Vanliga fallgropar när man väljer arbetsmetod

Följande är ett förtydligande av hur man undviker några av de allra vanligaste fallgroparna när man gör ett vetenskapligt arbete.

Kvantitativa undersökningar i kontrast till kvalitativa

Enligt samhällsvetenskaplig tradition så har slutsatser som baseras på statistisk signinfikans högre status än resultat som baseras på subjektiva bedömningar. Samtidigt så finns det forskningsproblem där det vore långsökt att försöka samla in stora kvantiteter av data. Följande är ett tips om hur man kan tänka:

Hur man klarar av kravet

Kravet på upprepningsbarhet

Vilken typ av undersökning man än gör så måste det gå att upprepa undersökningen i ett liknande sammanhang och få samma resultat. Annars är det inte vetenskap. För att en undersökning skall kunna upprepas så måste varje steg i resonemangskedjan vara så noggrannt formaliserad att det går att strukturera en likadan undersökning. När det gäller hermeneutisk/interpretivistisk/kvalitativ forskning är upprepningskravet modifierat till att handla om att en annan forskare skall kunna göra liknande studier och få jämförbara resultat. Med jämförbara syftar man på att resultaten skall beskrivas så att det går att jämföra med resultat som erhålls i andra undersökningar.

Hur man klarar av kravet


Generell användbarhet

Varken i en magisteruppsats eller någon annan typ av vetenskapligt arbete är det tillåtet att komma fram till specifika resultat som inte är generella. Man kan mycket väl ha en explorativ ansats eller en ingenjörsansats där man successivt kontruerar och förbättrar modeller eller prototyper för att lösa ett problem men slutresultatet måste kunna användas av det vetenskapliga samfundet vilket är lika med:

Det är alltså inte acceptabelt att påstå att man har kommit fram till resultat om man bara har visat att de gäller för en viss specifik situation.

Hur man klarar av kravet

Tydlig resonemangskedja

Ett vetenskapligt grundkrav är att läsaren av en uppsats måste kunna följa med varje steg i resonemangskedjan för att kunna ta ställning till varje enskilt delmoment. Det är därför nödvändigt att beskriva i detalj hur man resonerat. Det är förbjudet att utgå ifrån generella antaganden eller generella tolkningar som är helt beroende av författarens förmåga att göra dessa antaganden eller tolkningar.

Hur man klarar av kravet

Alla antaganden och tolkningar måste kunna härledas via: