Förord av Jacob Palme Det finns ett fåtal uppsatser som påverkar hela ens livsinställning. För mig hör den här uppsatsen till dessa. Den gav mig en helt ny insikt om hur samhället fungerar, och om hur kommunikationen inom olika grupper i samhället upprätthåller gemenskap och hierarkier och håller utomstående ute. Eftersom uppsatsen betytt så mycket för mig, har jag med hjälp av dess författare, Donald Broady, lagt upp den på webben så att fler skall kunna läsa den.
	Detta är en HTML-version av uppsatsen Donald Broady, "Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi", pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988.    Uppsatsen bygger på bidrag till symposiet Masskommunikation och kultur, arrangerat av FSMK (Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare), Stockholm 4-6 maj 1987.    Detta dokument finns på Internet, i HTML-format på          HTTP://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.html och i Adobe Acrobat-format på          HTTP://dsv.su.se/jpalme/society/pierre.pdf.
	Inledning    "Masskommunikation och kultur" lyder rubriken för detta symposium. Arrangörernas ambition är bl.a. att åstadkomma möten mellan masskommunikationsforskning och (annan) kulturforskning. Mitt bidrag kommer att behandla den inspiration som finns att hämta i Pierre Bourdieus kultursociologi. Jag skall inte tala om massmediakonsumtion utan begänsar mig till frågorna om villkoren för "kulturproducenternas" -- bl.a. de intellektuellas, journalisternas, forskarnas -- verksamhet, och i synnerhet frågorna om "produktionen av producenter": hur utväljs och formas de människor som kommer till tals i massmedierna, varför tillerkänns somliga men inte andra rätten att tala, vilka slag av symboliska tillgångar ackumuleras inom de kulturella produktionsfälten och hur förändras dessa fält? Jag kommer att antyda det nära sambandet mellan Bourdieus kultursociologi och utbildningssociologi. Senare delen av anförandet handlar om kulturforskningens villkor och möjligheterna att göra bruk av Bourdieus redskap för att undersöka villkoren för den egna forskningsverkamheten.    Det sätt att tolka Bourdieus och hans medarbetares arbeten som här skall skisseras är inte självklart. De har lästs på annat sätt. Tidigare har, särskilt inom den angloamerikanska inflytandesfären, den vanliga bilden av Bourdieu varit den av en ortodox strukturalist som formulerar abstrakta teorier om social och kulturell reproduktion, skolan som sorteringsverk och alltings opåverkbarhet. Det är en missvisande bild, präglad i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet, en period då Bourdieu framför allt jämfördes med den franska strukturmarxismen (vilket fick till följd att hans förankring i klassiska samhällvetenskapliga traditioner hamnade utanför blickfältet), och då man till engelska valde att översätta de allra mest abstrakta och programmatiska bland hans texter. De sista åren, efter publiceringen av den engelska översättningen av La distinction, har Bourdieu i stället -- särskilt i USA -- framställts som en sentida Thorstein Veblen som på essayistiskt man?r tecknar livsstilen i överklassens salonger.    Den följande tolkningen -- som bygger på ett mångårigt samarbete med Mikael Palme -- tar fasta på att Bourdieus sociologi bygger på tre decennier av synnerligen omfattande empiriska undersökningar. Den första hälften av anförandet bygger på två texter som Mikael Palme och jag skrivit gemensamt, Pierre Bourdieus kultursociologi och Pierre Bourdieus utbildningssociologi, bägge utgivna i april 1987 i serien Skeptronhäften.

Symboliskt kapital    Symboliskt kapital kan betraktas som det mest grundläggande begreppet i den bourdieuska sociologin. Jag skall försöka fånga innebörden av detta, så som det fungerar i Bourdieus och hans medarbetares undersökningar, och resonera om relationerna till Bourdieus begrepp kulturellt kapital och fält. För att inte hamna i ren begreppsutläggning, skall jag uppehålla mig vid hur dessa begrepp kan brukas i undersökningar av kulturella produktionsfält (massmediefältet torde kunna analyseras som ett sådant). De bourdieuska begreppen lämpar sig illa för lexikaliska definitioner, de får sin fulla mening när de sätts i rörelse i empiriska undersökningar.    I Bourdieus tidigaste antropologiska studier finner vi åtskilliga nycklar till hans senare arbete. Det är ingen tillfällighet att den franska antropologin, med rötter i missionärernas möten med seder som tycktes primitiva och obegripliga, tidigt blev en teoretiskt och metodiskt avancerad vetenskap, som i Frankrike intar en plats högt upp i universitetsdisciplinernas hackordning. För kolonialmakten Frankrike tycks upplevelser av möten med främmande kulturer och oförmågan att förstå dem och att göra "rätt" ha förblivit ett nationellt trauma.   Bourdieu, Pierre/Passeron, Jean-Claude: Les étudiants et leurs études. Paris/La Haye: Mouton, 1964.    Bourdieu, Pierre/Passeron, Jean-Claude: Les héritiers. Les étudiants et la culture. Paris: Éd. de Minuit, 1964.    Bourdieu, Pierre et al: Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie. Paris: Éd. de Minuit, 1965.    Bourdieu, Pierre/Passeron, Jean-Claude/de Saint Martin, Monique (eds): Rapport pédagogique et communication. Paris/La Haye: Éd. Mouton, Cahiers du Centre de sociologie européenne 2, 1965.    Bourdieu, Pierre/Darbel, Alain/Schnapper, Dominique: L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public. Paris: Éd. de Minuit, 1966.    Bourdieu, Pierre: "Le sens de l'honneur", pp 13-44 i Esquisse d'une thOorie de la pratique. Genéve/Paris: Librairie Droz 1972. (Svensk översättning: Hederskänslan", pp 19-62 i P. Bourdieu: Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander, 1986.)    Bourdieu, Pierre/ Delsaut, Yvette: "Le couturier et sa griffe: contribution à une théorie de la magie", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1, janvier 1975, pp 7-36. (Svensk översättning: "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp 77-146 i Kultursociologiska texter.)    Bourdieu, Pierre/de Saint Martin, Monique: "Anatomie de goût", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5, octobre 1976, pp 2-112.    Bourdieu, Pierre: "La production de la croyance. Contribution à une economie des biens économiques", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, février 1977, pp 3-43. (Svensk översättning: "Produktionen av tro. Bidrag till en teori om de symboliska tillgångarnas ekonomi", pp 147-236 i Kultursociologiska texter.)    Bourdieu,Pierre/de Saint Martin, Monique: "Le patronat", Actes de la recherce en sciences sociales, no 20-21, mars/avril 1978, p 3-82. (Undersökningen presenterad i "Att undersöka ett socialt fält. Kommentar till Pierre Bourdieus och Monique de Saint Martins 'Le patronat'", pp 77-101 i D. Broady (red.): Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: UHÄ FoU-Skriftserie 1985:4.)    Bourdieu, Pierre: La distinction. Critique sociale du jugement. Paris: Éd. de Minuit, 1979. (Utdrag, pp 109-146, 189-199, i svensk översättning i P. Bourdieu: Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander, 1986, pp 237-304.)    Bourdieu, Pierre: Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980.    Bourdieu, Pierre: Questions de sociologie. Paris: Éd. de Minuit, 1980.    Bourdieu, Pierre/de Saint Martin, Monique: "La sainte famille. L'épiscopat français dans le champ du pouvoir", Actes de la recherche en sciences sociale, no 44/45, novembre 1982, pp 2-53.    Bourdieu, Pierre: "La hit-parade des intellectuels français ou qui sera juge de la légitimité des juges?", Actes de la recherche en sciences sociale, no 52/53, juin 1984, pp 95-100    Bourdieu, Pierre: Homo academicus. Paris: Éd. de Minuit, 1984.    Created by Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/    Lats updated 29 April 1998