Ett förslag till nytt utbildningsprogram för
civilingenjörer vid KTH
Förslaget sammanställt av
Carl Gustaf Jansson
Inst. för Data- och Systemvetenskap
Senast uppdaterad 98-12-29
Kontext
Detta program inom Distribuerade InformationsSystem (IS) läggs
fram som en del av en civilingenjörsutbildning i Informationsteknik
(IT) inom ett nytt KTH-Kista Campus. De övriga programmen
inom den föreslagna utbildningen utgöres av:
- Mikroelektronik (ME) och
- Kommunikationssystemteknik (Z).
Varje program har sin egen distinkta profil men det finns en betydande överlappning när det gäller kurser i basblocken. Enligt de nu liggande förslagen har IS och Z 66 gemensamma poäng samt IS och ME 36 gemensamma poäng av totalt 100 poäng i basblocken.
Mål
Utbildningsprogrammet i Distribuerade InformationsSystem (IS) syftar till att utbilda civilingenjörer som har ett brett kunnande både vad gäller design och utvärdering av IT-system.
Övergripande målsättningar är att:
1. Förmedla en systemteoretisk grundsyn
2. Förmedla insikten att kommunikation och informationsbehandling
såväl ur ett användarperspektiv som
tekniskt kommer att vara sammanvävda
3.Förmedla kunskaper om
- arkitekturer på övergripande systemnivåer
- systematisk anpassning av standardsystem till valda arkitekturer
4. Lägga tonvikt vid såväl öppna som slutna distribuerade
informationssystem.
Inledningsvis introducerar vi tre fördjupningar i form av kompetensprogram
med följande inriktningar:
1. Informationssystem i Organisationer som betonar informationssystemens
roll i organisationer, med följande
delaspekter:
- kunskapshantering i organisationer - informationslager
- distribuerade och virtuella organisationer
- intra och extranät
- beslutstöd på olika organisationsnivåer
- adaptiva workflow tekniker
- datorstöd för samarbete (CSCW)
- IT- stöd för kompetensutveckling och utbildning
- säkerhetsfrågor på organisatorisk nivå
- anpassning av standardsystem
2. Intelligenta Tjänster som betonar den personliga IT användningen,
i ett
scenario med följande karakteristika:
- personlig IT användning
- starkare koppling mellan tjänster och konsumentprodukter
- distribuerat och mobilt arbete
- många nya former av interaktionsartefakter (sant bärbära
och stationära) samt arbetsmiljö i lokala ad-hoc nätverk
- intelligenta tjänster <-> intelligenta hem
- samarbetsteknologi
- design av programvara för intelligenta distribuerade system
- multi agent system
- personlig säkerhet och integritet
- koppling mellan tjänst och arbets- resp organisatorisk kontext
- starkt behov av personlig och kontextuell anpassning av IT tjänsterna
- en väl integrerad och adaptiv multimodal interaktion.
3. Stora och Heterogena Databaser som betonar problematiken
kring det effektiva utnyttjandet av globalt distribuerade databaser med
följande delaspekter:
- det effektiva utnyttjandet av distribuerade och heterogena databaser
- förädlingskedjor i informationsförsörjning
- hantering av detaljnivåer, heterogenitet, säkerhet, distribution,
data kvalitet, auktorisation
- problem kring representation, utsökning, kompaktering, filtrering,
abstraktion och extraktion.
Industriell och samhällelig relevans
Skärningsområdet mellan databehandling, hemelektronik, telekommunikation och media-produktion befinner sig i explosiv utveckling. Vad som tidigare var väl avskilda världar där varje typ av industri kunde uppleva stabila konkurrenssituationer är snart en enda gemensam marknad där företag som för några år sedan fullständigt saknade kopplingar, nu är konkurrenter eller samarbetspartners. Detta accentueras ytterligare av globaliseringen som gjort det möjligt att lätt gå in på nya marknader som tidigare av rent geografiska och kulturella skäl varit otillgängliga.
Det är inte bara de enskilda industrisektorerna och tekniska produkterna som snabbt förändras. Våra organisatoriska strukturer och våra arbetsformer ändras också mot mer distribuerade och virtuella organisationer, gränsöverskridande samarbeten och distribuerat och mobilt arbete.
Alla sektorer i samhället påverkas: detaljhandeln, försäkringsbranschen, transportindustrin, medieföretagen, kraftindustrin, data- och telekommmunikationsindustrin, byggnadsindustrin, bankväsendet, sjukvården, rättsväsendet, utbildningsväsendet, reklambranschen och statsförvaltningen och t.o.m. de gamla basnäringarna.
Vilken av dessa samhällssektorer man än väljer är
det lätt att föreställa sig vikten av kompetens inom de
tre kompetensprogram som vi föreslår för denna utbildning:
- Distribuerade informations system i organisationer
- Intelligenta tjänster i distribuerade system
- Stora, heterogena och distribuerade databaser.
I synnerhet kombinerad kompetens inom dessa områden kommer att
bli av största betydelse.
Det är tre olika fokus som är karakteristiska för
det föreslagna programmet:
- fokus på systemaspekter och interaktion mellan komponenter,
förutom de grundkunskaper om komponenterna som
alltid förutsätts
- fokus på distribuerade system och avvägning mellan
öppna och slutna system
- fokus på användaranpassade tjänster.
Vi anser att industrins intresse för detta utbildningsprogram ämnesmässiga fokus är mycket stort. I första hand är det telekommunikationsområdets tjänstesektor och de stora programvaru-företagen och konsultföretagen som explicit visat sitt interesse men troligen kommer hela tjänstesektorn och tillverkningsindustrin att bli potentiella mottagare av dessa civilingenjörer.
Studentrekrytering
Potentialen att rekrytera studenter till detta utbildningsprogram
är mycket god. Långa kvalificerade utbildningsprogram inom IT-området
är redan idag starkt översökta och vi anser att detta program
har ett ämnesmässigt fokus som redan idag prioriteras av många
studenter genom individuella val på de senare årskurserna.
Detta kan styrkas av statistik på såväl KTH som SU.
Pedagogik och Metodik
Utbildningsprogrammet utgår initialt huvudsakligen från
existerande kursmoment. Avsikten är dock att på sikt modifiera
och samordna kurser i bredare block så att problembaserad inlärning
i allt högre grad kan användas som pedagogisk metod. Samma ambition
gäller samordningen med de övriga två programförslagen.
En utveckling i denna riktning kan bidra till att komma tillrätta
med även en del av de problem som den traditionella KTH-utbildningen
brottas med: kort- siktigheten i inlärningen, tentamensfixeringen
och bristen på helhetsperspektiv.
Ett systemperspektiv skall tillämpas systematiskt
där inte bara den egna systemnivån betonas utan även beroendet
av och påverkan på underliggande systemnivåer. Uppläggningen
bör interfoliera grundläggande teori och tillämpad systemteknik.
Samverkan med de andra programmen inom ramen för planerade kompetensinriktningar
och examensarbeten planeras.
Designmetodik och metodik för utvärdering bör lyftas fram på många kursmoment. Det inkluderar såväl beteendevetenskaplig utvärdering av funktionaliteten hos IT system som utvärdering av beteendet hos komplexa system ex. genom simulering och visualisering.
Förmåga till skriftlig och muntlig presentation skall successivt betonas starkare på samtliga kurser.
Grundläggande och speciellt formalvetenskapliga kurser sprids ut över samtliga läsår med ökad grad av valfrihet. Traditionell civilingenjörsutbildning har alltid börjat med teoretiska studier och fortsatt med tillämpade studier. Avsikten här är att skapa ett program med bättre koppling mellan studierna av grundläggande och tillämpade ämnen.
Vi kan se goda möjligheter att definiera gemensamma projektarbeten över programgränserna där grupper av IS, Z och ME teknologer arbetar tillsammans.
Genom att skapa ett nytt program, ges möjligheter att prova
nya former för att styra programmet. Ett problem med många existerande
KTH program är att ansvaret för utbildningen delas
mellan så många parter. Detta försvårar anpassning
och flexibilitet.
Utbildningens struktur och ämnesmässiga profil
Följande struktur på utbildningen föreslås:
Basprogram 100p
Kompetensinriktning 60p
Examensarbete 20p
--------------------------------------
Totalt 180p
Vi har medvetet frångått strukturen med ett matematiskt/naturvetenskapligt och ett teknikvetenskapligt basblock, då vi anser att detta system är allför stelt.
Vi anser att det vore önskvärt att tillåta en avgång med teknologie kandidatexamen efter 120 poäng. Detta motsvarar basblocket + 20 valfria poäng alternativt ett examensarbete.
När det gäller möjligheterna att hoppa från och till detta program efter påbörjade studier, tror vi att möjligheterna är förhållandevis goda under de två första åren under förutsättning att den andra inblandade utbildningen är något av de program vi kommer att relatera till nedan, kommunikations- teknik, mikroelektronik, datateknik, data- och systemvetenskap, mediateknik, teknisk fysik och elektroteknik samt även vissa treåriga ingenjörsutbildningar. Skälet är att den ämnesmässiga profilen hos programmet inte är extrem i något avseende och att teoretiska och tillämpade moment varvas över åren. För att byta program på tredje och fjärde året tror vi dock att det krävs särskilda kurspaket fört anpassning.
För att öka möjligheterna att läsa valfria kurser tidigt kommer vi att utsträcka de obligatoriska momenten i basblocket till hela år 3. En möjlighet är då att valfritt läsa ett sidoämne , ex 20 p psykologi, ekonomi eller språkvetenskap redan under år 3.
De för samtliga civilingenjörsutbildningar obligatoriska 12
poängen i icke-tekniska ämnen (TMS) har fördelats
på följande sätt: 8 p i basprogrammet
och 4 p i kompetensinriktningarna.
Starttidpunkt, lokalisering, dimensionering och marknadsföring
Vi förutsätter att om principbeslut fattas i vår, KTH ställer tillräckliga initiala resurser till förfogande och ger de primärt inblandade institutionerna tillräckligt starka mandat för att effektivt kunna driva planeringsarbetet och starten av programmet.Vi föreslår att detta program startar med 50 studerande för att senare kunna utökas. Vi förutsätter en liknande uppbyggnad för de övriga två föreslagna programmen.
En ny utbildning bör vara väl genomtänkt till såväl mål som innehåll och former. En ny utbildning bör också marknadsföras ordentligt. Marknadsföringen bör börja senast vid mitten av hösten året före utbildningens start. Detta talar för att skynda långsamt och starta utbildningen hösten 2000. En naturlig rubrik för de tre samordnade programmen vore då ´2000-talets IT utbildning vid KTH i Kista´. Om principbeslut om utbildningsprogrammen kan tas hösten 1998 kan planering av byggandet av IT campus i Kista påbörjas under våren 1999. Det finns då en reell möjlighet att byggnaderna kan tas i bruk vid årskiftet 2000/2001. Även om den första kullen studenter år 2000 inte omedelbart kan flytta in i sin riktiga miljö blir de nödvändiga temporära lösningarna minimala.
En start redan hösten 1999 förutsätter ett forcerat planeringsarbete,
en ytterst förkortad period för marknadsföring och
ett åsidosättande av en del av KTH:s regler för framförhållning
vad gäller inrättande av kurser och schemaläggning. Vidare
krävs ganska omfattande investering i en temporär miljö
både vad gäller undervisningslokaler och uppehållsrum
för studenter.
Detaljerad kursplan
Basprogram (100 p)
Inst Samläsning
Poäng
Årskurs 1
Differential-. & Integralkalkyl ak.
MAT ME, Z
8p
Linjär algebra
MAT ME, Z
4p
Introduktion till datalogi
DSV/IT ME, Z
4p
Kommunikationssystem ak.
IT
Z,ME åk 2 4p
Diskret matematik
MAT Z
4p
Ingenjörsmetodik
IT/DSV Z
4p
Objekt orienterad analys, modellering och programmering DSV/IT
Z åk 2
6p
Introduktion till distribuerade informationssystem
DSV -------
2p
Människa Dator Interaktion
DSV -------
4p
Z=34,ME=20 40p
Årskurs 2
Datorteknik
IT
Z, ME år 3
4p
Introduktion till Mikroelekronik
ELE Z, ME åk
1 4p
Matematisk statistik
MAT Z, ME åk3 –2p
6p
Logik
DSV Z
4p
Logikprogrammering
DSV --------
4p
Artificiell Intelligens
DSV --------
4p
Informationssystem i Organisationer
DSV --------
4p
Säkerhetsinformatik
DSV --------
4p
Valbara kurser (ingår ej i basblock)
6p
Z=18, ME=12 34p
Årskurs 3
Ekonomi för IT ingenjörer
INDEK Z, ME
4p
Distribuerade system
IT/DSV Z
6p
Programmering med processer
IT
Z år 1
4p
Programvaru
DSV --------
4p
Databasteknik
DSV --------
4p Datasäkerhet
DSV --------
4p
Valbara kurser (ingår ej i basblock)
16 p
Z=14, ME=4 26p
Totalt för basblocket
Z=66p, ME=36p 100 p
Programmets inrikting i relation till Kommunikationssystemteknik och Mikroelektronik
Detta program förs fram i ett paket med det övergripande namnet: Informationsteknik. Paketet innehåller ytterligare två program som föreslås av institutionerna för Teleinformatik och Elektronik och som representerar kompetens på andra systemnivåer. Samtliga tre förslag fyller viktiga behov i KTH:s utbildningsutbud. De betonar samtliga vikten av systemtekniska studier. Det förefaller inte meningsfullt och möjligt att kombinera dem i ett enda program. Däremot ska de i högsta grad ses som konkurrenter om de mest begåvade och motiverade studenterna. Blir effekten mer aktiv rekrytering av sökande och bättre stöd för de antagna så har KTH vunnit ytterligare på etableringen av de här tre programmen.
Institutionen för Teleinformatik förelår ett program i Kommunikationssystemteknik (Z-programmet) som ursprungligen föreslagits av IT-utbildningsutredningen (sept 98). Z-programmet är inriktat på abstrakt, matematisk systemteknik tillämpad på framförallt kommunikationsnät och datorsystem. Studierna ska innefatta bla. specifikation och verifiering av ett systems funktioner och prestanda, samt dess konstruktion och realisering. Medan Distribuerade Informationssystem primärt handlar om arkitekturfrågor på övergripande systemnivå inklusive funktionalitet hos tjänster och människa-dator-interaktions aspekter, handlar Z-programmet om systemarkitekturer på lägre nivåer.
Z-programmet har följande poängfördelning i basblocket:
- 36 p matematik och logik, 28p datalogi, 31 p datorsystem och nätverk
samt 8 p metod ochperspektivkurser.
Detta bör jämföras med poängfördelningen i
detta program:
- 26 p matematik och logik, 28 p datalogi, 16 p datorsystem/nätverk
resp. mikroelektronik samt 30 p systemvetenskapliga kurser och perspektivkurser.
Z-programmet medger tre kompetens inriktningar från och med årskurs 3: signaler och system, nätverk resp. högpresterande parallella och distribuerade system
Det finns inget att vinna på att kombinera Distribuerade Informationssystem och Kommunikationssystem teknik i ett enda program. Däremot tror vi att det finns intressanta möjligheter till "vertikal hybridisering" i de senare årskurserna, där man kan tänka sig kompetensinriktningar som lånar inslag av båda programmen. Framförallt är kombinationer mellan Distribuerade Informationssystem´s kompetensinriktningar och Z- kompetensinriktningen i Nätverk intressanta.
Institutionen för Elektronik föreslår ett program i Mikroelektronik som ursprungligen har föreslagits av arbetsgruppen för mikroelektronik (maj 1998). Förslaget motiveras med att mikroelektronik idag hamnar som stödämne mellan utbildningarna i teknisk fysik, elektroteknik och datateknik. Förhoppningen är att en specialinriktad utbildning ska leda till ett större antal civilingenjörer med mikroelektronik inriktning än vad som ges genom de existerande tre programmen. Programmets basblock består av ungefär 30 poäng matematik och statistik, 30 p fysik och teoretisk elektroteknik, samt 40 poäng mikroelektronik. Programmet är klart fysikinriktat och saknar substantiella datalogiska element. Programmet medger två kompetens- inriktningar från och med årskurs 3: mikroelektronikkonstruktion och komponentfysik/ processteknik. Skärningen mellan mikroelektronik och kommunikationssystemteknik ligger främst inom elektroniksystemdesign.
Även om dessa program har väl accentuerade egna profiler så har vi formulerat konkreta studieplaner för basblocken som innehåller substantiella överlappningar. Överlappningar och profileringar enligt ovan redovisas nedan i termer av de föreslagna kursplanerna.
Gemensamt för alla tre programmen (totalt 36 p) föreslås
vara:
- 16 p matematik och statistik
- 4 p datalogi
- 12 p mikroelektronik och datorteknik samt
- 4 p gemensam ekonomikurs
Mellan Distribuerade Informationssystem och Kommunikationssystemteknik
finns följande ytterligare överlappningar (totalt 30 p):
- 8 p diskret matematik och logik
-16 p datalogi
- 8 p telekommunikationsteknik
- 4 p gemensam metodkurs
Mellan Kommunikationssystem teknik och Mikroelektronik finns ytterligare överlappningar 6 poängs överlappning i matematik.
Relation till andra utbildningar
Nedan kommer vi att jämföra det föreslagna programmet
med framförallt följande utbildningar vid KTH och SU:
- datateknik programmet vid KTH
- data- och systemvetenskaplig magisterutbildning vid SU
- det nyligen beslutade mediateknik programmet vid KTH.
Man skulle också kunna göra detaljerade jämförelser
med programmen i Elektroteknik och Teknisk Fysik vid KTH resp. med naturvetarlinjens
datalogi inriktning vid SU, men vi vill hävda att alla dessa program
starkt avviker till sin karaktär, den sistnämnda p.g.a. sin starka
traditionella matematiskt/datalogiska prägel, det förstnämnda
p.g.a. förankringen i traditionell elektroteknik och teknisk fysisk
p.g.a. sina tunga obligatoriska delar i fysik.
Detta program fokuserar distribuerade informationssystem i sin personliga och organisatoriska användningskontext, inkluderande distribuerade tjänster, tillgång till distribuerade databaser och systemutvecklingsaspekter. Det är fokuseringen på system- och informationstekniska aspekter som vi tror är speciellt relevanta för de ingenjörer som ska verka inom IT-relaterad industri.
Poängfördelningen i basblocket för Distribuerade InformationsSystem
är :
- 26 p matematik,
- 28 p datalogi,
- 16 p datorsystem nätverk och mikroelektronik samt
- 30 p systemvetenskapliga kurser och perspektivkurser.
För basblocken på Datateknik programmet (D)
gäller följande poängfördelning
- 40 p matematik, statistik och logik
- 12 p fysik och grundläggande elektroteknik samt
- 31 p datalogi och programvaruteknik
- 12 p datorsystem, nätverk och mikroelektronik
- 16 p systemvetenskapliga kurser och perspektivkurser
D-programmet har bibehållit sin starka förankring i matematik och fysik ( +26 p), poäng som vi har valt att istället lägga på systemvetenskapliga och tillämpat datalogiska ämnen som människa dator interaktion, datasäkerhet, industriell programvaruteknik och artificiell intelligens. Programmen delar dock en substantiell datalogisk komponent.
I första hand bör det här föreslagna programmet ses som en starkare profilerad variant av D-programmet som tagit fasta på vissa kompetensinriktningar som har en inbördes koherens: datasäkerhet, informationssystem och databasteknik, industriell programvaruteknik samt intelligenta interaktiva system.
Antingen kan D-programmet bibehålla sin stora bredd eller också kan det på sikt profileras mot kompletterande kompetensinriktningar, som kräver stark matematisk och fysikalisk grund såsom formellt orienterad programvaruteknik (programsystemteknik), datorseende, parallella beräkningar, artificiella neuronnätverk och teoretisk datalogi.
Magisterutbildningen i Data- och Systemvetenskap (DSVL) har en helt annan profil.
För basblocket på DSVL programmet gäller
följande poängfördelning:
- 12 p matematik, statistik och logik
- 26 p datalogi, datorsystem och programvaruteknik
- 42 p systemvetenskapliga kurser samt perspektivkurser som betonar
människa dator interaktion och kognitionsvetenskap
- 20 p i ett valfritt biämne som ex företagsekonomi, psykologi,
språkvetenskap eller filosofi.
DSVL har fortfarande en profil med traditioner i ett samhällsvetenskapligt orienterat ADB resp. informatik ämne. De formella och datalogiska momenten har visserligen förstärkts för att tillmötesgå utvecklingens krav, men realistiskt sett kommer dock DSVL att fortsättningsvis på det sätt som illustrerats ovan fortfara att blanda tekniska och samhällsvetenskapliga moment.
Det nu föreslagna KTH programmet har en klart annan profil där vi substantiellt förstärkt det tekniska systemkunnandet i termer av formella och datalogiska moment resp. moment i datorsystem, nätverk och mikroelektronik. Vidare har moment som datasäkerhet, artificiell intelligens och industriell programvaruteknik kunnat placerats i basblocket.
Arbetsgruppen för medieteknik, IT och interaktion har föreslagit en ny civilingenjörsutbildning i Medieteknik som nyligen beslutats införas vid KTH. Det nya programmet är till sin natur tvärvetenskapligt, med en solid teknisk-naturvetenskaplig grund och stora inslag av ekonomi, gestaltning, samhällsvetenskap och humaniora. Medieteknik programmet är tänkt att knytas till MMT fakulteten med en förankring vid institutionen för medieteknik och grafisk produktion.
För basblocket på mediateknik programmet gäller
följande poängfördelning:
- 19 p matematik
- 14 p fysik och grundläggande elektroteknik
- 16 p datalogi, dator och programvaruteknik
- 35 p media kunskaps relaterade kurser
- 16 p övriga perspektivkurser.
Som framgår av poängfördelningen håller medieteknik fast vid en bas i matematik och fysik. De datalogiska momenten i utbildningen är mycket begränsade. Programmet avser att vidga rekryteringen till studenter från samhällsvetarprogrammet på gymnasiet. Vi anser att skillnaderna mellan det program vi föreslår och medieteknik är avsevärda. Medieteknik har en stark profilering mot grafisk design/produktion och introducerandet av de konstnärliga ämnena i civilingenjörs- utbildningen. De finns också en fokusering på mediaindustrins produktionsprocesser. Visserligen kommer medieteknik in naturligt i alla intressanta IT tillämpningar men kompetensprofilen hos de civilingenjörer som går ut distribuerade informationssystem och medieteknik blir klart olika.
Slutligen vill vi kommentera statusen av ämnet människa-maskin-interaktion i alla dessa program. Med vårt synsätt är detta ämne på väg att bli ett grundämne med samma status som Datalogi enligt ovan, dvs. varje utbildning som har en tillämpnings och IT anknytning måste ha mer eller mindre inslag av människa-maskin-interaktion.
Kompetensinriktningar för Distribuerade InformationsSystem (60 p)
För samtliga kompetensinriktningar gäller följande:
1. Vissa kurser är villkorligt valfria ur tre små kurspooler
- Perspektivkurser
>=12p
- Formalvetenskapliga kurser
>=12p
- Prioriterade teknikvetenskapliga
kurser >=20p
2. Därutöver tillkommer helt valfria kurser
Intelligenta Tjänster
Perspektivkurser
Kognitionspsykologi 4p
Kognitionsvetenskap 4p
Språkteknologi 4p
Kunskaps- och Vetenskapsteori 4p
Teknisk arbetspsykologi 4p
Beteendevetenskaplig metodik 4p
Formalvetenskapliga kurser
Experimentell metodik 4p
Algebra fk 4p
Optimeringslära 4p
Sannolikhetskalkyl 4p
Köteori 4p
Prioriterade teknikvetenskapliga kurser
Mobila Tjänster (ny kurs) 4p
Agentprogrammering 4p
Intelligenta Gränssnitt 4p
Säkerhetsarkitekturer 4p
MDI design 4p
Datorstöd för samarbete 4p
Taltteknologi 4p
Övriga rekommenderade valfria kurser
Robotik och autonoma system 4p
Programmering av parallella system 4p
Artificiella neuronnät och neurofysiologi 6p
Objektorienterade databassystem 4p
Avancerad grafik och interaktion 4p
Multi Agent System 4p
Vi rekommenderar att komplettera med ex. paketet
Operativsystem (2G1313)+ Telekommunikationssystem (2G1303) = 14 P
alt. Operativsystem (2G1313) + Datorsystem (2G1116)= 14 p
eller delar av dessa.
Informationssystem i Organisationer
Perspektivkurser
Industriella styrsystem 4p
Modellering av industriella processer 4p
Industriell ekonomi och org. 4p
Systemteori 4p
Kognitionspsykologi 4p
Arbetsmiljö, Datorer och Ekonomi
Formalvetenskapliga kurser
Logik fk 4p
Formella specifikationsmetoder 4p
Optimeringslära 4p
Prioriterade teknikvetenskapliga kurser
Distribuerade informationssystem 4p
'Data Warehousing' 4p
Informationssystemutveckling och CASE 4p
Säkerhetsarkitekturer 4p
Objekt- och multimediadatabaser 4p
Användarcentrerad programutveckling 4p
Datorförmedlad kommunikation 4p
Övriga rekommenderade valfria kurser
Anskaffning av informationssystem 4p
Komponentbaserad systemanalys 4p
'Knowledge Management' 4p
'IT Management' 4p
Mått och modeller för programvaruutveckling 4p
Stora och heterogena databaser
Perspektivkurser
Medicinsk informatik 4p
Rättsinformatik 4p
Formalvetenskapliga kurser
Logik fk 4p
Formella specifikationsmetoder 4p
Sannolikhetskalkyl 4p
Komplexitetsteori 4p
Kombinatorik 4p
Prioriterade teknikvetenskapliga kurser
Maskininlärning 4p
´KDD-Knowledge discovery in databases´ 4p
Objektrelations- och objektorienterade 4p
Databaser
´Inductive Logic Programming´ 4p
Visualiseringstekniker 4p
Informationsfiltrering 4p
Text och bildbehandling 4p
Övriga rekommenderade valfria kurser
Databasteori 4p
Temporala deduktiva databaser 4p
Artificiella Neuronnät och neurofysiologi 6p
Signalbehandling 5p
Kodningstekniker 5p