Planethäftet, © F. Kilander, DSV, 1992--1996.

Säkerhet och ansvar


	Kvotering av skivminnet För att undvika att skivminnet tar slut har alla användare tilldelats en begränsad andel av det totala utrymmet. Om man försöker skapa filer som kräver mer utrymme än vad som finns kvar får man ett felmeddelande. Om kvoten fylls när man t ex sitter och skriver i en editor, så kan man göra på två sätt. Det enklaste är att gå till ett terminalfönster och frigöra utrymme genom att ta bort överflödiga filer eller arkivera och komprimera. Gå sedan tillbaka till programmet och spara. Alternativt, spara filen på katalogen /tmp och rensa hemkatalogen. Flytta sedan filen från /tmp till hemkatalogen. Normal skivminnestilldelning är runt 10 Mbyte. Skivminnet räcker dock inte till om alla fyller sin kvot, så det finns alltid anledning att vara sparsam med utrymmet. Dessutom går serverdatorn långsammare om det är ont om utrymme eftersom det tar längre tid för skivminnets åtkomstarm att flytta sig mellan lediga block. Många korta filer tar en hel del plats, då det går åt minst ett block (1 Kbyte) för att lagra varje fil. För att se sin kvot kan man ge kommandot quota i ett terminalfönster: abbe>quota Disc quotas for av (uid 12345): Filsys current quota limit #warns files quota limit /home 1181 9500 10000 93 0 0 Det som är mest intressant i utmatningen från quota är columnen current. I exemplet så har den fiktiva användaren Ann Vändare utnyttjat 1181 block om 1 Kbyte. Hon har tilldelats som mest 10000 block, och kommer att bli varnad när hon överskrider 9500 block. Lösenord Det är viktigt att byta lösenord för inloggning då och då. Om man blott misstänker att någon annan har fått reda på ens lösenord bör man byta det genast. Obehörig användning av någon annans användarnamn är inte bara olaglig utan kan också försätta den drabbade i en obehaglig situation. För att byta lösenord, använd programmet kpasswd. I nästan alla böcker om UNIX står det att programmet passwd kan användas, men det fungerar inte i nätverksmiljö. Programmet kpasswd kräver först det gamla lösenordet och därefter måste man två gånger ge det nya. Lösenorden visas inte på skärmen när man skriver dem. När man väljer ett lösenord ska man vara noga. Det är bättre att välja ett bra lösenord och skriva upp det på en lapp i plånboken än att välja ett som går att gissa. Välj: ett lösenord som är minst sex tecken långt, gärna längre gärna att inkludera specialtecken som siffror, punkt, komma eller bindestreck inte uppenbara ord som användarnamn, egennamn, telefonnummer, namn på släktingar, vänner eller orter inte ord som förekommer i ordböcker eller ordlistor inte repetitioner av ord eller ord stavade baklänges inte ett gammalt lösenord inte ett ord med åttabitars tecken som t ex å, ä eller ö. Det fungerar dåligt. Ett sätt att konstruera ett bra lösenord är att sätta ihop ord, t ex smil.drag eller mask-fack. För att komma ihåg det nya lösenordet kan man försöka föreställa sig någon egenartad situation som t ex en ciggarett i en blomvas: ciggivas. Ett annat sätt är att avsiktligt felstava ett vanligt ord så att ljudbilden förblir oförändrad, t ex tellephon, eller 1.3vligt.4torn (ett trevligt fyrtorn). Ännu bättre lösenord får man förstås genom att slumpvis sätta ihop de tillåtna tecknen som t ex rX7.qPp6 men det är inte så lätt att komma ihåg. Det är lättare att minnas ett slumpord om det går att uttala, så istället kan man kombinera stavelser. Ett sätt är att växelvis slumpa fram konsonanter vokaler. Resultatet kan då bli i stil med: keropuxe, tasiloty eller munuberito. Personliga inställningar Den personliga datormiljön kan anpassas på många olika sätt. Det finns dock två olika sorters inställningar; de som hänger samman med personlig smak och preferens som t ex färg och mönster på skärmbakgrunden och de inställningar som driftgruppen (DMC) arrangerar för att programvaror och datorbaserade tjänster (som t ex email) skall fungera. De personliga inställningarna är knutna till ditt användarnamn och det är bara dina inställningar som påverkas. Första gången du loggar in så är inställningarna satta så att du har en fungerande miljö. Driftgruppen ser till att dessa inställningar uppdateras när det inträffar förändringar. Det kan gälla innehållet i programmenyer, eller vilka kommandon och program som kan utföras i Unix kommandoskal. Du får anpassa din miljö, men det innebär också ett större mått av eget ansvar. Unix Filen .profile läses av Korn-shell vid inloggning. Varje ny användares Korn-shell innehåller en referens till en central fil som administreras av DMC. I den centrala filen definieras bl a variabeln PATH som pekar ut de filkataloger som innehåller körbara program. Innehållet i PATH ändras normalt ett par gånger per termin när program tillkommer, uppgraderas eller flyttas runt. Den centrala filen sätter också upp en referens till filen .kshrc som varje användare kan skapa själv. Denna fil innehåller kommandon som skall utföras för varje nytt Korn-shell. Filerna .cshrc och .login läses av C-shell (och TC-shell). Filen .login läses vid inloggning och .cshrc av alla C-shell och TC-shell som startas. Även dessa filer innehåller referenser till centrala filer som definierar PATH m.m. De centrala filerna sätter även upp ett antal praktiska alias. Korn-shell har dessutom att antal inbyggda alias. Skriv alias i ett terminalfönster för att se vilka de är. Administrationen av de centrala filerna är en service. Det står var och en fritt att avstå från att utnyttja denna service, men då har man också bestämt sig för att klara sig på egen hand. Tips: Alla användare har i sin hemkatalog en katalog som heter bin. Denna ingår normalt i sökvägen ($PATH). Lägg egna program och shell-scripts i bin-katalogen så finns de alltid tillgängliga, oavsett vad som är aktuell katalog. Den aktuella katalogen och bin-katalogen ligger normalt sist i sökvägen, så om du vill ersätta standardprogram är det bäst att använda alias. Respekt för arbetsmiljön Det är många personer som delar på datorer och lokaler. Det finns ungefär 1400 studenter registrerade samtidigt på institutionen. Det finns cirka 180 datorarbetsplatser. För att så många som möjligt skall kunna fullgöra sina studier (för många en stor ekonomisk påfrestning) utan alltför stor frustration eller besvikelse, så existerar vissa begränsningar. Dessa kan sammanfattas i begreppet respekt för den gemensamma arbetsmiljön och de som arbetar i den. Vissa konkretiseringar av denna respekt exemplifieras nedan. Var aktsam om utrustningen På ett dagis skulle möss, tangentbord, skärmar eller datorer inte överleva femton minuter. Det mesta är gjort av bräcklig plast som lätt spricker om det kastas iväg eller slår i golvet från bordshöjd. Kabelfästen tål inte att ryckas i. Datorerna är heller inte hungriga, så det är meningslöst att mata dem med läsk, kaffe eller kakor. Det är helt enkelt inte tillåtet att ta med mat eller dryck till datorsalarna. Var aktsam om dina kamrater Gör dig inte till ovän med dina studiekamrater genom att busa med dem. Skicka inte post i någon annans namn. Terrorisera inte omgivningen med irrelevanta meddelanden. Det är olagligt att använda någon annans användarnamn. Kör på arbetsstationen Använd arbetsplatsdatorn för att lösa dina uppgifter och köra programmen. Logga inte i onödan in på andra datorer (som t ex servrar) så länge du inte har fått instruktioner för det. Beakta arbetsplatsbehovet Ambitionen är att så många som möjligt skall kunna utnyttja datorarbetsplatserna. Inte sällan finns det lediga arbetsplatser senare på dagen och de som kan utnyttja det gläder givetvis de som måste hem till familj eller kvällsjobb och därför är hänvisade till kontorstid för sina studier. Artighet i elektroniska forum Det finns flera sätt kommunicera med andra användare, både lokalt inom institutionen och utanför den. Elektronisk post, StudKOM och Network News kan nå många läsare världen över och lagras i databaser i åratal. När man skriver texter som kan komma att läsas av många personer med varierande bakgrund och erfarenhet bör man därför tänka på följande: Undvik personomdömen Den det handlar om saknar oftast en tillfredsställande möjlighet att bemöta omdömena. Rätta sakfel innan texten skickas iväg. Undvik satir och ironi Eftersom en text saknar tonfall, ansiktsmimik och gester går en stor del av kommunikationen förlorad, jämfört med konversation ansikte mot ansikte. En användbar konvention är att inkludera en smiley :-) (ett leende ansikte, luta huvudet åt vänster) om det man skriver inte är menat på allvar. Skriv inte i vredesmod. Om känslorna svallar, vänta med att skicka iväg texten tills sinnet runnit av. Inte sällan ser man annorlunda på saken efter ett par timmar och man har då möjlighet att formulera sig på ett sätt som man inte ångrar. Skriv inte för korta svar Ett meddelande som bara innehåller tack, ok, ja eller nej är mer irriterande än upplysande. Inkludera tillräckligt med information så att det klart framgår vad svaret avser. Den som tar emot brevet kanske dröjer med att läsa det och hinner glömma vad den ursprungliga brevväxlingen handlade om.

Kvotering av skivminnet

För att undvika att skivminnet tar slut har alla användare tilldelats en begränsad andel av det totala utrymmet. Om man försöker skapa filer som kräver mer utrymme än vad som finns kvar får man ett felmeddelande. Om kvoten fylls när man t ex sitter och skriver i en editor, så kan man göra på två sätt.

Det enklaste är att gå till ett terminalfönster och frigöra utrymme genom att ta bort överflödiga filer eller arkivera och komprimera. Gå sedan tillbaka till programmet och spara. Alternativt, spara filen på katalogen /tmp och rensa hemkatalogen. Flytta sedan filen från /tmp till hemkatalogen.

Normal skivminnestilldelning är runt 10 Mbyte. Skivminnet räcker dock inte till om alla fyller sin kvot, så det finns alltid anledning att vara sparsam med utrymmet. Dessutom går serverdatorn långsammare om det är ont om utrymme eftersom det tar längre tid för skivminnets åtkomstarm att flytta sig mellan lediga block. Många korta filer tar en hel del plats, då det går åt minst ett block (1 Kbyte) för att lagra varje fil.

För att se sin kvot kan man ge kommandot quota i ett terminalfönster:

abbe>quota Disc quotas for av (uid 12345): Filsys current quota limit #warns files quota limit /home 1181 9500 10000 93 0 0

Det som är mest intressant i utmatningen från quota är columnen current. I exemplet så har den fiktiva användaren Ann Vändare utnyttjat 1181 block om 1 Kbyte. Hon har tilldelats som mest 10000 block, och kommer att bli varnad när hon överskrider 9500 block.

Lösenord

Det är viktigt att byta lösenord för inloggning då och då. Om man blott misstänker att någon annan har fått reda på ens lösenord bör man byta det genast. Obehörig användning av någon annans användarnamn är inte bara olaglig utan kan också försätta den drabbade i en obehaglig situation.

För att byta lösenord, använd programmet kpasswd. I nästan alla böcker om UNIX står det att programmet passwd kan användas, men det fungerar inte i nätverksmiljö. Programmet kpasswd kräver först det gamla lösenordet och därefter måste man två gånger ge det nya. Lösenorden visas inte på skärmen när man skriver dem.

När man väljer ett lösenord ska man vara noga. Det är bättre att välja ett bra lösenord och skriva upp det på en lapp i plånboken än att välja ett som går att gissa. Välj:

ett lösenord som är minst sex tecken långt, gärna längre
gärna att inkludera specialtecken som siffror, punkt, komma eller bindestreck
inte uppenbara ord som användarnamn, egennamn, telefonnummer, namn på släktingar, vänner eller orter
inte ord som förekommer i ordböcker eller ordlistor
inte repetitioner av ord eller ord stavade baklänges
inte ett gammalt lösenord
inte ett ord med åttabitars tecken som t ex å, ä eller ö. Det fungerar dåligt.

Ett sätt att konstruera ett bra lösenord är att sätta ihop ord, t ex smil.drag eller mask-fack. För att komma ihåg det nya lösenordet kan man försöka föreställa sig någon egenartad situation som t ex en ciggarett i en blomvas: ciggivas. Ett annat sätt är att avsiktligt felstava ett vanligt ord så att ljudbilden förblir oförändrad, t ex tellephon, eller 1.3vligt.4torn (ett trevligt fyrtorn).

Ännu bättre lösenord får man förstås genom att slumpvis sätta ihop de tillåtna tecknen som t ex rX7.qPp6 men det är inte så lätt att komma ihåg. Det är lättare att minnas ett slumpord om det går att uttala, så istället kan man kombinera stavelser. Ett sätt är att växelvis slumpa fram konsonanter vokaler. Resultatet kan då bli i stil med: keropuxe, tasiloty eller munuberito.

Personliga inställningar

Den personliga datormiljön kan anpassas på många olika sätt. Det finns dock två olika sorters inställningar; de som hänger samman med personlig smak och preferens som t ex färg och mönster på skärmbakgrunden och de inställningar som driftgruppen (DMC) arrangerar för att programvaror och datorbaserade tjänster (som t ex email) skall fungera.

De personliga inställningarna är knutna till ditt användarnamn och det är bara dina inställningar som påverkas.

Första gången du loggar in så är inställningarna satta så att du har en fungerande miljö. Driftgruppen ser till att dessa inställningar uppdateras när det inträffar förändringar. Det kan gälla innehållet i programmenyer, eller vilka kommandon och program som kan utföras i Unix kommandoskal.

Du får anpassa din miljö, men det innebär också ett större mått av eget ansvar.

Unix

Filen .profile läses av Korn-shell vid inloggning. Varje ny användares Korn-shell innehåller en referens till en central fil som administreras av DMC. I den centrala filen definieras bl a variabeln PATH som pekar ut de filkataloger som innehåller körbara program. Innehållet i PATH ändras normalt ett par gånger per termin när program tillkommer, uppgraderas eller flyttas runt. Den centrala filen sätter också upp en referens till filen .kshrc som varje användare kan skapa själv. Denna fil innehåller kommandon som skall utföras för varje nytt Korn-shell.

Filerna .cshrc och .login läses av C-shell (och TC-shell). Filen .login läses vid inloggning och .cshrc av alla C-shell och TC-shell som startas. Även dessa filer innehåller referenser till centrala filer som definierar PATH m.m.

De centrala filerna sätter även upp ett antal praktiska alias. Korn-shell har dessutom att antal inbyggda alias. Skriv alias i ett terminalfönster för att se vilka de är.

Administrationen av de centrala filerna är en service. Det står var och en fritt att avstå från att utnyttja denna service, men då har man också bestämt sig för att klara sig på egen hand.

Tips: Alla användare har i sin hemkatalog en katalog som heter bin. Denna ingår normalt i sökvägen ($PATH). Lägg egna program och shell-scripts i bin-katalogen så finns de alltid tillgängliga, oavsett vad som är aktuell katalog. Den aktuella katalogen och bin-katalogen ligger normalt sist i sökvägen, så om du vill ersätta standardprogram är det bäst att använda alias.

Respekt för arbetsmiljön

Det är många personer som delar på datorer och lokaler. Det finns ungefär 1400 studenter registrerade samtidigt på institutionen. Det finns cirka 180 datorarbetsplatser. För att så många som möjligt skall kunna fullgöra sina studier (för många en stor ekonomisk påfrestning) utan alltför stor frustration eller besvikelse, så existerar vissa begränsningar. Dessa kan sammanfattas i begreppet respekt för den gemensamma arbetsmiljön och de som arbetar i den. Vissa konkretiseringar av denna respekt exemplifieras nedan.

Var aktsam om utrustningen

På ett dagis skulle möss, tangentbord, skärmar eller datorer inte överleva femton minuter. Det mesta är gjort av bräcklig plast som lätt spricker om det kastas iväg eller slår i golvet från bordshöjd. Kabelfästen tål inte att ryckas i. Datorerna är heller inte hungriga, så det är meningslöst att mata dem med läsk, kaffe eller kakor. Det är helt enkelt inte tillåtet att ta med mat eller dryck till datorsalarna.

Var aktsam om dina kamrater

Gör dig inte till ovän med dina studiekamrater genom att busa med dem.

Skicka inte post i någon annans namn.

Terrorisera inte omgivningen med irrelevanta meddelanden.

Det är olagligt att använda någon annans användarnamn.

Kör på arbetsstationen

Använd arbetsplatsdatorn för att lösa dina uppgifter och köra programmen. Logga inte i onödan in på andra datorer (som t ex servrar) så länge du inte har fått instruktioner för det.

Beakta arbetsplatsbehovet

Ambitionen är att så många som möjligt skall kunna utnyttja datorarbetsplatserna. Inte sällan finns det lediga arbetsplatser senare på dagen och de som kan utnyttja det gläder givetvis de som måste hem till familj eller kvällsjobb och därför är hänvisade till kontorstid för sina studier.

Artighet i elektroniska forum

Det finns flera sätt kommunicera med andra användare, både lokalt inom institutionen och utanför den. Elektronisk post, StudKOM och Network News kan nå många läsare världen över och lagras i databaser i åratal. När man skriver texter som kan komma att läsas av många personer med varierande bakgrund och erfarenhet bör man därför tänka på följande:

Undvik personomdömen

Den det handlar om saknar oftast en tillfredsställande möjlighet att bemöta omdömena. Rätta sakfel innan texten skickas iväg.

Undvik satir och ironi

Eftersom en text saknar tonfall, ansiktsmimik och gester går en stor del av kommunikationen förlorad, jämfört med konversation ansikte mot ansikte. En användbar konvention är att inkludera en smiley :-) (ett leende ansikte, luta huvudet åt vänster) om det man skriver inte är menat på allvar.

Skriv inte i vredesmod.

Om känslorna svallar, vänta med att skicka iväg texten tills sinnet runnit av. Inte sällan ser man annorlunda på saken efter ett par timmar och man har då möjlighet att formulera sig på ett sätt som man inte ångrar.

Skriv inte för korta svar

Ett meddelande som bara innehåller tack, ok, ja eller nej är mer irriterande än upplysande. Inkludera tillräckligt med information så att det klart framgår vad svaret avser. Den som tar emot brevet kanske dröjer med att läsa det och hinner glömma vad den ursprungliga brevväxlingen handlade om.