En bitmaps filstorlek är direkt beroende av två olika saker: bitdjup (kallas ibland färgdjup) och dess storlek i pixlar. Denna data blir sedan komprimerad för att minska ner storleken. Som med annan typ av komprimering så finns både lossy och lossless och de ger ungefär samma resultat. Lossy komprimering ger mindre filstorlek i utbyte mot viss förstörelse av bilden.
Bitdjup är benämningen på hur många bits data varje kanal får ha per pixel. Dessa kanaler är i vanliga fall för färger. En kanal för rött, en för grönt och en för blått. Det finns ibland också en alpha kanal som sparar någon extra typ av data. Denna extra data är nästan alltid transparensvärdet på pixeln men det går att lägga annan data i denna kanal (det är dock väldigt ovanligt). Värdena för dessa kanaler anges då i X antal bits. Vanligt för moderna bilder är sk. 24 bits djup vilket betyder 8 bits per färgkanal (8+8+8 = 24) som då blir 32 bits om man lägger till en alphakanal. Det blir lätt att se att det enklaste sättet att få ner en filstorlek på en bild blir då att minska bitdjupet eftersom varje extra pixel kommer ta så många extra bits. Så om vi har en bild som är 100x100 betyder det att den har 10,000 pixlar och om vi använder 24 bits så blir storleken 24 x 10,000 = 240,000 bits (eller 30 kbyte). Det brukar också finnas en viss overhead i dessa filer (data om skapare, komprimeringstyp, e.t.c.).
Vanliga bitdjup är 24 bits (32 bits med en alphakanal), 16 bits eller 8 bits. Med lite matte kan man snabbt se hur stor skillnad i antalet färger dessa medför. Med 24 bit kan varje pixel vara en av 16,777,216 färger, med 16 bit en av 65536 färger och med 8 bit en av 256 färger.
Här kommer en 656 x 873 pixlar stor bild (som jag sedan minskat med 50%, 328 x 437, för denna vy) i de vanligaste formaten: JPEG (lossy), GIF (lossless) och PNG (lossless). Alla bilder är länkar som leder till fulla storleken för bilden.
Bilderna i sig är det ju ingen egentlig skillnad på men man kan se en viss skillnad i storleken på bilderna. JPEG bilden är såpass stor för att den har maximal kvalitet och PNG bilden är så stor för att den har en alphakanal (som inte används).Om vi tar samma bild fast med minimal komprimering i PNG formated blir bilden 1.64 MB stor. Det är ju en enorm skillnad.
Denna bild är dock också sammanflätad, eller interlaced på engelska. Detta är en teknik på hur bilden skall ritas ut. Resultatet blir att bilden laddas fram på ett sånt sätt att den ser ut att vara i låg upplösning i början och blir högre och högre ju mer av bilden som laddats fram. Denna teknik användes oftare förr i tiden när uppkopplingarna var långsammare. Om man inte använder en väldigt föråldrad uppkoppling så kommer nog ingenting märkas med den angivna bilden. Denna teknik finns också för GIF men PNG använder i allmänhet en mer avancerad algorithm. Allt detta medför att man kan ladda fram bilden på ett snyggare sätt mot att den blir får lite större filstorlek.
Det finns en liknande teknik för JPEG som kallas progressiv JPEG. Denna teknik fungerar i stort sätt på samma sätt som den för PNG.
Inte heller här kommer man se speciellt stor skillnad om man inte använder en väldigt långsam uppkoppling.
Där man absolut kan se skillnad är dock när man ändrar bitdjupet.
Det första man märker är ju att filstorleken är mindre. Det går att se skillnaden i bilden om man tittar noga. Man kan se att övergångarna mellan färgerna inte är lika mjuka. Detta är inte ovanligt att se på vissa äldre digitala bilder.
Med JPEG bilder så blir det skillnad i bilden beroende på vilken kvalitet den har.
Först av allt så är värdena på kvaliteten det som GIMP kunde spara i. Man kan snabbt se att skillnaden i filstorleken är enorm. Man kan också se på bilden i minimal kvalitet att det ser riktigt dålig ut. Dock så är bilden på halv kvalitet ganska bra. Det är svårt att se skillnad på den och den i full kvalitet och den är mer änd 10 gånger mindre i filstorlek!
Om man nu vill ha en genomskinlig bakgrund så går det utmärkt. Det brukar kallas transparens när det gäller digitala bilder och som tidigare nämnt så sparas denna data i en extra kanal kallad alphakanalen. Det är inte alla filformat eller program som stödjer transparens och då får bilden oftast en vit bakgrund.
I denna bild så är de svarta pixlarna helt transparenta. Det går självklart också att göra dem bara hälften transparenta o.s.v.
Och till sist så finns det också animationer. Det är ganska vanligt att se animationer i GIF formatet och stödet för dessa är väldigt utbrett. Det finns andra format men GIF är det absolut vanligaste (det finns t.ex. ett format för PNG animationer, MNG).
Detta är en enkel testanimation från en hemmasnickrad spelmotor. Notera att den har väldigt liten filstorlek. Detta är en en animation byggd på tre stycken olika bilder som loopas oändligt.