Föllesdal Dagfinn, Wallöe Lars & Jon
Elster
- Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi
Kapitlet består av två delar. Den första handlar
om rationalitet och den andra om dialektik
Rationalitet innebär
i sin formella form att välja det bästa av de föreliggande alternativen (s 223).
Men vad betyder det egentligen? Varför väljer vi inte alltid det alternativ som
är bäst för oss? Författarna räknar upp tre anledningar.
·
Det finns inget givet
bästa alternativ då alternativen kan vara beroende på vilka val andra
personer gör
·
Det finns ett
bästa alternativ men vi väljer ett annat på grund av viljesvaghet. Ett
exempel på viljesvaghet är rökaren som trots att han vet att det bästa
alternativet vore att inte röka ändå tänder en ny
cigarett.
·
Det finns flera
bästa alternativ vilket tvingar oss att välja det optimala alternativet,
det vill säga det alternativ som verkar tillräckligt bra.
De
tre ovanstående punkterna är alltså exempel på situationer när människan inte
handlar rationellt. Föllesdal och hans kollegor argumenterar sedan i kapitlet om
att ovanstående situationer visst kan vara rationella beroende på hur man ser
det.
I
exemplet med rökaren och hans cigarett finns svaret att finna i ändamåls- och
orsaksförklaringar. Här är orsaksförklaringen mycket starkare då handlingen är
en impulshandling. När handlingen inte är en impuls utan betydligt mer planerad
krävs det en förklaring på varför de irrationella skälen är starkare. Föllesdal
med kollegor menar här på att det beror på att det är svårt att bryta
traditioner och rutiner (s 225). Därför strävar man efter en förklaring som
framställer alternativet som mest förnuftigt och rimligt. Att rökaren tar en
till cigarett är också i de flesta fall det rimligaste alternativet. Man bör
tänka efter en extra gång innan man påstår att ett beteende är
irrationellt.
I
situationer när det inte finns ett bästa alternativ bygger antagandet på att
människan endast tänker på sig själv och därför inte kan agera rationellt i
sådana situationer. Om vi istället antar att vi styrs av andra motiv än
egenintresse så kan vi ända säga att det går att handla rationellt. Till exempel
välja det alternativ som är bästa för de flesta (s 227).
Är
det möjligt att handla i andra intressen än det egna är en fråga som då dyker
upp. Ja det går, hävdar forskarna och det kallas ett altruistiskt beteende. Det
innebär att man agerar på ett sätt som är till fördel för andra men på bekostnad
av en själv, alltså inte i det egna intresset (s 228). Biologerna säger att
beteendet existerar med hjälp av teorin om det naturliga urvalet och
samhällsforskarna förklarar det med att människor etablerar stabila förbindelser
med andra och gör sådant som de anser är moraliskt rätt.
När
vi tvingas välja det optimala alternativet använder vi vårt omdöme och våra
tidigare erfarenheter när vi bedömer alternativen och skaffar oss en uppfattning
om situationen. Vi litar på auktoriteter och sådana personer vi bedömer ha en
bra omdömesförmåga. Har man ingen tidigare erfarenhet i den givna situationen
kommer valet endast att bli tillräckligt bra och därför sakna rationell grund.
Ytterligare en aspekt måste vägas in och det är våra önskningar. Om vi samlat in
information om en given situation och vi har tidigare erfarenheter av just den
situationen, så finns det ändå en aspekt som kan göra valet irrationellt och det
är vad vi önskar ska vara det bästa alternativet. Här ligger ytterligare ett
problem, är önskningen kommen ur ett självständigt övervägande eller är den en
produkt av konformism (s 233). Det är orsaken till önskningen som avgör om den
är rationell eller inte. En önskning baserad på vad vi tror att andra tycker är
inte rationell medan en som är grundad på självständigt tänkande är det. Så
frågan blir i grund och botten en fråga om huruvida människan har en fri vilja
eller inte. Om vi tror på att hon har det kan vi också tro på den rationella
människan (s 234).
Fråga 1.1:Vad innebär det att
göra ett rationellt val?
Svar1.1: Att göra ett rationellt val innebär att jag väljer
det bästa alternativet i en situation. Det innebär att jag samlar in information
om alternativen och väger dessa mot varandra.
Fråga 1.2: Förklara ett
altruistiskt beteende!
Svar: 1.2 Att bete sig altruistiskt innebär
att jag gör något som andra tjänar på men inte jag själv. Till exempel om jag
räddar en person ur en situation, med fara för mitt eget liv.
Fråga 1.3: Vad är
viljesvaghet?
Svar 1.3: Det är ett beteende som innebär att jag
handlar mot ett bättre vetande. Låt oss säga att jag fört ett resonemang med mig
själv om ett viktigt val jag ska göra. Efter att ha vägt alternativen A och B
mot varandra har jag kommit fram till att de bästa, det rationella, valet vore
att välja B. Problemet är att jag känner att människor i min omgivning
förmodligen förväntar sig att jag ska välja A och därför väljer jag istället A.
Att vara viljesvag kan även vara en impulshandling som i exemplet med rökaren
som vet att det bästa alternativet vore att låta bli att tända cigaretten men
gör det ändå.
Dialektik är en metod att
förklara vissa paradoxala eller motsägelsefulla fenomen hos medvetandet eller
historien (s. 236) och bygger på texter av Hegel och Marx. För att kunna ta till
sig dialektiken måste man gå med på antagandet att förändring sker genom
konflikt, spänning, motsättningar och inte genom jämt harmoniskt växande. Här
görs dock skillnad på naturen, där allt sker i lugnt takt, och människan.
Hegel formulerade detta med
schemat tes-antites-syntes.
·
Tes –
det accepterade läget gäller tills samstämmigheten blir för mycket och
motkrafter börjar bildas
·
Antites – det rakt motsatta vill göra sig
gällande
·
Syntes – Det nya införlivas med det gamla och
harmoni gäller åter.
Både Marx och Hegel använde
begreppet motsägelse för att
konkretisera schemat. Såväl människan som samhället innehåller motsägelser
vilket förklarar varför de hela tiden måste förändra sig (s. 236). Här är ett enkelt exempel på hur det kan se ut. Per och
Jocke ska gå och äta lunch. Per vill ha kebab och Jocke vill ha pizza. För att
lösa denna motsättning föreslår Per att de går till en pizzeria där de har
kebabpizza. I det här exemplet är kebab tes, pizza antites och kebabpizzan
syntes. Processen som leder fram till beslutet att äta kebabpizza är en
dialektisk process.
Hegel var intresserade av
individuell rationalitet, det vill säga självmotsägelser inom det individuella
medvetandet, psykologisk dialektik,
medan Marx tog vände sig mot kollektiv irrationalitet, alltså motsägelser mellan
individer, samhällelig dialektik (s
239).
Anledning till att det finns
motsägelser i samhället är att vi förutsätter att jag är den enda som
handlar rationellt, medan alla andra fortsätter i upptrampade spår. Det är samma
sak som att säga att jag har en fri vilja men alla andra är vanemänniskor (s
241).
Fråga 2.1: Vilka antaganden
måste man gå med på för att kunna ta till sig dialektiken?
Svar2.1: Vi måste gå med på att
förändringar sker genom konflikt, spänning och motsättningar och att det är
genom den prcessen samhället drivs
framåt.
Fråga 2.2: Förklara tes-antites-syntes!
Svar:
2.2 Antitesen är tesens motsats, och syntesen
innehåller inslag av både tes och antites utan inte vara lika med någon av dem.
Det används för att förklara dialektikens process, att all förändring sker genom
motsättningar.
Fråga 2.3: Varför finns det
motsägelser inom samhället?
Svar 2.3: Därför att vi förutsätter att
alla andra är på ett visst sätt medan jag själv är på ett annat. Inom psykologin
pratar man om vad som motiverar människor, inre eller yttre motiv. Vi tror att
vi själva drivs av motiv inom oss själva medan andra drivs av motiv utom dem
själva, bara det en motsägelse i sig.