Formalisering utan gränser, Lokalisation och Kunskaps- representations principen

Pierre Simon de Laplace är förutom sina epokgörande arbeten inom matematik och astronomi  känd för sin starka tro på mekanikens roll som förklarande teori för världsalltet från dess mikroskopiska till dess makroskopiska nivå. Flera forskare inom kognitionsvetenskaperna är
också väl kända för sin övertygelse att olika aspekter av mänsklig kognition skall kunna  fullständigt fångas i ett formellt system: Noam Chomsky inom Lingvistik, Ulric Neisser inom Psykologi, Claude Levi Strauss inom Antropologi och Allen Newell inom AI.Inom det  sistnämnda ämnet har ett sådant synsätt, dvs att det är möjligt att formalisera och automatisera
samtliga aspekter av mänskligt tänkande kommit att kallas ´The strong view of AI´. Även inom ämnen som rättsdogmatik är formaliseringen gränser ett centralt debattämne. Detta  synsätt har naturligtvis också gett upphov till stark kritik och opposition bland många företrädare för kognitionsvetenskaperna.

Skriv en uppsats med följande struktur:
1. Försök att konkretisera målsättningarna bakom strävandena efter fullständig formalisering
2. Sammanfatta de kritiska argumenten mot en sådan strävan
3. Försök beskriva vad som menas med ´Tyst kunskap´
4. Ge en  självständig tolkning och konkretisering av kunskapsrepresentationsprincipen och begreppet lokalisation
5. Sammanfatta skälen för och emot lokalisation i neurofysiologi
6. Konkretisera formaliseringsproblematiken kunskapsrepresentations principen för ett hypotetiskt AI baserat system, ex ett diagnossystem för allmänmedicin.

Flertalet kapitel i del II av Gardner är av relevans för denna fråga. Detsamma gäller också artiklarna i den första hälften av kompendiet för delmoment 2.
 

UPPGIFT, Delmoment 2, Carl Gustaf Jansson

Tänkandet : ett epifenomen eller deterministiskt reducerbart till mekaniska, kemiska, optiska och elektriska funktioner

Reduktionism, dvs. ståndpunkten att förståelsen av ett komplext fenomen kan reduceras till förståelsen av fenomenets atomära beståndsdelar på lägsta abstraktionsnivå har kontinuerligt  debatterats inom kognitionsvetenskaperna. Neurovetenskapen har framstått som ett område  som förfäktat reduktionism i motsats till Psykologin  som snarare betraktat mänskligt tänkande som ett epifenomen, dvs baserat på neurofysiologiska grundprocesser men av sådan  komplexitet att avbildningar av orsak/verkan samband mellan förklaringsmodellerna på de   olika abstraktionsnivåerna ej ansetts meningsfulla. En liknande debatt förekommer mellan företrädare för Symboliskt orienterad Artificiell Intelligens forskning och Subsymboliskt orienterad forskning inom Artificiella Neurala Nätverk (ANN). Vi kan förutspå en  debatt mera allmänt när programvarusystem utvecklas till allt mer komplexa system av dynamiskt samverkande komponenter på olika nivåer.

Skriv en uppsats med följande struktur:
1. En självständig tolkning och konkretisering av ovanstående problemställning
2. En sammanfattning  av de  mest allmänna argumenten för och emot reduktionism  oberoende av i vilket ämne debatten dyker upp.
3. En mer konkret redovisning av debatten i neurofysiologi/psykologi
 a. allmänt
 b. konkretiserat för ett visst kognitivt delsystem ex. det visuella systemet.
4. En mer konkret redovisning av debatten i symbolisk AI/ ANN
5. En spekulativ diskussion av vad som kommer att hända och hur diskussionen kommer att föras i ljuset av komplexa multi agent system för öppna nätverk.

Det kan vara lämpligt att fokusera på ett visst kognitivt delsystem, ex. det visuella systemet. Såväl kap 5, 9 och 10 i Gardner + kap 2 ur 'Women, fire and dangerous things´ i kompendium II, kan sedan ge input till diskussionen. Litteraturen i kompendium I och III om  agenter och DAI kan också vara av glädje.
 

UPPGIFT, Delmoment 2, Carl Gustaf Jansson

En inre logik i det till synes irrationella

Synen på Kognitionsvetenskap har två extrema motpoler som kontinuerligt debatteras:

- Ett snävt rationalistiskt synsätt vars företrädare koncentrerat sig på att studera aspekter av kognition såsom minne, problemlösning och perception i isolering i ytterst förenklade, av kontextualiserade försöksmiljöer

- Ett synsätt vars företrädare betonat vikten av att studera kognitiva förmågor tillsammans och med koppling till människas fysiska egenskaper och till den kulturella, sociala och övriga  kontext i vilken människorna fungerar. Detta synsätt brukar ges namnet Situerad Kognition

Med anknytning till bägge ståndpunkter kan man urskilja två metodologiska delar inom  antropologin:

- en strävan att finna en abstrakt logisk och rationell struktur i den brokiga väven av   kulturella mönster och myter. Denna inställning har förfäktats både av strukturalister som Levi Strauss och senare av etnovetenskapen.

- Etnografisk metod, en forskningsmetod som bygger på detaljerade, långvariga studier av konkreta situationer där forskaren verkar i samt strävar efter att leva sig in i den aktuella miljön.

Skriv en uppsats med följande struktur:
1. En självständig tolkning och konkretisering av ovanstående motsatta synsätt
2. En sammanfattning  av de  mest allmänna argumenten för och emot,  oberoende av i vilka ämnen debatten dyker upp.
3. En mer konkret redovisning av  situationen i antropologi
 a. skälen för och emot ett snävt rationalistiskt synsätt (strukturalism)
 b. en självständig beskrivning av den etnografiska  forskningsmetoden
 c. en diskussion av  hur strukturalismen och den etnografiska metoden
  kunnat växa fram och samexistera inom samma ämne.
4. En diskussion av hur den etnografiska metoden kan hjälpa till vid karavspecifikation av IT stöd.
5. En spekulativ diskussion av hur ett Snävt resp. Situerat synsätt påverkar det sätt man designar IT stöd.

Relevant litteratur är kap 8 och 12 i Gardner samt kap 2 ur 'Women, fire and dangerou things´ i kompendium III. Föreläsningar på delmoment 1 har också innehållit relevant information.