Om du har synpunkter på innehållet i ordlistan så går det bra att
skicka email till fk@dsv.su.se.
alias
| Ett kommandonamn som skalet byter ut mot ett annat kommando.
|
---|
aktivt fönster
| Det fönster som för ögonblicket tar emot inmatning från
tangentbord eller mus. Ett aktivt Motif-fönster har en mörkare ram än
andra fönster. Eventuellt blinkar också en textmarkör
(cursor).
|
---|
ANSI
| American National Standards Institute.
|
---|
applikation
| Användning, tillämpning, fastsättning. Applikation kallas också
mönsterfigurer av t ex tyg, läder eller spets som klistras eller sys
fast med smygstygn eller prydnadssöm på ett underlag av t ex tyg.
|
---|
ASCII
| American Standard Code for Information Interchange. En populär
7-bitars teckenkod.
|
---|
athena
| Namnet på ett projekt vid MIT som tog fram Kerberos, ett system
för säkrare hantering av användarnamn och lösenord. Athena var också
namnet på den DEC-2065 som DSV använde som huvudsaklig
undervisningsdator 1983-1992.
|
---|
at-sign, @
| Kanelbulle, snabel-A, alfaslang, commercial at; det finns många namn för
denna lilla krumelur. Dess vanliga betydelse i datorsammanhang är det
engelska ordet 'at', som i 'at MIT'. @-tecknet
används i epostadresser för att skilja mellan adressaten och
domänadressen, som i fk@dsv.su.se. Detta utläses som
epostadressen till fk at dsv.su.se.
Om man tittar riktigt noga på ett välgjort @-tecken så ser man
att det faktiskt består av två bokstäver: ett litet a inuti ett e.
Tecknet har använts i amerikanska butiksskyltar och
betyder i det sammanhanget två ord: 'each at'. Tecknet
används där för att prismärka varor med t ex
3 pcs $1 @ 40c vilket utläses som 'three pieces for 1
dollar, each at 40 cents'.
|
---|
baud
| Ett mått på antalet tillståndsförändringar per sekund i en
förbindelse för datakommunikation. Skall inte förväxlas med bps (bitar
per sekund).
|
---|
beta-version
| När en ny version av en programvara börjar närma sig
färdigställande händer att man släpper den i form av en
beta-version. Syftet med beta-versionen är att programvaran skall
testas i praktisk drift under verkliga förhållanden. En beta-version
är så gott som alltid behäftad med diverse buggar som annars inte
skulle kommit i dagen förrän programvaran släpptes officiellt.
|
---|
bit
| Datorns minsta lagringsenhet. En bit kan representera 0 eller 1.
|
---|
bitmap
| Digitaliserade bilder hanteras ofta i ett format där en enstaka
bit i datorns minne motsvarar en bildpunkt på skärmen. Om flera bitar
används för varje bildpunkt för att ge färg eller gråskala får man en
bitmap med ett visst djup, t ex 8 bitar för 256 färger.
|
---|
bps
| Bitar per sekund. Ett mått på överföringshastighet av data.
|
---|
brygga
| En nätkomponent som sammankopplar två nätsegment. Filtrerande
bryggor väljer ut trafik att överföra mellan segmenten.
|
---|
BSD
| Berkeley Software Distribution. En traditionell variant av UNIX.
|
---|
buffert
| Mellanlagringsplats, används ofta i datorer för att samla
genomströmmande data som strömmar in med en hastighet och skall
skickas ut med en annan (oftast lägre) hastighet. Texteditorn emacs
använder begreppet buffert för ett stycke redigerbar text.
|
---|
bug
| Bugg, lus. Ett fel i programmet eller maskinen. Man hör ibland
'det där är inte en bugg, det är en feature!'
|
---|
byte
| Åtta bitar som tillsammans kan representera ett tal mellan 0 och
255 eller -128 +127. Används ofta för lagra enstaka tecken i
text. Kallas även oktett. Begrepp som 6-, 7- eller 9-bitars bytes
förekommer också men då avses vanligen det antal bitar som hårdvaran
stöder för datatypen tecken (char).
|
---|
DAT
| Digital Audio Tape. Ett format för datalagring på 3,81 mm
magnetband med extremt hög packningstäthet.
|
---|
debug
| Avlusning, att rensa ett program eller en dator från fel (eller
insekter).
|
---|
default
| Utgångs- eller grundvärde, beteende om inget annat sägs.
|
---|
DEC
| Digital Equipment Corporation. En de största datortillverkarna.
|
---|
dialogruta
| Ett separat fönster i vilket en applikation lämnar ett meddelande
eller efterfrågar en eller flera parametrar.
|
---|
DMC
| DataMaskinCentralen. Datordriftgruppen vid DSV.
|
---|
DTP
| Desktop Publishing. Datorstödd trycksaksproduktion. Innebär
vanligtvis en kraftfull persondator, en grafisk skärm med hög
upplösning, ett rit- och ordbehandlingsprogram samt laserskrivare.
|
---|
dra
| Att dra ett objekt över skärmen med musen innebär att man trycker
ner en musknapp när muspekaren befinner sig över objektet och sedan
flyttar musen. När destinationen är nådd släpps knappen.
|
---|
dubbelklicka
| En musknapp trycks ner och släpps två gånger i snabb följd.
|
---|
feature
| Finess, möjlighet. Oftast avses någon udda funktion eller nyhet.
|
---|
file server
| Central dator i ett nät som lagrar filer på skivminne åt sig själv
och åt andra datorer i nätet.
|
---|
flaggor
| (options) Parametrar till program som ges på kommandoraden i form
av enstaka tecken, t ex -h och -Plpt.
|
---|
font
| En mängd grafiska tecken i ett visst typsnitt och en viss storlek,
till exempel 10 punkters kursiv New Century Schoolbook.
|
---|
FSF
| Free Software Foundation. Se även GNU.
|
---|
FTP
| File Transfer Protocol. Vanligen avses ett program med vars hjälp
man kan hämta eller sända filer mellan datorer enligt FTP.
|
---|
fönstersystem
| Ett program som hanterar in- och utmatning mellan flera olika
program på samma bildskärm. Fönstersystemet ger olika program ett
gemensamt utseende och delade gränssnittskonventioner.
|
---|
ikon
| I datorsammanhang, en (oftast liten) bild som representerar en
manipulerbar kvantitet, som t ex ett fönster, ett tillämpningsprogram,
en fil eller en funktion.
|
---|
inch
| Tum, 2,54 centimeter.
|
---|
Internet
| Ett globalt datornät dominerat av universitet och företag i
USA. Internet förmedlar många olika tjänster och protokoll. World Wide
Web, FTP, Telnet och elektronisk post är några av dem.
|
---|
IP
| Internet Protocol, motsvarar nätverkslagret i OSI-modellen för
datakommunikation. Se även TCP/IP.
|
---|
ISO
| International Standards Organization, en internationell grupp av
nationella standardiseringsorgan.
|
---|
ISO 8859
| En ISO-standard för en serie av 8-bitars teckenuppsättningar som
inkluderar tecken från olika länder, t ex ISO Latin Alphabet 1.
|
---|
Kbyte
| Kilobyte. 1 024 (2 upphöjt till 10) bytes.
|
---|
Kerberos
| Krypterad hantering av användarnamn och lösenord. Med hjälp av
Kerberos behöver lösenord inte sändas i klartext över datornätet.
|
---|
klicka
| För att klicka på ett objekt, placera muspekarens symbol över
objektet, tryck ner en musknapp och släpp sedan knappen igen. Nästan
alla programvaror som använder gränssnitt där användaren pekar och
klickar använder muspekarens position först när knappen släpps. Detta
gör det möjligt att avbryta ett klick genom att föra muspekaren åt
sidan innan knappen släpps.
|
---|
klient
| En klient är en dator eller ett program som utnyttjar en tjänst
som tillhandahålls av en annan dator eller ett annat program.
|
---|
kommandoeditor
| Funktion i kommandoskalet som tillåter användaren att återkalla,
redigera och på nytt ge tidigare givna kommandon.
|
---|
Mbyte
| Megabyte. 1 048 576 (2 upphöjt till 20) bytes, 1024 Kbyte.
|
---|
metatangent
| En extra skifttangent på vissa tangentbord, förutom de vanliga
kontroll- och versalskifttangenterna. Kallas ibland för ALT-tangent.
|
---|
MIT
| Massachusetts Institute of Technology.
|
---|
modem
| MOdulator-DEModulator. Kommunikationsdon för dataöverföring över
det allmänna telefonnätet. Hastigheter upp till 28800 bps och högre är
idag möjliga mha datakompression och effektivare användning av
bandbredden.
|
---|
Motif
| Ett grafiskt användargränssnitt (fönsterhanterare) från OSF som
körs under X Windows System.
|
---|
mus
| Traditionellt namn på pekdon bestående av en knappförsedd dosa som
förs med handen över en plan bordsyta eller rastrerat underlag. På
skärmen visas en symbol (muspekaren) som rör sig synkroniserat med
dosan. Möss har vanligen en, två eller tre knappar.
|
---|
objektgrafik
| Grafik som definierar bilden i termer av de ingående objekten, t
ex cirklar, linjer, fyllda ytor och textblock.
|
---|
omgivningsvariabel
| En variabel i kommandotolken som görs tillgänglig (exporteras)
till processer som startas av kommandotolken, t ex $PRINTER.
|
---|
OSF
| Open Software Foundation. Sammanslutning av UNIX-leverantörer och
datortillverkare som samverkar om olika standarder. I OSF ingår bl a
DEC, Hewlett-Packard och IBM.
|
---|
OSF/1
| UNIX-system från OSF, som blev Digital Unix.
|
---|
ordbehandlare
| Ett program för redigering av text avsedd för tryck. Både
skriftspråk och grafisk utformning kan kontrolleras (ex DECwrite).
|
---|
path
| Stig, väg. Skal-variabel; lista över kataloger med körbara
program.
|
---|
pipe
| Rörledning. En funktion hos kommandoskalet som kopplar samman
utmatningen från ett program (standard output) med inmatningen hos ett
annat program (standard input). Pipetecknet är '|'.
|
---|
point
| Punkt. Ett höjdmått inom typografin. Inom datorbaserad typografi
motsvarar en punkt 1/72-dels tum, cirka 0.352778 millimeter.
|
---|
pop-up meny
| En meny som dyker upp på den plats där muspekaren befinner sig.
|
---|
PostScript
| Ett sidbeskrivningsspråk för styrning av grafik och text,
utvecklat av Adobe Systems. Används vanligen till laserskrivare men
finns även för utmatning mot grafikskärmar.
|
---|
previewer
| Förhandsgranskare. Ett program som används för att visa (en
approximation av) grafik och text innan man skickar det till
skrivaren.
|
---|
server
| En dator eller ett program som tillhandahåller tjänster åt andra
datorer eller program (klienter).
|
---|
session
| Tiden mellan inloggning och utloggning.
|
---|
shell, skal
| Kommandotolk i UNIX. Det finns skal som Bourne, C, Korn m fl.
|
---|
shell-script
| En textfil med skalkommandon. Filen startas som ett program.
|
---|
SIS
| Standardiseringskommissionen i Sverige.
|
---|
SMTP
| Simple Mail
Transfer Protocol.
Ett Internetprotokoll för att leverera elektronisk post.
|
---|
SNMP
| Simple Network
Management Protocol.
Ett Internetprotokoll för att på avstånd övervaka och administrera datorer
och nätverksutrustning.
|
---|
SPECmark
| En standard för att mäta en dators prestanda.
|
---|
styrtecken
| Tecken med ASCII-koderna 0-31. Används för styrfunktioner, t ex
flödesstyrning. Kallas även kontrolltecken eftersom de kan skickas
från tangentbordet genom att hålla ner CTRL-tangenten och trycka på
någon annan tangent.
|
---|
SUNET
| Swedish University Network. Datornät för svenska universitet och
högskolor.
|
---|
SWIPnet
| Swedish IP Network. Kommersiellt datornät för svenska företag och
organisationer.
|
---|
SYSV
| UNIX System V (romersk 5). En traditionell variant av UNIX.
|
---|
TCP/IP
| Transmission Control Protocol/Internet Protocol. En standard för
överföring av data, vanligen över ett Ethernet-nät. Motsvarar
transportlagret i OSI-modellen för datakommunikation.
|
---|
Telnet
| Ett program för virtuell terminalförbindelse över ett datornät.
|
---|
terminalfönster
| En fönsterapplikation som emulerar en asynkron textterminal.
|
---|
terminal server
| En övergång från en seriell terminalförbindelse till ett nät. En
terminal server ger åtkomst till nätet från till exempel ett modem.
|
---|
TeX
| Ett textkompileringssystem skrivet av Donald E. Knuth. De flesta
användare av TeX utnyttjar makropaketet LaTeX.
|
---|
textkompilering
| Ordbehandling utan WYSIWYG. Källtexten skrivs med en editor och
inlagda kommandon styr textkompilatorn som i sin tur hanterar den
grafiska presentationen som i TeX, Scribe, troff och nroff.
|
---|
TIPnet
| Telias IP-nät.
|
---|
transceiver
| Anslutningsdon med signalanpassning mellan dator och Ethernet.
|
---|
tum
| (inch) 2,54 centimeter.
|
---|
typsnitt
| En mängd fonter med ett visst gemensamt utseende, t ex Times
Roman. Finns vanligen i varianterna normal, halvfet, fet och kursiv.
|
---|