Kvalitetskriterier för kvalitativa avhandlingar av doktorandnätverket (KiO)

HK 2004-02-08

Observera att många kriterier överlappar varandra. Vi beslöt under mötet att det är bättre att acceptera denna redundans än att tvingas använda kriterier på en alltför generell nivå.

Harald Kjellin förbinder sig att förtydliga och modifiera nedanstående lista med kriterier om någon av KiO – deltagarna upptäcker att det fattas något kriterium.

1 Kommunicerbarhet

Detta är det första och viktigaste kriteriet. Om läsaren inte förstår tanken bakom forskningarbetet så hjälper det inte om författaren anser att övriga kriterier är uppfyllda.

1. Framgår omständigheter kring varför arbetet genomförs
2. Är omständigheterna kring berättelsens tillblivelse kända
3. Framgår paradigmtillhörighet
4. Är målgruppen definierad
5. Har arbetet en tydligt erkänd struktur
6. Förefaller budskapet att vara relevant
7. Är innehållslogiken så god att man kan anse att det är en bra berättelse
8. Är logiken i presentationen övertygande
9. Är texten så läsbar att man kan läsa den en enda gång och förstå vad det handlar om utan att behöva gå tillbaka i texten
10. Finns det en enhetlig stil i avhandlingen
11. Visar avhandlingen en sökbarhet, dvs Går det att se var någonstans i avhandlingen som:
12. Problemet, Syftet och de förväntade resultaten presenteras
1. Den teoretiska bakgrunden presenteras
2. Uppläggningen av datainsamlingen (eventuellt empirin) presenteras
3. Var någonstans resultaten analyseras och tolkas
4. Var slutsatserna presenteras
13. Är det möjligt att urskilja ett klart och tydligt bidrag
14. Är tankarna publicerade i internationella media

2 Relevans

1. Finns det en tydlig beskrivning av sammanhanget där avhandlingsarbetet har genomförts

2. Finns det en beskrivning av ”state-of-the-art” inom området

3. Är problemet obesvarat eller finns det redan beskrivna förslag på lösningar av problemet

4. Är problemet aktuellt

5. Är referenserna aktuella

6. Är samtliga premisser tydligt deklarerade

3 Argumentation

1. Går det att urskilja slutledningarna som görs

2. Går det att bedöma/ifrågasätta slutledningarna

3. Hur är slutsatserna underbyggda

4. Finns det en sammanfattning av argumentationen i slutet av varje kapitel

5. Finns det en genomgående röd tråd i argumentationen i hela avhandlingen

6. Finns det en tydlig koppling mellan:

7. Bakgrunden och problemställningen

8. Bakgrunden och teorin

8.1. Problemställningen och syftet

8.2. Syftet och metoden

8.3. Syftet och empirin

8.4. Syftet och analysen

8.5. Teorin och resultaten

8.6. Resultaten och analysen

8.7. Analysen och slutsatserna

4 Trovärdigheten

1.1. Är alla utgångspunkter deklarerade

1.2. Är alla påståenden underbyggda

1.3. Finns det alltid något som stöder varje form av antagande/påstående. T ex:

1.3.1. Referenser

1.3.2. En deklaration av att det är författarens antagande

1.3.3. Ett förtydligande av vilka resonemang som ledde fram till premissen

1.4. Finns det referenser till de näraliggande områden som man valt att inte fördjupa sig i

1.5. Finns det en acceptabel argumentation till varför man inte fördjupat sig inom detta

5 Validiteten

1. Mäter man det man säger sig mäta

2. Hur har resultaten granskats

3. Vilket är metoden för att granska resultaten. Är denna beskriven

4. Finns det en tydlig översikt över insamlad data

5. Hur har klassificeringen/kodningen av insamlad data genomförts

6. Har man beskrivit hur man mäter svårmätbart material

7. Har man dragit rätta typen av slutsatsen: (Dannys tillägg)

7.1. Om man har en generaliserade slutsats, har man metodologisk täckning för
detta

7.2. Om man har en specifik slutsats, har man beskrivit kontexten för
undersökningen tillräckligt noga för att låta läsare bedöma applicerbarheten
i enskilda fall

6 Generaliserbarhet/”Transferability”/Användbarhet

1.1. Går det att bedöma om resultaten kan överföras till en annan domän

1.2. Hur väl beskrivs kontexten inom vilken resultaten gäller

1.3. Är det uppenbart vem so skulle kunna använda slutsatserna

1.4. Är det uppenbart var när och hur slutsatserna kan användas