Är detta resonemang tydligt och logiskt

3. Mäter man det man säger sig mäta

4. Hur har resultaten granskats

5. Vilket är metoden för att granska resultaten. Är denna beskriven

6. Finns det en tydlig översikt över insamlad data

7. Hur har klassificeringen/kodningen av insamlad data genomförts

8. Har man beskrivit hur man mäter svårmätbart material

9. Har man dragit rätta typen av slutsatsen: (Dannys tillägg)

9.1. Om man har en generaliserade slutsats, har man metodologisk täckning för
detta

9.2. Om man har en specifik slutsats, har man beskrivit kontexten för
undersökningen tillräckligt noga för att låta läsare bedöma applicerbarheten
i enskilda fall

E Analys och argumentation

1. Är samtliga premisser tydligt deklarerade Går det att urskilja slutledningarna som görs

2. Går det att bedöma/ifrågasätta slutledningarna

3. Hur är slutsatserna underbyggda

4. Finns det en sammanfattning av argumentationen i slutet av varje kapitel

5. Finns det en genomgående röd tråd i argumentationen i hela avhandlingen

F Trovärdigheten

1. Är alla utgångspunkter deklarerade

2. Är alla påståenden underbyggda

3. Finns det alltid något som stöder varje form av antagande/påstående. T ex:

3.1. Referenser

3.2. En deklaration av att det är författarens antagande

4. Ett förtydligande av vilka resonemang som ledde fram till premissen

G Generaliserbarhet

1. Går det att bedöma om resultaten kan överföras till en annan domän

2. Hur väl beskrivs kontexten inom vilken resultaten gäller

3. Är det uppenbart vem som skulle kunna använda slutsatserna

4. Är det uppenbart att någon person från annan ort/land/organisation skulle kunna använda slutresultaten

5. Är det uppenbart att resultaten skulle kunna jämföras med liknande resultat

6. Är det uppenbart var när och hur slutsatserna kan användas

H. Generaliserbarhet i renodlat hermenutiska eller explorativa studier

Det finns studier där hela resonemangskedjan baseras på tolkningar som är svåra att verifiera med traditionella vetenskapliga ansatser. Detta kan gälla olika typer av aktionsforskning, etnografiska studier, ekologiska studier, socialantropoliska studier m.m. I sådana fall kan det vara opraktisk att försöka verifiera resultaten i omständiga undersökningar, experiment, enkät, intervjuer eller statistisk analys. Detta gäller speciellt arbeten vars mål inte är att komma fram till ett verifierat påstående utan snarare kan ses som en 1) hypotes, 2) en teori, 3) en vanligt förekommande modell eller process 4) ett intressant fenomen. Dessa typer av resultat bör vara sådana att de skulle kunna valideras i framtiden. Detta betyder inte att kraven på en stringent beskriven metod är mindre. Snarare tvärtom. I sådana fall bör författaren kontrollera följande:

1. Finns det en explicit deklarerad tolkningsmall för hur man tolkar och klassificerar observerad data.

2. Finns det en tydligt beskriven modell för hur hela arbetet har genomförts

3. Finns det tillräckligt med tydligt formaliserade och klassificerade exempel för att kunna påstå att man har inducerat fram teorier, processbeskrivningar, hypoteser, m.m.

4. Finns det för varje tolkning en beskrivning av författarens egna antaganden och preferenser i relation till det som tolkats

5. Är studierna beskrivna på ett tillräckligt strukturerat sätt så att det skulle gå att jämföra resultaten med resultaten från liknande studier

6 Snabbkoll om färdigt för proseminarium

A Innehållsförteckningen

1. Finns det några rubriker som innehåller för lite eller svårbegriplig information

2. Kan läsaren få en överblick av hela uppsatsen genom att läsa innehållsförteckningen

Visar innehållsförteckningen att uppsatsen är balanserad, d v s finns det ett lämpligt antal underrubriker i varje kapitel.

B Sammanfattning/Abstract

1. Finns bakgrunden, problemet, syftet, metoden, resultaten och slutsatserna presenterade i sammanfattningen

2. Är sammanfattningen tillräckligt utförlig och tydlig

C Kopplingen Problem – Syfte – Metod - Datainsamling - Slutsatser

1. Går det att urskilja de olika delarna Problem – Syfte – Metod - Datainsamling - Slutsatser utan att behöva läsa hela uppsatsen

2. Finns en tydlig röd tråd mellan delarna Problem – Syfte – Metod - Datainsamling - Slutsatser

3. Är resonemangen i denna röda tråd logiska

4. Är innehållslogiken så god att man kan anse att det är en bra berättelse

5. Är logiken i presentationen övertygande

6. Förefaller budskapet att vara relevant

7. Är texten så läsbar att man kan läsa den en enda gång och förstå vad det handlar om utan att behöva gå tillbaka i texten

8. Finns det en enhetlig stil i avhandlingen

D Finns det verkligen ett bidrag

1. Förefaller det som sammanfattningen av bidraget i slutkapitlet verkligen är ett nytt bidrag eller finns det misstankar om att liknande resultat redan finns på andra ställen

2. Är uppsatsen färdig eller behöver författarna utveckla arbetet mer så att det framkommer att det finns ett distinkt bidrag

3. Är det möjligt att urskilja ett klart och tydligt bidrag

E Referens till teorier

1. Finns referenser till externa verk eller referenser till författarnas antaganden i teorikapitlet

2. Är ferenslistan fullständig och enhetlig

3. Är tankarna publicerade i internationella media, dvs finns det referenser till egna publikationer

7 Proseminarium

Detta seminarium kan genomföras med examinator närvarande

A Epilog slutsatser

1. Är slutsatserna direkt kopplade till syftet

2. Finns det slutsatser som inte är direkt kopplade till de utvärderingskriterier/krav/mål som redovisas

3. Redovisar författaren sakliga skäl för sina slutsatser

4. Är det resonemang som leder fram till slutsatserna logiskt

5. Är bevis och härledningar tillräckligt tydligt beskrivna

6. Om författarna använder sig av någon slags kvantitativ analys, framgår det då tydligt hur författarna mäter signifikansen av slutsatserna

7. Finns det något i slutsatserna som är så osäkert att det istället borde presenterats i diskussionen

8. Redogör författarna för styrkan och svagheten med den genomförda ansatsen

B Epilog diskussion

1. Framgår det vems åsikter det är som presenteras i diskussionen

2. Finns det något i diskussionen som borde stått i slutsatserna

C Ordlista

1. Om det finns många originella begrepp i uppsatsen. Är dessa definierade

2. Om målgruppen inte kan förväntas känna till en stor mängd ord bör det finnas en ordlista.

D Referenser
Det finns inga absoluta detaljregler men det finns principer:

1. Har ni inne i texten refererat på ett enhetligt sätt. T ex enligt någon av följande metoder:

1. (Efternamn, Publikationsår), (Efternamn1 & Efternamn2, Publikationsår), (Efternamn et al., Publikationsår)

2. [Efternamn Publikationsår], samma som ovan men med hakparenteser

3. [Siffra som refererar till en plats i referenslistan] ex: [4]

4. Fotnoter för referenser används sällan inom Data och Systemvetenskap men det är inte förbjudet.

2. Är alla referenser beskrivna på ett konsistent sätt så att ni har samma typ av parenteser/hakparenteser i referenslistan som inne i texten.

3. Är referenslistan sorterad på något sätt. Enligt bokstavsordning på 1: Efternamn, 2: Publikationsår,om författarna använder (Efternamn, Publikationsår) inne i texten. I numerisk ordning på referenserna om författarna har sifferreferenser typ [4].

4. Finns alla referenser inne i texten i referenslistan

5. Finns referenser i referenslistan som inte finns refererade till i texten

6. Finns det datum på alla Webbadresser

7. Om ämnet inte är mycket traditionellt. Finns det tillräckligt många aktuella referenser

8 Slutseminarium

Inför detta seminarium kontrollerar examinator att samtliga påvisade brister är åtgärdade. Studenten kan inte gå upp på slutseminarium om granskaren inte har gett sitt godkännande.