Vanliga fallgropar när man väljer arbetsmetod

Följande är ett förtydligande av hur man undviker några av de allra vanligaste fallgroparna när man gör ett vetenskapligt arbete.

Kvantitativa undersökningar i kontrast till kvalitativa

Enligt samhällsvetenskaplig tradition så har slutsatser som baseras på statistisk signinfikans högre status än resultat som baseras på subjektiva bedömningar. Samtidigt så finns det forskningsproblem där det vore långsökt att försöka samla in stora kvantiteter av data. Följande är ett tips om hur man kan tänka:

• Om det går att påvisa att man kan utan arbetskrävande insatser kan verifiera/falsifiera en hypotes utifrån ett kvantitativt angreppssätt så måste detta göras.
• Om det finns goda skäl att anta att en kvalitativ ansats ger mer användbara resultat än en kvantitativ ansats bör man inte försöka med en kvantitativ ansats. Detta kräver dock att man noggrannt redovisar sina skäl för att välja en kvalitativ ansats. Man måste också:
  • I detalj beskriva hur man gör sina bedömningar. T ex så bör man i detalj beskriva vad det är man vill har reda på i sina djupintervjuer och hur man gör sina bedömningar av resultaten från djupintervjuerna. Annars kan inte udnersökningen verifieras/falsifieras i en annan kontext.
  • Argumentera för att det sätt man samlar in data ger är det mest effektiva sättet att nå användbara resultat.

Hur man klarar av kravet

• Man lägger ner mycket möda på att steg för steg beskriva sin undersökning
• För varje steg så kontrollerar man att man verkligen har sakliga skäl för alla sina antaganden

Kravet på upprepningsbarhet

Vilken typ av undersökning man än gör så måste det gå att upprepa undersökningen i ett liknande sammanhang och få samma resultat. Annars är det inte vetenskap. För att en undersökning skall kunna upprepas så måste varje steg i resonemangskedjan vara så noggrannt formaliserad att det går att strukturera en likadan undersökning. När det gäller hermeneutisk/interpretivistisk/kvalitativ forskning är upprepningskravet modifierat till att handla om att en annan forskare skall kunna göra liknande studier och få jämförbara resultat. Med jämförbara syftar man på att resultaten skall beskrivas så att det går att jämföra med resultat som erhålls i andra undersökningar.

• Om man gör djupintervjuer så måste man mycket noggrannt redovisa hur dessa genomförs för att de skall kunna upprepas på precis samma sätt
• Om man har ett holistiskt, ekologiskt eller hermeneutiskt perspektiv så ställer detta extra höga krav på formell stringens. För att exempelvis psykologstudenter i Stockholm skall klara av detta måste de läsa minst 15 poäng metodik innan de får skriva en C-uppsats.
• Om man gör en fallstudie måste man lägga ner mycket möda på att beskriva:
  • Varför fallet är representativt
  • Hur man lägger upp sin datainsamling
  • Hur man genomför sina tolkningar av insamlad data
  • Tänkbara felkällor i tolkningarna

Hur man klarar av kravet

• Man försöker tänka sig in i om man skulle kunna applicera exakt samma undersökningsmetod under andra liknande omständigheter. Om det inte går så får man generalisera sin undersökningsmetod ännu ett steg. Eftersom det inte är realistiskt att göra detta i hermeneutisk/interpretivistisk/kvalitativ forskning är det mycket viktigt att man använder metod extra noggrannt i dessa sammanhang. Traditionell kvantiativ forskning ställde aldrig så omfattande krav på metod eftersom metoden då är ganska rättfram och enkel. När det gäller kvalitativ forskning så är det krångligare. Då behöver man anstränga sig för att få fram något som verkligen blir återanvändningsbart av det vetenskapliga samfundet. Detta kan man då åstadkomma genom att mycket stringent beskriva allt man gör så att en annan forskare kan göra liknande undersökningar och liknande tolkningar och sedan kunna jämföra sina resultat med tidigare resultat.

Generell användbarhet

Varken i en magisteruppsats eller någon annan typ av vetenskapligt arbete är det tillåtet att komma fram till specifika resultat som inte är generella. Man kan mycket väl ha en explorativ ansats eller en ingenjörsansats där man successivt kontruerar och förbättrar modeller eller prototyper för att lösa ett problem men slutresultatet måste kunna användas av det vetenskapliga samfundet vilket är lika med:

• någon annan än den kund man utfört en undersökning åt
• något annat liknande företag än det företag man genomförde sin fallstudie på
• några andra omständigheter än de i vilken man genomförde sin djupintervjuer

Det är alltså inte acceptabelt att påstå att man har kommit fram till resultat om man bara har visat att de gäller för en viss specifik situation.

Hur man klarar av kravet

• Man beskriver t ex att undersökningen var en pilotundersökning och att resultaten först och främst bara gäller det som undersökts i fallstudien men att en lång lista med argument som man redovisar medför att det finns indikationer på att resultaten är generellt användbara.
• Man verifierar resultaten mot experter i djupintervjuer
• Man kombinerar så många olika typer av undersökningar som möjligt och visar att eftersom man får samma resultat med olika angreppssätt så är detta också starka indikationer på att man kan stå för sina slutsatser
• Man visar att initiala försök visar att det fungerar som man antagit men man rekommenderar omfattande eller tidsskrävande studier för att verifiera resultaten

Tydlig resonemangskedja

Ett vetenskapligt grundkrav är att läsaren av en uppsats måste kunna följa med varje steg i resonemangskedjan för att kunna ta ställning till varje enskilt delmoment. Det är därför nödvändigt att beskriva i detalj hur man resonerat. Det är förbjudet att utgå ifrån generella antaganden eller generella tolkningar som är helt beroende av författarens förmåga att göra dessa antaganden eller tolkningar.

Hur man klarar av kravet

Alla antaganden och tolkningar måste kunna härledas via:

• En uppdelning av dem i så små steg som möjligt
• Man delar upp sitt syfte/mål/hypotes i delar där varje del kan ses som ett kriteria för att mäta måluppfyllelsen. Ju mer detaljerade kriteria man har desto enklare är det att argumentera för de resultat man kommit fram till. Man kan då testa varje enskilt kriteria för sig. Man kan dessutom kombinera olika typer av undersökningar. T ex så kan man mäta måluppfyllelse av ett enskilt kritera via:
  • En viss typ av tolkning på en viss typ av fråga.
  • En teoretisk analys av indata från artiklar
  • Ett arrangerat simulerat experiment
  • Litteraturreferenser
  • Sakliga resonemang om faktiska förhållanden