Föllesdal Dagfinn, Wallöe Lars & Elster Jon
- Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi
Bakgrund till kapitlets teorier:
Kapitel
10 handlar om hur man kan använda logik på olika sätt. Även hur man kan bevisa
logiska argument, premisser och satser för att undersöka om dessa är sanna.
Kapitlet behandlar även hur man effektivt kan försöka be sin motståndare att
rättfärdiga sina påståenden. Språkliga fel är en viktig del då vi utmynnar dessa
ur det språk vi använder. Det kommer även att tas upp olika definitioner för att
berätta vad dessa beskriver.
Fråga 1.1: Vilka två sätt kan man använda logik
på?
Svar 1.1: Det
finns två sätt att använda logik på, det ena sättet utgår man ifrån satser som
vi vet är sanna. Med hjälp av dessa satser som premisser arbeta oss fram till
slutsatser som i så fall också måste vara sanna.
Exempel:
Alla planeter rör sig i elliptiska banor
Jorden är en planet_______________
Jorden rör sig i en elliptisk bana
Vi kan också utgå
ifrån satser som vi inte vet om de är sanna eller falska och med hjälp av
giltiga argument med dessa satser som premisser kan vi arbeta oss fram till
slutsatser vilkas sanning eller falskhet vi känner till.
Exempel:
Alla träd rör sig i elliptiska banor
Jorden är ett träd_____________
Jorden rör sig i en elliptisk bana
Fråga 1.2: Kan en sats vara sann?
Svar 1.2: Många filosofer hävdar att det inte finns någonting som kan vara sant, inte ens matematiken. Därför kan man heller inte argumentera utifrån sanna premisser utan bara premisser som man har tilltro till.
Bevis är ett argument i vilket varje rad (sats) i argumentet antingen är en premiss eller följer av tidigare steg i enlighet med härledningsreglerna, som vi använder för att ta oss från premiss till slutsats. Varje rad i beviset sägs vara härledd eller deducerad ur de föregående raderna, och ett bevis kallas ofta en deduktion eller ett deduktivt argument. Beviset sägs vara ett bevis för sin sista rad eller slutsatsen. Att finna ett bevis ska vara enkelt och kunna ske mekaniskt, men att finna ett bevis för en given slutsats utifrån givna premisser kan vara ett oändligt arbete. Med hjälp av datorer kan man få reda på om en sats är giltig men denna process kräver att man programmerar en dator med olika bevismetoder för att på så vis få resultatet ja, eller nej.
Fråga 2.1: Finns det
bevismetoder och avgörbarhetsmetoder för logiken?
Svar 2.1: Inom satslogiken finns det fullständiga bevismetoder som samtidigt är avgörbarhetsmetoder. Den första konstruerades av Frege år 1879, där efter har många andra skapats.
För syllogismteorin var det Aristoteles som först konstruerade en avgörbarhetsmetod. Syllogismteorin utvecklades för att ta reda på om ett argument är ett giltigt syllogistiskt argument.
Predikatlogiken är en mycket större del av logiken än de tidigare uppräknade delarna. Det var Frege som först utvecklade predikatlogiken men han visste inte att den var fullständig. Det var Kurt Gödel som visade att predikatlogiken har en fullständig bevismetod.
Mängdläran har tyvärr ingen fullständig bevismetod och den som kom fram till denna insikt var Kurt Gödel. Mängdteoretiska satser kan översättas till matematiska satser och tvärtom.
Aristoteles illustrerar också en annan nytta vi kan ha av logik, genom att vi frågar oss vad våra ståndpunkter grundar sig på, upptäcker vi ofta att de är ogrundade och att vi för att rättfärdiga dem måste använda oss av antaganden som vi inte är uppmärksamma på och inte alltid accepterar. Genom att rättfärdiga våra ståndpunkter så precist som möjligt och fråga om det består av giltiga argument kan vi ofta upptäcka om någonting fattas.
Fråga 3.1: Vilket är
mest fruktbart, att angripa en persons ståndpunkter eller
förutsättningar?
Svar 3.1: Det är betydligt mer fruktbart att angripa en person för de ståndpunkter han/hon står för än att angripa de förutsättningar man antar att personen utgår ifrån. Eftersom man först måste visa att personen inte har några förutsättningar eller att förutsättningarna är felaktiga. För att visa detta måste därför det första man gör vara att antyda vilka förutsättningarna är, vilket ofta inte leder någon vart.
Fråga 3.2: Vad menar
man när man säger att ett uttryck är mångtydigt?
Svar 3.2: Man kan mena två olika saker antingen att uttryckets mening inte är entydigt fastlagt i den kontext i vilket uttrycket förekommer när man diskuterar det. Eller så kan det betyda att uttrycket har olika mening från kontext till kontext, eller det finns minst en kontext i vilken dess mening inte är entydig fastlagd.
Fråga 3.3: Vad
betyder homonymi?
Svar 3.3: Det betyder att ett ord så som ”vind” har flera olika obesläktade betydelser. Vind så som att det blåser och att jag går upp på vår vind för att hämta gamla kläder.
Fråga 3.4: Vad
betyder polysemi?
Svar 3.4: Att ett ord har flera olika betydelser som anknyter till varandra genom en gemensam grundbetydelse så som hus och radhus.
När flertydligheter och mångtydligheter börjar bli svåra att
ta till sig så kan man använda andra begrepp för att beskriva dessa. När man
beskriver ett ord med ett annat kallas detta för en definition. Definitionens
form kan beskrivas med två ord: definiendum är det ord
man försöker beskriva och definiens är det ordet man
försöker beskriva med. Exempel:
Träning är samma sak som fysisk
aktivitet.
Fråga 4.1: Vilka
olika definitioner finns det?
Svar 4.1: Det finns en mängd olika definitioner nedan följer en kort beskrivning av dessa.
Extensionell definition är egentligen inte en definition utan en beskrivning. Inom till exempel matematiken där extensionalitetsprincipen gäller, godtas emellertid sådana beskrivningar som definitioner.
Ostensiv definition är en typ av definition där man tar verkligheten som verktyg att beskriva det man ämnar förklara. Detta kan man göra genom att peka på det man försöker förklara.
Uppräkningsdefinitioner är en beskrivande definition där man räknar upp alla medlemmar av extensionen. Till exempel hund, då kan vi säga Labrador, Bulldog, Pittbull, Boxer, Golden Retriever.
Intensionell definition kallas det om betydelsen tillhör samma språk som uttrycket själv.
Cirkulära definitioner är definitioner som inte ska användas, då de försöker förklara ett begrepp med samma begrepp. Exempel: Friheten är rätten att göra allt som inte inskränker på andras frihet.
Operationella definitioner kan beskrivas genom längd är det som man läser av ett måttband.
Övertalningsdefinitioner förknippas ofta med att talaren försöker binda så många positiva ord till dennas ståndpunkt och så många negativa till motpartens.
Realdefinitioner är till exempel, en människa kan ses som ett rationellt djur och en sådan definition som anger de essentiella egenskap som något måste ha för att falla in under det ord som definieras kallas realdefinitioner.
Fråga 4.2: Nu när vi
tagit upp en stor mängd olika definitioner, kan man då ge några generella tips
hur man på bästa sätt kan använda dessa?
Svar 4.2: Nedan följer några regler hur man kan använda definitioner på ett bra sätt.