UPPGIFTER DSV 2:3, *:52C

Delmoment1

Välj två av följande ämnen/frågor.

Föreläsning 1 (Introduktion till kursen och initial översikt över traditionell AI)

Laplace´s dröm: Formalisering utan gränser!

Pierre Simon de Laplace är förutom sina epokgörande arbeten inom matematik och astronomi känd för sin starka tro på mekanikens roll som förklarande teori för världsalltet från dess mikroskopiska till dess makroskopiska nivå. Flera forskare inom kognitionsvetenskaperna är också väl kända för sin övertygelse att olika aspekter av mänsklig kognition skall kunna fullständigt fångas i ett formellt system: Noam Chomsky inom Lingvistik, Ulric Neisser inom Psykologi, Claude Levi Strauss inom Antropologi och Allen Newell inom AI. Inom det sistnämnda ämnet har ett sådant synsätt, dvs att det är möjligt att formalisera och automatisera samtliga aspekter av mänskligt tänkande kommit att kallas ´The strong view of AI´. Detta synsätt har naturligtvis också gett upphov till stark kritik och opposition bland många företrädare för kognitionsvetenskaperna.

Ge dina synpunkter på hur denna extrema ståndpunkt har påverkat utvecklingen av AI som forskningsområde. Hur positiv resp. skadlig har den varit för ett område som också har starkt ingenjörsmässiga och betydligt mindre ambitiösa inslag? Hur mycket kan eller bör kriteken mot denna ståndpunkt tas på allvar?

Föreläsning 2a (Kognitionspsykologi - en historisk överblick)

Beskriv den kognitiva psykologins framväxt från Wundt (1850-talet) och framåt. Beskriv de bidragande orsakerna till att den moderna kognitiva psykologin växte fram.Vissa centrala begrepp, som behandlas i Gardner, är som för andra kognitiva vetenskaper även centrala för den moderna kognitiva psykologin. Beskriv även dessa begrepp som relaterat till antaganden om mänsklig kognition.

Föreläsning 2b (Neurovetenskap)

Mänskligt tänkande : ett epifenomen eller deterministiskt reducerbart till neurala funktioner

Reduktionism, dvs ståndpunkten att förståelsen av ett komplext fenomen kan reduceras till förståelsen av fenomenets atomära beståndsdelar på lägsta abstraktionsnivå har kontinuerligt debatterats inom kognitionsvetenskaperna. Neurovetenskapen har framstått som ett område som förfäktat reduktionism i motsats till psykologi som snarare betraktat mänskligt tänkande som ett epifenomen, dvs baserat på neurofysiologiska grundprocesser men av sådan komplexitet att avbildningar av orsak/verkan samband mellan förklaringsmodellerna på de olika abstraktionsnivåerna ej ansetts meningsfulla.

Ge din syn på argumentens styrka för de bägge ståndpunkterna och försök också ge en mera nyanserad bild av ställningstagandena i detta avseende för de bägge disciplinerna: neurovetenskap och psykologi.

Föreläsning 3 (Kognitionspsykologi: Representation och Perception)

I Gardners bok diskuteras fenomenet perception. Två förespråkare för olika sätt att betrakta fenomenet perception är David Marr och Gibson. Beskriv dessa förespråkares sätt att betrakta fenomenet perception samt argumentera och väg förespråkarnas argument mot varandra.

Föreläsning 4a (Lingvistik och Kognitionsvetenskap)

I Gardners beskrivning av lingvistikens historia framgår hur lingvister på olika sätt eftersträvat striktare vetenskaplig metod. Chomsky söker t.ex. den formella precisionen i matematik och logik, medan Bloomfield hade fysiken som förebild (se sid. 203) och Hockett jämför med kemin (sid. 203). Alla undersökte / undersöker dom "mänskligt språk", men dom olika vetenskapliga idealen verkar medföra att man egentligen studerar olika saker. Diskutera skillnaderna i deras syn på vad undersökningsobjektet, d.v.s. "språk", är för något och hur man bäst undersöker det. Förklara vad Chomsky menar med att en teori kan vara "observationally adequate", "descriptively adequate" och "explanatory adequate". Diskutera också på vilket sätt Chomskys teori(er) gör anspråk på "explanatory adequacy" och hur (om) det går att testa detta.

Föreläsning 4b (Antropologi och Kognitionsvetenskap)

En inre logik i det till synes irrationella

Synen på Kognitionsvetenskap har två extrema motpoler:

- Ett snävt rationalistiskt synsätt vars företrädare koncentrerat sig på att studera aspekter av kognition såsom minne, problemlösning och perception i isolering i ytterst förenklade, avkontextualiserade försöksmiljöer

- Ett synsätt vars företrädare betonat vikten av att studera kognitiva förmågor tillsammans och med koppling till människas fysiska egenskaper och till den kulturella, sociala och övriga kontext i vilken människorna fungerar.

Med anknytning till bägge ståndpunkter kan man urskilja två metodologiska delar inom antropologin:

- en strävan att finna en abstrakt logisk och rationell struktur i den brokiga väven av kulturella mönster och myter. Denna inställning har förfäktats både av strukturalister som Levi Strauss och senare av etnovetenskapen.

- en forskningsmetod som bygger på detaljerade, långvariga studier av konkreta situationer där forskaren verkar i samt strävar efter att leva sig in i den aktuella miljön.

Kommentera antropologins betydelse som möjlig metodologisk inspirationskälla för datavetenskapen i bägge dessa avseenden.

Föreläsning 5 (Filosofi och Kognitionsvetenskap - en historisk och problemorienterad översikt)

You can reply in Swedish

What is "Cartesian Dualism"?

What problems does it solve?

What problems does it have itself, as a theory?

Modern views about consciousness and the self try to avoid the problems of dualism. Take on modern view (for example functionalism, but you could take another view), and explain how it tries to do this. How successful is it?

Could a stone be conscious?

Can a stone be thinking about Vienna?

Same pair of questions for;

-a flea

-a dog

-a chimpanzee

-a computer